DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014



Relevanta dokument
Plan för småbarnsfostran

1. Enhetens verksamhets idé

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Verksamhetsplan

Planen för småbarnsfostran

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

Överby daghems. arbetsplan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

IGELKOTTENS Arbetsplan

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

IGELKOTTENS Arbetsplan

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

2015 ARBETSPLAN & MÅL

VERKSAMHETSPLAN 2016

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan

HOUTSKÄR FÖRSKOLAS ARBETSPLAN FÖRSKOLANS ARBETSTIDER MÅL OCH ARBETSSÄTT FÖR VERKSAMHETEN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Solglimtens verksamhetsplan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

ÖVERBY DAGHEM ARBETSPLAN

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

Välkomna till Midgårds förskola!

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Forsby daghems plan för småbarnsfostran

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Överby daghems arbetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Orange Centrals Förskola

Verksamhetsplan 2017

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

DAGHEMMET FYRKLÖVERN. Arbetsplan för förskolan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Planen för småbarnsfostran

Verksamhetsplan

Skogsgläntans förskola

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal Arbetsplan för Östangården

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Transkript:

DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.VÄRDEGRUNDEN 1.2 VERKSAMHETS IDE 2. GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 INLÄRNINGSMILJÖN 2.2 BARNET GLÄDS ÖVER ATT LÄRA SIG 2.3 BARNETS LEK 2.4 SPRÅKETS BETYDELSE FÖR INLÄRNING OCH UTVECKLING 2.5 BARNET SOM AKTIV UTFORSKARE 3 FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 FOSTRINSGEMENSKAP,Egenvårdar modell. 3.2 MJUKLANDNING 3.3 VÅRDPLAN 4. BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD BEAKTAS 4.1 INDIVIDUELL VÅRDPLAN 4.2 HABILITERINGSPLAN 4.3 STÖDÅTGÄRDER 5. SAMARBETE MED OLIKA NÄTVERK. 6. UPPFÖLjNING OCH UTVÄRDERING BILAGA MJUKLANDNINGSPLAN INFORMATION OM GRUPPERNA OCH PRAKTISKA ÄRENDEN FÖR FÖRÄLDRARNA

1.VIKTORIAS VÄRDEGRUND Barnets bästa : Vårt mål och vår prioritering är att jobba för barnets bästa.i all planering och praktisk verksamhet skall det vara vårt utgångsläge. Med barnets bästa menar vi att barnet får vistas i en trygg miljö,både ute och inne. : Daghemmet ser till att det inte finns vassa eller farliga föremål framme eller i inredningen. Materialen vi använder i pyssel och dylikt är barnvänliga. Leksakerna är ändamålsenliga och ofarliga. Hygienen är viktig och handtvätt på på barn och vuxna en daglig rutin. I parken där vi är ute kontrollerar vi varje dag att det inte finns något opassande eller farligt för barnen liggande omkring och att leksakerna fungerar så att ingen skadar sig. Vi informerar parkavdelningen om hål i staketen eller andra fel i de fasta delarna av parken. Med barnens bästa menar vi att barnen har trygga människorelationer : Vi strävar till att ha samma personal i grupperna. Vi ändrar inte på rutinerna utan orsak. I småbarnsgruppen,0-2 år har personalen samma matplats med samma barn i bordet. De vuxna är konsekventa och ärliga i sitt sätt mot barnen och föräldrarna. Personalen har egna ansvarsbarn(egenvårdare), och vi försöker ordna med bekanta vikarier så långt det är möjligt. Tillräcklig personal i barngruppen skapar lugn och trygghet, varje barn skall bli uppmärksammad och hjälpt där det behövs. Barnen bästa är ett gott föräldra- personal samarbete. Personalen samarbetar med föräldrarna med målsättningen att varje barn får den individuella vård det behöver och familjens önskemål beaktas. Det gör vi genom egenvårdarsystem, föräldrasamtal 1-2 gånger /år, tamburdiskussioner på morgon och kväll och föräldramöten. Personalen bjuder in föräldrarna i verksamheten, vi har t.ex morsdagskaffe/ farsdagskaffe, och en öppna dörrars princip så,att föräldrarna är välkomna med i gruppen. Barnets bästa innebär en rätt att utvecklas i en harmonisk miljö. Varje barn har rätt till lugn och ro och det stöder vi genom gemensamma regler och gränser. Varje barn ges stimulans enligt ålder och utvecklingsnivå. Varje barn skall känna att hon lyckas och är uppskattad. Barnens bästa är att bli uppmärksammade enligt ålder och utveckling :

