Likabehandlingsplan. Ljustadalens skola. Ansvarig: Fredrik Nilsson

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ingår skollagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Ljustadalens skola Ansvarig: Fredrik Nilsson Gäller från 2018 till 2019

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev Begreppens innebörd Skolans ordningsregler med konsekvenser Skolans systematiska arbetsmiljöarbete (10)

3 NOLLTOLERANS 1 Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder 2 Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision och helhetssyn. Skolans vision: Vi är en skola för alla. Här hjälps vi åt för att alla ska lyckas. Vårt arbete präglas av: Bra självkänsla, tillit till sin egen förmåga. En känsla av en skolgång som har präglats av trygghet. God social förmåga Kunskaper för att möta det som väntar i framtiden. KARTLÄGGNING 4 Utvärdering av tidigare plan Utvärdering maj 2018: Vid utvärdering av handlingsplan utifrån kartläggning ser vi att målen inte uppnåtts gällande vuxennärvaro i omklädningsrummen innan och efter gymnastik för åk 1-3. Målet att öka tryggheten vid specifika platser på skolgården har uppnåtts genom tydligt rastvärdsuppdrag och rastaktiviteter med fritidspersonalen. Likabehandlingsplanens mål har presenterats för elever och föräldrar. 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling. I analysen från skolans egen trivselenkät med åk 3-6 upplever några få elever att de blir illa bemötta av vuxna i skolan, men något fler elever upplever att de blir illa bemött av andra elever. De flesta elever (88 %) vet vem de ska vända sig till på skolan vid upptäckt eller upplevelse av kränkningar. Trygghetsteamet har under året haft något färre uppdrag för att stävja och förebygga konflikter och kränkningar. 3(10)

4 6 Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel I analys från hälsosamtalen med åk 4 upplever många elever att duscharna i omklädningsrummen känns otrygga. Från trygghetsvandringen som gjordes tillsammans med elever från åk 6 uppmärksammades otrygga platser som omklädningsrummen i gymnastiksalen, vissa toaletter där låsen går att öppna utifrån och gagabollplanerna. De ansåg också att det känns otryggt när många elever är i rörelse i korridorerna samtidigt och långa förflyttningar mellan lektioner. Utifrån skolans egen enkät upplever nästan hälften av eleverna i årskurs 3 6 att de inte känner till likabehandlingsplanen och vad den står för. De flesta elever känner att de har bra/mycket bra arbetsro på lektionerna. 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Målet är att eleverna ska känna sig trygga i omklädningsrummet innan och efter gymnastiken. Målet är att öka elevernas trygghet i korridorerna. Målet är att alla elever och all personal ska vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Att prata med eleverna om likabehandlingsplanen och vilka mål vi ska arbeta med under året. Elevhälsan arbetar aktivt utifrån varje elev och ger dem individanpassat stöd. Aktiviteter för att öka trivsel, samhörighet och trygghet anordnas. Trygghetsteamet på skolan som består av biträdande rektor och pedagoger från olika grupper och årskurser. Skolan har rastaktiviteter som är styrda av pedagoger måndag torsdag varje rast. 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Skolan har vuxennärvaro i omklädningsrummet för åk 1-3 Skolans personal har ett tydligt rastvärdsuppdrag utifrån kartläggningen av otrygga platser på skolgården. Alla rastvärdar har reflexvästar. Likabehandlingsplanens mål presenteras vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Skolan har rastaktiviteter som är styrda av pedagoger måndag torsdag varje rast. Insatser när raster börjar och slutar genom att personal finns i korridorer för att eleverna ska känna sig trygga. 10 Handlingsplan utifrån kartläggningen 4(10)

5 Mål Hur Ansvarig Utvärdering, när/hur? Målet är att elevernas ska känna sig trygga i omklädningsrummet innan och efter gymnastiken. Vuxennärvaro vid ombyte i åk 1-3. Rektor Maj 2019 Ta upp på klassråd. Målet är att öka tryggheten i korridorerna. Målet är att alla elever och all personal ska vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Personalnärvaro i korridorer före/efter rast. Presentation av Likabehandlingsplanens mål t.ex. vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Rektor Maj 2019 Trygghetsvandring och enkät. Klasslärare, trygghetsteam och rektor. Maj 2019 Enkät 11 Kompetensutvecklingsplan Det är viktigt att arbeta vidare med skolans gemensamma värdegrund samt förhållningssätt gentemot eleverna. På team/arbetslagsträffar är likabehandling en återkommande. Personal från skolan har deltagit i fortbildning i likabehandlingsarbete vilket har varit till hjälp i utformandet av skolans Likabehandlingsplan. FRÄMJANDE ARBETE 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Mål: Att varje individ behandlas respektfullt oavsett kön, könsidentitet och/eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Åtgärder: Särskoleelever och träningsskolans elever inkluderas i trivselaktiviteter och undervisning. Att alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka alla typer av diskriminering. Ett genomtänkt arbete på FN-dagen för att upplysa om olika etniska ursprung. 5(10)

