Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan. Likabehandlingsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ingår skollagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Sidsjö förskola Ansvarig: Britt Wennberg Gäller från 2015 till

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 5 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Barns medverkan Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn 7 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Begreppens innebörd Förskolans trivselregler med konsekvenser Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete (9)

3 NOLLTOLERANS 1 Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 2 Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn Vi ska genom vårt arbete verka för Sundsvalls kommuns vision Vi gör det goda livet möjligt och Barn och Utbildnings vision Alltid bästa möte för fortsatt lärande. Förskolans vision: Utifrån visionen och värderingsgrunder för vår verksamhet är vårt förhållningssätt och arbetssätt när det gäller värdeorden följande: Sidsjö s pedagogiska grundsyn utgår från Vygotskij och Deweys tankar. Vi arbetar utifrån att: - barn lär i samspel med andra - barn och vuxna - och genom att i lustfylld och tillåtande miljö få utforska, våga prova utan rädsla för rätt eller fel. Därför vill vi att de ska få - uppleva att de är medbestämmande och delaktiga i utformandet av verksamheten - känna trygghet, få en tilltro till sin egen förmåga och bli socialt kompetenta - utvecklas genom lustfyllda utmaningar, använda sin fantasi, få uppleva med alla sinnen och använda olika material, metoder och tekniker Att arbeta främjande och förebyggande är en viktig del av arbete mot all form av kränkande behandling. Tre ledande begrepp i vårt arbete är Främja 3(9)

4 (långsiktigt arbete) Förebygga (ta bort hinder) Åtgärda (dokumentera, följa upp). KARTLÄGGNING 4 Utvärdering av tidigare plan Vi observerar och reflekterar för att utveckla vårt förhållningssätt och få syn på hur vi talar och bemöter barnen. Vi vuxna är goda förebilder som hjälper varandra, samarbetar och pratar med varandra samt visar ett vänligt bemötande. Vi lyssnar till allas känslor och om någon känner sig kränkt utgår vi från handlingsplanen. Vi följer upp på våra planeringsmöten hur stämningen är i barngruppen. Cirka en månad efter inskolningen och vid varje utvecklingssamtal tar pedagogerna upp barnens trivsel med vårdnadshavarna. 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Förskolan fortsätter med barnintervjuer under nästa läsår 2016/2017 för att förvissa oss om att det fortsättningsvis fungerar samt börjar med lekobservationer under en vecka för att titta på var och hur barnen leker inomhus. Detta kommer att ske under vecka 43. Barnen reflekterar kring värdegrundsfrågor dels i samlingen och dels i mindre grupper. Varje höst lånar förskolan ett känslo-/relationsmaterial från AV-media. Det är ett sätt att arbeta med barnen för att synliggöra trivselreglerna i vardagen för både barn och vuxna. 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Under dagarna delas barnen upp i mindre grupper där de kan mötas på lika villkor där varje barns personlighet lyfts fram. I dessa mötesplatser får varje barn möjlighet att få sin röst hörd och därmed känna sig betydelsefull. Det 4(9)

5 stärker Vi-känslan i gruppen vilket medför färre konflikter och förebygger kränkningar och diskriminering mellan barnen. Barnen säger i intervjuerna att de trivs och har många bra kamrater. Barnen säger att det är roligt att leka inne och ute på Sidsjö förskola. 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Att varje barn har utrymme för lek och samspel med barn och pedagoger. Att varje barn känner sig trygg och accepterad i gruppen på förskolan. Att pedagogerna är medvetna om sitt ansvar och sin roll som förebild. 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Att lyfta fram och fokusera på varje barns framgångsfaktorer och styrkor. Att även lyfta fram gruppens framgångsfaktorer och styrkor i den dagliga pedagogiska verksamheten. Att värna om varje barns positiva status. 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Vi ska sträva efter att ligga steget före för att stödja barnens möjligheter att lyckas i verksamheten. Vi fortsätter att varje höst låna känslo-/relationsmaterial från AV-media för att synliggöra trivselreglerna i vardagen för både barn och vuxna. 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Efter observationerna och barnintervjuerna ska varje avdelning ha reflekterande samtal. Varje avdelning ansvarar för utvärdering av sina kartläggningar. Vad blev resultatet? Vad har vi sett, vilka insatser har vi gjort, vad vill vi uppnå? Hur tänker vi framåt? 5(9)

6 11 Kompetensutvecklingsplan På arbetsplatsträffar diskutera diskriminering, kränkning, vad det är och hur vi förebygger detta. FRÄMJANDE ARBETE 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Alla anställda ska utgå från demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter i sitt yrkesutförande. Vi vuxna i den pedagogiska verksamheten är goda förebilder. Varje barn bemöts med respekt och får lyckas utifrån sina förutsättningar, utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning hos någon anhörig. 13 Barns medverkan Omfattningen av barnens deltagande anpassas efter deras ålder och mognad. Kartläggningen sker genom barnintervjuer två gånger per år. 14 Vårdnadshavares kännedom Likabehandlingsplanen ska vara känd för alla vårdnadshavare. Information om denna ges vid lämpligt tillfälle exempelvis vid inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal och den ska även läggas ut på det digitala föräldramötet. 15 Kontaktperson Förskolechef på Sidsjö förskola är: Britt Wennberg. Telefonnummer Rutiner vid akuta situationer Alla anställda inom Barn och Utbildning har handlingsplikt och skyldighet att agera om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Den anställde informerar förskolechefen omgående om något akut inträffat som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. 6(9)

7 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Observation och kartläggning. Främjande arbete genom bland annat samtal med barngruppen. Förebyggande arbete bland annat genom positiv förstärkning av gott kamratskap. Uppföljning genom samtal i arbetslaget. Samtal med vårdnadhavare. Närvarande pedagoger. 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Alla anställda inom Barn och Utbildning har handlingsplikt och skyldighet att agera om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Den anställde informerar förskolechefen omgående om något akut inträffat som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Samtal med berörd pedagog. Förskolan har en upprättad handlingsplan och rutiner vid kränkningar, personal mot barn som ska följas. 19 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn 7(9)

8 har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. 8(9)

9 Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 20 Förskolans trivselregler med konsekvenser Vi är snälla mot varandra. Vi lyssnar på varandra. Vi är försiktiga med våra saker. 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete Årshjul för uppföljning och utvärdering November Uppföljning av mål: Kunskaper December Uppföljning av mål: Utveckla sin fulla potential och barns inflytande Januari Barnkonferens Februari Utvärdering av mål: Trygghet och Utvecklande lärmiljö Oktober Barnintervjuer Uppföljning av mål: Trygghet och Utvecklande lärmiljö. Utvecklingssamtal September Känslor/relationer Trygga/otrygga platser Föräldramöte Mars Utvärdering av mål: Kunskaper April Utvärdering av mål: Utveckla sin fulla potential och barns inflytande. Förskoleklassbesök Utvecklingssamtal Augusti Verksamhetsplan Maj Barnintervjuer Juli 9(9) Juni Likabehandlingsplan Kvalitetsrapport