Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

2 1. Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande och förebyggande arbetet utifrån kartläggningen 4 Alla vuxna ska vara uppmärksamma och agera direkt när de ser och hör kränkningar Alla vuxna ska träna eleverna att utföra övningar om värderingar, attityder mm minst en gång i veckan Alla vuxna ska involvera eleverna i arbetet med att bygga relationer tillsammans Handlingsplan (Årshjulet) Kompetensutvecklingsplan Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Elevers medverkan Vårdnadshavares kännedom Kontaktpersoner i EHT/Trygghetsteamet Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev Begreppens innebörd Skolans ordningsregler med konsekvenser Skolans systematiska arbetsmiljöarbete Bilaga 2, Dokumentationsmall av kränkande behandling och diskriminering Bilaga 3, Årshjul för Granloholms skola Likabehandlingsarbetet

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vår vision på Granloholms skola är: Här växer alla i sig själv och i sitt lärande Det betyder att: Alla ska få känna trygghet, trivsel, glädje och lust att lära. Alla får möjlighet att lyckas, känna stolthet över sig själva och i sitt arbete. Det ska råda ett positivt klimat där alla har en given plats och känner samhörighet, lust och nyfikenhet. Vi har på APT september 2018 åter diskuterat vår vision, för att förankra den hos samtliga medarbetare, gamla som nya. Vi har minskat planens textmassa enligt tidigare utvärdering. Arbetet med tydliga och utvärderingsbara mål fortsätter. Efter kartläggning med personal och elever framkommer det att det sker subtila, verbala och fysiska kränkningar. De verbala kränkningarna förekommer relativt ofta. Vi har ställt frågan i samtal med personal och elever, i sammanhang där de har fått fundera och utvecklat sina svar. Vi genomför elevenkäter varje månad och följer upp dessa. Vi har arbetat med begreppen trygghet och otrygghet för att öka elevernas förståelse för dessa begrepp. Arbetet mot kränkningar i alla former fortsätter kontinuerligt. Vi har förutom skolans månadsenkäter även använt oss av SKL:s elevenkät, som frågar efter om du känner dig trygg på skolan. Elever har svarat positivt på tidigare

4 kartläggningar fast kränkningar har skett. Vi analyserar att de svarar som de tror vuxna vill och att eleverna eventuellt inte är medveten om vad frågan betyder. Personal och elever har fått skatta vad de tycker är mest angeläget att jobba med i första hand. Detta har lett fram till två mål. Dessa mål enligt forskning minskar dessutom spridning av fysisk kränkning. Att minska subtila kränkningar Att minska verbala kränkningar Det förekommer även fysisk kränkning. Personal agerar vid alla sorter av kränkning. Att arbeta mer proaktivt (främjande, förebyggande). Vi ska arbeta utifrån ett lågaffektivt bemötande. Alla vuxna ska vara uppmärksamma och agera direkt när de ser och hör kränkningar. All personal har studerat och diskuterat boken Beteendeproblem i skolan F-3 har satsat extra mycket på vuxenledda rastlekar. Även 4-6 har oftast vuxenledda rastlekar. F-3 har under året börjat med ett utlåningssystem med uteleksaker som eleverna ansvarar för. F-3 har även genomfört gemensamma samarbetslekar. Viktigt att uppmärksamma och säga till istället för att blunda. Frågor som bör samtalas om bland personalen. Hur säger man till eleverna när de har utfört en subtil eller verbal kränkning för att de ska förstå vad de har gjort och hur de ska kunna träna bort beteendet? Alla vuxna ska träna eleverna att utföra övningar om värderingar, attityder mm minst en gång i veckan.

