KVALITETSREDOVISNING FÖR KRISTINASKOLAN 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING FÖR KRISTINASKOLAN 2014/2015

INNEHÅLL Inledning Skolans styrmedel Skolans värdegrund Pedagogisk verksamhet pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, siup, mmö, prov och bedömning LPP, skriftliga omdömen, bedömning och SIUP Nationella prov och betyg Resultat och lärarnas analys av nationella proven VT 2015 Betygen VT 2015 år 6 9 Pedagogisk utveckling Styrelsen Skolledning Stormöten Stor AE Arbetsenheterna Lill AE Förskolan Fritidshemmet Skolutvecklingsgrupper Röda tråden i kunskapsutveckling Ämnesgrupper Elevhälsan EHT Antimobbingteam (AMT) Specialpedagogiska stödinsatser Speciallärare/specialpedagog Förberedelsegruppen FBG Arken Simundervisning repulse Studie och yrkesvägledare SYV Schemabrytande verksamhet Elevens val/temadagar Friluftsdagar och idrottsdagar PRAO Storsamlingar Kristinaskolans dag Elevinflytande Elevråd och klassråd Elevinflytande i undervisningen Arbetsmiljö och facklig samverkan Facklig samverkan Skyddsombudmöte Elevskyddsombud Personalvård Arbetsmiljö Föräldrasamverkan Samverkan med andra skolor Kompetensutveckling It/datorfrågor Datorgrupp Hemsidan/klassidorna Fastighetsfrågor/lokaler 2

KVALITETSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014/15 1. INLEDNING Kristinaskolans huvudsakliga verksamhet är att bedriva undervisning i enlighet med skollagen, läroplanen och kursplaner, samt vår stiftelses stadgar och målsättningar. Kvalitetsredovisningens syfte är att utvärdera skolans verksamhet. Redovisningen utgår från den verksamhetsplan som skrevs för läsåret 2014/2015 och de utvärderingar som gjordes under läsåret. I verksamhetsplanen finns olika områden/kapitel som innehåller de prioriterade mål skolan satt upp. Kvalitetsredovisningen har samma upplägg men i varje kapitel finns en utvärderingskommentar. Vi har ingen skyldighet att längre göra en kvalitetsredovisning men väljer att ha den här formen för att lätt kunna ge styrelsen och ev olika myndigheter samt andra intressenter information om hur vårt kvalitetsarbete ser ut. Kvalitetsredovisningen är en form av utvärdering av verksamheten. Kristinaskolan upprättar varje år en egen verksamhetsplan för kommande tre år. De anställda har utvärderat det gångna läsåret. Eleverna utvärderar tillsammans med pedagogerna kontinuerligt. Eleverna ska uppleva att vi arbetar tillsammans med hemmet för en bra skolgång och arbetsmiljö. Tid och resurser har i första hand ägnats åt den dagliga pedagogiska verksamheten. Skolan samarbetar med femton friskolor i Göteborg i ett nätverk som heter Friskolor på lika villkor (friskolor som inte är vinstutdelande). Gemensamma studiedagar med andra friskolor är genomförda samt rektorsmöten cirka två gånger per termin. 2. SKOLANS STYRMEDEL Hela skolans verksamhet arbetar utifrån Lgr 11 läroplan för skolan och reviderad läroplan för förskolan 2010, Lpfö 98, samt en ny skollag. 3. SKOLANS VÄRDEGRUND Kristinaskolan arbetar med devisen den samsynta skolan. Regler har arbetats fram och vi vill följa dem mer samstämmigt. Vi vill aktualisera den gyllene regeln och vår värdegrund med pusselbitarna GEMENSKAP HÄNSYN TRYGGHET KUNSKAP. I utvärderingar med personalen framkommer det att det är bra att värdegrundsarbetet bygger på pusselbitarna, GEMENSKAP HÄNSYN TRYGGHET KUNSKAP. Under året har det förekommit flera gemensamma aktiviteter som stärker detta arbete t ex vildmarksdagen, påskvandring, friidrottsdag och lucia men pusselbitarna finns med även med i det vardagliga arbetet tillsammans med eleverna. De flesta klasser har haft tid utlagt på schemat till EQ arbetet. Prioriterade mål för skolans värdegrundsarbete är: att sträva efter att pusselbitarna GEMENSKAP HÄNSYN TRYGGHET KUNSKAP ska råda på skolan att alla i personalen skall arbeta efter de överenskommelser som är tagna 3

