Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

2 Innehåll (18)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den kommungemensamma visionen Vi gör det goda livet möjligt. I vår kommunkoncern ska mod, öppenhet och helhetssyn vara vägledande. Barn och utbildnings vision Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande Verksamhetsidé I Sundsvalls kommunala förskolor ska föräldrar och barn mötas av en välkomnande, trygg och tillitsfull atmosfär som bygger på delaktighet och förtroendefullt samarbete. Alla ska få möjlighet att i samspel med andra få utveckla sitt bästa jag och få erövra kunskaper i meningsfulla sammanhang. Den pedagogiska miljön ska inbjuda till möten, undersökande och utforskande. Förskolan ska vara en demokratisk mötesplats där vi tillsammans tar ansvar för en hållbar framtid. För att synliggöra och utveckla arbetet i en lärande organisation använder vi oss av verktyget pedagogisk dokumentation. Mål för det främjande arbetet Hos oss ska alla barn trivas, vara trygga och känna samhörighet med varandra och förskolans personal. 3(18)

4 Vi har i den tidigare likabehandlingsplanen arbetat med att dela barnen i mindre grupper för att bättre hinna med och ges möjlighet att se barnet i gruppen. Vi tycker här att vi delvis lyckats med detta. Vi har märkt att det är svårt att veta, lätt att tro, att vi sett alla barn. Detta medför ett ökat behov hos pedagogerna att tillsammans kontinuerligt reflektera över och utveckla strategier för att veta att vi ser att alla barn trivs, har roligt och ges möjlighet att vara sig själv, vara olikt. Vi behöver öka medvetenheten hos medarbetarna utifrån vårt arbete med likabehandling så våra dokument finns levande och används i den vardagliga verksamheten. Slutsatser av årets kartläggning innehållande observationer från vår verksamhet. Vi har valt att detta år att flytta ut kartläggning av trygghet till vår stora gård där barnen vistas stor del av dagen ofta under friare lek och med vuxna på ett längre avstånd ifrån sig. Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Hela förskolan behöver vara medveten om hur vi placerar oss utomhus och vad vi erbjuder barnen för verksamhet i uterummet. All personal reflekterar över hur de agerar och vilket rörelsemönster som sker ute på gården. Gruppnivå Dela barnen i mindre grupper utifrån intresse. Modella igång fler aktiviteter utomhus. Använda material och lekar som stärker självkänslan. Individnivå Pedagogers närhet. Föräldrasamtal. Barnintervjuer. 4(18)

5 Det har framkommit genom kartläggningen att barn och föräldrar i hög grad känner sig trygga och nöjda och att barnen upplever trivsel och trygghet. Att åtgärda: Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Titta närmare på vad vår pedagogiska miljö erbjuder. Vad säger kvalitetsindikatorn "Pedagogisk miljö och material"? samt övriga indikatorer. Arbeta med att skapa och erbjuda fler lockande lekmiljöer. Att utomhus i större utsträckning modella igång aktiviteter för gemenskap och känsla av tillhörighet. Arbete med likabehandlingsplan/värdegrund vid föräldraråd, vid föräldrasamtal, utvecklingsdagar och vid våra återkommande möten. Gruppnivå Förskolans organisation ska möjliggöra ett utforskande temainriktat arbetssätt där samtal, lyssnande och reflektion kan ske i mindre grupp. Modella igång fler aktiviteter utomhus Individnivå Alla barn ska utifrån sina behov och intressen få utmaningar som stimulerar till lärande, trivsel och trygghet. 5(18)

6 Mål Vårt mål utifrån kartläggningen är att alla barn skall känna sig trygga och trivas överallt i vårt stora uterum utan risk för någon form av diskrimminering eller kränkande behandling Delmål 1. Barnen skall vara trygga och trivas överallt i vår utemiljö som skall erbjuda goda lärmiljöer. 2. En ökad närhet till vuxen för barnen i vår utomhusmiljö. 3. Alla på förskolan skall känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. 4. Föräldrar skall ha kännedom om likabehandlingsplanen och arbetet för att förskolan skall vara fri från kränkning, diskriminering och trakasserier. Skapa möjligheter för alla barn att förstå och vara delaktiga i att alla skall kunna känna trygghet trivsel och glädje. Vi arbetar med indikatorn atmosfär och organisation. Genom att återkommande skapa förutsättningar till att låta barnen samtala/reflektera i mindre grupper där alla får möjlighet att berätta och ha åsikter och funderingar. När känns det som bäst? Vi jobbar med våra olika känslor och visar verktyg för att hantera olika situationer. Reflektionstid schemalagd för pedagoger. 6(18)

