Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 (13)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Lpfö-18 Vår förskola ska genomsyras av kamratskap, delaktighet, inflytande och ödmjukhet. Vi vill skapa förutsättningar för positiva möten och glada dagar. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi ser olikheter/likheter som en tillgång och en möjlighet till lärande. All personal ska arbeta normkritiskt. Värdeorden på vår förskola vilka vi vill ska genomsyra verksamheten är: Trygghet, Öppenhet, Utforskande "En trygg och välkomnande förskola med individen i centrum som uppmuntrar öppenhet där alla känner delaktighet och ett utforskande arbetssätt." 3(13)

4 Tidigare plan har inte haft tydliga och konkreta mål varför dessa har varit svåra att utvärdera. I kommande plan vill vi tydliggöra dessa och lyfta vem/vilka som bär ansvar för att de olika målen nås/strävas mot, samt hur ändringar/arbetsområden ska genomföras. Vi strävar också efter att individualisera planen mer, så att förskolorna i samma område/med samma chef ändå har egna mål och utvecklingsområden, baserat på de faktiska behoven. Vi hade som mål i tidigare plan att personalen skulle få fördjupa sina kunskaper i de olika diskrimineringsgrunderna, vilket inte skett, vi ämnar jobba med det och även föra in begreppen normativt och normkritiskt i arbetet framöver. Tidigare års plan lyfte vikten av att barnen får vara i mindre grupper och personalen har tagit fasta på detta och arbetar aktivt med arbetsgrupper, där barnen delas in på olika sätt utifrån olika syften. Vi ser en vinst i detta och vill fortsätta förbättra det arbetet. I arbetet med de äldre barnen arbetas med lekval, vilket ses som en framgångsfaktor för att främja kamratskap i gruppen, att alla leker med alla samt att konflikterna blir färre då barnen delas upp utifrån olika syften. Vi har tidigare år genomfört intervjuer med barnen som kartläggning till trygghetsarbetet, vi inser att dessa intervjuer dels behöver finnas med i planen och dels behöver utvecklas. Barnintervjuer har genomförts med alla barn mellan 4-5 år. Vi har tagit fram en ny enkät som kommer användas från i år för att bättre kartlägga vad som händer/var det händer. Vi vill också prova använda smileys/glada gubbar för att öka barnens deltagande och minska risken för styrande frågor. Dock uppskattade vi tidigare års samspel med hemmen, då dessa också gjort en enkät, vi vill titta på och förbättra detta så att vi även fortsättningsvis får ta del av föräldrar och vårdnadshavares upplevelse av trygghetsarbetet. Vi får inte indikatorer på kränkningar direkt kopplade till vissa miljöer på förskolan, däremot framkommer att vissa miljöer omnämns av flera som tråkiga, finns ingenting att göra. Flertalet äldre barn har uppgett att de inte vill leka i det randiga huset, ett triangelformat lekhus som är ganska nytt på förskolan. Pedagogerna har resonerat kring huruvida detta beror på att huset ligger precis utanför småbarnsavdelningen och används mest av de 4(13)

5 yngre barnen eller för att huset saknar inredning och är tråkigt. Vad gäller inomhusmiljön fick ena avdelningen respons från nästan alla barn på avdelningen att de inte ville leka i guldrummet, vilket har lett till att personalen utvärderat och planerat åtgärder för att främja en mer stimulerande lärmiljö i det rummet. De yngre rör sig mer oplanerat och spontant i utemiljön. Vi ser att miljöerna i direkt anslutning till de yngre barnens hus är uttänkta för att passa dessa, med sandlåda och buskar att krypa i, gungor innanför räcke mm. De barn på småbarnsavdelningen som är lite äldre rör sig över hela gården i leken och vi upplever att de känner trygghet med flertalet pedagoger på gården, och inte bara de som jobbar på den egna avdelningen. Detta visar sig t.ex. genom att de går till närmsta vuxen om det händer något. I vår kartläggning av lärmiljöerna framkom att vi behöver fortsätta att utveckla lärmiljöerna generellt på förskolan, eftersom vi ser ett starkt samband mellan attraktiva och utmanande lärmiljöer och en minskad andel konflikter. Pedagoggruppen har arbetat med detta under året som gått och vi ser en fördel i att kartlägga lärmiljöerna tidigare under hösten för att säkerställa att miljöerna möter den aktuella barngruppen. Det är ökad risk för konflikter där det är färre personal, varför vi behöver fortsätta kartlägga var personal placerar sig och hur vi kan jobba aktivt med våra placeringar i såväl ute som innemiljö. I kartläggningen framkommer inget som säger att barn diskrimineras av olika anledningar. Barnen omnämner inte i intervjuerna direkta kräkningar eller påtalar återkommande konflikter, däremot vet vi att det ibland förekommer. Bland de yngre barnen utforskar man varandra och regler och gränser, varför pedagogerna behöver vara/är medvetna och möter och guidar barnen i samspelet. Vi har arbetat med och kommer att fortsätta med att utveckla lärmiljöena, speciellt för de yngre barnen utifrån att det uppstår med konflikter mellan dem än de äldre. Bland de äldre barnen finns flera barn som har svårt för samspelet och kan hamna i affekt. Ett förbyggande arbete har därför pågått under en längre tid i samarbete med BES. Vi ämnar fortsätta samarbeta med BES kring både individerna och barngruppen. Vi arbetar medvetet med stödstrukturer i form av bildstöd, rutiner mm. 5(13)