att fortsätta och utveckla EQ arbetet med eleverna att alla arbetslag ska arbeta med värdegrundsarbetet och förankra värdegrunden hos eleverna att nyanställda informeras tydligare om skolans värdegrund att skolan utarbetar gemensamma ordningsregler för hela skolan 4. PEDAGOGISK VERKSAMHET PEDAGOGISKA PLANERINGAR, SKRIFTLIGA OMDÖMEN, SIUP, MMÖ, PROV OCH BEDÖMNING Under läsåret 2014/2015 infördes ett nytt sätt att skriva skriftlig individuell utvecklingsplan (SIUP) med extra anpassningar enligt nya direktiv. Skolans speciallärare gick igenom vilka ändringar som gällde extra anpassningar och särskilt stöd. Ett dokument för minnesanteckning av muntlig överenskommelse (MMÖ) att använda vid utvecklingssamtal upprättades också. Arbetslagen har suttit tillsammans för att arbeta med skriftlig dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. På studiedagar fick pedagogerna tid att organisera pedagogiska planeringar (LPP:er) i Personalrummet på Drive. Tillsammans med Friskolor på lika villkor (FLV) lyssnade vi på en föreläsning om Bedömning för alla åldrar, på Katolska skolan. Resultaten från de nationella proven under vårterminen analyserades i ämnesgrupper över stadierna (3, 6, 9) Detta ger en tydlig kunskapsprofil över varje elev. Det ger också verktyg för hur undervisningen ska planeras framåt. AE F 3 arbetade fram en ordlista för elevens utveckling i övrigt som kan användas till SIUP (LGR 11, 2 kap). År 6 9 har arbetat fram ett dokument om rutiner vid betygssättning. AE 7 9 har börjat använda ett dokument som eleverna arbetar med när de förbereder sitt utvecklingssamtal. Med början läsåret 13/14 tillsattes en förstelärare/utvecklingslärare på skolan. Uppdraget under 14/15 har innefattat tre förstelärare. Ansökan till och beslut om vilka som skulle ha uppdraget det här läsåret fattades i maj 14. De har tillsatts genom att själva få söka uppdraget utifrån de tre områden skolan valt att utveckla under detta läsåret elevdemokrati, socialt klimat och IT/kommunikation och språk samt blivit besökta på lektioner av styrelse och skolledning. Under året har förstelärarna varit med och hållit i delar av studiedagar då de förmedlat bl.a. tankar från aktuell forskning, deltagit i gruppsamtal mm. A. LPP, skriftliga omdömen, bedömning och SIUP Under läsåret infördes pedagogiska samtal som en del av konferensen i Lill AE. De pedagogiska samtalen har bland annat handlat om att skriva omdömen, IUP, bedömning och att skriva åtgärdsprogram. Dessa samtal har varit bra och fört den pedagogiska utvecklingen framåt på skolan. Prioriterade mål som skolan kommer fortsätta att utveckla är: en övergripande arbetsplan i de olika ämnena ska göras där det framgår när det centrala innehållet tas upp. arbetet med att skriva pedagogisk planeringar (LPP) utifrån skolverkets kursplaner hur vi skriver skriftlig dokumentation är att utveckla vårt arbete med elevernas självbedömning i förhållande till kunskapskraven och inför utvecklingssamtalet hur vi skriver SIUP och MMÖ hur vi skriver och följer upp extra anpassningar och särskilt stöd att 4 9 vill utveckla ett språk för att dokumentera elevens utveckling i övrigt som överensstämmer med det som F 3 redan arbetat med betygssättning och bedömning informationen till elever och föräldrar så att målen tydliggörs men också att de får en riklig och utförlig information om kunskapsutvecklingen 4

