Bakgrund... 3 Syfte... 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn... 3

Transkript

1

2 1 Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 8 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Barns medverkan Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Begreppens innebörd Förskolans trivselregler med konsekvenser Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete (19)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. I diskrimineringslagen och i skollagen, kap. 6, finns bestämmelser om åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt dessa regler har förskolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet med en likabehandlingsplan är att barnen ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sundsvalls Kommuns vision Att göra det goda livet möjligt strävar vi alltid efter på Humlans förskola. Vårt mål är att alla barn och vuxna skall bemötas och behandlas med respekt och acceptans, känna sig trygga, trivas och få känna glädje. Barn och utbildnings vision Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande lever i vårt förhållningssätt med det goda bemötandet som grund i alla våra möten varje dag. Ingen skall bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Vi jobbar ständigt med normer, värden och demokratiska värderingar, alla människors lika värde och rättigheter. Både vuxna och barn behöver leva vår värdegrund med kunskap och mod att stoppa om det skulle ske någon form av kränkning eller diskriminering. Humlans vision Självständiga, goda kamrater med lust att lära är den känsla vi vill att våra barn skall bära med sig in i framtiden när de lämnar oss. På vår förskola råder nolltolerans, vilket innebär ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn/barn, barn/vuxna. Alla vuxna på förskolan har goda kunskaper om likabehandling vilket gör att vi identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för att jobba mot nolltolerans. 3(19)

4 Barn och vuxna skall vara medvetna och ha en helhetsyn om att vi alla behöver vara delaktiga i de regler och det förhållningsätt vi arbetar utefter. Vi strävar efter en öppenhet mot föräldrar och över förskolan för förståelse för varandra, vi vill lägga grunden till att lika värdet gäller inte bara de närmsta utan alla jag möter i mitt liv. Föräldrar skall känna till likabehandlingsplanen och hur de ska rapportera vid kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi har en likabehandlingsgrupp med en pedagog från varje avdelning som träffas kontinuerligt var tredje vecka och arbetar systematiskt med likabehandlingsarbetet. Med en ansvarig från varje avdelning säkerställs att arbetet bedrivs där alla är delaktiga. I vår tidigare kartläggning Var i vår utemiljö kan det finnas risk för diskriminering och kränkande behandling? upptäcktes att det uppkom konflikter vid klätterställningen när ett större antal barn vistades där. Även bakom röda huset som är en avskild plats utan överblickbarhet för pedagoger uppstod fler händelser än på övriga gården. Föräldrar hade funderingar kring hur det fungerade runt våra förrådsbyggnader. Vårt stora mål utifrån kartläggningen blev att alla barn skall känna sig trygga och trivas överallt i vårt stora uterum utan risk för någon form av diskrimminering eller kränkande behandling. Arbetet delade vi först upp i ett övergripande mål sedan i fyra delmål med en handlingsplan, vilket vi tyckte blev konkretare, tydligare och lättare att arbeta utifrån. Likabehandlingsgruppen har följt upp och utvärderat arbetet i syfte av både kontroll och utveckling, gör vi det vi säger och är vi på väg åt det håll vi bestämt? MÅLET Alla barn skall känna sig trygga och trivas överallt i vår utomhusmiljö utan risk för någon form av diskrimminering eller kränkande behandling. DELMÅL 1. Barnen skall vara trygga och trivas överallt i vår utemiljö som skall erbjuda goda lärmiljöer. DELMÅL 2. En ökad närhet till vuxen för barnen i vår utomhusmiljö. 4(19)