7 Som pedagog och arbetslag ständigt reflektera kring våra värderingar och förhållningsätt kontinuerligt på avdelningsplaneringar och vid utvecklingsdagar. Vid föräldrarådsmöten och utvecklingssamtal presenteras likabehandlingsplanen för föräldrar. Likabehandlingsgruppen med en representant från varje avdelning fortsätter att utveckla förskolans likabehandlingsarbete. Barnen skall ha tillgång till en stimulerande och utvecklande lärmiljö med möjlighet till goda samspel. Vi arbetar med kvalitetsindikatorn pedagogisk miljö och material, som hjälper pedagoger att reflektera runt förhållningsätt samt verksamhetens miljö vad bör tillföras och tillgängliggöras för att skapa goda möten för alla att samspela kring. Vi skall samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydligöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer till att bli en god kamrat. Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid solidariska och demokratiska handlingar. En ökad närhet till vuxen för barnen i vår utomhusmiljö. Kvalitetsindikatorerna skall tillsammans med barnrådet och föräldrarådet få vägleda och hjälpa oss i utvecklandet av vår förskolegård till fler lockande och trygga lekmiljöer. Dela barngrupperna mer och begränsa antalet barn vid de platser där vi ser att det kan förekomma kränkning och otrygghet för barnen tex vid gungorna. Modella igång fler aktiviter utomhus som barnen kan känna glädje, gemenskap och tillhörighet. 7(18)

8 MÅL: Barnen skall vara trygga och trivas överallt i vår utemiljö som skall erbjuda goda lärmiljöer. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Dela barngrupperna Löpande December-16 oftare och begränsa Juni-17 antalet barn vi kan se att det förekommit otrygga miljöer för barnen. Ansvarig Alla avdelningar All personal reflekterar över hur vi agerar och vilket rörelsemönster som sker ute på gården. Detta kommer finnas på agendan vid APT under året. Löpande personligen samt i arbetslagen Utvärdering Juni -17 Pedagoger Likabeh.gr. Barnen skall ha tillgång till en stimulerande och utvecklande lärmiljö med möjlighet till goda samspel. Vi arbetar med kvalitetsindikatorn pedagogisk miljö och material, som hjälper pedagoger att reflektera runt förhållningsätt samt verksamhetens miljö. Vad bör tillföras och tillgängliggöras för att skapa goda möten för alla att samspela kring. Löpande under året Avdelningsmöten Apt Utvecklingsdagar Förskolechef Pedagoger modellar igång fler aktiviter utomhus så barnen kan känna glädje, gemenskap och tillhörighet. Löpande vid behov Avd-möten Pedagoger 8(18)

9 Fortsätta reflektera och bearbeta, indikatorn atmosfär och organisation. Löpande, fördjupning under aug/sept - 16 Avdelningsmöten Apt Utvecklingsdagar Förskolechef Pedagoger MÅL: En ökad närhet till vuxen för barnen i vår utomhusmiljö. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Förskolan arbetar med kvalitetsindikatorn avdelningarna Atmosfär och organisation gör en handlingsplan för hela förskolan samt en lokalt ute på avdelningarna. All personal reflekterar kring hur jag/vi agerar och vilket rörelsemönster som sker ute på gården. Fördjupning under Augusti/September samt löpande arbete under året på avdelningar. I samband med de planerade enkäterna samt löpande under året. Oktober -16 och maj-17 Juni-17 Ansvarig Kvalitetsgrupp Likabehandlingsgr upp MÅL: Föräldrar skall ha kännedom om likabehandlingsplanen och arbetet för att förskolan skall vara fri från kränkning, diskriminering och trakasserier. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Likabehandlingsplanen Löpande under Likabehandlingsoch vårt värdegrunds året, fokuserat grupp arbete presenteras vid vid planerade föräldrarådsmöten, möten och inskolning och vid samtal utvecklingssamtal. Ansvarig Likabeh.gr. Förskolechef 9(18)

