Ansvarig: Rita Myrann Tjernberg. Gäller från till

Transkript

1 Ansvarig: Rita Myrann Tjernberg Gäller från till

2 1 Bakgrund Syfte Förskolans vision och helhetssyn Utvärdering av 2018 års plan... 4 Barnintervjuer.4,5,6 Observerat de yngre barnen som inte har språket, vad har vi sett? 6,7 Observerat barnen- vem leker med vem? Vad har vi sett?...7,8 Föräldraenkät 8, 9,10 Värdegrundsfågor 11 Vi har närvarande och härvarande pedagoger 11 På Solstrålens förskola utgår vi från barnens förutsättningar för...12 Ny kartläggning Mål för vår kommande likabehandlingsplan Insatser/Delmål. 13,14, Kompetensutvecklingsplan Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till 17,18,19 9 Barns delaktighet i likabehandlingsarbetet Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen Begreppens innebörd 21,22, Förskolans trivselregler med konsekvenser 24 2

3 17 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal inom barn och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidtaga åtgärder. 2. Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att barnen ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. Förskolans vision/helhetssyn På Solstrålensförskola ska både barn och vuxna vara medveten om och ha en helhetssyn om att vi alla skall vara delaktiga i de regler och förhållningssätt vi arbetar efter och har utformat. Föräldrar skall ha fått information om likabehandlingsplanen finns men också hur man går tillväga om man upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på vår förskola. Vi vill ha ett öppet klimat med våra föräldrar och en förståelse för varandra. Vi arbetar ständigt med värdegrundsfrågor och alla på förskolan är medveten om vad som gäller hos oss. Det är absolut förbud när det gäller att kränka, diskriminera eller trakassera barn eller vuxna. Hos oss råder nolltolerans mot detta beteende. Vår likabehandlingsplansgrupp skall kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågor och revidera och uppdatera om det är nödvändigt. Denna grupp består av en representant från varje avdelning som träffas 1 gång/månad för att driva likabehandlingsarbetet framåt. Även på APT har vi en stående punkt som handlar om värdegrundsfrågor. Solstrålens förskolas vision är: Alla ska känna sig trygga på Solstrålens förskola. Solstrålens förskola strävar alltid efter Sundsvalls kommuns vision Att göra det goda livet möjligt och vårt mål är att alla barn och vuxna ska behandlas med respekt och accepteras för den man är. Vi ska känna oss trygga, vara glada och trivas på Solstrålens förskola. Vi jobbar ständigt med alla människors lika värde och rättigheter, normer, värden och demokratiska värderingar. Vi strävar efter att vuxna och barn skall våga ta ställning och stoppa om man ser någon form av kränkning eller diskriminering. 3

4 Barn och utbildnings vision: Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande är någonting vi strävar efter. 4. Utvärdering av 2018 års likabehandlingsplan MÅL 2018: Alla barn och föräldrar ska känna sig trygga på Solstrålens förskola och ingen ska utsättas för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering hos oss. Solstrålens förskola är en likvärdig förskola där alla barn ska få rätt förutsättningar för att utvecklas och lyckas. Vad har vi gjort? Barnintervjuer Dessa intervjufrågor handlar genomgående om trivsel, trygghet och värdegrund på Solstrålens förskola. De små barnen som inte har språket har vi observerat istället för intervjuat. Vad tycker du om att göra på förskolan? Vem leker du med på förskolan? Hur är en bra kompis? Ser du någon som är ensam på förskolan? Vad gör du om du ser någon som är ensam? Vem är din kompis? Vad gör dig glad? Vad gör dig ledsen? Får man vara arg? Vad gör du när du är arg? Om din kompis är ledsen, hur gör du den glad igen? 4

