Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Mål för arbetet kommande år

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal inom barn och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidtaga åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barnen ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På Solstrålensförskola ska både barn och vuxna vara medveten om och ha en helhetssyn om att vi alla skall vara delaktiga i de regler och förhållningssätt vi arbetar efter och har utformat. Föräldrar skall ha fått information om likabehandlingsplanen finns men också hur man går tillväga om man upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på vår förskola. Vi vill ha ett öppet klimat med våra föräldrar och en förståelse för varandra. Vi arbetar ständigt med värdegrundsfrågor och alla på förskolan är medveten om vad som gäller hos oss. Det är absolut förbud när det gäller att kränka, diskriminera eller trakassera barn eller vuxna. Hos oss råder nolltolerans mot detta beteende. Vår likabehandlingsplansgrupp skall kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor och revidera och uppdatera om det är nödvändigt. Denna grupp består av en representant från varje avdelning som träffas 1 gång/månad för att driva likabehandlingsarbetet framåt. Även på APT har vi en stående punkt som handlar om värdegrundsfrågor. Solstrålens förskolas vision är: Alla ska känna sig trygga på Solstrålens förskola. Solstrålens förskola strävar alltid efter Sundsvalls kommuns vision Att göra det goda livet möjligt och vårt mål är att alla barn och vuxna ska behandlas med respekt och accepteras för den man är. Vi ska känna oss trygga, vara glada och trivas på Solstålens förskola. Vi jobbar ständigt med alla människors lika värde och rättigheter, normer, värden och demokratiska värderingar. Vi strävar efter att vuxna och barn skall våga ta ställning och stoppa om man ser någon form av kränkning eller diskriminering. Barn och utbildnings vision: Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande är någonting vi strävar efter. 3

4 I vår tidigare plan ville vi starta ett kompisråd där vi tillsammans med de barnen pratar om likabehandlingsfrågor. Vi har inte kommit igång med detta kompisråd på ett bra sätt men kommer göra ett försök till och då mer strukturerat med en årsklocka samt 2 ansvariga pedagoger. Likabehandlingsgruppen kommer reflektera kring kompisrådet på sina träffar. Vi har en vision och tanke om att ett kompisråd kan vara ett mycket bra sätt för barnen att kunna vara med och påverka likabehandlingsarbetet på vår förskola och att det i sin tur skapar medvetna barn. Vi har också kartlagt om alla barn blir sedda av oss pedagoger. När vi haft reflektion tillsammans så har vi pratat om alla barnen och om vi pedagoger anser att vi ser respektive barn och vad barnet gör/är intresserad av samt att denne har en plats i gruppen. Utifrån kartläggningen kring barnen tycker vi att det känn som att barnen respekterar varandras sätt att vara på ett fint sätt. Barnens olikheter känns utifrån våra observationer respekterade. Vi märker då att det är omöjligt för varje pedagog att känna och se alla barn 100% och inser vikten av att vi alla tar vårt ansvar när det gäller att samarbeta och reflektera kring detta kontinuerligt för att alla barn ska bli uppmärksammade i det dom gör av minst en pedagog varje dag. Vi har också blivit medvetna om hur viktigt det är att vi gör denna kartläggning återkommande för att se ett långsiktigt resultat. Detta har också gett en tanke kring att göra en kartläggning kring hur bra kontakt vi har med föräldrarna och hur trygga dom känner sig hos oss. 4

5 Dessa var våra mål inför 2016/2017: Föräldrar ska ha kännedom om vår likabehandlingsplan och att Solstrålensförskola arbetar för en förskola som är fri från kränkning, diskriminering och trakasserier. På Solstrålens förskola ska alla barn vara trygga och trivas i vår pedagogiska miljö. På Solstrålens förskola ska alla bli uppskattade för vem de är och vara medveten om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har arbetat med dessa utvecklingsområden Kvalitetsindikatorer: Pedagogisk miljö och material, atmosfär och organisation, skapa och kommunicera med olika uttrycksformer, matematik, atmosfär och organisation, Jobba med barnen och deras självkänsla på olika sätt. Dramatisera, läsa böcker om olikheter, våga prata inför andra, hur är man en bra kompis.m.m Observationer på barnen är någonting vi vill arbeta vidare med. Vi känner att vi då ser utanförskap och vem som är ensam. - Kontinuerlig observation. Varje dag. Medvetna pedagoger. - Vi observerar barnen i frilek för att vi anser att det där är vi kan se vad som egentligen händer i leken och om någon blir utanför eller kränkt verbalt eller fysiskt. Vi har kartlagt alla barnen 2 gånger/termin där vi kollar av hur bra kontakt vi har med barnen och ser vi då att det finns barn som vi inte har kontakt med så gör vi en plan för detta. Vi vill se barnen ännu mer i leken och se vad de leker och med vem. Har alla någon att leka med? Mer observationer. När vi finns i närheten och lyssnar och ser vad barnen säger/gör så hinner vi stoppa diskriminering och kränkande behandling innan någon far illa. Det är viktigt att vi fortsätter med kvalitetsmöten för att säkerställa kvaliteten på förskolan. 5