5 DELMÅL 3. Alla på förskolan skall känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. DELMÅL 4. Föräldrar skall ha kännedom om likabehandlingsplanen och arbetet för att förskolan skall vara fri från kränkning, diskriminering och trakasserier. Vi har delat barngrupperna oftare och begränsat antalet barn vid klätterställningarna genom avledning och att erbjuda andra alternativ, vilket hjälpt till att minimera att konflikter uppstår. Självskattningsenkäterna där all personal reflekterat över sitt agerande samt vilket rörelsemönster som sker har utförts. Positiva effekter av insatsen har upplevts i och med ökad medvetenheten om de platser som är riskzoner för kränkning, diskriminering och trakasserier samt att fler pedagoger rör sig i dessa områden, samtidigt som det måste vara en avvägning av hur mycket barnen vill och klarar att leka självständigt utan övervakning. Det råder en högre grad av igångsättande av lek i uteverksamheten. Likabehandlingsgruppen har varit en kanal som reflekterat över likabehandlingsarbetet, planerat åtgärder, kartläggningar, drivit och hållit det levande under hela året. Vi har sett positiva effekter av våra insatser med värdegrundsarbetet i våra barngrupper där en acceptans och förståelse för varandras olikheter och förmågor är stor. När det förekommer ord, nedsättande kroppsspråk, konflikter m.m. agerar vi snabbt vilket ger effekt. Pedagoger tänker mycket på närheten vilket skapar trygghet. Slutsatser av årets kartläggning utifrån Var i vår innemiljö kan det finnas risk för diskriminering och kränkande behandling? Vi valde detta år att flytta in kartläggning av trygghet till vår innemiljö och utföra den med hjälp av intervjuer och observationer. Det vi kunde se utifrån kartläggningen var att i de rum som pedagoger vistades mindre i förekom fler konflikter runt vilka roller man skulle ha i leken. Statusen i gruppen är en faktor som är mycket viktig att vi jobbar med för allas lika värde. 5(19)

6 Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Hela förskolan arbetar med att reflektera och diskutera runt vår värdegrund på APT och utvecklingsdagar detta år startar vi med genus-jämlikhet-jämnställdhet och fortsätter Ht-18 med solidaritetokränkbarhet Gruppnivå Dela barnen i mindre grupper utifrån intresse. Vara uppmärksam på vad som sker i de pedagogfria undangömda vrårna, vad är det vi inte ser? Likabehandlingsgruppen lägger fokus på att ta fram främjande insatser att arbeta med i barngruppena Använda material och utöva lekar som stärker självkänslan. Integrera modersmålet mer i verksamheten Individnivå Pedagogers närhet Bekräfta goda handlingar Barnintervjuer. Utifrån trygghet och trivsel aspekten har kartläggningen som innefattat observationer och intervjuer visat på att barn och föräldrar i hög grad känner sig trygga och nöjda. Genom kartläggningen så kan vi se att trånga utrymmen och många barn lätt kan skapa en konfliktsituation där barn trängs och knuffas och vill komma ex. först ut vid på och avklädning, vid toalettbestyr före och efter maten. I miljöer som ingen vuxen befinner sig i blir barn lättare oense om saker, roller och städning, vem som ska ha vad? vem skall städa? vem gjorde vad? Vuxna är viktiga leklotsar som kan behövas då det är många barn som skall samspela. Åtgärdas, utvecklas, förebyggas: Enhetsnivå Titta närmare på vad våra lärmiljöer erbjuder. Vad säger kvalitetsindikatorn "Pedagogisk miljö och material"? Arbeta med att skapa och erbjuda fler lockande lärmiljöer. Introducera likabehandlingsplan/värdegrund vid inskolningsamtalet Arbeta med värdegrunden på utvecklingsdagar. 6(19)

7 Gruppnivå Dela grupperna mer, färre barn på samma yta. Förskolans organisation ska möjliggöra ett utforskande temainriktat arbetssätt där samtal, lyssnande och reflektion kan ske i mindre grupp. Modella och vara aktiv som pedagog i verksamheten Vara uppmärksam på den fria leken när behöver vi vara leklotsar som pedagoger? Vad betyder fri lek för oss? Individnivå Var befinner jag mig fysiskt som pedagog på avdelningen? I större utsträckning modella igång aktiviteter för gemenskap och känsla av tillhörighet för alla individer. Alla barn ska utifrån sina behov och intressen få utmaningar som stimulerar till lärande, trivsel och trygg. Mål Vårt mål utifrån kartläggningen är att alla barn skall känna sig trygga och trivas överallt i vår innemiljö utan risk för någon form av diskrimminering eller kränkande behandling. Delmål 1. Barnen skall vara trygga och trivas överallt i vår innemiljö som skall erbjuda goda lärmiljöer. 2. Ökad närhet till vuxen för barnen i vår inomhusmiljö. 3. Alla på förskolan skall känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. Dessa mål följs upp kontinuerligt av likabehandlingsgruppen samt utvärderas i oktober -18 Ansvarig: Förskolechef, likabehandlingsgruppen. 7(19)