5 Hur skulle du vila att någon gjorde med dig om du är ledsen? Vad har vi sett? På Solstrålens förskola känner vi pedagoger att vi har barn som leker tillsammans och inte någon vi ser är utanför. Vissa barn har också förmågan att se att andra barn behöver få vara ensam ibland. Samtidigt är det andra barn som reagerar på ensamheten som någonting negativt. Vissa barn verkar också koppla ihop att gå till fröken som att man är ensam, är det enda gången de känner att de ska gå till pedagogerna? Kanske ska vi pedagoger vara mer lockande för barnen så de vill vara med oss i sin lek och aktiviteter? * Om barnen ser någon kompis som är ensam säger de att de försöker få med kompisen i leken, är det så eller vet barnet vi intervjuat att vi förväntar oss det svaret? Något att hålla koll på i barngruppen. * När det gäller hur vi är en bra kompis handlar det om att vara snäll och glad för våra barn på Solstrålen. Borde vi lyfta andra saker som hjälpsamhet och att lyssna på varandra? * Våra glada barn kopplar ibland ihop att vara glad med att få saker eller att äta saker. Vissa tar upp lek och kompisar också. Kan vi prata om glädje i ett större perspektiv? * Ledsamhet för våra barn verkar mest handla om när någon gjort de fysiskt illa. Vi måste jobba med psykiskt mående och hur man kan såra varandra på det viset också. * Majoriteten av barnen hos oss tycker inte att det är ok att vara arg, varför? Vi måste hjälpa barnen att hantera ilskan på rätt sätt. * Det är otroligt viktigt att vara en medveten pedagog som intervjuar på rätt plats, rätt tonläge, låter barnen prata klart, låter barnet fundera osv. Hur går vi vidare? För att vi ska veta att det vi hört från barnen verkligen stämmer så kommer vi observera barnen ofta och se om det gör det de säger eller tycker. Vi kommer också i vår nya likabehandlingsplan arbeta med empati och språkbruk tillsammans med barnen. Vi ska vara härvarande och närvarande pedagoger som är medvetna och uppmärksammar att vissa barn behöver ensamheten och vissa vill ha vår kontakt och uppmärksamhet. Pedagogerna känner sig stolta över att barnen är omhändertagande och att vi inte kan se att det är något/några barn som är utanför. Ser vi detta i vårt kommande arbete agerar vi direkt! Vi reagerade på att de flesta kopplar ihop ledsenhet med fysiska saker så som putta, slå, knuffa osv. Vi måste prata om den ledsamheten som kommer när man säger fula ord, fryser ut 5

6 eller är psykisk elak med varandra och att man kan bli ledsen då också inte bara när någon är fysiskt dum. Det är ok att känna känslor och då hjälper fröken mig. Vi känner att det är många av barnen som inte vet att de har rätt till sina känslor. Både kring att vara ledsen och att vara arg. Vi funderar kring hur vi kan hjälpa barnen att förstå detta och hitta ett sätt att hantera sina känslor. Vi kommer arbeta med detta i vår nya likabehandlingsplan Vad har vi gjort? Observerat de yngre barnen som inte har språket Vem drar sig barnet till av sina kompisar? När är barnet ledsen? Är det någon gång barnet drar sig undan? Vid vilken situation syns det tydligt att barnet är glad? På vilket sätt syns det att barnet trivs i förskolan? Vad har vi sett? De små barnen leker ofta bredvid varandra och vi tycker det ser ut som de trivs tillsammans och det är sällan det är någon som drar sig undan av fel anledning. Såklart får barnen vara ledsna när man är trött, hungrig eller liknande men ibland känns det som ledsamheten är mer arghet för att man inte får som man vill. Det gäller att ha en bra dialog med föräldrarna så man har samma regler och är konsekvent både på förskolan och hemma för att barnen ska få känna att det är ok att ha känslor men att kunna hantera dessa på ett bra sätt. Behovet av att kunna få vara ensam ibland syns även bland de större barnen och miljön behöver utgå från det. Kanske är det via de kreativa aktiviteterna som vi hittar en samhörighet och en förståelse. Vi har barn med olika modersmål som förstår olika mycket svenska men rörelse, dans och musik för oss samman och ser ut att göra barnen glada. Barnen har olika dagar där det hänt olika saker på morgonen. Det betyder inte att barnet inte trivs bara för att det varit en jobbig morgon och barnet inte vill bli lämnad på förskolan. Vi får ha observationsglasögonen på oss och observera vidare vad det är som tydligt visar att barnet trivs i förskolan. 6

7 Hur går vi vidare? Framförallt går vi vidare i en trygghet kring att vi ser att våra barn trivs hos oss på Solstrålens förskola. Sedan måste vi arbeta aktivt med observationer för att kunna hantera känslor när barnen är små. Vi måste vara deras hjälpande hand när det krisar och läsa av situationen så att vi hinner agera i tid, innan någon blir arg, fysisk eller behöver bli ledsen. Med småbarn är det svårt att veta vad ledsamheten beror på ibland. Är barnet hungrig, sjuk, trött, frustrerad över att kompisen tog min leksak eller över att kompisen jag tycker om inte är här idag. Där gäller det att verkligen lära känna barnen och deras kroppsspråk, mimik, rörelser osv. för att förebygga. Vad har vi gjort Vem leker med vem är någon utanför? Hur är barnens språkbruk mot varandra? Var i vår ute/innemiljö sker det eventuellt kränkande behandling och trakasserier. Vi har gjort observationerna 2 gånger. En på vårterminen och en på höstterminen. En gång gjorde vi på vår inomhusmiljö och en gång utemiljön. Vad har vi sett? Vissa barn har blivit så stora nu och börjar säga du får inte vara med mig, de kan ha varit kompisar länge men säger så ändå. Vissa barn bara ler när vi säger till och fortsätter med samma beteende. Vi har sett att i vissa rum sker det ibland fel saker. Så som i kuddrummet så lägger de små barnen kuddarna på varandra eller sätter sig på varandra och vi har också sett att det ofta är samma barn som hamnar i bråk därinne och ofta kommer barnen ut ur rummet och gråter. När det gäller de större barnen som går på vår stora sida så märker vi att det kan vara med verbala elakheter de säger till varandra och inte längre lika mycket fysiska. Vissa av barnen väljer medvetet att inte skicka någonting vidare på samlingen om det är fel person som sitter bredvid, säger att du får inte vara med, jag vill inte vara med dig m.m Det finns även tillfällen där barnen inte vill hålla varandra i handen när vi går en promenad eller leker en lek. Där gäller det att vi funderar på vad det beror på och prata om det. Vissa barn har svårt med närhet och det kanske inte alls har med ett kränkande beteende att göra medan andra kanske utstuderat väljer vilka kompisar som duger och inte. När det gäller vår kartläggning om utemiljön så är det inte speciellt många situationer vi ser att barnen hamnar i konflikter på småbarnssidan. Det är när de måste vänta på sin tur eller när 7