6 Vi har informerat föräldrar om vår likabehandlingsplan vid inskolning och utvecklingssamtal samt vid föräldramöten samt var den finns att läsa. Det som vi ser tydligt när vi arbetar med att stärka barnen för dem de är och att olikhet är en fördel är att barnen accepterar varandras olika sätt att vara och tänka. Barnen fastnar inte i att allt ska vara lika för alla om vi förklarar varför allt som är lika inte är rättvist för att vi alla behöver olika. Vi har reflekterat kring vad som händer när vi inte ser i barnens lekmiljö. Vi funderar kring hur vi skapar en utvecklande lekmiljö som är fri från kränkandebehandling där barnen kan få leka ifred. Finns det ställen där barnen medvetet kan dra sig undan och hamna i konflikt, reta varandra eller liknande? Vi tycker oss se att så är fallet. Olika lekmiljöer skapar bra pedagogisk utveckling men kan också vara en plats för diskriminering och kränkande behandling. Därför kommer vi fortsätta att observera och kartlägga detta under Om vi inte är där barnen är så blir det svårt att veta vad som händer och sägs bland barnen. Närvarande- Härvarande pedagoger som finns tillgänglig hela tiden skapar en trygghet för barnen. När vi hjälper barnen att våga stå för sina åsikter och att man ska respektera varandras olikheter och olika åsikter så blir det ett varmare klimat och alla får känna sig tillräcklig och accepterad för den de är och vad de tycer. Genom trygghet och förtroende får vi barnen att våga komma till oss om de mår dåligt eller känner sig kränkta. Det är ok att visa känslor och det vill vi pedagoger fortsätta arbeta med så barnen vet att det är naturligt och accepterat. Är föräldrarna trygga så blir barnen också trygga. Vi försöker skapa en bra kontakt mellan förälder och förskola för att skapa trivsel. 6

7 Får barnen vara med och skapa reglerna så tror vi att det är enklare för barnen att acceptera och följa dessa. Vi vill fortsätta att jobba med värdegrundsövningar med barnen för då ser vi att olikheter är en tillgång. 7. Mål för arbetet kommande år. MÅL: Alla barn och föräldrar ska känna sig trygga på Solstrålens förskola och ingen ska utsättas för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering hos oss. Solstrålens förskola är en likvärdig förskola där alla barn ska få rätt förutsättningar för att utvecklas och lyckas. Delmål Vi gör en kartläggning kring barnens utemiljö för att se var det finns risk för kränkningar, diskriminering och trakasserier. Delmål Vi gör en kartläggning kring barnens innemiljö för att se var det finns risk för kränkningar, diskriminering och trakasserier. Delmål Vi vill veta vad barn och föräldrar tycker kring trygghet på Solstrålens förskola. Delmål Vi har närvarande och härvarande pedagoger som ser och hör vad som sker i barngruppen. Delmål: På Solstrålens förskola utgår vi från barnens förutsättningar för att bemöta barnen på rätt sätt i deras utveckling. - Kartlägga utomhusmiljö och inomhusmiljö. Var finns det risk för kränkande behandling, diskriminering. - Hur trygga våra barn och föräldrar är hos oss - Vem leker med vem, är någon utanför? Vilket språkbruk använder sig barnen av? 7