8 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Skapa möjligheter för alla barn att förstå och vara delaktiga i att alla skall kunna känna trygghet, trivsel och glädje. Vi arbetar med indikatorn Atmosfär och organisation. Barnen skall ha tillgång till en stimulerande och utvecklande lärmiljö med möjlighet till goda samspel. Vi arbetar med kvalitetsindikatorn Pedagogisk miljö och material tillsammans med pedagogista för att skapa goda möten för alla att samspela kring? Återkommande barnråd utifrån att vara en god kamrat Samtal/reflektion med barnen i mindre grupper där alla får möjlighet att berätta, ha åsikter och funderingar. Som pedagog och arbetslag reflektera kring våra värderingar och förhållningsätt vid möten och utvecklingsdagar. Träna oss i att ha ett normkritiskt reflekterande för att kunna synligöra och ifrågasätta de normer som råder och nå förändring vid behov. Vid inskolningssamtal presentera likabehandlingsplanen och vårt värdegrundsarbete för föräldrar. Likabehandlingsgruppen med en representant från varje avdelning fortsätter att utveckla förskolans likabehandlingsarbete. Vi skall samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydliggöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer för att bli en god kamrat. När känns det som bäst? Vi jobbar med våra olika känslor och visar verktyg för att hantera olika situationer. Värdegrundsarbete med barn utifrån materialet MINI-REDE (Sveriges djurskydd). Likabehandlingsgruppen planerar upp genomförandet Värdegrundsarbete med barn utifrån materialet Liten i förskolan Likabehandlingsgruppen planerar upp genomförandet Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid solidariska och demokratiska handlingar. 8(19)

9 En ökad närhet till vuxen för barnen i vår inomhusmiljö. Undvika trånga utrymmen med flera barn, dela barngrupperna mer och oftare. Se möjligheterna. Vara leklots och modella i fler aktiviter inomhus då behov finns utifrån att barnen hade konflikter om vilken roll man har i leken. Viktigt med det sociala samspelet alla barn ska kunna känna glädje, gemenskap och tillhörighet. Främja god kamratskap genom en uppmuntrande förhållningsätt till solidariska och demokratiska handlingar INSATSER FÖR DELMÅL NR: 1 Barnen skall vara trygga och trivas överallt i vår innemiljö som skall erbjuda goda lärmiljöer. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig Dela barngrupperna oftare. Undvika trånga utrymmen med flera barn. Löpande April-18 Okt-19 Alla Arbeta med kvalitetsindikatorn Pedagogisk miljö och material tillsammans med pedagogista för att skapa goda möten. Löpande under året Avdelningsmöten APT Utvecklingsdagar Alla 9(19)

10 Skapa möjlighet för alla barn att förstå och vara delaktiga i att alla skall kunna känna trygghet, trivsel och glädje. Vi arbetar med indikatorn Atmosfär och organisation. Fördjupning under augusti/september samt löpande arbete under året på avdelningar. April & Oktober-18 Kvalitetsgruppen INSATSER FÖR DELMÅL NR: 2 Ökad närhet till vuxen för barnen i vår inomhusmiljö. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig En ökad närhet till vuxen för barnen i vår inomhusmiljö. Löpande vid behov Avd-möten Pedagoger Vara leklots och modella i fler aktiviter inomhus då behov finns utifrån att barnen hade konflikter om vilken roll man har i leken. Löpande vid behov Avdelningsmöten Pedagoger Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid solidariska och demokratiska handlingar. Löpande arbete Vid avdelningsplanering Pedagoger 10(19)