8 det finns för liten mängd av leksakerna som lockar mest, såsom cyklar. De större barnen däremot kan vi se att de smiter undan och det mesta av kränkande behandlingar sker bakom en vägg, bakom ett förråd, under klätterställningen, i en koja osv och inte öppet. Ofta är det då puttar och verbala kränkningar som att du får inte vara med eller liknande. Hur går vi vidare? Vi följer framförallt de handlingsplanerna vi upprättat kring detta kartläggning och fortsätter att observera barnen 1 gång/termin utifrån den nya likabehandlingsplanen Vi måste komma ihåg att de yngre barnens sätt att uttrycka sig skiljer sig från de äldre på det viset att bita, knuffa och provocera på andra sätt kan vara ett sätt att kommunicera och söka kontakt. Där behöver vi finnas till hands för att visa andra betydligt bättre sätt att kommunicera med varandra. Eftersom vi märker att vissa rum påverkar barnen negativt trots att de tycker om att vara där så får vi tänka om när det gäller både den pedagogiska miljön men också se till att det finns en pedagog närvarande vid varje tillfälle de är i det rummet. När det gäller de större barnen vill vi fortsätta att arbeta med känslor och hur man uttrycker sig. Hur känns det när man för höra att man inte får vara med? Empati, känslor och språkbruk är någonting vi kommer arbeta aktivt med i nästa Likabehandlingsplan Ute, precis som inne, behöver vi träna turtagning och tålamod. Vi måste vara aktiva pedagoger som rör oss på gården och finns där barnen är utan att störa i deras lek. Nu när vi vet var det sker kränkningar på gården och har handlingsplan kring detta så vet alla pedagoger var de bör röra sig lite extra för att hjälpa barnen att inte hamna i dessa tråkiga situationer. Vi behöver också ha fler planerade aktiviteter på gården som hjälper till att föra samman barnen och där de får samarbeta och lära känna varandra. Föräldraenkät Vad har vi gjort? Vi vill veta hur våra föräldrar ser på trygghet och trivel hos oss på Solstrålens förskola och gjorde därför en enkät som föräldrarna fick svara anonymt på. De fick lägga sina svar i ett kuvert och klistra igen det. Dessa frågor fick föräldrarna svara på: * Trivs ni på Solstrålens förskola? * Vad är det som gör att det är så? * Vad tycker du att ditt/dina barn lär sig på förskolan? * Vad vill du att ditt barn får med sig när ditt barn slutar förskolan? * Vad är dina förväntningar på Solstrålens förskola? 8