10 Arbete med vår värdegrund och likabehandlingsplanen sker vid utvecklingsdagar, Apt och på likabehandlingsgruppen. Löpande utifrån planering av förskolechef och likabehandlingsgruppen Likabehandlingsgrupp Likabeh.gr. Förskolechef MÅL: Alla på förskolan skall känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Som pedagog och Löpande Vid arbetslag kontinuerligt avdelningsplaneringar reflektera kring våra utvecklingsdagar värderingar och under vt -17. förhållningsätt på Apt avdelningsplaneringar och med inplanerade aktiviteter vid utvecklingsdagar Ansvarig Pedagoger Förskolechef Likabehandlingsgruppen med en representant från varje avdelning fortsätter att utveckla förskolans likabehandlingsarbete. Löpande Maj/Juni utvärdering av årets arbete. Likabeh.gr. Förskolechef Vi skall samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydligöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer till att bli en god kamrat. Löpande Löpande Pedagoger 10(18)

11 Skapa möjligheter för alla barn att förstå och vara delaktiga i att alla skall kunna känna trygghet trivsel och glädje. Vi arbetar med indikatorn atmosfär och organisation. Genom att ha återkommande samtal/reflektion med barnen i mindre grupper där alla ges möjligheter till talutrymme, åsikter och funderingar. Löpande samt fördjupning under augusti/ september -16 APT i september -16 Förskolechef Löpande Vid avdelningsmöten Förskolechef Pedagoger När känns det som bäst? I barngruppen arbetas med olika känslor och verktyg för att hantera olika situationer. Löpande Vid avdelningsmöten, avdelningsplanering Pedagoger Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid solidariska och demokratiska handlingar. Löpande arbete Vid avdelningsplanering Pedagoger Vi arbetar med likabehandling individuellt i mindre grupp samt över hela enheten då vi känner att alla i förskolan behöver ha kunskap och medvetenhet för att uppnå nolltolerans. Varje individ spelar en stor roll i ord och handling i det dagliga arbetet. Arbetslagen arbetar fortlöpande med våra värderingar och förhållningsätt och tränar på att vara normkritiska. Vi har en likabehandlings grupp som innefattar en pedagog från varje avdelning vilket säkerställer återkoppling till alla arbetslagen. Den har ett större ansvar för att likabehandlingsarbetet bedrivs kontinuerligt ute på avd. ex att kartläggningar genomförs under året och att främjande och förebyggande arbete genomförs. Vid utvecklingssamtal ses behov av kompetens över. 11(18)

12 Vid höstens APT- möte går vi tillsammans igenom vår kartläggning samt arbetet med åtgärder och främjande. Denna plan följs upp och utvärderas i juni 2017 Ansvarig: Förskolechef Mål för de olika diskrimineringsgrunderna: Kön: Alla barn ska få lika möjligheter utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att ha och skapa sin egen könsidentitet/uttryck i form av klädstil eller annat. Etnisk tillhörighet: Alla barn oavsett ursprung är lika värda, accepterade och välkomna. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning skall våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla barn oavsett familjekonstellationer skall känna att de har lika värde, det finns inget rätt eller fel. Kränkningar: Alla barn skall få känna tillhörighet, trygghet och att jag duger som jag är. Att arbeta utifrån "Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever". Att upprätta en likabehandlingsplan. Att aktivt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Att motverka kränkande behandling Att varje år revidera likabehandlingsplanen. Att föräldrarna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Att varje barn skall bemötas med respekt och acceptans och få lyckas utifrån sina förutsättningar. 12(18)

