Kummelnäs förskola. Ansvarig: Bitr. förskolechef Susanne Hammargren Gäller från till

Transkript

1 Kummelnäs förskola Välfärds skola Nacka Kommun Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ingår skollagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Kummelnäs förskola Ansvarig: Bitr. förskolechef Susanne Hammargren Gäller från till

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision 3 4 Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 5 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Förskolans umgänge Förskolans rutiner Förskolans lek och lärande miljö Barns delaktighet i likabehandlingsarbetet Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Begreppens innebörd Förskolans trivselregler med konsekvenser Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete (13)

3 NOLLTOLERANS 1 Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 2 Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision Kummelnäs förskolas vision är: Alltid bästa möjliga möte för fortsatt utveckling och lärande för framtiden och världen! Pedagogerna är ständigt medvetna om sin roll i mötet med barnen och kopplar praktiken med styrdokumenten. 1 Förskolans barnsyn kunskapssyn Den barnsyn vi strävar efter är att: - Barn har stor kompetens - Barn kan redan från början om vi vuxna ger dem möjligheter att visa det - Barns ska mötas med respekt - Vi engagerar oss i barnens nyfikenhet och vetgirighet Den kunskapssyn vi har är kopplad till vår barnsyn. Vi ser kunskap som en process, något som skapas i samspel mellan barnen, de vuxna och miljön. Att lära genom att uppleva, undersöka, försöka, ha en dialog med andra och dra egna slutsatser. Vi är pedagoger som är aktivt nyfikna på barnen och deras tankar och som kan arbeta vidare med barnens nyfikenhet och lust till lek och lärande. Vi skapar ett klimat där olikhet är en tillgång och individen lyfts fram samtidigt som barnen ges möjlighet att upptäcka gemenskapen och styrkan i att vara tillsammans. 1 Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567), Barnkonventionen 3(13)

4 Vi skapar tillsammans en så utmanade och stimulerande miljö vi förmår utifrån vår förskolas möjligheter. Miljöerna ska ge utrymme för barnen att skapa, tala, höra, leka, fantisera, lyssna, tänka, röra, känna, läsa, forma, sjunga, spela och skriva. Vårt arbete utgår även från barnkonventionen som genomsyras av en syn på barn som fullvärdiga individer med egna rättigheter och barndomen som en unik period i en människas liv med lika högt värde som vuxenlivet. Barnkonventionen framhåller både barnets speciella behov av skydd och barnets rätt att bli behandlad med samma respekt som alla andra människor KARTLÄGGNING 4 Utvärdering av tidigare plan Vi har inte tidigare haft en plan med en aktuell kartläggning men har nu startat och vi har gjort en kartläggning. 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Vi har tittat på barnens utsatthet i grupperna. Vi har funnit att det finns grupper där alla är inkluderade men vi har också sett att det finns grupper där det finns risk för diskriminering. Vi har sett att det finns barn som är nedlåtande mot varandra. Barn kan ha ett nedlåtande språk och kan utesluta andra från lek. Ibland tar vissa barn till våld och blir aggressiva. Alla respekterar inte ett nej. Strukturerna kan vara negativa vilket kan yttra sig bland annat genom att någons förslag alltid förklaras dåligt, eller att barn springer ifrån en kamrat. Det kan även vara barn som blir utåtagerande med puttande och ibland med slag och blir då av de andra barnen sedda som svarta fåret i gruppen vilket bidrar till att andra är dumma mot hen. 4(13)

5 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel Pedagogerna upplever att barnen är trygga och trivs. I kundundersökningen är föräldrarnas upplevelse att deras barn är trygga och trivs till mycket stor del. 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Avdelningens grundverksamhet är kända för både pedagoger, vårdnadshavare och barn. 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Vi tar fram en grundverksamhet på varje avdelning. Där ingår förskolans umgänge, rutiner och lär-och lekmiljö. Vi blir tydliga i vårt sätt att vara och barnen blir trygga och vet vad som händer och avdelningens rutiner, hur de ska vara med varandra och vad som finns att leka med. Personalen är samspelta och överens om vad som är normerna och värderingarna på avdelningen/förskolan. Parallellt med detta arbetar vi vidare med och förankrar vår barnsyn. Pedagogerna är den enskilt största faktorn som gör att barnen motiveras i sitt lärande på ett bra sätt. Pedagogerna kan därmed också genom sitt eget handlingsmönster förstärka eller förkasta barnens bilder av vad de förväntas göra och hur de förväntas vara i livet. Vår uppgift blir att fokusera på vårt förhållningssätt kopplat till vår barnsyn enligt våra styrdokument. 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Vi lyssnar in barnen hur de ser på klimatet i gruppen och gör dem delaktiga i dagens alla moment/rutiner. Vi är nyfikna på barnens tankar och tar deras idéer på allvar. Vi är närvarande i barngruppen och möter snabbt upp oönskade beteenden. Vi möter, lyssnar och är lyhörda över vad som händer. Vi delar in oss i smågrupper för att bättre se och fånga upp beteende av utanförskap. Vi reflekterar över vårt eget och kollegornas förhållningssätt och reagerar om det finns inslag av nedlåtande förhållningssätt. 5(13)

