Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

2 Likabehandlingsplanen utgår från Lagen om förbud mot diskriminering & annan kränkande behandling av barn & elever (2006:67) barnkonventionen samt Läroplan för förskola (Lpfö- 98/10) Förskolans värdegrund & uppdrag: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall verksamheten utformas med grundläggande demokratiska värderingar. Var & en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde & respekt för vår gemensamma miljö. (Lpfö- 98/10) Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Copernicus förskola skall präglas av en trygg och trivsam stämning. Insikten om allas lika värde skall råda. Vårt förhållningssätt präglas av Sundsvalls kommuns vision Vi gör det goda livet möjligt MOD: Modet att stå upp för barnets bästa - HELHETSSYN: Allas lika värde Allas rätt till sitt bästa jag ÖPPENHET: Våga vara kritiskt granskande vänner Barn & utbildningsförvaltningens vision Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande Vidarekopplat från ovan är Copernicus förskolas vision: Engagerade vuxna som tror på den kompetenta människan & skapar tillåtande miljöer för utmaningar & fortsatt lärande Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag. Vårt förhållningssätt: Vi har en medveten tanke och syfte i utformandet av miljöer och material både med innemiljön, utemiljön samt organisationen av barn och pedagoger. Vi har alla ett gemensamt ansvar för barnen på förskolan såväl utomhus som inomhus. Vi har ett respektfullt bemötande gentemot varandra. 2(8)

3 Vi har en insikt om allas lika värde och en övertygelse att människan föds kompetent & med drivkraft att vilja/göra gott. Vi är goda förebilder barn gör som vi gör. Vi uppmuntrar/stärker positivt beteende. Vi stärker barns förmåga att säga ifrån. Att det är ett gott samarbete & dialog mellan förskola & hem Tydlighet i fråga om var sak på sin plats. Detta för att undvika onödiga konflikter Lyssnar in barnens diskussioner. Vi hjälper till att leka in barn som kan ha det svårt att komma in i leken. Vi arbetar med värdegrundsfrågor och ta tillvara på att vi är fiffiga kompisar - och goda kamrater. Gruppstärkande aktiviteter lekar, Förebyggande arbete: (Ta bort hinder och minimera risker) Vid misstanke att ett barn utsätts för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling skall man alltid reagera & agera. Vårt utgångsläge är att det alltid är den utsatta som äger upplevelsen. Vi arbetar förebyggande genom att vi vuxna alltid skall ha ett här/närvarande, (d.v.s. att vi är där barnen är ) tänk i vårt arbete. Vi är medvetna om var barnen är och leker, vi har uppsikt även om vi värnar om barnens önskan att leka i fred Vi är med vid konfliktlösning. Vi lyssnar in, hjälper & stöttar att hitta alternativa lösningar. Att sätta ord på sina känslor, stopp & sluta att man måste lyssna på varandra Att vi är tydliga att kommunicera med barnen att de skall efterfråga om hjälp - det är inte att skvallra. Definition av kränkande behandling: Vad kan en kränkning innebära? Fysiska: slag, knuffar, bett, sparkar Verbala: hotad, kallad för förnedrande ord Psykosociala: utfryst - Du får inte vara med..(läs mer sist i denna plan) Kartläggning: Under en period varje termin har pedagogerna i varje arbetslag en s.k. konfliktkarta där de kan notera om och var det uppstår en händelse som kan upplevas negativt för våra barn. Vi går sedan igenom materialet på gemensamt möte, först PUT därefter i arbetslagen. Gör vi en bedömning att vi på förskolan behöver få hjälp/stöd finns möjlighet att söka hos BES (Barn-elevhälsa och stödteam) Utifrån kartläggning ställer vi följande frågor: Hur ser läget ut på vår förskola? Vad är det vi ser? Vad kan förbättras? Hur gör vi det? Vilka insatser gör vi?...vilka mål? Vad har det gett för resultat? 3(8)