6 Vi ser genom intervjuerna att barnen upplever att de har kompisar, att de vet var det ska vända sig (till pedagogerna) vid svårigheter och att alla har ställen på förskolan som de tycker om att leka i/känner sig trygga på. Vi upplever att den nya enkäten är bra på så sätt att den kartlägger var barnen vill/inte vill leka men att den kan förbättras till nästa kartläggning genom att få med fler frågor om kränkningar, dock vill vi samtidigt inte lägga detta i munnen på barnen. Det är en svår balans och vi ska jobba vidare med enkäten. Vi skulle också gärna få med fler frågor om barnens upplevelse om deras inflytande, ifall de tycker att de blir hörda/sedda, får vara med och bestämma. Vi har som mål att till nästa år även ha en enkätdel för föräldrar/vårdnadshavare som vi haft tidigare år. Tydlighet kring likabehandlingsarbetet, ett aktivt och ständigt pågående arbete som all personal deltar i. Alla barn ska vara trygga på förskolan och veta vart de ska vända sig när de behöver stöd. Lärmiljöer utomhus och inomhus som uppmuntrar till samarbete och delaktighet, där pedagogerna är aktiva och fördelar sig där det behövs för att motverka konflikter. Vi kommer från årsskiftet att lägga in diskrimineringsgrunderna i förskolans årshjul, så att dessa kan bli en återkommande punkt i arbetsgrupperna på förskolan. Diskrimineringsgrunderna lyfts på APT i september, pedagogerna får aktivt arbeta med diskrimineringsgrunderna genom övningar och diskussioner. Ett i barngruppen aktivt arbete med diskrimineringsgrunderna vi uppmärksammar ex. rocka sockorna dagen, har en medveten och normkritisk dialog med barnen och tänker på vikten av att erbjuda varierade lärmiljöer där fokus ligger på samspel och kunskapsinhämtning. Vi ska arbeta mer aktivt med utbudet i litteratur och spel, så att vi lyfter diskrimineringsgrunder och motverkar stereotyper. Vi beställer hem material från medienavet - Temalåda: normkreativ i förskolan. 6(13)

7 Vi fortsätter arbetet med värdegrundsmaterialet Tio små kompisböcker som innefattar åldersanpassade böcker, med förslag på olika aktiviteter. Materialet blir stommen i det främjande arbetet under året. Det finns idag ett kompisarbete på en av avdelningarna med en stor sol kompissolen, där man pratar om stjärnhandlingar, hur man är en bra kompis. Vi sprider arbetet med Solen till de andra avdelningarna på APT i januari. I samband med det kommer en pedagog också visa boken Tilda med is och Sol, vilken också går att väva in i kompisarbetet. Kartläggningarna har visat vikten av att fortsätta arbetet med att dela in barnen i mindre grupper. Vi behöver också fortsätta arbeta aktivt med valtavlan /lekvalen hos de äldre, och vara med och styra vilka barn som är vart, samt framför allt hur vi pedagoger placerar oss för att minska risken för konflikter vilka kan leda till kränkningar. Vi behöver fortsätta utveckla lärmiljöerna och samarbetet mellan avdelningarna, speciellt på hus A där pedagogerna upplever att lärmiljöerna inte möter barngruppens behov samt att rutinerna inte fungerar tillfredsställande. Arbetsmiljögruppen får i uppdrag att säkerställa att arbetet med diskrimineringsgrunderna hålls levande och aktivt. De träffas en gång i månaden och lyfter då månadens diskrimineringsgrund utifrån årshjulet samt tar med diskussionen ut till arbetslagen och den gemensamma reflektionen. Varje månad arbetar vi med en ny bok ur serien tio små kompisböcker. Vi köper in fler böcker samt samtalsmaterialet så att det finns för alla avdelningar på förskolan. Vilken bok vi ska använda beslutas av arbetsmiljögruppen i samband med arbetet kring årshjulet. Månadens bok presenteras till vårdnadshavare i hallarna och vi dokumenterar arbetet med böckerna på V-klass. Arbetsmiljögruppen har ansvaret för detta. Vi fortsätter med vårt arbete att fördela oss strategiskt i lärmiljöerna, inomhus och utomhus, för att främja trygghet och finnas nära barnen. Detta ansvar är alla pedagogers. 7(13)