9 * Har ni förtroende för pedagogerna på förskolan? * Känner du dig välkommen på Solstrålens förskola? * Har personalen ett bra bemötande på förskolan? * På vilket sätt tycker ni att föräldrar har inflytande på förskolan? * På vilket sätt syns det att Solstrålens förskola är en interkulturell förskola? * Vad tycker ni om vårt sätt att få ut information? (instagram, foraldrarmotet) Vad har vi sett? Enligt svaren på enkäten så har vi många nöjda föräldrar på Solstrålens förskola. Föräldrarna på Solstrålens förskola anser i mycket stor del att vi har ett bra bemötande med glada, positiva och tillmötesgående pedagoger som ger tydlig information till föräldrarna. Vad man kan se utifrån föräldrarnas svar på enkäten så är de relativt insatta i vad vi lär barnen på Solstrålens förskola. Många svar handlar om det svenska språket vilket är naturligt då vi har många barn med ett annat modersmål. Många svar handlar om det sociala i livet och att det är viktigt att vi lägger fokus på det. Någon förälder anser att vi inte ska träna på olika språk utan lägga fokus på svenskan. Då innebär det att vi på förskolan måste nå ut mer med varför vi vill lyfta olika språk för våra barn. Svaren handlar mest om hur man beter sig mot andra och självständighet samt allas lika värde. Några svar är mer konkreta som alfabetet, gå på toaletten, läsa och skriva men de allra flesta föräldrar som svarat på enkäten tycker det är viktigast med att vara en god vän, regler, tålamod, lyssna osv. Samt att kunna se tillbaka på förskoletiden med ett leende på läpparna och ha roliga minnen. Deras förväntningar på Solstrålens förskola handlar till största del om att aktivera och stimulera barnen i utvecklingen, acceptera olikheter och klara av att samarbeta. Att vi tar tillvara på barnens nyfikenhet och har varierade aktiviteter. Några svar handlade om att det är viktigt med trygga pedagoger som inte flyttar runt och byter avdelning för ofta. Till största delen så är föräldrarna välkomna och har förtroende för pedagogerna på Solstrålens förskola. Några svar handlade om att det fanns vissa pedagoger som man inte anser att man har förtroende för och som inte gör att de känner sig välkomna. Mycket positiva svar som handlar om att föräldrarna känner sig lyssnade på och om det uppstår problem så löser man de tillsammans. De tycker vi har fina och varma pedagoger. Även här fanns det åsikt om att vissa pedagoger inte har ett bra bemötande. Det är svårt att 9

10 alltid varje dag vara 100% på topp och att bemöta alla föräldrar på det viset just de vill bemötas. Här är det tyvärr inte många som vet hur de har möjlighet att ha inflytande på sitt barns förskola. Några svarar på det sättet att de anser att inflytande handlar om att bli lyssnade på av pedagogerna. Många svar handlade om att vi har många barn samt några pedagoger från andra länder än Sverige på förskolan. Nåt svar gav konkret exempel på vad vi gör för att visa vår mångkulturella förskola men här måste vi bli bättre att lyfta denna del. Vi måste tillsammans visa att vi är en interkulturell förskola och hur vi arbetar med detta. Väldigt trevligt att se att föräldrarna anser att vi behandlar alla lika oavsett var man kommer ifrån och vilket språk man talar. Väldigt positiva svar framförallt när det handlar om Instagram. Föräldrarna anser att det är en enkel, rolig metod att få se vad barnen gör om dagarna. Många vill dock fortfarande ha uppsatta lappar med information på avdelningarna också. Föräldrarmotet glömmer de att logga in på. Hur går vi vidare? Enligt enkätsvaren måste vi bli bättre på att informera föräldrarna om fördelarna med att barnen får veta och höra att det finns olika språk i världen och att samma sak låter olika men har samma betydelse. Vi vill kunna se på likheterna mellan oss människor oavsett var vi kommer ifrån, vilket språk vi talar eller vilken kultur vi härstammar ifrån. Även att nå ut på ett bättre sätt med vårt interkulturella arbete på förskolan är en del som vi ska lägga fokus på i nästa års plan. Många föräldrar svarade att det är viktigt för dem att lära barnen om olikheter, uppskatta varandra, våga uttrycka känslor, vara en god vän, samarbeta,m.m. Detta är också viktigt för oss på Solstrålens förskola och det känns positivt att vi är av samma åsikter då det är viktigt att vi samarbetar med hemmen. Eftersom vi dessutom såg att några svar handlade om att föräldrar inte kände att man hade förstroende för alla pedagoger så måste vi absolut lägga stor vikt vid detta i vårt kommande arbete. Alla föräldrar ska känna att de har förtroende för oss som arbetar i förskolan. Vi måste nå ut till våra föräldrar kring att det finns sätt att ha inflytande på ditt barns tid på förskolan, såsom föräldraråd, föräldramöten, komma med feedback på det vi gör om dagarna m.m Vad har vi gjort? Värdegrundsfrågor 10

