Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan. Glädje Trygghet Lärande

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Glädje Trygghet Lärande

2 (12)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn utifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) samt läroplanen för förskolan (Lpfö 98). All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Draghällans mål med det främjande arbetet är att det ska vara ständigt levande. Alla pedagoger som väljer att jobba på Draghällan ska vara (ytterst?) medvetna om denna viktiga och ansvarsfulla del i uppdraget. Detta är inget man kan välja bort, det ska genomsyra Draghällans arbetssätt och vara tydligt för alla barn, vårdnadshavare och medarbetare. Vi har genomfört de planerade åtgärderna som var observationer och kartläggning av riskzoner, det vill säga vart det kan finnas risk för kränkningar och diskriminering både ute och inne. När vi har samtalat med barnen och intervjuat de äldre om hur det är att vara en bra kompis och hur det känns när man t.ex. är ledsen. Några avdelningar har arbetat tematiskt med känslor och kamratskap. Några avdelningar har haft kontinuerliga samtal med chefer och specialpedagog. 3(12)

4 Detta kom vi fram till utifrån kartläggningen: Många barn på liten yta medför ökad risk. Barnens toaletter kan vara ett riskområde. Byggmiljöer inne och hemvrån. Döda vinklar både ute och inne. Skogen och gungorna på båda adresserna. Övergångarna mellan de olika aktiviteterna och i rutinsituationer. Att pedagogerna inte finns på plats där barnen finns och inte är härvarande. För lite personal i förhållande till antal barn vid olika aktiviteter. För få fasta miljöer på gårdarna. Utifrån föräldraenkäter och barnintervjuer drar vi den slutsatsen att barn och föräldrar känner sig trygga på förskolan. Vi ska alltid möta barnen och föräldrarna med ett positivt och lösningsfokuserat förhållningssätt. Vi ska ha barnintervjuer och föräldraenkäter kontinuerligt för att kunna utvärdera och upprätthålla tryggheten och kvaliteten. Vi ska hålla indikatorn atmosfär och organisation levande. Kartläggningen ska leda till ett förändringsarbete på hela förskolan utifrån resultatet. Alla som arbetar på Draghällan ska känna till vad kartläggningen har visat och det ska vara väl känt av alla medarbetare varför och hur vi gör detta. Det ska vara en stående punkt på APT och kontinuerligt hållas levande. Uppföljning sker genom samtal/intervjuer med barnen en gång per år, som därefter utvärderas av pedagogerna. Förskolecheferna ansvarar för att detta fullgörs. Under följande år kommer intervjumaterial att utvecklas och provas tillsammans med barnen. På så sätt blir de delaktiga i arbetet och får möjlighet att påverka. 4(12)

5 Dialogen kring kränkande behandling och nolltolerans ska vara återkommande på varje reflektion, APT och utvecklingsdag som förskolan har. I och med detta följer arbetet den dagliga verksamheten på ett naturligt sätt och ökar medvetenheten och samsynen hos samtliga medarbetare. Pedagogerna ska i dialogsamtal med specialpedagog få möjlighet att diskutera förskolans värdegrund och uppdrag. För att förhindra kränkningar mellan barn ska vi genom lämplig litteratur och i samtal om likheter och olikheter mellan människor, väcka nyfikenhet och funderingar hos barnen. Tillsammans utforskar vi, samtalar och lyssnar på varandras funderingar och tankar. På så sätt skapar vi förståelse och en demokratisk värdegrund i förskolan. Genom diskussioner, föreläsningar och fortbildning inom området gör vi medarbetarna medvetna och självreflekterande vilket är en otroligt viktig faktor i detta arbete. Att alla medarbetare hjälper och stöttar varandra till att ständigt bli bättre på att rannsaka sig själv gör att vi får samsyn och högt i tak på förskolan. Genom att observera och kartlägga barnens lek skapas möjlighet och utrymme i förskolans alla miljöer för barns olika behov och intressen. Syftet är att göra alla barn delaktiga oavsett bakgrund eller funktionsnedsättning. De olika lärmiljöerna både inomhus och utomhus måste göras överskådliga så att pedagogerna kan upptäcka eventuella kränkningar mellan barn. Vara uppmärksam på ensamma barn i barngruppen. Pedagogerna behöver arbeta medvetet för att fördela barnen i mindre grupper där man är härvarande och ser alla barnen, pedagogerna måste vara delaktiga och ta initiativ till meningsfulla aktiviteter och använda sig av alla våra miljöer. Pedagogerna och all personal på förskolan måste ständigt vara medvetna om att vara en god vuxenförebild för alla barn. Ett konkret förändringsarbete inleds utifrån kartläggningen under ledning av förskolechefer i samarbete med utvecklingsgruppen på förskolan bestående av en pedagog från varje avdelning. Tid till arbetet avsätts på reflektionstid 5(12)

