Likabehandlingsplan. Fäbodgränds förskola 2015

Transkript

1 Likabehandlingsplan Fäbodgränds förskola 2015

2 1 Bakgrund I januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Enligt den är de 7 diskrimineringsgrundera dessa: Kön könsöverskridande identitet och uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. Skollagen (kap 6) säger att skolor har skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. I skollagen, kap 6 finns bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Enligt dessa regler har skolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Barn har även lagligt skydd mot kränkande behandling som inte är kopplat till diskrimineringsgrunderna, som till exempel mobbning. I läroplanen (Lpfö 98 reviderad 2010) står det: Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. ( Lpfö 98 Reviderad 2010 ) 2 Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att barn och pedagoger ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn På vår förskola är all kränkande behandling oacceptabel. Det är förskolans ansvar att upptäcka, åtgärda och förebygga kränkande behandling bland barn och pedagoger genom ett gott samarbetsklimat. Det är personen som är utsatt som avgör om handlingen är kränkande eller inte. Verksamheten ska syfta till

3 att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. Alla ska känna sig trygga på förskolan och veta vart de ska vända sig. 4 Utvärdering av tidigare plan Tidigare plans mål är åtgärdade och uppnådda, vissa av målen är inaktuella. Vi har jobbat med värdegrundsmaterialet Tilda med is och sol. 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling I kartläggningen finns resultat från intervjuer med barnen, personalenkät och föräldraenkät. Det som kom fram i intervjuerna av barnen, var att många av barnen upplevde att de blev retade, några medgav även att de retades själva. Någon tyckte inte att fröknarna lyssnade och någon ansåg att fröknarna inte visste vad som var roligt att göra för denne. Detta är viktigt att ta fasta på. När det gäller retandet så kan det förebyggas med materialet Tilda med is och sol och genom att prata med barnen om hur det känns att bli retade. Annan litteratur bla Tio små kompisböcker och Alla barns rätt om barnkonventionen. Genom att pedagogerna vistas i barngruppen så ser vi det mesta som händer, men vi missar säkert en del och då är det viktigt att barnen lär sig att hämta en vuxen som kan hjälpa i situationen. Att barn upplever att de inte blir lyssnade på kan bero på flera saker, bland annat att de faktiskt blir lyssnade på men inte får som de vill, eller att det inte finns tid just nu eller så är det som de upplever, att de inte blir lyssnade på. Vi måste se till att vara närvarande och härvarande i barngruppen och ta barnens upplevelser på allvar. Personalenkäten och föräldraenkäten visade inte något som tyder på diskriminering eller kränkande särbehandling. När det gäller de små barnen är det bara att vara närvarande och visa till rätta när de knuffas eller liknande, de lär sig med tiden. Vi har också barn med annan etnisk tillhörighet och med annan religion. Där har vi i samarbete med föräldrarna diskuterat vad barnen får äta eller inte äta, vilket är det som mest berör oss. Vi har också barn med allergier och barn med särskilda behov.

4 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Kartläggningen visar att vårt arbete med Tilda med is och sol är viktigt. Barn som blir retade ska får hjälp av pedagoger att reda ut situationen. Pedagogerna fortsätter att vara nära barnen för att kunna se och förebygga konflikter. Barn med andra modersmål får modersmålsundervisning och där får även andra barn vara delaktiga och det brukar vara populärt. Det ger delaktighet och blir inte utpekande. 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Vi ska erbjuda barnen en trygg miljö med närvarande pedagoger. Vi ska arbeta medvetet för att inga barn ska känna utanförskap. Vi ska arbeta medvetet för att göra barnens röster hörda. Vi ska ha rutiner för att ingen ska få mat som de inte ska äta. 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Vi fortsätter att arbeta med Värdegrundsmaterialet Tilda med is och sol Där får barnen bekanta sig med begreppen is och solhandlingar. Man får också lära sig att man kan göra en sak som är dum, men som person är man inte dum. Vi har också kompisböcker som vi använder oss av. Vi ska fortsätta arbetet med att flera barn får vara delaktiga i modersmålsundervisningen för att undvika att barn exkluderade, vi ska också arbeta för att alla barn ska vara medvetna över att man kan komma från många olika länder men att alla är lika värda. Vi pedagoger ska vara medvetna om varje barns rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. Vi ska ha barnmöten och fortsätta med den enkät som vi använt oss av.