11 Vi har under detta år dessutom arbetat kontinuerligt med värdegrundsfrågor med barnen. Vi har pratar om att olikheter inte ska ses som hinder utan som fördelar. Funktionshinder, genus, språk, känslor, kulturer, traditioner, familjekonstellationer, åsikter, konflikthantering osv är saker vi arbetat med under året med barnen. Vad har vi sett? När vi kontinuerligt arbetar med värdegrundsfrågor känner vi att barnen skapar en förståelse och empati för olikheter. Barnen blir mer bekväma med olikheter. Hur går vi vidare? Vi fortsätter att prata om och göra värderingsövningar med barnen. Ny utveckling i samhället ställer andra krav på oss och vad vi delar med oss till barnen av. Vad har vi gjort? Vi har närvarande och härvarande pedagoger som ser och hör vad som sker i barngruppen. Detta är en stor och viktig del av vårt arbete. Att vara där barnen är och se vad de gör och hur vi kan finnas till hjälp vid olika situationer är otroligt viktigt. Vi vill att barnen ska våga komma till oss om de behöver hjälp, tröst eller liknande och vi vill ha ömsesidig respekt åt båda håll för att skapa trygghet på förskolan. Genom att finnas nära barnen utan att störa hinner vi uppfatta situationer som kan leda till konflikt och hjälpa barnen att reda ut det innan någon blir ledsen eller kränkt. Dessutom lägger vi fokus på att lyssna på vad barnen faktiskt vill berätta för oss och tar det med oss i vårt vidare arbete. Det vi gör i förskolan handlar på ett eller annat sätt om att det ska gynna barnen och skapa eller bibehålla ett intresse på ett positivt sätt. Vad har vi sett? Det tydliga vi sett när vi är härvarande och inte bara närvarande pedagoger är att konflikter går att lösa snabbare och att barnen då får hjälp med detta. Det i sin tur leder till ett trevligare klimat i barngruppen. Vi har också sett att barnen tyr sig till oss och vi ser en tydlig skillnad när det gäller trygghet och förtroende hos barnen när de ser och vet att vi finns där för dem. Barnen hamnar i färre konflikter när de vet att vi finns nära och att de kan vända sig till oss och de vet även att vi ser det som görs och hör det som sägs. Hur går vi vidare? 11

12 Detta arbete är ständigt pågående och vi måste påminna varandra då och då om att vara härvarande och närvarande pedagoger. Även om det är en dag som är krävande så måste fokus ligga på rätt saker, barnen. Att lägga fokus på att och höra barnen men inte störa barnen. Vad har vi gjort? På Solstrålens förskola utgår vi från barnens förutsättningar för att bemöta barnen på rätt sätt i deras utveckling. Det ingår i vår professionalitet att se barnens förutsättningar och egna behov. Därför lägger vi all vikt på att kunna möta barnen där barnen är utan att lägga värdering och jämföra barnen med varandra. Behöver vi hjälp tar vi kontakt med stödteam och får vägledning via dem. Vad har vi sett? Om vi lägger lite extra tid på att se vilket behov barnen har så får barnen en betydligt lättare tid på förskolan och i livet. Många barn behöver tydliga rutiner, veta när vi ska göra vad och vad som förväntas av dem och det måste vi hjälpa barnen med. Även struktur när det gäller miljö och material är viktigt för många barn. Vi ser ganska snabbt på ett barn om någonting är fel och då gäller det att forska i vad som kan hjälpa barnet på bästa sätt. Det kan även handla om barn som behöver större utmaningar som att byta till en avdelning med större barn eller få arbeta med mer utmanande material. Hur går vi vidare? Vi går vidare med vår professionalitet och medvetenhet och skapar alla förutsättningar för våra barn att lyckas på solstrålens förskola. Vi är inte rädd för utmaningar och vi ser fördelarna med olikheter! Vår nya kartläggning, varför har vi valt detta område? Utifrån vad vi ser dagligen i verksamheten behöver barnen träna på empati och förståelse för alla levande varelser. Barnen behöver skapa en större förståelse för varandra. 12

13 5. Mål för kommande likabehandlingsplan På Solstrålens förskola ser vi olikheter som en tillgång. Ingen ska utsättas för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering hos oss. Genom empati och förståelse når vi långt. Delmål Vi arbetar kontinuerligt med Mini rede som handlar Respekt Empati Djur Etik och är ett djurinriktat värdegrundsmaterial som hjälper barn att utveckla sin empati. Delmål Vi arbetar kontinuerligt med Liten i förskolan vilket är pedagogiska övningar om känslor och rättigheter. Delmål Vi vill förändra språkbruket hos vissa av barnen och få bort verbala kränkningar Delmål Vi har närvarande och härvarande pedagoger som ser och hör vad som sker i barngruppen. Delmål: På Solstrålens förskola utgår vi från barnens förutsättningar för att bemöta barnen på rätt sätt i deras utveckling. 6. Insatser/delmål Delmål Vi arbetar kontinuerligt med Mini rede som handlar Respekt Empati Djur Etik och är ett djurinriktat värdegrundsmaterial som hjälper barn att utveckla sin empati. Insatser Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Vi arbetar kontinuerligt med hur vi behandlar varandra, djur, natur och miljö. Många studier bekräftar att förmåga till empati Varje vecka/månad Uppföljning sker alltid varje måndag/fredag på reflektionstid. Uppföljning sker också varje månad på Likabehandlingsmötet. Utvärderas i slutet av vårterminen och planeras då Alla pedagoger på avdelningen ansvarar för att arbetet med Mini rede fortskrider kontinuerligt. Likabehandlingsplansgruppen ansvarar för uppföljning i gång/månad. 13