Vi planerar pyssel och aktiviteter anpassade för barnets ålder. Gruppen med 3-5 åringar har åldersindelade samlingar och vilostunder. Vi går också på utfärder i åldersgrupper med den målsättningen att varje barn skall ha glädje av aktiviteten enligt sina egna förutsättningar och mognad. Barnen får specialstöd i den mån det behövs Vi samarbetar med områdets specialbarnträdgårdslärare. Vi följer uppgjorda habiliteringsplaner och möjliga andra överenskomna hjälp åtgärder. Personalen får handledning av eventuella andra instanser, t.ex Folkhälsan, synskadades, hörselskadades förbund osv.. Vi har kontakt med familjerådgivningen och får konsultation hjälp av dem och framför allt för regelbundna samtal med föräldrarna om barnets situation. Barnets bästa är att egen kultur, modersmål, religion och livsåskådning beaktas. Om familjen kommer från en annan kultur gör vi så här : Vi respekterar barnens bakgrund genom att i ett tidigt skede komma överens med föräldrarna om spelregler vid olika situationer. Barnens matvanor uppmärksammas.(egen mat för t.ex muslimer eller andra etiska skäl). Barnen får stanna på dagis vid kyrko-besök om föräldrarna så önskar. Vi har t.ex tema dagar då vi bekantar oss med barnets kultur och språk etc. 1.2 DAGHEMMETS VERKSAMHETSIDE Vi vill ha ett daghem där barn och vuxna kan trivas och utvecklas tillsammans i glädje, vänskap,trygghet och öppenhet. Vi vill utveckla en stark självkänsla så att vi kan acceptera varandras olikheter och ta ansvar för varandra. Vi vill också arbeta för den finlandssvenska kulturen och språket. 2. GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Inlärningsmiljön Daghemmet Viktoria befinner sig i centrum i ett höghus på första våningen. Vår fysiska miljö är en stadsmiljö med alla de möjligheter en storstad erbjuder. Daghemmet är indelat i två grupper enligt åldern 0-2 år och 3-5 år. Daghemmet har inte förskoleverksamhet i den här byggnaden. Förskola erbjuds i närliggande förskolor på området. Grupperna har två stora rum till sitt förfogande + varsitt mindre rum där verksamheten flexibelt ändrar enligt behov. Rummen är ljusa, höga och rätt moderna. Vi har höga bord o. stolar för båda grupperna. Barnen och personalen äter sina måltider i det rum där också den övriga pedagogiska verksamheten sker. Material, spel och leksaker står framme på öppna hyllor. Köket tillräder frukost och mellanmål emedan lunchen beställs via catering. Barnen vistas två gånger om dagen ute i en närbelägen park. Det är en allmän park, stor men dock med få lekredskap. Bredvid parken finns en liten sportplan för ledda lekar, idrottsaktiviteter, tävlingar etc.

2.2 Barnen gläds över att lära sig Vi har en öppen-famn princip. Vi ger närhet och kroppskontakt när barnet vill ha det och har behov av det. Personalen är aktivt närvarande.vi är lyhörda för barnens behov och gruppens möjligheter. Vi ger möjlighet till skapande verksamhet som vi tillsammans med barnen och personalen planerar och förverkligar. Vi tar fasta på barnens egna initiativ och intressen och bygger teman och projekt utgående från dem. Vi använder oss av smågruppsarbete. Vi introducerar konst, musik och litteratur utgående från barnets ålder.vi använder oss av kulturfondens stöd paket kultur på dagis.i år handlar det om musik..vi följer konsekvent de regler och tillvägagångssätt vi kommit överens om för att göra den sociala omgivningen trygg och klar för alla. 2.3 Barnets lek 2011-12 är lekens år Barn återger allt de upplevt i leken. Leken är barnets viktigaste redskap när hon bygger sig en uppfattning om världen. Därför är det viktigt att vi ger tid och rum för barnets lek. På morgonen då barnen anländer har barnen möjlighet till lek.vissa barn startar leken genast emedan andra äter frukost först.vi är inne till 9.30. I Elefant-gruppen stannar en grupp inne och har lek förmiddag varje tisdag medan resten går ut.likadant är det i panda -gruppen fast på torsdagar.under den tiden har vi indelat gruppen i smågrupps-verksamhet, lek eller ledda aktiviteter för barnen. I leken är den vuxna med som aktiv deltagare eller som passiv iakttagare. Ibland är vi endast lek-startare och drar oss undan när leken börjat,allt enligt stundens och barnens behov. Vi vuxna är också material tillförare och utrymmes ordnare om barnen så vill. Med olika material, möbler, rollkläder, leksaker osv. varierar vi lekmöjligheterna och inspirerar barnen till lek. Vi sporrar deras fantasi genom att själva vara flexibla och öppna för nya lek-variationer.vi kommer ihåg att ge tid att avsluta leken, genom att säga till när det snart är tid att sluta. Från 9.30 till 11.00 fortsätter leken ute. Där uppmuntrar vi till motoriska lekar där barnen får pröva mera fysiska aktiviteter.ute leker vi också ledda grupplekar som Gäddan kommer,tjärubytta och många fler gårdslekar. Klockan 13-14.30 finns det god tid till fri lek där igen den vuxna är aktivt medveten om stundens behov. På dagen finns också tid för spel och pussel med vuxna och barn tillsammans.den tiden används också för småpyssel,handarbete och bords-uppgifter. 2.4 Språk och interaktion Viktoria använder boken Språkstrategi för dagvården från A-Ö som riktlinje. Vi utökar barnets ordförråd med hjälp av sagor, rim, spel, lekar och drama och sagotering. Vi har som målsättning att väcka barnets språkliga medvetenhet. Vi jobbar för att barnen skall förstå språket, kunna ta emot instruktioner och kommunicera på svenska. Praktisk verksamhet: Barnen väljer ramsor vid varje mellanmål, Vi har samling varje dag, indelad i tre grupper. I samlingen utforskar vi olika teman med böcker,bilder och lekar. Vi diskuterar och debatterar,vi sjunger och improviserar.alla barn skall ha rätt att höras,

