NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

Transkript

1 NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI Plan för småbarnsfostran

2 Innehåll 1. Nickby Gårds daghem Verksamhetsidé Fostringsmiljön på Nickby gårds daghem Fostringsgemenskapen Barnets individuella plan för småbarnsfostran Vård, fostran och inlärning Samarbete/nätverksbildning Utvärdering Uppföljning och dokumentering

3 1. Nickby Gårds daghem Nickby gårds daghem inledde sin verksamhet den Vårt daghem har tre avdelningar: två svenskspråkiga, Loftet (1-5 år, skiftesvård) och Rian (3-5 år, dagsvård), samt en finskspråkig, Tammenterhot (1-5 år, skiftesvård). Från augusti 2007 inleddes skiftesvård, vilket innebär att vi erbjuder vård dygnet runt. Personalen består av 2 bespisningsarbetare/lokalvårdare, 3 barnträdgårdslärare, 10 barnskötare och en administrativ daghemsföreståndare som har sitt kansli på daghemmet. 2. Verksamhetsidé 2

4 Daghemmets värden Trygghet; vi strävar till att ha utbildad personal, trygga och hemlika utrymmen, naturnära, lugn och stressfri miljö Respekt och jämlikhet; omtanke om andra människor, djur och naturen, alla har rätt att bli hörda och bemötta som individer, beakta barnets individuella behov Positiva upplevelser; genom vänner, lek och sagor God grundvård; bra mat, hygien, vila, utevistelse Tvåspråkighet; stärka det egna modersmålet, samarbete mellan språkgrupperna genom gemensamma evenemang Dagsprogram 6.30 Daghemmet öppnar (vid behov tidigare) 8.00 Morgonmål 8.30 Verksamhet enligt veckoschemat Utevistelse Lunch Dagsvila Mellanmål Lek/annan verksamhet Utevistelse Dagsbarnen går hem Middag, varefter ledd verksamhet Kvällsmål Nattvård vid behov 3

5 3. Fostringsmiljön på Nickby gårds daghem Fysiska miljön Vi arbetar i ändamålsenliga utrymmen och har glädjen av att ha en stor gård. Vi försöker göra vårt daghem så hemlikt som möjligt för de barn som har behov av skiftesvård. Vi har leksaker anpassade för olika ålders barn, vilka är placerade på en sådan höjd att barnen når dem. Avdelningarna byter material med varandra. Daghemmet har ett stort urval av musikinstrument och fina nya gymnastikredskap. Vårt läge med skog, lekpark och bollplan inom gångavstånd inspirerar till utelek. Psykiska och sociala miljön Ett barn behöver goda erfarenheter av omsorg för att få en positiv bild av sig själv och för att kunna känna sig värdefull och önskad. Vi som fostrare har här en viktig uppgift att hjälpa barnet uttrycka sina behov och känslor. Av fostraren krävs en viss känslighet och förmåga att reagera på barnens behov. Alla barn har rätt till tröst och blir erbjuden famnen då det behövs. Vi skall inte heller glömma hur viktigt det är att vi vuxna i vårt samspel visar ett gott exempel. Gemensamma regler och de dagliga rutinerna inger också trygghet för barnet. 4. Fostringsgemenskapen Det främsta ansvaret för barnets fostran ligger hos föräldrarna men det är vår uppgift att stöda dem i deras fostringsarbete. I barnets individuella plan ställs målen upp tillsammans med föräldrarna. De dagliga tamburkontakterna är också av stor betydelse, där utbyts daglig information, dock är det nog under de regelbundet återkommande utvecklingssamtalen där man i lugn och ro kan föra djupare diskussioner. Daghemmet ordnar föräldramöte en gång i året, där föräldrarna har möjlighet att komma med önskemål och utbyta tankar. Vid daghemmet grundades hösten 2009 en föräldraförening vid namnet Niccolo. 4

6 5. Barnets individuella plan för småbarnsfostran När ett barn inleder dagvården utses en egenvårdare som gör ett bekantningsbesök hos familjen. Syftet med besöket är att bekanta sig med barnet och se hur det fungerar i sin hemmiljö tillsammans med sina föräldrar. Genom besöket vill vi också höra föräldrarnas förväntningar på dagvården samt skapa en grund för en god relation till familjen. Barnets individuella plan består av flera delar varav den första utgörs av föräldrarnas beskrivning av sitt barn. Planens fortsatta delar fylls i vid samtal med föräldrarna som förs två gånger per år, vid behov oftare. Tillsammans diskuterar vi barnets utveckling och fostran och skriver ner gemensamt överenskomna tillvägagångsätt. Före varje enskilt samtal med föräldrarna diskuterar egenvårdaren med övrig personal barnets utveckling, detta garanterar att allas observationer och åsikter beaktas. Barnets individuella plan följer med barnet från en plats till annan dock alltid med föräldrarnas tillåtelse. 6. Vård, fostran och inlärning Språk; Vi satsar mycket på att läsa böcker och är glada över att bokbussen besöker oss regelbundet. Den viktigaste språkinlärningen får barnen genom de dagliga rutinerna då barn och personal diskuterar med varandra. Vi för en öppen dialog med barnen, samtidigt som vi aktivt lyssnar och uppmuntrar till spontant tal. Lek; Barnen lär sig genom leken. Barnen övar olika färdigheter och bearbetar upplevelser. Vi strävar till att leka i små grupper med en vuxen närvarande. Lek i små grupper har två fördelar; de barn som är blyga och försiktiga kommer lättare med, och de som är mer aktiva kan lättare lugna sig och koncentrera sig på sin lek. Viktigt är också att barnen lär sig leka både inne och ute oberoende av vädret. Fysisk aktivitet; Vårt läge med skogen på rimligt avstånd möjliggör Skogsmulle- och Skogsknytte-verksamhet. Kommunens lekpark och sandplan inbjuder till gymnastik ute och vårt mångsidiga gymnastikredskapsutbud lockar till innegymnastik. Vi skidar tillsammans med barnen och barnen deltar årligen i riksskidningen. Vi besöker ishallen och åker skridsko på naturis då det är möjligt. 5