5 Alla vuxna skall minst en gång i veckan arbeta för att utföra övningar i elevgrupperna om vad värderingar, attityder mm innebär. Förslag till övningar finns på EQverkstan. Detta ska alltid ske, men minst en gång i veckan ska det planeras och utföras med eleverna. Bestäm några övningar/frågor som man tränar under en lång tid. Frågor som bör samtalas om bland personalen: Vilka övningar ska vi använda? Finns det övningar som är mera effektiva? Ska det finnas gemensamma övningar som alla använder sig av? Alla vuxna ska involvera eleverna i arbetet med att bygga relationer tillsammans. Frågor som bör samtalas om bland personalen. Hur ska vi involvera eleverna? Hur kan vi konkret bygga relationer? Vilka vuxna ska bygga relationer med vilka elever? Se bilaga 3 Vid ett tillfälle i månaden ska eleverna få svara på påståenden om trivsel och kränkningar. Detta gäller förskoleklass till åk 6 och fritidshemmet. Varje lärare sammanställer enkätens resultat efter en manual som finns i en pärm i varje klassrum. Det lämnas till rektor sista dagen i månaden. Rektor har ansvar för att sammanställa resultatet. Eleverna skriver sitt namn på enkäten. Anledning är att läraren ska kunna återkoppla svaren och arbeta åtgärdande med eleven och föräldrar. Det finns möjlighet

6 att arbeta med svaren på en gruppnivå för att eleverna ska bli medvetna om allas ansvar för upplevelsen av trygghet. De frågor som ställs är: Den här månaden har den roligaste rastaktiviteten varit Den här månaden har jag sagt/gjort något snällt till någon annan Den här månaden har någon annan sagt/gjort något snäll till mig Den här månaden har jag känt mig trygg på skolan Den här månaden har någon annan elev blivit illa behandlad Den här månaden har den godaste lunchen varit Den här månaden har jag blivit illa behandlad Den här månaden har jag lyckats med Jag längtar efter All personal får stöd med att arbeta fram mål och handlingsplaner från utvecklingspedagog, BES, utifrån likabehandlingsarbetets riktlinjer. Det sker vid gemensamma träffar. Vi fortsätter att läsa och diskutera Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan. EHT går spsm:s utbildning Att höja skolans elevhälsokompetens. Specialpedagogik för lärande fortsätter för klasslärare. Fritids? Utifrån kartläggningens mål och handlingsplan jobbar vi med alla diskrimineringspunkterna, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder, genom att minska subtila och verbala kränkningar. Kap 5, 3, Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Eleverna har i enkäterna svarat på frågor för att vi ska kunna kartlägga vilka kränkningar som sker och vilka som är viktigaste att börja arbeta mera aktivt med. - Vilka kränkningar upplever de på skolan? - Hur/vad ska personalen göra/arbeta för att minska att eleverna upplever suckar, miner, utfrysning, himla med ögonen och när någon säger dumma saker, retas mm? -Hur/vad ska alla göra för att alla ska må bra och vara glad och trygg på skolan? Personalen meddelar vårdnadshavare var de kan läsa likabehandlingsplanen

7 Vårdnadshavare kan ta del av Likabehandlingsplanen genom att logga in på V-klass och läsa den där. EHT/Trygghetsteamet på Granloholms skola består av: Namn Befattning E-post Telefon Mobil Stefan Bergqvist Rektor Linda Engblom Lärare Eva Jonsson Lärare Göran Gustafsson Spec.ped Elin Hagen Skolsköterska Sara Ulander Spec.ped Rickard Persson Fritidspedagog Varje läsårsstart kommer den nya likabehandlingsplanen att aktualiseras för all personal.

8 (Detta finns i det digitala samarbetsrummet under Inloggad) Så fort någon får signaler om en kränkande behandling så ska det rapporteras till mentor/annan pedagog. Ansvarig mentor kontaktar trygghetsteam vid behov. Ansvarig mentor/klasslärare på skolan har ansvaret för att uppgjord handlingsplan följs. Ansvarig mentor/klasslärare/pedagog tar beroende på händelse samtalet direkt eller planerar med arbetslaget när och hur samtalet ska ske och hur kontakten med vårdnadshavarna sker. Viktigt att det blir tydligt vem som gör vad. Följ handlingsplan för samtal All personal ska använda dokumentationsmall, bilaga 2 och sammanfatta allt på Inloggat under rubriken Rapportera tillbud och skador LISA, (grönt fält till höger). Den rapporten skickas automatiskt till rektor och skolområdeschef. Enskilt samtal med den som blir utsatt Ansvarig mentor eller annan pedagog tillsammans med annan personal, som ska vara ett stöd till eleven, har enskilt samtal med den som blivit utsatt med eller utan vårdnadshavaren. Enskilda samtal med den/de som utsätter eller kränker någon Ansvarig mentor eller annan pedagog tillsammans med annan personal, som ska vara ett stöd till eleven, har enskilt samtal med den som blivit utsatt med eller utan vårdnadshavaren. Gör en tydlig handlingsplan för det fortsatta arbetet! Kontinuerlig uppföljning till dess att diskriminering/trakasserier/kränkningarna upphör! Stöd till den utsatte! Fortsatt stöd för den utsatte behövs från hem och skola. (handlingsplanen) Stöd till den som utsätter! Även den som utsätter behöver stöd för att komma ur sin roll som negativ ledare. Stöd till medlöparna! De kan känna skuld för att inte vågat ingripa. Uppföljning Samtal med den som blir utsatt Uppföljning ska ske dagligen tills beteendet har upphört. Samtal med den/de som utsätter Uppföljning ska ske minst en gång i veckan tills beteendet har upphört. Vårdnadshavare kontaktas Kontakta vårdnadshavare enligt överenskommelse eller vid behov. Dokumentation Dokumentationsmall, bilaga 2,