8 Vi fortsätter att förbättra och utveckla våra lärmiljöer och ser över de miljöer som barnen idag beskriver som tråkiga eller där de idag uppger att de inte tycker om att vara. Pedagoggruppen bär ansvar för att inventera och utvärdera, samt hålla i förändringar kring lärmiljöerna tillsammans med alla pedagoger. Handlingsplanen följs upp kontinuerligt på APT. Ansvaret för detta är förskolechefens. I september kommer vi arbeta med diskrimineringsgrunderna på APT och använda oss av externt material för att visa/prova/diskutera och verkligen förstå olika förutsättningar och de olika diskrimineringsgrunderna. Kommer relevant fortbildning inom kommunen har vi som ambition att personal från förskolan deltar. Vi kommer att arbeta med begreppen normativt och normkritiskt. Mål för de olika diskrimineringsgrunderna: Kön: Alla barn ska få lika möjligheter utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar. Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att ha och skapa sin egen könsidentitet/uttryck i form av klädstil eller annat. Etnisk tillhörighet: Alla barn oavsett ursprung är lika värda, accepterade och välkomna. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning skall våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla barn oavsett familjekonstellationer skall känna att de har lika värde, det finns inget rätt eller fel. Ålder: Alla barn ska känna sig välkomna i leken och få utmaningar utifrån sin egen kompetens. Alla barn ska bli sedda Alla barn har rätt att bestämma över sig själv Alla barn har ett eget värde 8(13)

9 Alla barn har rätt att bli respekterad Alla barn har rätt till sin egen kropp Vi accepterar inte retfullt beteende, slagsmål eller andra kränkningar. Vi accepterar inte rasistiska uttalanden eller invandrar fientlighet varken från barn eller vuxna. Vi accepterar inte heller kränkningar på grund av funktionshinder, religiös uppfattning eller sexuell läggning. Barnen görs delaktiga genom intervjuer till kartläggningen. Arbetet med tio små kompisböcker möjliggör också för barnen att sätta ord på och utveckla/upptäcka känslor, delta i likabehandlingsarbetet, genom att träna på att vara en bra kompis. Verksamhetens utformande bygger på inventeringar av barngrupperna vilka ligger till grund för verksamhetsplaneringen. Vid föräldramöte i september/oktober presenteras planen för föräldrar och vårdnadshavare. Vi tänker på att fortsatt informera vid lämpliga tillfällen, exempelvis utvecklingssamtal mm. Likabehandlingsplanen finns presenterad på vår hemsida via Sundsvalls kommun och kommer att finnas tillgänlig på V-klass. I våra hallar presenterar vi månadens kompisbok för föräldrar och vårdnadshavare. Vårdnadshavare informeras om förskolans likabehandlingsplan vid lämpligt tillfälle, exempelvis vid inskolning, föräldramöte/föräldraråd och utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen läggs ut på det digitala Föräldramötet. Månadens kompisbok presenteras för vårdnadshavarna via uppsatt dokumentation på förskolan och via digitala Föräldramötet. Förskolechef: Helene Persson Biträdande förskolechef: Ida Löfqvist (13)

10 Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera. Det är mycket viktigt att alla anställda tar signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. - Vid kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering skall detta förhindras och omgående anmälas till förskolechef. - Förskolechef informerar i sin tur huvudman och skickar in en anmälan om kränkande behandling. - Förskolechef ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Den som ser kränkande behandling ska snabbt agera och bryta situationen. Vi fortsätter att arbeta mot kränkande behandling genom: - Observation - Kartläggning - Främjande arbete genom bland annat samtal med barngruppen och att föregå med gott exempel. - Förebyggande arbete exempelvis genom att pedagogerna finns nära barnen, och genom att arbeta med barngruppen utifrån vårt värdegrundsmaterial. - Vi anmäler i LISA vid kränkningar eller diskriminering. - Uppföljning genom samtal i arbetslaget, på förskolan och vid behov också föräldrasamtal. Diskriminerings- och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vid akuta situationer som behöver avbrytas omgående ansvarar de närvarande pedagogerna för att bryta situationen. - Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. - Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. 10(13)

11 - Utredning ansvarar förskolechef eller annan person med ledningsfunktion för. - Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. - Vid arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens fackliga organisation. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder 11(13)

12 Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. ga 2 12(13)

13 13(13)