11 INSATSER FÖR DELMÅL NR: 3 Alla på förskolan skall känna ett likavärde, och vara medvetna om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. Insats Tidsperiod Utvärdering/ Uppföljning Ansvarig Ha återkommande barnråd/samtal/reflektion i mindre grupper där alla har möjlighete till talutrymme, åsikter och funderingar. Löpande Vid avdelningsmöten Förskolechef Pedagoger Värdegrundsarbete med barn utifrån materialet Liten i förskolan. Likabehandlingsgruppen planerar upp genomförandet. V.4 Känslovecka utifrån planering av förskolechef och likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgrupp utifrån arbetet som sker på avdelningar Likabehandlingsgrupp Avdelningar Förskolechef Som pedagog och arbetslag reflektera kring våra värderingar och förhållningsätt vid möten och utvecklingsdagar. Träna oss i att ha ett normkritiskt reflekterande för att kunna synligöra och ifrågasätta de normer som råder och nå förändring vid behov. Löpande under möten och utvecklingsdagar Vt-19 likabehandlingsgrupp Förskolechef 11(19)

12 Värdegrundsarbete med barn utifrån materialet MINI-REDE (Sveriges djurskydd). Likabehandlingsgruppen planerar upp genomförandet. Ett arbetsmoment per termin utifrån tidsplan av likabehandlingsgruppen Nov + April Utvärderas vid avdelningsplanering samt av likabehandlingsgrupp April Avdelningar Likabehandlingsgrupp Likabehandlingsgruppen med en representant från varje avdelning fortsätter att utveckla förskolans likabehandlingsarbete. Löpande Maj/juni utvärdering av årets arbete. Likabehandlingsgruppen Förskolechef Vi skall samtala med barnen om hur man är en bra kamrat och tydliggöra att det råder nolltolerans överallt. Barn och vuxna hjälper och stödjer till att bli en god kamrat. När känns det som bäst? Vi jobbar med våra olika känslor och visar verktyg för att hantera olika situationer. Löpande Löpande Pedagoger Vi arbetar med likabehandling individuellt, i mindre grupp samt över hela enheten då vi känner att alla i förskolan behöver ha kunskap och medvetenhet för att uppnå nolltolerans. Varje individ spelar en stor roll i ord och handling i det dagliga arbetet. Arbetslagen arbetar fortlöpande med våra värderingar och förhållningsätt och tränar på att vara normkritiska. Vi har en likabehandlingsgrupp som innefattar en pedagog från varje avdelning, vilket säkerställer återkoppling till alla arbetslagen. Den 12(19)

13 har ett större ansvar för att likabehandlingsarbetet bedrivs kontinuerligt ute på avdelningarna, t.ex. att kartläggningar genomförs under året och att främjande och förebyggande arbete genomförs. Vid utvecklingssamtal ses behov av kompetens över. Vid APT- möte går vi tillsammans igenom vår kartläggning med analys och utifrån det arbetet med likabehandling framåt. Denna plan följs upp och utvärderas av likabehandlingsgruppenunder året 2018 Ansvarig: Förskolechef Mål för de olika diskrimineringsgrunderna: Kön: Alla barn ska få lika möjligheter utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar. Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att ha och skapa sin egen könsidentitet/uttryck i form av klädstil eller annat. Etnisk tillhörighet: Alla barn oavsett ursprung är lika värda, accepterade och välkomna. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning skall våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla barn oavsett familjekonstellationer skall känna att de har lika värde, det finns inget rätt eller fel. Kränkningar: Alla barn skall få känna tillhörighet, trygghet och att jag duger som jag är. Arbeta utifrån "Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever". Upprätta en likabehandlingsplan. Aktivt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Motverka kränkande behandling Framställa en aktuell likabehandlingsplan varje år. 13(19)