8 - Inför en likabehandlingsplans grupp som träffas 1 gång varje månad där vi pratar värdegrund och kollar av hur långt vi kommit med våra kartläggningar. - Vi pratar om allas lika värde och arbetar med boken Förskolans och skolans värdegrund på APT - Kontinuerliga samtal om vad trygghet innebär för oss och vad vi vill vidareförmedla till föräldrarna. - Samtalar med barnen kring hur man är en bra kompis och om känslor samt om olikheter och vilken tillgång det är. - Vi förstärker barnens starka sidor och visar när de gör någonting bra. - Ta hjälp av stödteam när vi behöver det. - Vi ska tänka på att inte nedvärdera människor oavsett om det är barn eller personal eller föräldrar. Vi talar inte nedvärderande om varandra. - Hjälpa våra föräldrar som inte kan svenska att bli medveten om vår likabehandlingsplan. - Hjälpa våra barn som inte kan svenska att förstå genom bilder, ord och vi lär oss fraser på deras språk. Solstrålens förskola är en likvärdig förskola. - Vi gör en karta på utemiljön och inomhusmiljön där vi sedan observerar var i våra miljöer det sker kränkande behandling eller diskriminering. Utifrån den gör vi sedan en handlingsplan hur vi kommer till rätta med det problemet. - Enkäter till föräldrar, hur trygga är föräldrarna med oss? - Vi gör ett årshjul så vi vet när vi ska göra vad så det verkligen blir gjort. - Göra intervjuer med barnen, hur trygga är barnen med oss? - Observationer kring vad barnen säger till varandra, hur de är mot varandra, är det någon som är utanför osv. - Skapar bilder och lär oss vardagsord på andra språk för att barnen ska känna sig trygga i att vi förstår vad de menar. 8

9 Insatser för delmål: Var i vår utemiljö finns det risk för kränkande behandling eller diskriminering? Insats Gör en karta över utegården Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig 13/2 gör vi kartan Dessa kartor används under 4 kartläggningar. 2 st i vår utemiljö och 2 st i vår innemiljö. Likabehandlingsgruppen på likabehandlingsplans mötet så den kan delas ut senast v.13 Kartlägger var i vår utemiljö det finns riskområden när det kommer till kränkande behandling och trakasserier. Första Kartläggning V.19 VT 18 Andra Kartläggningen V. 42 HT 18 Likabehandlingsplansgruppen träffas V. 20 (16/5) och följer upp resultatet. Utifrån resultatet skapar vi en handlingsplan kring hur vi ska lösa problemet. Denna handlingsplan presenteras sedan för resten av förskolan. Likabehandlingsplansgruppen träffas V.43 (23/10) och följer upp resultatet. Utifrån resultatet skapar vi en handlingsplan kring vad vi sett. Varje avd. kartlägger och lämnar kartläggningen till Likabehandlingsgruppen senast fredag V.19 Resultatet och en handlingsplan diskuteras och beslutas på APT i Maj och Oktober 9

10 Insatser för delmål. Var i vår innemiljö finns det risk för kränkande behandling eller diskriminering? Insatser Göra en karta över innemiljön Kartlägger var i innemiljön det finns riskområden när det kommer till kränkande behandling och trakasserier Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Varje representant för varje avd gör sin egen karta över avd. Den ska vara klar V. 13 Första kartläggningen V. 14 Andra kartläggningen V. 46 Denna karta används under kartläggningen av vår innemiljö V. 14 Likabehandlingsplansgruppen träffas v.15 och följer upp resultatet. Utifrån resultatet skapar vi en handlingsplan kring vad vi sett. Likabehandlingsplansgruppen träffas v.47 och följer upp resultatet. Utifrån resultatet skapar vi en handlingsplan kring hur vi ska lösa problemet. Likabehandlingsplans representant för varje avd. Varje avdelning ansvarar för att kartlägga innemiljö och utemiljö. Kartläggningen lämnas till Likabehandlingsgruppen senast Fredag V.14 Resultatet och en handlingsplan diskuteras och beslutas på APT i April och November 10

11 Insatser för delmål 3. Vi vill veta om barnen och föräldrarna är trygga på Solstrålens förskola. Insatser Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Intervjufrågor Med barnen hur de trivs hos oss. Enkät till föräldrar. Där fokus ligger på trygghet. V.11 intervjuas barnen Lämnar ut enkäter V. 16 Intervjufrågorna följs upp på Likabehandlingsgruppen V. 13 Utifrån svaren reflekterar vi kring vår verksamhet och vad vi behöver göra för förändringar på vår förskola. Vi tar upp detta på APT i Mars. Likabehandlingsgruppen sammanställer enkäten i ett stapeldiagram V.20. Detta redovisas sedan på APT i Maj där vi lyfter resultatet och hur vi kan arbeta vidare med detta. Likabehandlingsgruppen skapar intervjufrågorna 13/2 Varje avdelning ansvarar för att genomföra intervjuerna. Representanterna tar med intervjusvaren till LB möte V. 13 LB gruppen skapar enkäten. 27/3 Likabehandlingsgruppen sammanställer svaren på frågorna till APT. 11