7 Innehållsmässiga inriktningar Matematisk inriktning; Barnet räknar, jämför, bygger, mäter och sorterar. Naturvetenskaplig inriktning; Vi bekantar oss med naturen, djur och växter under de olika årstiderna bl a genom Knytte- och Skogsmulleverksamhet. Historisk-samhällelig inriktning; Vi iaktar kalenderårets olika högtider såsom självständighetsdagen och Kalevaladagen. Vi deltar i olika kulturella evenemang, gör teaterbesök och miniförskolan besöker årligen Nationalmuséet. Vårt daghem besöks av dagismormor varannan vecka. Estetisk inriktning; Genom böcker och bilder, teaterbesök, genom att rita, måla, pyssla, modellera, genom att skapa själv och använda sin fantasi. Etisk inriktning; Barnen får en förståelse för vad som är rätt och fel. Barnen lär sig följa regler och hur man fungerar i grupp. Barnen lär sig hälsa, tacka och säga förlåt. Personalen strävar till att vara bra förebilder. Mobbning godkänns inte. Religions- och åskådningsanknuten inriktning; Att bekanta barnet med sin egen religion och traditioner. Vi ger en möjlighet för barnet att förundra sig och begrunda, att fråga och få förklaringar. Vi gör också samarbete med församlingen genom att besöka påskoch julkyrkan. Församlingspersonalen, t ex kantorn, besöker oss enligt överenskommelser. Planering av verksamhetsperioden Personalen samlas till regelbundna månadsmöten på kvällstid. På höstens första möte planeras verksamheten i stora drag för hela terminen. På vårens första möte planeras sedan verksamheten för följande termin. Varje möte inleds med utvärdering av föregående månads arbete. De enskilda teamen planerar sedan själva för en vecka i taget och gör upp sitt program. I teamen diskuteras barnen, verksamheten och aktuella frågor. Vi tror på styrkan i teamarbete. 6

8 7. Samarbete/nätverksbildning Utomstående aktörer Daghemmet samarbetar vid behov med kommunens; specialbarnträdgårdslärare rådgivning familjearbetare psykolog talterapeut Folkhälsan och församlingen Vi samarbetar också med andra daghem genom att t ex ordna gemensamma skjutsar och utfärder. Inom enheten; Samarbetet grupperna emellan är av stor betydelse pga. att daghemmet erbjuder skiftesvård. Personalen förflyttar sig naturligt mellan avdelningarna. Personalen sammankommer veckovis för att utbyta information, tankar, idéer, utvärdera och planera tillsammans. Förutom detta samlas varje arbetsteam till team möte en gång i vecka. Vi har gemensamma sångstunder en gång i månaden, ordnar tillsammans olika tillställningar och fester. 8. Utvärdering Föräldrarna utvärderar oss nästan dagligen. Vidare har föräldrarna möjlighet att i samband med fostringssamtalen ge feedback. En gång i året gör kommunen en gemensam kundförfrågan (TAK) där föräldrarna kan ta ställning till frågor som berör dagvården. Barnens självvärdering sker oftast spontant. Barnen har också en egen utvärderingssida i planen för småbarnsfostran där egenvårdaren genom intervju frågar och dokumenterar. Personalen utvärderar barnen tillsammans med föräldrarna i samband med fostringssamtalen. Teamen har sina egna mål uppsatta som de utvärderar på sina veckomöten. Personalen har årligen utvecklingssamtal med sin förman där den egna arbetsinsatsen utvärderas. 7

9 9. Uppföljning och dokumentering Eftersom detta är ett skiftes daghem är det mycket viktigt att den dagliga informationen når alla. Varje avdelning gör anteckningar och dokumenterar viktiga händelser. Varje avdelning har för detta ändamål ett häfte. I huset finns dessutom ett gemensamt kvälls- och natthäfte där info om det arbetspasset finns nedtecknat. Vid personalkvällar förs protokoll. Föräldrarna får månatligen hem ett månadsbrev där vi informerar om kommande program. Veckoprogram sparas och barnen fotograferas i lek och verksamhet. 8