6 10 Handlingsplan utifrån kartläggningen Vi fortsätter att arbeta med vår grundverksamhet och tydliggör hur vi arbetar. Vi fortsätter även att arbeta med vår verksamhetsplan och reflekterar över hur vårt förhållningssätt stämmer överens med vår barnsyn. Vi startar detta arbete i den pedagogiska utvecklingsgruppen för att sen arbeta vidare i hela arbetsgruppen på kommande arbetsplatsträffar. Vi fortsätter att arbeta med reflekterande team på våra arbetsplatsträffar, äldre barn och yngre barn. Vi läser och reflekterar över boken Årsplanen Kompetensutvecklingsplan Reflekterande team. Vi behöver fundera vidare på och öka vår förståelse över vad olika barnsyn ger för avtryck i barngruppen. Vi behöver inventera avdelningarnas regler och bli överens om vad som gäller på förskolan och varför. Barnsyn Vilka är vi? Pedagogernas medskapande/medforskande som ställer frågor och är nyfiken på barnen och/eller pedagogerna som har svaren och vill styra verksamheten enligt sitt eget kunnande. Vad betyder det att vara närvarande pedagog? När barn inte anpassar sig efter reglerna eller följer den idé som pedagogen har om hur man uppför sig i en viss situation skapar det ofta en besvärlig situation för pedagogerna. Att vara pedagog handlar inte sällan om att slitas mellan olika förväntningar. Å ena sidan bör en god pedagog idag vara rolig, snäll, inlyssnande, respektfull och icke-auktoritär. Å andra sidan bör en god pedagog vara en auktoritet som upprätthåller regler, ordning och en god uppfostran. Att det lätt uppstår konflikter mellan dessa förväntningar är inte svårt att tänka sig (Dolk 2013, s195) 3 Start i PUG Hur vet vi att vi har gemensam barnsyn? Vilka är de viktiga frågorna för att få syn på detta? Vi planerar tillsammans för att få till reflektion som utvecklar oss. 2 Årsplanen, uppnå struktur och delaktighet i förskolan, Göran Krok och Maria Lindewald, Gothia, Lärande och jämställdhet i förskola och skola, Mia Heikkilä, Liber, (13)

7 FRÄMJANDE ARBETE 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Barnen på Kummelnäs förskola är sedda som de individer de vill vara oavsett kön, intressen och ålder. Vi som vuxna ser till att inget barn blir kränkt eller upplever sig diskriminerad. Vårt främjande arbete: Vi arbetar med materialet Snick och Snack. Årets tema Klas Klättermus belyser barns empati och hur man är mot varandra. Vi är goda förebilder och pratar till varandra och inte om varandra eller över huvudet på barnen. Vi ger varandra konstruktiv feedback och är tydliga och öppna i vår kommunikation. Ett normkritiskt förhållningssätt Normer är informella regler, både omedvetna och medvetna, som finns överallt, bland annat i förskolan. Vissa regler är till hjälp och inkluderande, till exempel att lyssna till ett barns berättelse utan att avbryta, andra normer är begränsande och uteslutande. Att ha ett normkritiskt förhållningssätt handlar om att synliggöra normer, ifrågasätta normer, synliggöra privilegier och granska sin egen position. Vi synliggör våra normer genom att skapa en tydlig grundverksamhet Vi har en tydlig grundverksamhet som är en viktig del i det främjande arbetet. Vår grundverksamhet består av tre delar: 1. Förskolans umgänge 2. Förskolans rutiner och omsorg 3. Förskolans lek- och lärandemiljö 12.1 Förskolans umgänge Normer och värden. Hur hälsar vi på varandra? Vi säjer god morgon eller hej till alla vi möter och benämner barnen med deras namn. Vi uppmärksammar både barn, föräldrar och kollegor. Vi är professionella i bemötandet. Vi uppmärksammar vikarier på att hälsa på föräldrar och barn. Hur ser, hör och bekräftar vi varandra? Vi ser, hör och bekräftar barnen utifrån deras behov och integritet. Alla barn behöver bli sedda, lyssnade på i större eller mindre omfattning. Vissa får och behöver mer bekräftelse än 7(13)