12 Insatser för delmål 4. Närvarande och härvarande pedagoger som ser och hör vad som sker i barngruppen. Insats Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Observationer kring vem leker med vem. Är någon utanför leken regelbundet? Vi använder oss av 3-spaltaren. Varje dag, varje vecka. Vissa specifika veckor där vi medvetet observerar denna del i vårt arbete tydligt. De veckorna är VT: V.12 och v.21 HT 2018: V. 41 och V. 50 Observationerna sker kontinuerligt på varje avdelning och pedagogerna ansvarar för att detta blir gjort. Vid varje reflektion/avd (minst 1 gång/månad) möte tas detta upp och man går igenom vilka insatser man måste göra. Varje avdelning ansvarar för sina obervationer och dokumentationer kring detta. När det är de extra fokuseringsveck orna bestämmer varje avd vem som gör observationerna, vilken tid och tillfälle. Observationer kring vad barnen säger till varandra när de tror vi inte hör. Vad använder barnen sig av för språkbruk Varje dag, varje vecka. Vi skriver upp barnens språkbruk för att sedan prata om detta på reflektionen för att se hur vi går vidare. Varje avdelning ansvarar för sina observationer och dokumentationer kring detta. 12

13 Insatser för delmål : Solstrålens förskola är en likvärdig förskola där alla barn ska få rätt förutsättningar för att utvecklas och lyckas. Insats När vi ser att ett barn inte kan tillgodogöra sig undervisningen i förskolan måste vi använda oss av metoder som fungerar för just det barnet. Då krävs det reflektioner hos pedagogerna där de avgör bästa metoden för just det barnet. Känner sig pedagogerna osäker på rätt metod använder vi oss av stödteamet. Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Varje dag Flera gånger per termin samtalar vi kring barnens utveckling och reflekterar kring om vi behöver göra någon förändring. Inför varje utvecklingssamtal samtalar pedagogerna om sina erfarenheter kring detta för att kunna motivera sättet att arbeta till föräldrar på utvecklingssamtal. Vi samtalar vid avd-möten och reflektionstid kring den pedagogiskamiljön och hur den kan förbättras utifrån barnens olika förutsättningar. Alla pedagoger på avdelningen är ansvarig för alla barns bästa. Förskolechef ansvarar för kontakt med stödteamet när det behövs. Jobba med värderingsövningar. Likabehandlinggruppen (LBgrupp) Vi sätter upp fraser, bokstäver osv på barnens modersmål för att vi lättare ska kunna skapa trygghet och att barnet känner sig förstådd när vi kan delar av deras språk. Regelbundet 1gång/månad När behov finns sätter vi upp nytt. Vi ser om barnens attityd mot varandra förändras när vi arbetar med dessa övningar. Detta reflekterar vi om på reflektionstiden samt avd.möten Den samtalar, reflekterar och utvärderar samt skapar handlingsplaner på hur vi kan gå vidare. Utvärderar och följer upp om vi gjort det vi ska på avdelningsmöten. Alla pedagoger på varje avdelning. Representanter LBgruppen. Alla pedagoger på avdelningen 13

14 Pedagog: Förskolechef följer upp varje medarbetares kunskaper kring likabehandlingsarbetet. Känner pedagogerna att de behöver kompetensutveckling kring detta så försöker förskolechefen ta reda på vad det finns att tillgå. Varje pedagog läser litteraturen Förskolans och skolans värdegrund- Förhållningssätt, verktyg och metoder Avdelning: Känner sig personalen osäker eller behöver hjälp kontaktas stöd och utvecklingsteam för handledning kring barn i behov av särskilt stöd. Varje avdelning samtalar om normer och värderingar kontinuerligt på avd.-möten, reflektioner, planeringstid osv. Hela förskolan: Arbetar med Likabehandlingsplanen på våra Apt där vi pratar om värdegrundsfrågor. Skapar en likabehandlingsgrupp som arbetar kring frågor som rör likabehandlingsplanen och det fortsatta arbetet kring den. Arbetet med boken Förskolans och skolans värdegrund fortsätter och vi läser avsnitt samt diskuterar och jobbar med dessa på olika sätt. Påminner varandra om vi har ett dåligt sätt mot varandra och tänker på hur vi behandlar varandra. Kön Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Mål: Varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Etnisk tillhörighet Mål: Varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Religion eller annan trosuppfattning 14