därför övar vi konversations-konst ( att vänta på sin tur, tala en i gången osv.). Vi har sångstunder med hela daghemmet varannan vecka, då sjunger och leker vi sånger för alla åldrar. Vi har en sagostund före utevistelsen (eftermiddag).i sagostunden delar vi igen gruppen enligt ålder och mognad.då har vi två sagosamlingar i varsitt rum där vi berättar eller läser framför barnen och med barnen.vi har sagoläsning vid vilan varje dag. Små barns gruppen har mini-samling före maten och innan de går ut och mycket famn-läsning. Personalens målsättning är att prata en ren svenska, använder ord som är tydliga och klara i samtal med barnen.vid sagoläsningen väljer vi sagor som passar för gruppen i fråga, tar med andra ord i beaktande ålder och mognad. Vi benämner saker med dess rätta namn och undviker babyspråk. Barnen kan ta med sig böcker hemifrån som vi läser tillsammans.vi lånar också hem böcker ifall någon vill från daghemmets familjebibliotek som finns i tamburen.under dagen kan barnen själv titta i böcker. Böckerna finns samlade på några bokhyllor i rummen där barnen vistas. Vi läser vid borden och när boken är färdigt läst lämnar vi böckerna tillbaka där man tog dem..daghemmet använder närliggande bibliotek. Viktoria deltar i Bok-biten projektet. Vi deltar i kultur evenemang och har en egen kulturkoordinator som tillför oss information om händelser och projekt i stan. 2.5 BARNET SOM AKTIV UTFORSKARE Begreppsuppfattning och matematik Vårt mål är : Att barnet kan räkna från 1-5, uppfatta antal 0-5, mängduppfattning(en, många, några, mycket, lite). Att kunna jämföra, avstånd, tid- rumsuppfattning.fundera logiskt på saker. Vi genomför det via spel, ledd lek, ute ledd lek, uppgifter osv. Några exempel: Med småbarnen ramsar vi ofta ramsor fingerramsor med siffran ett fem, fem små apor, fem vilda ungar, fem fina fåglar osv. Vi använder oss av böcker med siffror. Vi står i kö i längdordning,åldersindelat, alla eller några osv. Barnen får ordna, sortera, dela. Vi använder utfärder i naturen, parken och närmiljön som hjälp i vår forskning. Social kompetens och emotionell utveckling Vi arbetar för att barnen skall lära sig att kunna vänta på sin tur, regler-,konfliktlösning, Stegvis- metoden. VI övar kamratrelationer ( stegvis- metoden ),att fungera i grupp och kunna uttrycka sina känslor och klara av motgångar. Det är också bra att kunna ta emot och förstå instruktioner. De här färdigheterna övas som tidigare nämnts i samlingen, matsituationen, tamburen, toaletten, praktiskt alla situationer under dagen tränar dessa färdigheter då barnen vistas i grupp. Natur-och miljökunskap Viktoria ligger i centrum så vi har många möjligheter