5 Vi sätter upp tydliga anslag i kök och på avdelningarna över vilka barn som ska ha specialkost och vad de inte får äta. Vi informerar aven vikarier och nyanställda som kommer till oss. 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Vi kommer att systematiskt arbeta för att barnen ska få vara delaktiga i utformningen av vår verksamhet. Vi kommer också att arbeta för att ingen ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet genom att vi berättar om varandras högtider och traditioner. Vi pedagoger ska också känna till de viktigaste högtiderna för att barnen ska känna stolthet och glädje över sin etniska tillhörighet. Vi kommer också att genomföra allergironder och vara noga med att inga allergiska barn, eller barn som inte får äta vissa saker på grund av religiösa själ får i sig sånt som de inte ska. 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Vi utvärderar likabehandlingsplanen en gång per termin. Förskolechefen är ansvarig för att kartläggning och utvärdering sker. Pedagogerna är ansvariga för att detta genomförs. På APT ska likabehandlingsplanen vara en punkt på dagordningen en gång per termin. 11 Kompetensutvecklingsplan Förskolan har tagit hjälp av kommunens resurser. Pedagogerna ska diskutera och reflektera kring värderingar, förståelse av begrepp (se punkt 19).

6 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. (Lpfö-98) Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Lpfö-98) Mål för de olika diskrimineringsgrunderna. Kön: Alla barn ska få lika möjligheter och behandlas lika utan att hindras av traditionella förväntningar på könet. Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att skapa sin egen könsidentitet i form av klädstil, intressen eller annat. Etnisk tillhörighet: Alla barn är lika värda och ska behandlas lika oavsett var ifrån man kommer. Religion eller annan trosuppfattning: Alla ska ges samma förutsättningar, bli lyssnade på och respekteras oavsett vilken religion eller trosuppfattning man har. Funktionsnedsättning: Alla ska ha samma förutsättningar och kunna delta i våra aktiviteter oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla, oavsett vilken familj man kommer ifrån ska behandlas lika och ha samma värde. Ålder: Ingen ska diskrimenar utifrån sin ålder, alla ska känna sig välkomna och kunna delta i vår verksamhet.

7 13 Barns medverkan Vi har under en lång tid arbetat med materialet Tilda med is och sol. Barnen lär sig vilka handlingar som är solhandlingar respektive ishandlingar. De har lätt att relatera till vad som är bra eller dåliga handlingar med hjälp av dessa begrepp. Vi ska fortsätta med det arbetet, likaså med våra lekregler, rutiner och vårt förhållningssätt så att barnen känner sig delaktiga och får djupare förståelse för hur vi ska vara mot våra medmänniskor. Barnen är också delaktiga genom de intervjuer vi gör med dem inför vår kartläggning. 14 Vårdnadshavares kännedom Likabehandlingsplanen ska vara känd för alla vårdnadshavare. Vi informerar om den vid inskolningar, föräldrasamtal och föräldramöten. Den kommer också att finnas på forumet Föräldramötet. 15 Kontaktperson Lena Sjölén, tel /17 Jenny Brisson tel Rutiner vid akuta situationer Alla anställda inom vår förvaltning är skyldiga att agera när något händer. Det är viktigt att alla anställda tar signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Vid kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering skall detta förhindras och omgående anmälas till förskolechef. Förskolechefen i sin tur informera huvudmannen och skickar in en anmälan om kränkande behandling. Förskolechefen ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta utredning och åtgärder föra att förhindra fortsatta kränkningar. 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Den som upptäcker att någon kränkande behandling ska genast agera och bryta situationen. Vi fortsätter vårt arbete med att: Observera Kartlägga Arbeta främjande genom att samtala med barnen och föregå med gott exempel. Förebygger genom att använda vårt material om likabehandling och våra lekregler Uppföljning genom samtal i arbetslaget, och vid behov med föräldrar.

8 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlinsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vid akuta situationer som behöver avbrytas omgående ansvarar de närvarande pedagogerna för att bryta situationen. Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. Utredning ansvarar förskolchef eller annan person med ledningsfunktion för. Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. Vid ev. arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens fackliga organisation. Förskolechefen har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation, den fysiska och psykosociala miljön samt ev. stöd som en enskild medarbetare behöver. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder)

9 Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet

10 Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 20 Förskolans trivselregler med konsekvenser Våra trivselregler är följande: - Vi lyssnar på varandra. - Vi pratar med varandra. - Om någon säger stopp/sluta/jag vill inte, så lyssnar jag på det. - Be en fröken om hjälp. Vi har utgått från läroplanen där det står : förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andramänniskors situation samt vilja att hjälpa andra. Vi utgår också från kommunens värdskapspolicy där vi ska bemöta varandra på ett respektfullt och trevligt sätt. 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete Vi gör en psykosocial enkät för medarbetarna varje år och utifrån den gör vi en handlingsplan över hur vi ska agera. Arbetsmiljön är också en stående punkt på APT. Likabehandlingsplanen finns i en pärm i personalrummet så att alla kan läsa.