14 förebygger mobbning, våld och psykisk ohälsa. vidare inför kommande hösttermin. Delmål Vi arbetar kontinuerligt med Liten i förskolan vilket är pedagogiska övningar om känslor och rättigheter. Insatser Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Med pedagogiska övningar om känslor och rättigheter vill vi förebygga mobbning och annan kränkande behandling. Varje vecka/månad Uppföljning sker alltid varje måndag/fredag på reflektionstid. Uppföljning sker också varje månad på Likabehandlingsmötet. Utvärderas i slutet av vårterminen och planeras då vidare inför kommande hösttermin. Alla pedagoger på avdelningen ansvarar för att arbetet med Liten i förskolan fortskrider kontinuerligt. Likabehandlingsplansgruppe n ansvarar för uppföljning i gång/månad. Delmål Vi vill förändra språkbruket hos vissa av barnen och få bort verbala kränkningar Insatser Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Lyssna av vad barnen använder sig av för språkbruk Vi skriver upp barnens språkbruk för att sedan prata om detta på reflektionen för att Varje vecka på reflektionstiden går vi igenom om det kommit nya ord bland barnen, vad detta innebär och tar tag i det Varje pedagog har ett eget ansvar att skriva upp om man hör ord som är kränkande för 14

15 se hur vi går vidare. kränkande beteendet omedelbart. andra barn. Vissa barn säger fula ord på sitt modersmål och det kan vi inte förstå. Då tar vi hjälp av modersmålslärare, brobyggare, föräldrar, personal som har de språkliga kunskaper vi behöver hjälp med för att stoppa de verbala kränkningarna som sker. Ofta är det andra föräldrar eller modersmålsläraren eller andra barn som berättar för oss om fula ord på andra språk vi inte förstår. Bra kontakt med modersmålsläraren varje gång den kommer och ber den säga tills så snart den hör ord som inte är acceptabla. Vi kan även be annan personal att ha öronen öppna om de hör saker på sitt språk. Alla pedagoger på avdelningen. Även alla pedagoger i huset som hör ord/fraser som inte är ok. Viktigt att prata om språkbruk med barnen och vad som är ok och inte. Delmål Vi har närvarande och härvarande pedagoger som ser och hör vad som sker i barngruppen och har koll på att utanförskap inte förekommer. Insatser Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig Observationer kring vem leker med vem. Är någon utanför leken Varje avdelning ansvarar för sina obervationer och dokumentationer kring Varje reflektionstid 1 gång/vecka. Kartläggningsvecka VT: V. 15 Varje avdelning ansvarar för sina observationer och 15

16 regelbundet? detta. Kartläggningsveckorna är till för extra uppmärksamhet kring detta. Kartläggningsvecka HT: V 45 dokumentationer kring detta Jobba med värderingsövningar. Vi ser om barnens attityd mot varandra förändras när vi arbetar med dessa övningar. Detta reflekterar vi om på reflektionstiden samt avd.möten Vi ser om barnens attityd mot varandra förändras när vi arbetar med dessa övningar. Detta reflekterar vi om på reflektionstiden varje vecka. Alla pedagoger på varje avdelning. Delmål På Solstrålens förskola utgår vi från barnens förutsättningar för att bemöta barnen på rätt sätt i deras utveckling. Insatser Tidsperiod Utvärdering/Uppföljning Ansvarig När vi ser att ett barn inte kan tillgodogöra sig undervisningen i förskolan måste vi använda oss av metoder som fungerar för just det barnet. Då krävs det reflektioner hos pedagogerna där de avgör bästa metoden för just det barnet. Känner sig pedagogerna osäker på rätt metod använder vi oss av stödteamet. Varje vecka. Inför varje utvecklingssamtal samtalar pedagogerna om sina erfarenheter kring detta för att kunna motivera sättet att arbeta till föräldrar på utvecklingssamtal. På vår reflektionstid varje vecka tar vi upp kring alla barn och hur vi behöver tänka, vad har vi sett, hur går vi vidare osv. Vi följer upp med föräldrarna på utvecklingssamtal eller om det behövs fler samtal. Alla pedagoger på avdelningen är ansvarig för alla barns bästa. Förskolechef ansvarar för kontakt med stödteamet när det behövs. Likabehandlinggruppen (LBgrupp) Den samtalar, reflekterar och utvärderar samt skapar handlingsplaner på hur vi kan 1 gång/månad Representanter LBgruppen 16