9 När vuxen på skolan kränker en elev (eller annan vuxen) skall detta omgående utredas. Rektor har ansvar för att utreda och åtgärda det som skett. Den som upptäcker eller får kännedom om händelsen tar ansvar och rapporterar skyndsamt till rektor. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om:

10 - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Skolans regler revideras varje läsår.

11 Vi arbetar ständigt med att förbättra skolans arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljö är en stående punkt på APT, elevråd och klassråd. Anmälan om kränkningar görs på inloggad: Under fliken Dokumentera tillbud, skador: Lisa Barn och elevhälsoplan: Skolans regler se bilaga nedan.

12 Gyllene regeln: Var mot andra som du själv vill att de ska vara mot dig Regel 1 Att vara kompis Alla ska få ha roligt! Därför ser vi till att alla får vara med och känna sig delaktiga, absolut inte frysa ut någon Regel 2 Så pratar vi med varandra Vårdat språk Vi har ett trevligt språk där vi lyssnar och har respekt för varandra Regel 3 Skolregler som gäller på skolans område Ingen lämnar skolområdet utan tillstånd Viktig klassregel: Alla tar ansvar för att lektionerna och rasterna blir bra Det är förbjudet: Att diskriminera, kränka eller trakassera någon fysiskt eller psykiskt Att stjäla eller förstöra skolans eller elevers egendom Stefan Bergqvist Rektor Arbetet med SAM utförs i skolans Samverkansgrupp/skyddskommitté.

13 Datum: Anteckningar förda av och befattning: Samtal med: Barn som varit utsatt: Annan/andra personer som nämnts i samband med händelsen: Beskrivning av händelsen: Vårdnadshavare informerades, När? Av vem? Åtgärder som planeras och vidtagits: (Individ-, grupp-, skol- och förvaltningsnivå) Datum för uppföljning och utvärdering: Dokumentation i LISA (rapportera tillbud och skador), datum. Ärendet avslutas Visa att skolan tänker ta itu med detta.

14 Januari November Trygghetsenkät från kommunen Likabehandlingsenkät till elever sista veckan i månaden (alla pedagoger) Oktober FN-dagen Trygghets vandring (Patrik) Likabehandlingsenkät till elever sista veckan i månaden (alla pedagoger) December Likabehandlingsenkät till elever sista veckan i månaden (alla pedagoger) Uppföljning och revidering av likabehandlingsplan (rektor tillsammans med pedagoger) Februari Likabehandlingsenkät till elever sista veckan i månaden (alla pedagoger) Mars Likabehandlingsenkät till elever sista veckan i månaden (alla pedagoger) September April Likabehandlingsenkät till elever sista veckan i månaden (alla pedagoger) Likabehandlingsenkät till elever sista veckan i månaden (alla pedagoger) Augusti Upptakt, verksamhetsplan och hur rutiner och arbetet med likabehandling ska vara. Särskild viktigt att informera nyanställda (Rektor) Likabehandlings planen och skolans trivselsregler diskuteras i alla klasser. ( alla pedagoger) Planera in en stående punkt på APT-dagordningen för samtal om det främjande likabehandlingsarbetet (Rektor) Juni/Juli Maj Likabehandlingsenkät till elever sista veckan i månaden (alla pedagoger)