13 För att barnen skall vara medvetna om nolltoleransen har vi kontinuerliga samtal om hur vi är emot varandra och när känns det som bäst?. Barnen är delaktiga i utformningen av våra regler och förhållningssätt på förskolan. Vi använder material i verksamheten som stärker självkänslan och synliggör orätt beteende. Vuxna är goda förebilder som direkt agerar när de hör eller ser något som kan tolkas som diskriminering, kränkning eller trakasserier. Vi låter barnen medverka till lösningar och förslag av såväl främjande som förebyggande aktiviteter. Vårdnadshavare skall ha kännedom om vår likabehandlingsplan. Vi ger information om denna vid inskolning, föräldramöten och föräldrarådsmöten. Den finns tillgänglig på Sundsvalls Kommuns hemsida, på förskolans egen hemsida dit en länk kommer att finnas. Vibackes förskola: Helena Sandberg, tel Förskolechef: Anna-Karin Fors, tel Det är mycket viktigt att alla anställda tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Vid kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering av ett barn eller vuxen skall detta förhindras och omgående anmälas till förskolechef. Förskolechef informerar i sin tur huvudman och skickar in blanketten anmälan om kränkande behandling. Blanketten finns på kommunens interna nät. 13(18)

14 Förskolechef ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera. Nu inträder utrednings och åtgärdsskyldigheter En kartläggning/utredning görs. Förskolechef är delaktig i kartläggning/utredning. Vid kännedom om att någon form av kränkning eller diskriminering skett skall personal agera omedelbart för att reda ut situationen. Utredningen skall allsidigt belysa det som inträffat och analysera orsakerna till händelserna. Utredningen skall involvera de inblandade både de utsatta och de som utövat kränkningar eller trakasserier, och utifrån behov planera lämpliga stödåtgärder. Anmäla händelsen till förskolechef som för vidare information till huvudman. Upprätta en handlingsplan. Observation (ex. utröna om detta är en del i ett större mönster, vilka normskapande processer råder?) Kartläggning (vad, vart, när hur och varför sker något) Främjande arbete (ex. samtal med barngruppen, vårdnadshavare, relationsskapande lekar m.m.) Förebyggande arbete (ex. förändring i strukturer, omorganisation av grupper, ett anpassat värdegrundsarbete, positiv förstärkning av gott kamratskap). Uppföljning och utvärdering, är den uppkomna situationen varaktigt löst? (om inte kompletterande insatser). 14(18)

15 Dokumentation (vad har hänt och vad har vi på förskolan gjort.) Diskriminerings och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. Utredning ansvarar förskolechef eller annan person med ledningsfunktion för. Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. Vid ev. åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens ev. fackliga organisation. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens Organisation samt den fysiska och psykosociala miljön. (stödsamtal, förflyttningar etc.) Vid ev. åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens ev. fackliga organisation. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens Organisation samt den fysiska och psykosociala miljön. (stödsamtal, förflyttningar etc.) 15(18)

16 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar 16(18)

17 ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 På vår förskola arbetar vi utefter att alltid ha ett gott bemötande mot alla. Vi ser allas lika värde Vi bjuder på oss själva och tillåter varandra att göra misstag Alla åsikter ska respekteras Vi lyssnar på varandra och har en rak och öppen kommunikation Vi bemöter andra som vi själva vill bli bemötta Vi berömmer varandra Vi har roligt tillsammans Våra olikheter ses som styrkor Vi har en likabehandlingsplansgrupp som består av en pedagog från varje avdelning med kontinuerligt återkommande träffar under läsåret. På utvecklingsdagar arbetar vi med likabehandling i form av kompetenshöjande 17(18)

18 litteratur eller annat. På varje APT samt planeringsmöte varannan vecka finns en stående punkt likabehandling på dagordningen de ev. incidenter som skett eller något man funderar över behandlas i nära anslutning till händelse. Akuta händelser tas omhand omedelbart. Utvecklingssamtal en ggr per år med föräldrar där vi tar upp barns trivsel och trygghet och vi berättar om vikten av att barnen görs delaktig i likabehandlingsarbetet. I vår årsplan har vi inlagt återkommande arbete med vår likabehandling. 18(18)