17 gå vidare. Vid behov sätter vi upp ord på barnens modersmål för att vi lättare ska kunna skapa trygghet och att barnet känner sig förstådd när vi kan delar av deras språk. Utvärderar och följer upp om vi gjort det vi ska på reflektionstid. Regelbundet/ När behov finns. Alla pedagoger på avdelningen 7. Kompetensutvecklingsplan Pedagog: Varje pedagog har ett eget ansvar att ta del av forskning och har även ansvar för att likabehandlingsarbetet på Solstrålens förskola fortskrider. Förskolechef följer upp varje medarbetares kunskaper kring likabehandlingsarbetet. Behöver pedagogerna mer kunskap kring något ämne så ser förskolechef över vad vi kan göra åt saken. Avdelning: Känner sig personalen osäker eller behöver hjälp kontaktas stöd och utvecklingsteam för handledning kring barn i behov av särskilt stöd. Varje avdelning samtalar om normer och värderingar kontinuerligt på reflektioner, planeringstid osv. Hela förskolan: Arbetar med Likabehandlingsplanen på våra Apt där vi pratar om värdegrundsfrågor. Skapar en likabehandlingsgrupp som arbetar kring frågor som rör likabehandlingsplanen och det fortsatta arbetet kring den. Påminner varandra om vi har ett dåligt sätt mot varandra och tänker på hur vi behandlar varandra. 8. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Kön Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Mål: Varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Etnisk tillhörighet Mål: Varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Religion eller annan trosuppfattning Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning 17

18 Mål: Varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, samt att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Sexuell läggning Mål: Varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning Ålder Mål: Varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda Kränkning Mål: Varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. Åtgärder kopplat till diskrimineringslag och skollag Kön Individ: Varje barn erbjuds allt utifrån förutsättningar och intresse utan värdering. Grupp: Pojkar och flickor ges lika stort utrymme och vi pratar på samma sätt till båda Organisation: Vi granskar kritiskt miljö, material och litteratur som barnen erbjuds på förskolan samt reflekterar kring våra egna värderingar. Könsöverskridande identitet och uttryck I förskolans miljö ska alla ha rättigheter och möjligheter att pröva på det man själv vill utan att det ska värderas. Etnisk tillhörighet Individ: Nyfiken och lyhörd för individens förutsättningar och bakgrund. Alla barn är lika mycket värda och lika välkomna oavsett etnisk ursprung Vid behov anlitar vi tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramöten. Skriftlig information till föräldrar översätts till det språk som vårdnadshavare talar. Info.Välkomsten. Grupp: Vi berikar vår förskola med de erfarenheter och traditioner som olika etniska tillhörigheter har med sig. Organisation: Vid behov anlitar vi tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramöten. Religion eller annan trosuppfattning Oavsett religion eller trosuppfattning så ska alla barn hos oss våga säga sin mening och respekterad för sin åsikt Individ: Vi tar reda på om barnet firar våra svenska högtider. Specialkost serveras till barn och andra matgäster som av religiösa skäl har behov av särskild mat. Vi följer Sundsvalls kommuns måltidspolicy. Grupp: Vi respekterar vårdnadshavarens önskemål i den mån den inte kränker någon annan. Organisation: För att stämma av, tittar vi i en multireligiös almanacka, innan till exempel datum för föräldramöte bestäms. Funktionsnedsättning Individ: Vi har rutiner för kontakten med föräldrar. Tillsammans med barnet och vårdnadshavarna kommer vi överens om hur vi pratar om barnets förutsättningar, för att främja ett bra bemötande och förhållningssätt. Grupp: Vi planerar verksamheten så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar, oavsett funktionsnedsättning. Organisation: Vi har framförhållning och planerar miljön ute och inne. 18

19 Sexuell läggning Individ: Professionellt förhållningssätt och fördomsfritt. Grupp: Pedagogerna ska aktivt påvisa olika familjekonstellationer tex genom barnlitteratur, förebilder i lek. Förskolans hela verksamhet ska ha en tillåtande atmosfär. Organisation: Förskolans blanketter ska utformas könsneutralt Ålder Vi planerar all verksamhet så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Alla ska känna sig som en tillgång oavsett ålder. Kränkning Individ: Varje individ ska ha rätten att uttrycka sina känslor och få dessa respekterade. Grupp: Respektera varandras olikheter och alla ska få känna att jag duger som jag är Organisation: Alla vågar se, medarbetarsamtal, åtgärd av förskolechef. 9. Barns delaktighet i likabehandlingsarbetet * Kontinuerliga samtal i barngruppen om hur man är en bra vän. Hur känns det när någon inte är snäll? Vad gör du när du blir ledsen? Följer våra delmål. * Få men tydliga gemensamma regler över hela förskolan. Dessa regler ska barnen få vara med och skapa i den mån de kan beroende på ålder och mognad. * De små barnen blir delaktiga genom flanosagor, dramatiseringar och böcker där vi jobbar med olikheter. De blir också delaktiga genom att vi stärker deras bra sidor när de inte har språket. * Vi pratar dagligen med barnen kring värdegrund, olikheter, känslor och annat som de kommer stöta på i livet. 10. Vårdnadshavares kännedom Föräldrar får information om vårt arbete med vår likabehandlingsplan på detta sätt: Vid inskolning På varje utvecklingssamtal Vid föräldramöten Vid föräldraråd Vi informerar om att vår likabehandlingsplan finns tillgänglig här hos oss om de vill läsa men också på Sundsvalls kommuns hemsida. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolan om föräldrar vill läsa den. 19