14 Föräldrarna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Varje barn skall bemötas med respekt och acceptans och få lyckas utifrån sina förutsättningar. Vuxna är goda förebilder som direkt agerar när de hör eller ser något som kan tolkas som diskriminering, kränkning eller trakasserier. Vi använder material i verksamheten som stärker självkänslan och synliggör orätt beteende. För att barnen skall vara medvetna om nolltoleransen har vi kontinuerliga samtal om hur vi är emot varandra och när känns det som bäst? Barnen görs medvetna om och tränas i att använda orden SLUTA och STOPP vilka är viktiga ord i samspelet med varandra. Vi tror det kan förstärka barnets tilltro till sin egen förmåga att sätta gränser och respektera andras Barnen är delaktiga i utformningen av våra regler och förhållningssätt på förskolan. Vid kartläggningen genomförs barnintervjuer där barnen får möjligheter att reflektera över och uttrycka sina känslor och upplevelser Vi låter barnen medverka till lösningar och förslag av såväl främjande som förebyggande aktiviteter. Kontinuerliga barnråd med tydliga konkreta demokratiska handlingar. Barnen arbetar med litteraturen tio kompisar. Barnen arbetar litteraturen liten i förskolan. Vårdnadshavare skall ha kännedom om vår likabehandlingsplan. Vi ger information om denna vid inskolning, föräldramöten och föräldrarådsmöten. Den finns tillgänglig på Sundsvalls Kommuns hemsida, förskolan samt länkad på förskolans hemsida. Humlans förskola: Patricia Björklund Förskolechef: Carina Romby (19)

15 Det är mycket viktigt att alla anställda tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Vid kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkning, trakasserier eller diskriminering av ett barn eller vuxen skall detta förhindras och omgående anmälas till förskolechef. Förskolechef informerar i sin tur huvudman och dokumenterar/rapporterar in i LISA systemet. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt starta en utredning om vad som skett och vidta utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera. Nu inträder utrednings- och åtgärdsskyldigheter. En kartläggning/utredning görs. Förskolechef är delaktig i kartläggning/utredning. Vid kännedom om att någon form av kränkning eller diskriminering skett skall personal agera omedelbart för att reda ut situationen. Utredningen skall allsidigt belysa det som inträffat och analysera orsakerna till händelserna. Utredningen skall involvera de inblandade, både de utsatta och de som utövat kränkningar eller trakasserier, och utifrån behov planera lämpliga stödåtgärder. Anmäla händelsen till förskolechef som för vidare information till huvudman. Upprätta en handlingsplan. Observation (t.ex. utröna om detta är en del i ett större mönster, vilka normskapande processer råder?) 15(19)

16 Kartläggning (vad, vart, när hur och varför sker något). Främjande arbete (t.ex. samtal med barngruppen, vårdnadshavare, relationsskapande lekar m.m.). Förebyggande arbete (t.ex. förändring i strukturer, omorganisation av grupper, ett anpassat värdegrundsarbete, positiv förstärkning av gott kamratskap). Uppföljning och utvärdering - är den uppkomna situationen varaktigt löst? Om inte utförs kompletterande insatser. Dokumentation - vad har hänt och vad har vi på förskolan gjort? Diskriminerings- och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Anställd informerar förskolechef omgående om händelse som kan ifrågasättas utifrån likabehandlingsplanen. Förskolechef agerar skyndsamt och informerar huvudmannen. Förskolechef eller annan person med ledningsfunktion ansvarar för utredning. Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situation. Vid eventuella åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med personens eventuella fackliga organisation. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation samt den fysiska och psykosociala miljön (stödsamtal, förflyttningar etc.). 16(19)

17 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 17(19)

18 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 18(19)

19 På vår förskola arbetar vi utefter att alltid ha ett gott bemötande mot alla. Att vara en god kamrat. Att ha ett gott bemötande. Att värna om varandra och vår miljö. Att lyssna på varandra. Att orden SLUTA och STOPP är viktiga ord i samspelet med varandra. Vi har en likabehandlingsplansgrupp som består av en pedagog från varje avdelning med återkommande träffar var tredje vecka. På utvecklingsdagar arbetar vi med likabehandling i form av kompetenshöjande litteratur eller annat. På varje APT samt planeringsmöte varannan vecka finns en stående punkt likabehandling på dagordningen de eventuella incidenter som skett eller något man funderar över behandlas i nära anslutning till händelse. Akuta händelser tas omhand omedelbart. Utvecklingssamtal två ånger per år med föräldrar där vi tar upp barns trivsel och trygghet och vi berättar om vikten av att barnen görs delaktiga i likabehandlingsarbetet. I vår årsklocka har vi inlagt återkommande arbete med vår likabehandling. 19(19)