15 Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Mål: Varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, samt att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Sexuell läggning Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning Ålder Mål: Varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda Kränkning Mål: Varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. Åtgärder kopplat till diskrimineringslag och skollag Kön Individ: Varje barn erbjuds allt utifrån förutsättningar och intresse utan värdering. Grupp: Pojkar och flickor ges lika stort utrymme och vi pratar på samma sätt till båda Organisation: Vi granskar kritiskt miljö, material och litteratur som barnen erbjuds på förskolan samt reflekterar kring våra egna värderingar. Könsöverskridande identitet och uttryck I förskolans miljö ska alla ha rättigheter och möjligheter att pröva på det man själv vill utan att det ska värderas. Etnisk tillhörighet Individ: Nyfiken och lyhörd för individens förutsättningar och bakgrund. Alla barn är lika mycket värda och lika välkomna oavsett etnisk ursprung Vid behov anlitar vi tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramöten. Skriftlig information till föräldrar översätts till det språk som vårdnadshavare talar. Info.Välkomsten. Grupp: Vi berikar vår förskola med de erfarenheter och traditioner som olika etniska tillhörigheter har med sig. Organisation: Vid behov anlitar vi tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramöten.. Religion eller annan trosuppfattning Oavsett religion eller trosuppfattning så ska alla barn hos oss våga säga sin mening och respekterad för sin åsikt Individ: Vi tar reda på om barnet firar våra svenska högtider. 15

16 Specialkost serveras till barn och andra matgäster som av religiösa skäl har behov av särskild mat. Vi följer Sundsvalls kommuns måltidspolicy. Grupp: Vi respekterar vårdnadshavarens önskemål i den mån den inte kränker någon annan. Organisation: För att stämma av, tittar vi i en multireligiös almanacka, innan till exempel datum för föräldramöte bestäms. Funktionsnedsättning Individ: Vi har rutiner för kontakten med föräldrar. Tillsammans med barnet och vårdnadshavarna kommer vi överens om hur vi pratar om barnets förutsättningar, för att främja ett bra bemötande och förhållningssätt. Grupp: Vi planerar verksamheten så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar, oavsett funktionsnedsättning. Organisation: Vi har framförhållning och planerar miljön ute och inne. Sexuell läggning Individ: Professionellt förhållningssätt och fördomsfritt. Grupp: Pedagogerna ska aktivt påvisa olika familjekonstellationer tex genom barnlitteratur, förebilder i lek. Förskolans hela verksamhet ska ha en tillåtande atmosfär. Organisation: Förskolans blanketter ska utformas könsneutralt Ålder Vi planerar all verksamhet så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Alla ska känna sig som en tillgång oavsett ålder. Kränkning Individ: Varje individ ska ha rätten att uttrycka sina känslor och få dessa respekterade. Grupp: Respektera varandras olikheter och alla ska få känna att jag duger som jag är Organisation: Alla vågar se, medarbetarsamtal, åtgärd av förskolechef. Kontinuerliga samtal i barngruppen om hur man är en bra vän. Hur känns det när någon inte är snäll? Vad gör du när du blir ledsen? Vi kommer starta ett kompisråd med några från varje avd där vi pratar om värdegrundsfrågor och skapar förutsättningar för att arbeta vidare med värdegrundsfrågor. Mötet anpassas till ålder och mognad Få men tydliga gemensamma regler över hela förskolan. Dessa regler ska barnen få vara med och skapa i den mån de kan beroende på ålder och mognad i kompisrådet. 16