20 11. Kontaktperson Förskolechef: Rita Myrann Tjernberg Fackliga företrädare: Lärarförbundet: Catti Lindh Kommunal: Ulla Ryynäänen Kommunal: Linda Bohlin Rutiner vid akuta situationer 1. Vid akuta situationer agerar personalen skyndsamt. 2. All personal skall ha bra kännedom och handla enligt handlingsplaner. 3. All personal har ansvar för alla barn och deras säkerhet, inte bara sin egen avdelning. 4. Kontakt tas alltid med förskolechef som i sin tur tar kontakt med socialtjänst eller polis. Vid akuta fall där förskolechef inte nås kontaktas polis eller socialtjänst direkt av den som upptäckt händelsen. 5. Vid oro för barns situation eller att barn utsätts för någon form av kränkning kontaktar förskolechef socialtjänsten. 6. I Sundsvalls kommun ska rapporteringssystemet LISA användas. Varje tillbud, olycksfall, våld, hot och kränkande behandling ska rapporteras. 13. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn * Pedagogerna pratar med berörda barn om vad som har hänt. *.Där tar vi ställning till om det är en kränkning. * Vi meddelar förskolechef kring situationen. * Är det så kontaktar vi föräldrarna för samtal där vi pratar mer ingående kring vad som hänt och utformar en handlingsplan. Den som upptäcker kränkning agerar skyndsamt Meddelar förskolechefen Chefen kallar till möte med berörda personer Chefen och pedagoger utreder händelsen Chef och avdelningens pedagoger skapar en handlingsplan där observation sker - Är detta en del av ett större mönster? - Var sker detta? - Varför? - Främjande arbete (samtal med barn, föräldrar) Förskolechef kallar till möte med föräldrarna där de informeras om händelsen. Ny tid bokas för uppföljning. - Är situationen löst? 20

21 - Vad har hänt? - Vad har vi på förskolan gjort? 14. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Alla anställda inom barn och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera och vidta åtgärder om något barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Om detta ändå sker så går vi tillväga på detta sätt: Personen som observerat händelsen informerar förskolechef omgående om händelsen som kan ifrågasättas utifrån vår likabehandlingsplan. Förskolechef agerar skyndsamt och har ett samtal med den person som sägs ha agerat på fel sätt. Förskolechef eller annan person med ledningsfunktion ansvarar för utredning Kartläggning av händelseförloppet görs av förskolechef tillsammans med arbetslaget eller lämplig person beroende på situationen. Vid eventuella åtgärder utifrån LAS arbetsrättsliga åtgärder, tas även kontakt med den fackliga organisationen. Förskolechef har ett övergripande ansvar för verksamhetens organisation samt de fysiska och psykosociala miljön (stödsamtal, förflyttningar etc.) 15. Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) 21

22 Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men 22

23 som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 23

24 16. Förskolans trivselregler med konsekvenser Vänligt bemötande är viktigt på Solstrålens förskola Upptäcker man problem med varandra träffas man och löser problemet. Vi vågar vara öppna med våra känslor och får förståelse Vi accepterar varandra och jag duger som jag är. Ordet STOP är viktigt för oss på förskolan. Alla ska lyssna på det. Konsekvenser: Följer man inte våra regler så behöver vi samtala och reflektera över det samt ta till tydliga åtgärder. 17. Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete Vi har utvecklingssamtal med föräldrar minst 1gång/år där vi även där pratar trivsel och trygghet och andra punkter som har med vår likabehandlingsplan att göra. Likabehandlingsgruppen träffas 1 gång/månad och kollar av nuläget, reflekterar, planerar och utvärderar vårt likabehandlingsarbete. Likabehandlingsplanen som en stående punkt på APT är viktigt och vi fortsätter det systematiska arbetet kring detta genom gruppdiskussioner, bokläsning, föreläsningar och annan nödvändig kompetensutveckling När vi har reflektionstid diskuteras alltid hur vi ska arbeta vidare med barnen kring likabehandling. På utvecklingsdagar arbetar vi kontinuerligt med likabehandlingsfrågor. Akuta händelser tas omhand omedelbart. På våra kvalitetsmöten varje måndag arbetar vi utifrån kvalitetsindikatorerna och samtalar kring barns utveckling och hur vi ska hjälpa barnen vidare på rätt sätt. 24