6 och följs upp och utvärderas på APT och utvecklingsdagar. Målet med detta är att det ska leda till en större medvetenhet och samsyn bland medarbetarna och att minska risken för barnen att utsättas för kränkande behandling på olika sätt. Alla medarbetare har en egen kompetensutvecklingsplan som gås igenom och följs upp vid varje medarbetarsamtal och förskolechefen för då en dialog med medarbetaren om vikten av det främjande och förebyggande arbetet. Pedagogerna får också kunskap om detta i kontinuerliga dialogsamtal (handledning) i grupp av Draghällans specialpedagog, föreläsningar, utvecklingsdagar etc. Förskolecheferna ansvarar för att kompetensutvecklingsplanen efterföljs. Vi sprider också våra kunskaper till varandra genom att vara goda förebilder och delge varandra goda exempel. MÅL och ÅTGÄRDER: Öka medvetenheten hos pedagogerna och skapa förutsättningar för diskussioner i mindre och större grupper. Detta sker enskilt i kompetensutvecklingsplanen med förskolechef, i arbetslaget vid reflektionstid, i dialogsamtal i grupp med specialpedagog och vid APT och utvecklingsdagar Vi skapar ett positivt klimat genom att uppmuntra positivt beteende Göra barnen mer delaktiga i likabehandlingsarbetet genom t ex barn råd, planerade samtal/intervju 1 gång per år med barn i lämplig ålder för att identifiera problemområden på förskolan, t ex toaletter. Detta utvärderas av pedagogerna och ligger sedan till grund för att utveckla arbetet. Pedagogerna ansvarar för genomförandet och förskolechefen ansvarar för uppföljning och utveckling Kontinuerligt se över hur vi planerar inom- och utomhusmiljön så att den gynnar alla barns utveckling. Vi vuxna delar oss bland barnen och är närvarande och delaktig i barnens lek. Vi inventerar barnens 6(12)

7 intressen genom barnsamtal i grupp och enskilt och förändrar och utvecklar kontinuerligt barnens lek/lärmiljö Förskolecheferna ansvarar för att likabehandlingsplanen följs, utvärderas och upprättas varje år och att den kontinuerligt lyfts i verksamheten. Ansvarar tillsammans med pedagogerna för att gå igenom likabehandlingsplanen vid introduktion av ny personal. Pedagogerna är skyldiga att reagera och agera för att främja och förebygga kränkande handlingar. Ansvarar för att varje avdelning kontinuerligt följer upp likabehandlingsarbetet i sin verksamhetsplan. Ansvarar för att ge information kring likabehandlingsplanen till vikarier. Vi har alla som arbetar på förskolan en viktig uppgift att säkerställa att alla barn känner till vad likabehandling innebär. På ett konkret sätt måste vi förmedla till barnen vilka beteenden som är bra och hur alla ska förhålla sig till varandra, och att det inte är ok att behandla andra hursomhelst. Alla barn har rätt att känna sig trygga på förskolan. Vi har planer på att starta upp ett barnråd på Draghällan med ett antal 4-5 åringar, pedagoger och förskolechefer för att på samma sätt som skolans elevråd ha dialog med barnen kring aktuella saker som händer. I dessa samtal kan barnens tankar och funderingar kring delaktighet och utanförskap lyftas fram och diskuteras. Vidare kan allmänna trivselregler diskuteras fram som sedan presenteras i övriga barngruppen. Vi lägger ut likabehandlingsplanen på hemsidan, föräldramötet och samtalar med vårdnadshavarna vid utvecklingssamtalen om dess innebörd för att göra vårdnadshavarna medvetna om vårt likabehandlingsarbete. Förskolechef Riitta Aho, Ejdervägen, Förskolechef Heléne Svedin, Tallvägen, Förskolechef och förskolans pedagoger ansvarar för att upptäcka, utreda och åtgärda. Så fort förskolan får kännedom om att kränkning har eller kan inträffa skall en snabb utredning sättas igång av ansvarig förskolechef eller annan utsedd person. 7(12)