Barnen upptäcker sin närmiljö när vi besöker post, bibliotek, butik etc. Barnen undersöker, forskar naturen genom små utfärder till närbelägna natur områden som Drumsö strand eller central parken. Vi upptäcker våra vanligaste djur, växter och bär genom bilder, utfärder till salutorget eller någon av saluhallarna. Barnen får baka, smaka och konkret känna på olika naturmaterial. Etik och livsåskådning Daghemmet Viktoria uppmärksammar högtider och traditioner. Vi tar upp rätt och fel, mitt eller ditt, diskussioner om ansvar, hänsyn och omtanke. Viktoria besöker kyrkan vid julen och påsken. Personalen för diskussion med föräldrar om familjens val ifråga om religion och etik. Gymnastik och rörelse ( Fysisk fostran ) Daghemmet har ingen jumppa sal men vi har mycket rörelselekar utomhus och inomhus. Sportdag på sandplanen utanför. I år den 14.9 på förmiddagen Bollspel och andra sportsliga aktiviteter för att utveckla kroppsuppfattning, grov- fin motorik och rörelsekontroll. Vi för diskussioner,har tema arbeten kring kondition och vill genom positiva upplevelser av fysisk aktivitet väcka barnets intresse för motion och sport. Skapande verksamhet Vi arbetar med olika material och använder olika färgämnen och tekniker. När vi målar undersöker man grundfärgerna tillsammans med barnen De större barnen har ett sy projekt under året som de jobbar på mitt på dagen då de mindre barnen vilar. Musik Musik och sång hör också till barnens vardag på Viktoria. Vi har sångstund för hela dagiset varannan vecka på onsdagar. Vi sjunger i samlingen och spelar instrument. Barnen får uppleva traditionella barnsånger och nyare. Musiken spelar också en viktig roll i lekar som ofta är sånglekar som leks tillsammans med hela gruppen t.ex ringlekar till julen, rollspel som Törnrosa eller Bockarna Bruse och många många fler.sång och musik kan också födas spontant i olika situationer som i påklädning eller pottträning.

Konst,kultur.och estik Viktoria ligger i centrum vilket gör att vi har nära till konst museer. Vi introducerar olika konst former genom att prova på olika material och sätt att skapa när vi har aktivitet och pyssel stunder på förmiddagen.genom understöd som t.ex kultur på dagis projektet kan vi erbjuda konst på en djupare plan.i år keramik för 3-5 åringar och Bonuspaket:dansteater Hurjaruuths vintercirkus på Kabelfabriken. 3. FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Fostringsgemenskap MED BARNAÖGON MODELL Egenvårdare och hembesök : Varje nytt barn får en från personalen utsedd egenvårdare som har hand om familjens föräldrasamtal och ansvarar för det barnets vård.trots detta är också de övriga i personalen ansvariga och i samarbete med familjen. Den första kontakten med barnet och familjen sker då egenvårdaren och föreståndaren kommer och bekantar sig med barnet och familjen i barnets egen miljö.vi presenterar oss själva och daghemmet.innan barnet börjar på dagis har familjen fått hem ett mjuklandnings program. När barnet börjar är någondera eller båda föräldrarna med på daghemmet, då introducerar vi vår verksamhet mera i detalj.föräldrarna får också hem ett informations kompendie där vi samlat praktisk information om vården på Viktoria. Under mjuklandnings perioden har föräldrar, barn och personalen en möjlighet att bekanta sig med varandra och komma överens om barnets vård. Vi ger tid till frågor och rapportering vid avhämtnings tillfällena, på morgonen och eftermiddagen. Föräldrarna kan också komma in och följa med verksamheten under dagens lopp. Varje familj har ett till två föräldra samtal per år som genomförs i samråd med familjen. Daghemmet har ett kvälls föräldra-möte på hösten och ett på våren. Daghemmet har en föräldra-förening som tillsammans med personalen utvecklar och stöder verksamheten på dagis. 3.2 VÅRDPLAN Familjerna har föräldrasamtal med personalen 1-2 ggr / år. I samband med föräldrasamtalet gör vi upp en vårdplan för varje barn.i vårdplanen kommer vi överens om barnets vård och barnets egna önskemål beaktas så långt det går. Den är ett arbetsredskap som vi följer och uppdaterar varje år.vårdplanen följer med barnen när de byter grupp. 4. Barn i behov av särskilt stöd Gruppen med barn som har behov av särskilt stöd är mycket heterogen. Stödåtgärderna måste utformas individuellt trots att en stor del av stödåtgärderna sker i grupp. I det dagliga arbetet tas hänsyn till barnets behov av träning utöver det vanliga programmet. Arbetssituationerna planeras så att barnets behov av tid och stöd beaktas. Daghemmet samarbetar regelbundet med områdets specialbarnträdgårds-lärare, för konsultation och praktiska arrangemang kring olika barn med speciella behov. Dessutom samarbetar daghemmet med föräldrar och andra instanser som är berörda