4 Slutsatser: Vi som pedagoger har ställt oss frågan och behöver ha klar för oss är vår värdering kring vad en konflikt är? Konflikt är ngt som uppstår och kan leda till kränkning, exempel är: Olika åsikter/meningsskiljaktigheter Språkförbristningar som kan skapa frustration Olika värderingar Utvärdering av tidigare plan: År 2017 Vi arbetade under hösten 2017 på utvecklingsdagarna med värdegrundsarbetelikvärdighetarbete. Vi arbetar för att ha en samsyn på det pedagogiska arbetet, för att på så sätt skapa en trygg och tillitsfull miljö för våra barn. På förskolan hade vi kartläggning på gården under några veckor både höst och vår för att se konkret var/hur barnen befinner sig samtidigt var vi pedagoger finns på gården. Vad ser vi? Vad skall förbättras? Vilka insatser gör vi? Uppföljning Vi ser att barnen väljer bord i matsalen beroende på vilka som sitter där. Tyst bortvald Statusen bland de barn som blir bortvalda Inget utrymme för att bli bortvald. Vi införde fasta platser i matsalen, samt ökade vår vaksamhet hur grupperingarna skedde Vi ser att vi inte har den spridning av pedagoger på gården som vi trodde att vi hade. Påminna varandra, samt säkerhetsställa att våra vikarier har vetskap kring vårt tänk Vi måste alltid ha en vaksamhet. Viktigt därför med ett härvarande tänk. Att spridningen på pedagoger har blivit något bättre, men vi behöver fortsätta att arbeta med hur vi sprider oss på gården och vem som gör vad. Färre pedagoger ute, bättre spridning Vad beror det på månntro? Vi ser att det finns saker som har mer status än andra ex. vissa cyklar Det uppstår konflikter vid gungorna, kullen, Om det blir för många barn kring ett ställe viktigt att pedagog kan locka med någon annan aktivitet som alternativ. Vi placerar oss på strategiska ställen.. Ex. om det är många barn på kullen, behövs kanske 2 pedagoger som kan hjälpa barnen att gå uppför på rätt ställe, turtagning mm. Musikstunden med rock n roll musik vid fruktrummet var populärt bland barnen Kan det erbjudas oftare? Vi såg att ledda aktiviteter ex. spännande lek kan locka många barn. Behövs det uttalade regler?...hur då? Arbete mot att det alltid skall vara tillgängligt 4(8)

5 Handlingsplan för 2018 Under hösten har vi diskuterat utifrån kvalitetsindikatorn Atmosfär/Organisation med fokus på organisation. Arbetslagen har arbetat kring dagsrutiner och syfte med varför vi gör som vi gör. Detta för att säkerhetsställa den trygga och tillitsfulla dagen för våra barn, samt att vi ser att/om vi ger våra barn möjlighet till delaktighet och inflytande. Vad ser vi? Ökad medvetenhet i barngrupperna kring att det finns en Likabehandlingsplan Vilka insatser gör vi? Hur tänker vi framåt? Hur arbetar vi för att barnen skall vara medvetna och delaktiga? Lek/kompisregler Hur, när och vem? Kompisböckerna Diskussion i barngruppen utifrån ålder/mognad Uppföljning Märk upp var sakerna skall vara. Var finns det för alternativ till gruppstärkande lekar? Vi ser att barnen mår bra att vara i mindre grupper Vi ser vikten av tydliga övergångar Tydlig organisation, delade grupper. Pedagoger följer barnen vid byta av grupp, antingen permanent eller tillfälligt.. Utvärdering Blev det som vi tänkt? Utvärd. Mot skolan Implementering: Förskolans personal: Likabehandlingsplanen skall vara känd och förankrad hos all personal, även våra vikarier på förskolan. Likabehandlingsplanen finns i vår vikariepärm. I vårt årshjul har vi lagt in återkommande arbete kring vår Likabehandlingsplan. Ansvar: Förskolechef Barnen: Gemensamma ordningsregler som barnen varit med att ta fram & signerat. Gruppstärkande aktiviteter Bra litteratur, Ex. Pernilla Stafeldt Alla barns rätt? Kompisböckerna plus materialet Ansvar: Pedagoger Vårdnadshavare: Information vid inskolningen Likabehandlingsplanen finns på DFM Ansvar: Förskolechef samt inskolningspedagogerna 5(8)

6 Rutiner för att upptäcka kränkande behandlingar: Genom att pedagogerna har ett arbetssätt att vara härvarande dvs. att vara medvetna om hur barnen/vuxna agerar gentemot varandra & andra. Barnintervjuer Konfliktkarta Ansvar: Pedagogerna samt förskolechef Utreda, åtgärda, uppfölja: Vi har alltid ett ansvar att agera vid en misstanke att något barn far illa, genom att anmäla till förskolechef. Förskolechef som får kännedom om ett barn anser sig blivit utsatt för kränkning i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudman. Detta gäller även om en misstanke/oro att ett barn far illa. I händelse att det är någon form av kränkning vuxen-barn skall förskolechef kontaktas. 1. Kartläggning av händelsen görs tillsammans med arbetslag/berörd personal beroende på situation. 2. Därefter vidtas åtgärd beroende på händelsens art. Vid kännedom om någon form av kränkning eller diskriminering skall pedagog agera omedelbart för att reda ut situationen. 1. Vad som har hänt 2. Göra en analys med berörda och utifrån händelsens art agera, det kan ex. lösas tillsammans med berörda barn/föräldrar samt vid allvarligare händelse i samråd med förskolechef. Ansvarig: Pedagog samt Förskolechef För kännedom kring: Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet 6(8)

7 Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning 7(8)

8 En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 8(8)