8 andra. Se mig, hör mig rör mig utifrån behov och integritet. Vi respekterar barnens integritet och deras kroppar (fysisk kontakt ska ske på barnens initiativ) för att de ska stärkas i sin förmåga att säga nej till oönskad kroppskontakt. Vi delar in barnen i mindre grupper för att de lättare ska bli hörda och sedda. Vi söker ögonkontakt med barnet och ner på barnens nivå, påkallar uppmärksamhet, säger barnets namn samt bekräftar barnet. Vi anstränger oss för att förstå vad barnet menar. Vi skriker inte till barn utan går fram till barn och söker ögonkontakt om vi vill säga något. Hur arbetar vi med turtagning? När vi spelar spel, leker lekar, hjälper vi barnen att fördela ordet. I samlingen lär sig barnen att lyssna på varandra och få tid att lyssna på vad ngn annan vill säja. Tillhör du en grupp blir det naturligt turtagande. Visa på. Barnen väntar på sin tur t ex vid maten, behöver inte alltid vara rättvist. Barnen har olika behov. Hur sätter vi stopp? Integritet och gränser? Ibland med ord och ibland med stopptecken. Vi är lyhörda och observanta på kroppsspråket. Vuxna kan få gå in och förklara varför det är stopp. Hur arbetar vi mot vår vision? Alltid bästa möjliga möte för fortsatt utveckling och lärande för framtiden och världen? Vi är flexibla, lyhörda, entusiastiska, närvarande och lyssnande. Intuition: Vi läser av vad som händer och styr till annan riktning om det inte känns konstruktivt. Vi som vuxna är nyfikna på nytt. Medsökande med barnen. Tillåtande Förskolans rutiner Det är tryggt för barnen att veta när de får tydliga och konsekventa signaler om vad som gäller. Hur synliggör vi rutinerna för barnen? Vad gäller på avdelningarna för de yngre barnen? Samspelta i arbetslaget, tydlig miljö, ändra på miljön när olika nya behov uppkommer. Vi använder bilder för att förtydliga dagens struktur för barnen. Rutiner och struktur behövs på alla avdelningar oavsett ålder. Vad gäller för de äldre barnen? A och O att pedagogerna är samspelta. Att rutinerna är likadana och kända för barnen. Hur kommer vi överens om normer och regler? Vi använder bilder för att förtydliga dagens struktur för barnen. 8(13)

9 12.3 Förskolans lek och lärande miljö Hur ska verksamhetens miljö se ut för att väcka barns nyfikenhet och lust till lärande? Tydlighet, inbjudande, Utmanande, tillåtande, saker att leka med, olika typer av leksaker. Åskådligt. Skapa vrår; rum i rummet. Hur ska verksamheten utformas så att den blir utmanande? Temainriktat arbetssätt, barn ska ha inflytande. Medupptäckande. Inventera deras tankar. Ställa frågor till barnen. 13 Barns delaktighet i likabehandlingsarbetet Vi gör grundverksamheten tydlig för barnen om barns umgänge, dvs. Vi är förebilder för barnen och visar tydligt vad som är accepterat och inte. Vi ställer frågor till barnen utifrån deras mognad och utveckling om vilka regler som gäller för oss. 14 Vårdnadshavares kännedom Vi presenterar Likabehandlingsplanen på föräldrarådet samt sprider den på Schoolsoft och lägger ut på vår hemsida. 15 Kontaktperson Susanne Nilsson Förskollärare på Bokens avdelning Britt-Marie Boström- Förskollärare på Eken Susanne Hammargren Bitr. förskolechef Rutiner vid akuta situationer Vid kännedom eller misstanke om barn far illa är vi skyldiga enlig lag att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten. 4 Vi är skyldiga att se till barns bästa och samverkar med socialtjänsten. I alla övriga akuta situationer följer vi nedanstående turordning. Den berörde tar skyndsamt kontakt med ansvarig chef. Föräldrarna kontaktas skyndsamt av ansvarig pedagog på avdelningen där barnet vistas eller av bitr. förskolechef kap 1 Socialtjänstlagen 29 kap 13 Skollagen Förvaltningslagen 6 9(13)

10 Åtgärder bestäms i samråd med föräldrar. 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn Den som ser att en kränkning sker eller att något barn talar om att de känner sig kränkt tar itu med situationen skyndsamt genom att samtala med varje inblandat barn enskilt. (utifrån sekretesslagen pratar vi inte om andra barns beteende eller värderar etc.) Föräldrar informeras samma dag av ansvarig pedagog. Vi dokumenterar händelsen på blankett. Bil 1 Händelsen rapporteras till förskolechef (Gunilla Winberg). Bil 2 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn Den som ser att en vuxen kränker eller diskriminerar något barn säger det direkt till berörd pedagog. Vi upprepade kränkningar eller diskriminering kopplas bitr. förskolechefen in. Inga samtal förs om någon utan samtal förs till någon. Samtal förs med berörda pedagoger. Bitr. förskolechef ansvarar. Dokumentation över händelsen skrivs. Skriftlig tillrättavisning vid misskötsel. Händelsen rapporteras till förskolechef. (Gunilla Winberg) 10(13)

11 19 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 11(13)

12 Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 12(13)

13 20 Förskolans trivselregler med konsekvenser Vi har ännu inte arbetat fram några gemensamma regler. Vi fortsätter att arbeta med dessa på kommande arbetsplatsträffar. 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete Vi har ännu inte arbetat fram någon tydlighet över vårt arbetsmiljöarbete. Vi fortsätter att arbeta med detta. 13(13)