8 Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn vistas. Pedagogerna är medvetna om vikten av att vara utspridda och om vilka platser på förskolan som de ska hålla särskild uppsikt över. Föräldrar och barn ska kunna vända sig till den pedagog de känner förtroende för. Barn- barn Pedagogerna samtalar med berörda barn, lyssnar och låter alla komma till tals. Det är viktigt att vi som pedagoger är tydliga med att det är handlingen vi inte accepterar. Dokumentera händelsen, skriv en Lisa. Berörda vårdnadshavare informeras. Uppföljning sker efter samtalet. Pedagogerna gör observationer av barngruppen och bestämmer tillsammans i arbetslaget hur vi ska jobba för att skapa nya förutsättningar och bryta negativa mönster. Vid upprepade tillfällen som är riktade mot samma barn upprättas en handlingsplan tillsammans med vår specialpedagog och vårdnadshavare och även förskolechef informeras. Skulle insatserna inte ha någon verkan kontaktas vårt centrala resursteam. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för den anställde att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Om en vuxen uppträder kränkande mot ett barn: Reagera och påtala det. Dokumentera händelsen (Lisa). Ansvarig: Den som ser/hör det ansvarar för att informera förskolechef. Om det inte upphör ligger ansvaret på förskolechefen som tar reda på mer fakta. Ansvarig: Arbetslaget, Förskolechef. Förskolechefen har samtal med de inblandade och upprättar en handlingsplan. Ansvarig: Förskolechef. Vid behov kontaktar förskolechefen stödpersonal till exempel verksamhetschef, kommunhälsan. Ansvarig: Förskolechef. 8(12)

9 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas 9(12)

10 homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism 10(12)

11 En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Vi hälsar på varandra. Vi är snälla med varandra. Vi lyssnar på varandra. Vi använder pratrösten. Vi är försiktiga med våra saker. Vi sorterar tillbaka våra leksaker. Vi går när vi är inomhus. Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, gäller för alla arbetsgivare och omfattar alla arbetstagare. På Draghällan är förskolecheferna ytterst ansvarig för detta. Vi har ett årshjul som vi följer, se sid. 12. Det omfattar alla förhållanden i arbetsmiljön, och det preciserar krav på grundläggande aktiviteter i arbetsmiljöarbetet. Syften med att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete är att: Ingen ska riskera att bli sjuk eller skadas på grund av sitt arbete. Arbetsmiljön ska vara bra och utvecklande för alla kvinnor och män på arbetsplatsen. Centrala processer i SAM enligt arbetsmiljöverket: Undersök arbetsmiljön: det gör vi bland annat genom personalenkäter och samtal. Utred ohälsa, olyckor och tillbud: det gör vi kontinuerligt via samtal och med stöd av kommunhälsan. Bedöm riskerna: det gör vi genom att utföra risk och konsekvensanalyser. Vidta åtgärder: utefter vad som framkommit vid samtalen. Upprätta handlingsplaner: det gör vi tillsammans. Kontrollera åtgärderna: uppföljning kontinuerligt. 11(12)

12 Årshjul för SAM Draghällans förskola November Tillbud/olycka barn och uppföljning personal, giftfri förskola. December Handlingspla ner, Årlig uppföljning av SAM. Januari Tobakslagen, nötförbud, pälsdjur, hästar, signeringslista/ anslag Februari Smittskydd, hygien, signera Ansvar/städ/ verksamhet, Brandrond Oktober Skolområdesintendenten kontroll av OVK, radon, lekplatskollen, elrevision Mars Psykosocial skyddsrond/ trivselenkät, signera Kemikalielista September Brandrond, utrymningsövning, erbjudan om hörselkontroll April Fysisk skyddsrond Augusti Information om kommunhälsan, policy alkohol, droger Juli Semester Juni Uppföljning städ med skolområdes intendenten Maj Allergirond, uppföljning fysisk skyddsrond med skolområdesintendenten, fastighetsförvaltare, chef och skyddsombud 12(12)