från fall till fall. Varje barn med specialbehov har en egen vårdplan och habiliteringsplan som planeras och uppföljs vid varje ny termin. Vi anlitar assistent eller minskar barngruppen vid behov. Personalen får utbildning, deltar i kurser gällande olika spec.områden. Samarbete med den övriga småbarnspedagogiken. Samarbete sker främst med andra närliggande daghem, närmast familjedagvårdsgruppen Säven och och de andra grann daghemmen. Vi besöker också regelbundet lekparken i Gräsviken som kallas lastentalo parken. 5. Samarbete med olika nätverk Språk barnträdgårdslärare, Med barna ögon mentorer Rådgivningen (4 års blankett och Vasu samtal) Barnets blivande skola Norra svenska församlingen familjelinjen familjerådgivningen.stödtjänster för daghemmet och samarbete med övriga sakkunniga habiliteringsmöten med spec.lärare. talterapeut, spec.btl., Folkhälsan, Barnets borg osv. Barnets kommande förskola, skollärare. 6. Uppföljning och utvärdering Under daghemsvistelsen följer personalen med barnets utveckling och dokumenterar framsteg samt eventuella brister. Med hjälp av personalen bygger barnet upp en egen portfolio som fungerar som redskap för barnets egen utvärdering. Med hjälp av t.ex. intervjuer och samtal i den dagliga samlingen får personalen värdefull information om hur barnet upplever sin daghemsvistelse. Samtidigt får personalen information om vad barnet gjort framsteg i och vad som eventuellt behöver stödjas. I samband med utvecklingssamtalen som hålls varje år får personalen utbyta åsikter och funderingar kring barnets utveckling tillsammans med föräldrarna som sedan dokumenteras i vårdplanen. Daghemmet har också regelbundna utvärderingsmöten och 1-2 planeringsdagar per år där personalen utvärderar daghemmets verksamhet. Personalmöten hålls en gång i veckan där också lämnas möjlighet för utvärdering av veckans händelser. Personalen för personliga utvecklingssamtal med daghemsföreståndaren och får stöd i sitt arbete också via t.ex. spec.barnträdgårdsläraren..intyg över deltagande i daghemmets verksamhet : Alla barn får som minne en ros, och sin portfolio när de slutar på daghemmet.

DAGHEM VIKTORIAS MJUKLANDNINGS PROGRAM FÖR ATT BARNETS START PÅ DAGIS SKALL BLI SÅ TRYGG OCH BRA SOM MÖJLIGT ÖNSKAR OCH REKOMMENDERAR VI ATT MAN RESERVERAR TVÅ VECKOR TILL ATT MJUKLANDA SITT BARN.DET HAR VISAT SIG ATT BARNEN LÄTT BLIR MYCKET OROLIGA,GRÅTIGA OCH LEDSNA OM DE UPPLEVER EN FÖR STOR OMSTÄLLNING FÖR SNABBT. PÅ VIKTORIA GÖR VI DÄRFÖR SÅ HÄR DEN FÖRSTA VECKAN ÄR FÖRÄLDERN MED BARNET PÅ DAGIS. DE TVÅ,TRE FÖRSTA DAGARNA BARA PÅ FÖRMIDDAGEN MELLAN KL. 8.30-11.00 FÖLJANDE DAGAR STANNAR BARNET PÅ LUNCH MEN GÅR HEM NÄR DAGIS BARNEN GÅR I VILAN. DEN ANDRA VECKAN KAN MAN STEGVIS FÖRLÄNGA DAGARNA OCH FÖRÄLDERN LÄMNAR BARNET KORTA STUNDER MED PERSONALEN,I PARKEN ELLER INNE PÅ DAGIS. MJUKLANDNINGS PERIODEN ÄR EN YPPERLIG TID FÖR FÖRÄLDRAR,BARN OCH PERSONAL ATT BYTA INFORMATION OCH BEKANTA SIG MED VARANDRA.UNDER MJUKLANDNINGEN FÅR NI EN VÅRDPLAN DÄR NI FÅR FYLLA I ERA ÖNSKEMÅL OCH TILLSAMMANS MED PERSONALEN KOMMA ÖVERENS OM HUR ERT BARN SKALL FÅ DEN VÅRD HON BEHÖVER. Med hopp om en bra och trevlig dagis start, personalen på Viktoria!