6 13 Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet Elevernas är delaktiga i likabehandlingsarbetet via forum som klassråd och elevråd. Eleverna får också svara på kommunens trivselenkät och skolans egen enkät. Vid utvecklingssamtal tas frågan om trivsel och trygghet upp. Eleverna i årskurs 3-6 får gå en trygghetsvandring i skolan och på skolgården, för att berätta om ev. otrygga platser. 14 Vårdnadshavares kännedom Vårdnadshavare ska bli informerad om likabehandlingsplanen vid föräldramöten, utvecklingssamtal och skolrådsmöten. Vid utvecklingssamtal pratar lärare, elev och vårdnadshavare om elevens trivsel i skolan. En förenklad folder av Likabehandlingsplanen skickas hem till alla vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen finns också tillgänglig på V-klass. 15 Kontaktpersoner Trygghetsteamet: Telefonnummer: Karin Fridholm Jenny Brisson Ulrik Johansen-Moen Jeanette Söderlind Majlis Vågeteg Janne Wågström Widian Abbas Anne Bergqvist Lina Gustafsson Evalisa Gillow Elevhälsoteamet Telefonnummer: Fredrik Nilsson, rektor Karin Fridholm, biträdande rektor Eva-Lisa Gillow, skolsköterska Siv Nilsson, specialpedagog Anki Sunesson, specialärare Cathrin Johansson, specialpedagog 16 Rutiner vid akuta situationer Akut situation har uppstått. 6(10)

7 Den som upptäcker händelsen agerar! Alla inblandade tas om hand. Den/de som upptäcker eller får vetskap om händelsen kontaktar klasslärare/mentor. Klasslärare/mentor kontaktar vid behov utsedd kontaktperson(ulrik Johansen Moen) med fördjupad kunskap av ärendegången. Föräldrar/vårdnadshavare kontaktas. Skyndsam anmälan till LISA systemet. Utöver anmälningsskyldigheten inträder också utrednings-och åtgärdsskyldighet. En utredning utifrån händelsen påbörjas. Elevhälsan och/eller andra myndigheterkan kopplas in. Utifrån utredningens resultat påbörjas åtgärder. Upprätta tid för uppföljning och utvärdering. 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska alltid dokumenteras och leda till omedelbar åtgärd. Händelsen anmäls i rapporteringssystemet LISA. Skyndsam anmälan ska alltid göras till rektorn. Alla pedagoger på skolan följer uppgjord handlingsplan och använder skolans mall för samtal. Åtgärder kan vidtas genom att rektor beslutar om att förändra struktur och förhållanden i grupp-och verksamhetsnivå. I vissa situationer kan elevhälsan behöva kopplas in. Skolan använder sig av nedstående ordningsföljd: 1. Agera omedelbart och kontakta klassläraren. 2. Insamla fakta om vad som hänt. 3. Enskilt samtal med den som blivit utsatt. 4. Enskilt samtal med den/de som utsätter. 5. Vårdnadshavare kontaktas samma dag som samtalet ägt rum. 6. Uppföljning med samtliga parter efter en vecka. 7. Kontinuerlig uppföljning till dess att diskrimineringen/kränkningarna upphör. 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev Om det framkommer att en vuxen på skolan utsatt en elev eller annan vuxen för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska detta skyndsamt anmälas till rektorn. Rektor ansvarar för att ärendet dokumenteras, följs upp och att vårdnadshavare kontaktas. Anmälan går vidare till huvudman och i vissa fall kontaktas fackliga representanter. 1. Anmäl till rektor. 2. Rektor anmäler till verksamhetschef/ huvudmannen och i rapporteringssystemet LISA. 3. Rektor eller annan person utreder händelsen. 4. Information till elevens vårdnadshavare. 7(10)

8 5. Rektor tillsammans med huvudmannen beslutar om eventuell påföljd. 19 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar 8(10)

9 situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 20 Skolans ordningsregler Skolans trivselregler är utarbetade i samarbete med elever från fsk 6. Elevrådet har varit ett forum för arbetet med ordningsreglerna. Regler på Ljustadalens skola: Vi bemöter samtliga barn och vuxna med respekt, hänsyn och vänlighet Vi tar ansvar för en god miljö både inomhus som utomhus. Vi bidrar till att alla ska få en trevlig lunch i skolrestaurangen Kryddan. Vi bidrar till att hålla en god arbetsro på samtliga lektioner. 21 Skolans systematiska arbetsmiljöarbete Skolans arbetsmiljöarbete följer en noggrant utarbetad årsplan. Under ett läsår skall fyra brandskyddsronder, en fysisk skyddsrond, en psykosocial rond och en allergirond hållas. I rutinerna finns brandskyddsövningar och brandutbildning inlagda. Alla dessa ovanstående arbetsmiljöinsatser gäller personal och elever. Skolan har en stående punkt på arbetsplatsträffar som heter Arbetsmiljö. Samverkansmöten hålls kontinuerligt och skolans samverkansgrupp är också en skyddskommitté. I samverkansgruppen ingår rektor och fackliga företrädare. Protokoll från samverkansmöten offentliggörs för alla pedagoger. 9(10)

10 10(10)