17 De små barnen blir delaktiga genom flanosagor, dramatiseringar och böcker där vi jobbar med olikheter. De blir också delaktiga genom att vi stärker deras bra sidor när de inte har språket. Vi pratar dagligen med barnen kring värdegrund, olikheter, känslor och annat som de kommer stöta på i livet. Föräldrar får information om vårt arbete med vår likabehandlingsplan på detta sätt: Vid inskolning På varje utvecklingssamtal Vid föräldramöten Vid föräldraråd Vi informerar om att vår likabehandlingsplan finns tillgänglig här hos oss om de vill läsa men också på Sundsvalls kommuns hemsida. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolan om föräldrar vill läsa den. Förskolechef: Rita Myrann Tjernberg Facklig företrädare Lärarförbundet: Ciw Burström Lärarförbundet: Catti Lindh Kommunal: Marielle Höckert Kommunal: Linda Bohlin Vid akuta situationer agerar personalen skyndsamt. 2. All personal skall ha bra kännedom och handla enligt handlingsplaner. 3. All personal har ansvar för alla barn och deras säkerhet, inte bara sin egen avdelning. 4. Kontakt tas alltid med förskolechef som i sin tur tar kontakt med socialtjänst eller polis. Vid akuta fall där förskolechef inte nås kontaktas polis eller socialtjänst direkt av den som upptäckt händelsen. 5. Vid oro för barns situation eller att barn utsätts för någon form av kränkning kontaktar förskolechef socialtjänsten. 6. I Sundsvalls kommun ska rapporteringssystemet LISA användas. Varje tillbud, olycksfall, våld, hot och kränkande behandling ska rapporteras. 17

18 * Pedagogerna pratar med berörda barn om vad som har hänt. *.Där tar vi ställning till om det är en kränkning. * Vi meddelar förskolechef kring situationen. * Är det så kontaktar vi föräldrarna för samtal där vi pratar mer ingående kring vad som hänt och utformar en handlingsplan. Den som upptäcker kränkning agerar skyndsamt Meddelar förskolechefen Chefen kallar till möte med berörda personer Chefen och pedagoger utreder händelsen Chef och avdelningens pedagoger skapar en handlingsplan där observation sker - Är detta en del av ett större mönster? - Var sker detta? - Varför? - Främjande arbete (samtal med barn, föräldrar) Förskolechef kallar till möte med föräldrarna där de informeras om händelsen. Ny tid bokas för uppföljning. - Är situationen löst? - Vad har hänt? - Vad har vi på förskolan gjort? Alla anställda inom barn och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Om detta ändå sker så går vi tillväga på detta sätt: 18

19 Personen som observerat händelsen informerar förskolechef omgående om händelsen som kan ifrågasättas utifrån vår likabehandlingsplan. Förskolechef agerar skyndsamt och har ett samtal med den person som sägs ha agerat på fel sätt. Förskolechef eller annan person med ledningsfunktion ansvarar för utredning Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situationen. Vid eventuella åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med den fackliga organisationen. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation samt de fysiska och psykosociala miljön (stödsamtal, förflyttningar etc.) Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. 19

20 Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering 20

21 Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper 21

22 och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homoeller bisexuella personer. Bilaga 2 Vänligt bemötande är viktigt på Solstrålens förskola Vi månar om varandra Vi vågar vara öppna med våra känslor och får förståelse Vi accepterar varandra och jag duger som jag är. Ordet STOP är viktigt för oss på förskolan. Alla ska lyssna på det. Konsekvenser: Följer man inte våra regler så behöver vi samtala och reflektera över det samt ta till tydliga åtgärder. 22

23 Kompisråd har vi för att göra barnen delaktiga i likabehandlingsplanen men också för att uppmärksamma och göra barnen medvetna om hur vi ska behandla andra och varför vi ska göra på vissa sätt. I denna grupp kan vi tillsammans skapa några regler för hela förskolan. Vi har utvecklingssamtal med föräldrar minst 1gång/år där vi även där pratar trivsel och trygghet och andra punkter som har med vår likabehandlingsplan att göra. Likabehandlingsgruppen träffas 1 gång/månad och kollar av nuläget, reflekterar, planerar och utvärderar vårt likabehandlingsarbete. Likabehandlingsplanen som en stående punkt på APT är viktigt och vi fortsätter det systematiska arbetet kring detta genom gruppdiskussioner, bokläsning, föreläsningar och annan nödvändig kompetensutveckling När vi har reflektionstid diskuteras alltid hur vi ska arbeta vidare med barnen kring likabehandling. På utvecklingsdagar arbetar vi kontinuerligt med likabehandlingsfrågor. Akuta händelser tas omhand omedelbart. På våra kvalitetsmöten varje måndag arbetar vi utifrån kvalitetsindikatorerna och samtalar kring barns utveckling och hur vi ska hjälpa barnen vidare på rätt sätt. 23