Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Fel! Bokmärket är inte definierat (11)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. I januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagen i kraft. I skollagen, kap. 6. Finns bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Enligt dessa regler har förskolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. All personal inom barn och utbildning har skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi ska motverka, förebygga, förhindra och utreda trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Kommungemensamma visionen: Vi gör det goda livet möjligt. I vår kommun ska mod, öppenhet och helhetssyn vara vägledande. Barn och utbildning: Alltid bästa möte för fortsatt lärande. Lucksta & Sörängsbackens vision: Hos oss får alla barn frihet. Lek, natur och miljö prioriteras. Varje dag är rolig och fylld av spännande upplevelser som är inspirerande och lärorika. Här möts alla barn med respekt och omges av positiva engagerade vuxna. Verksamhetsidé Tillsammans med föräldrarna ger vi barnen den bästa starten i livet. Vi behandlar alla olika. Mål för det främjande arbetet: Hos oss ska alla barn trivas, vara trygga och känna samhörighet med varandra och förskolans personal. Vi vuxna ska medverka till att vara nyfiket undrande. 3(11)

4 Externa och interna utvärderingar 2016 visar att det finns ett stort förtroende hos vårdnadshavare att tryggt lämna sina barn på förskolorna. Personalens förhållningssätt, bemötande och engagemang får goda omdömen. En oro bland vårdnadshavare finns angående barngruppernas storlek. Föräldrarådet har medvetet och intensivt arbetat med minskade gruppstorlekar i förskolan både internt och externt till ledning och politiker i kommunen. Förskolornas arbetsorganisation tar hänsyn till att minska antalet i barngrupperna för de yngsta barnen. Förskolorna har som mål att ha så bra och väl sammansatta barngrupper till storlek och behov och att personal tillsätts efter barngruppernas behov och personalens kompetens det kommer att prioriteras även detta år. En modell för processer som berör barn i samband med en förändring inom förskolans organisation. Intern utvärdering visar att vissa grupperingar behöver personal handledning av extern expertis. Handledning för personal pågår i flera grupper för att skapa metoder, arbetssätt och miljöer som ska gynna alla barn. Kontinuerligt arbete med förhållningssätt, arbetssätt, metoder och miljöer i personalgruppen. Analyser av interna och externa utvärderingar visar att förskolornas framgångsfaktorer är att barn blir behandlade och bemötta på ett likvärdigt sätt utifrån sina egna förutsättningar, oavsett vilken miljö vi befinner oss i och vilken bakgrund barn och vårdnadshavare har. Handledning av stöd och resurs team pågår i flera arbetslag. Enhetsnivå: Utmaningar/utvecklingsområden är att skapa ytterligare fler trygga inbjudande mötesplatser. Gruppnivå: Handledning av stöd och resursteam för förändring av arbetssätt och metoder som ska vara gynnsamt för alla barn med olika behov och förutsättningar. 4(11)

5 Analysen grundar sig på interna och externa enkäter. Barnintervjuer(äldre barnen) visar att barnen är positivt inställd till trivsel och trygghet Enhetsnivå: Snabba insatser av personal och en god dialog till barn och vårdnadshavare. Mottagning och avlämning är prioriterade moment. Miljöer som ska skapa trygghet, vara inbjudande, arbetssätt att öka antalet tillfällen att arbeta i mindre grupperingar. Att personal går från att vara säkert vetande till att nyfiket undra. Gruppnivå: Insatser som handledning. Förändra i miljöer. Fler utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Insatser under kommande år och som redan påbörjats är att minska korttidsfrånvaron hos personalen. Detta för att skapa en god arbetsmiljö som ger ökad trygghet för barnen att alltid möta ordinarie personal, att den planerade verksamheten kan följa sitt mönster med planering, reflektion, utvärdering, analys och åtgärder. Mål att öka tryggheten och trivseln för barnen. Åtgärder 2016 Trygga harmoniska miljöer (avdelningspersonal ansvarar). Fler mötesplatser Ute/inne (avdelningspersonal ansvarar). Maximera tillfällen till mindre grupperingar utifrån intresse och utvecklingsnivå(avdelningspersonal ansvarar). Teater/drama där innehållet är baserat på trivsel och trygghet(ansvariga för skapande indikatorn). Barnmöten (barnråd) för att ge mer utrymme för delaktighet(kojan avdelningspersonal). BARNSKYDDSRONDER(skyddsombud ansvarar). Barnintervjuer(avdelningspersonal ansvarar). Barnsamtal(avdelningspersonal ansvarar). Enskilda samtal vårdnadshavare(avdelningspersonal ansvarar samt förskolechef om behov finns). Gruppsamtal vårdnadshavare (frivilligt för vårdnadshavare, avdelningspersonal ansvarar). Medveten satsning på friskvård för personalgruppen(förskolechef ansvarar med hjälp av frisvårdinspiratörer från enheterna). 5(11)

6 Utveckling av inskolningsplanen (förskolechef ansvarar). Utveckling av utvecklingssamtalsmodell(förskolechef och sammansatt grupp från enheterna ansvarar). Modell för process som berör barn i samband med en förändring av förskolans organisation. Uppföljning/utvärdering/analys april 2016: Ansvarig förskolechef Enkät till vårdnadshavare. Barnintervjuer. Utvärdering/analys av modellen för förändringar som berör barn i samband med organisatoriska förändringar. Analys och mätning av personalens korttidsfrånvaro. Vi behöver fortsätta stärka de positiva effekterna med personalens goda förhållningssätt genom att ta det som en kontinuerlig punkt på arbetsplatsträffar även en gemensam föreläsning är planerad hösten Vi har utsett två medarbetare med särskilt ansvar kring genusfrågor. Medvetet skapa förutsättningar för fler mötesplatser (med extra satsning på utemiljön). Vara observanta med snabba insatser om situationer av kränkning förekommer. Fortsatt arbete med kompis sol. Arbete med personalens sjukfrånvaro. Ansvariga i genusfrågor. Tillägg i inskolningsplanen för ny tillkomna föräldrar och barn. Personalen visar intresse och engagemang för alla barn. Hjälper och stödjer att bli en god kamrat. Ger alla möjlighet att uttrycka sina ord, tankar och känslor. Lyssnar på barnen. Tar allas synpunkter på allvar. Ger barnen möjlighet att påverka sin tillvaro och vara lyhörda för deras önskemål och respekterara deras åsikter. Vi genomför kontinuerligt barnintervjuer skapar möjligheter att barnen ska kunna påverka sin vardag. Vi pratar till barn (inte över deras huvuden) 6(11)

7 Vi ger barn medvetet stöd, förtroenden och bekräftelse. Alla vuxna är observanta och tar ansvar för varandras attityder, förhållningssätt och bemötande till barn. Alla vuxna är goda förebilder (vilket också kontinuerligt reflekteras kring). Alla arbetar enligt likabehandlingsplanen. Medveten, uppmärksam personal som gör snabba insatser för att motverka kränkande behandling. Kontinuerliga samtal kring barn och vårdnadshavares trygghet och trivsel. Personal som delar upp ansvar och uppsikt på gården vid utevistelse/aktiviteter. Barnintervjuer. Barnskyddsronder. Teater och drama i förebyggande syfte. Skapande uttrycksformer ge möjligheter att uttrycka sig på så många språk som möjligt, skapa miljöer för detta. Likabehandlingsplanen ska vara känd och tillgänglig för föräldrar. Ansvarig för dessa åtgärder pedagoger. Att utvärdering sker ansvarar förskolechef för. Individnivå: Fortlöpande fortbildning/nätverk i genusfrågor. Gruppnivå: Arbete med förhållningssätt, atmosfär och organisation på arbetspaltsträffar, i gruppreflektion, gruppsamtal (medarbetare), utvecklingssamtal, och föreläsningar/fortbildning. Alla som arbetar i vår förskola skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet (Lpfö- 98) Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respekteravarandra. (Lpfö-98) 7(11)

8 Arbete med kompis sol ett arbetssätt/metod som motverkar kränkande behandling och verkar för att alla ska barn känna sig trygga, respekterade och att alla ska bli lyssnade på och att alla barns intressen och förmågor tillvaratas. Diskussioner i olika grupperingar. Teater/drama som belyser trygghetsfaktorn (personal som agerar för barn och tillsammans med barn). Kompis solens uppbyggnad sker varje höst där barngrupperna är med och bestämmer innehållet. Likabehandlingsplanen presenteras vi inskolningen för samtliga vårdnadshavare. Information vid föräldramöte varje höst och vår. Information/genomgång på föräldraråd. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på samtliga avdelningar där vårdnads havare har möjlighet att låna. Finns tillgänglig digitalt. Sörängsbackens förskola: Angelique Grampeix tel Lucksta förskola: Regina Larsson tel Förskolechef : Ann Catrin Bjurestam tel Om vuxen kränker barn skall detta rapporteras till förskolechef (alla har ett ansvar) och ett medvetandesamtal hållas. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Ärendet ska dokumenteras och föras vidare till verksamhetschef och skoldirektör för vidare utredning och eventuell åtgärd. 4. Kontakt med kommunhälsan om behov finns. 5. Ett uppföljande samtal kring händelsen oavsett om ärendet anses utrett och klart. 6. Vid behov sker kontinuerlig uppföljning av händelsen med berörd personal och i vissa fall hela arbetsgruppen. 8(11)

9 Snabb insats av personal, samtal med berörda. Samtal vårdnadshavare. Arbete i hela barngruppen med kompis solen Uppdelning av personal inomhus/utomhus för att vara observanta att kunna ingripa och vägleda. Dela i små grupperingar där alla kan komma till tals. Se till att det finns möjlighet att visa på andra uttryckssätt (ex skapande uttrycksformer). Teater/dram för att vägleda och samtala om det inträffade. Så snart det är möjligt ska ett medvetandegörande samtal som dokumenteras med berörd, ansvarig är förskolechef eller annan utsedd person. Medvetandegörande samtalet som dokumenterats skickas vidare till verksamhetschef och skoldirektör. Utredning om behov finns. Kontakt kommunhälsan (om behov finns) ansvarig förskolechef. Vi använder rapporteringssystem LISA i barn och utbildningsförvaltningen. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet 9(11)

10 Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier 10(11)

11 Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Kompis sol se bilaga 1. Årshjul se bilaga 2. Skyddsrond Vuxna/barn Arbetsmiljöpärm Skyddsombud 11(11)