fortsätta arbetet med den gemensamma banken där LPP delas med andra pedagoger på skolan och att SIUP och MMÖ alltid organiseras rätt på Drive mottagande ämneslärare av en ny klass tar del av analys och resultat från NP (år 4 och år 7) i elevvårdspärmen B. Nationella prov och betyg Under läsåret har pedagogerna fått tid avsatt till att analysera resultaten på de nationella proven. Det man kommit fram till har förmedlats till det stadie som tar över klassen så att de blivande pedagogerna vetat hur det har gått för eleverna. Ett ytterligare steg som gjort är att resultatet av analysen förmedlats till föregående AE för att kunna bli till hjälp med vad man ska utveckla under åren fram tills de nationella proven ska genomföras igen. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå De nationella proven kan också bidra till: att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna. (Skolverket) Prioriterade mål för de nationella proven är: att fler ska klara godkänt på de nationella proven att analysera provresultaten att kartlägga stödbehov i de olika ämnena och klasserna att kartlägga varje elevs kunskapsprofil i ämnet att använda oss av resultaten i de nationella proven i det dagliga arbetet för att höja måluppfyllelsen att fler elever ska få betyg i samtliga ämnen Utvärdering (4A+4B) Förslag till prioriterade utvecklingsmål (förutom ovanstående 4A+4B) är: att utveckla det pedagogiska arbetet med Ipads (F 3) att vi blir tydligare med informationen till eleverna om de nationella proven att skolans pedagoger blir säkrare i bedömning och betygssättning att det skapas en röd tråd genom hela skolan i de olika ämnena C. Resultat och lärarnas analys av nationella proven VT 2015 Det är viktigt att nya ämneslärare tar del av NP analysen när de börjar jobba med eleverna i ämnet. Resultat och analys NP år 3 Sv/SvA Kort sammanfattning av årets nationella prov i svenska/svenskaa år 3: Alla 20 elever klarade läsförståelsen, både av skönlitterär text och av faktatext. Den skönlitterära texten handlade om något de kunde känna igen, men faktatexten handlade om ganska svåra saker (solur och timglas), men det gick ändå bra. Alla klarade att skriva med svenska A planens lite lägre krav på textinnehåll; inledning, relativt väl fungerande handling och avslutning. En elev klarade inte kravnivån för stavning, en elev klarade inte kravnivån för interpunktion, ytterligare en gjorde det inte på den berättande texten, men i gengäld jättebra på faktatexten. Men 5

kravnivån både för stavning och interpunktion är mycket låg, många elever har behov av att träna mer på detta. Delprov svenska kravnivån Elever som klarat kravnivån Elever som ej klarat A tala 19 1 B Läsa skönlitterärt 20 0 C Läsa faktatext 20 0 D Högläsning 20 0 E Textsamtal 20 0 F Skriva berättelse 20 0 G Stavning, interpunktion 18 2 H Skriva fakta 20 0 Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka i svenska/svenska A. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? Lilla gruppen viktig för samtalsträning. Vingtest varje termin där vi fokuserat på att självrätta var en god grund för elevernas enskilda läsning. Textsamtalen gick bra dels för att de är vana att svara på frågor till text, dels för att frågeställningarna var relevanta för deras egen erfarenhet. Skriver de bara tillräckligt mycket kan de få ihop tillräckligt många rättstavade ord, och tillräckligt många meningar med stor bokstav och punkt på rätt sätt, eftersom man räknar antalet rätt. Vi har skrivit mycket alla lågstadieår, och fokuserat på skrivflyt och skrivlust. Resultatet är att de gärna skriver, men de är inte särskilt bra på att stava, och inte heller på interpunktion. Anledningen att de når målen ändå är just att de skriver mycket, och att kraven är låga. Den låga bemanningen i 1 3 har gjort det svårt att rätta text tillsammans med eleverna, så som man behöver med lågstadieelever. Om de ska bli säkrare på interpunktion och stavning, men även ordval och ordföljd, behöver man vara två i klassrummet vid fler skrivtillfällen. Ett alternativ kan vara screencastify som vi ännu inte testat. Vissa typiska svenskaa fel på ordföljd t.ex blir inte tydliga förrän i trean när de skriver längre texter, och även har med bisatser. Vi kan behöva fokusera på ordföljds och meningsbyggnadsträning vissa perioder i trean. Vi har övat muntligt berättande med hjälp av stödord. Det var en stor hjälp vid faktaskrivandet på proven. De andra hjälpmedel som vi tränat på, t.ex tankekartor, lappar, händelselinjer hjälpte dem, för ingen kände sig obekväm med faktaskrivande. De var mer osäkra på berättelsen. Vi har t.ex skrivit och återberättat sagor mycket, men inte använt egen fantasi för att skriva fritt. Våra sagokort verkar inspirera fantasin mer än berättarbandet, som ju är ett annat hjälpmedel. Resultat och analys NP år 3 matematik Kort sammanfattning av årets nationella prov i matematik år 3: Samtliga elever klarade NP. De som ej nådde målen på delproven beror främst på att vi inte gått igenom omkrets i sträcka/punkt, dvs "hur långt är det från punkt A till punkt B". Där fick hela 5 ej uppnått målen. Svårigheter hos eleverna med textuppgifter samt räknemetoder i subtraktion. 6

Delprov matematik Elever som klarat kravnivån Elever som ej klarat kravnivån A sannolikhet och statistik. Muntlig. 20 0 B Överslagsräkning 20 0 Huvudräkning division Matematiska likheter C Naturliga tal, taluppfattning och tals användning 19 1 D Geometri (omkrets) 15 5 E De fyra räknesätten, taluppfattning 20 0 F geometri, skriftliga räknemetoder 20 0 G Problemlösning 1 1 Resultat i relation till NP. Vad har eleverna för resultat på sina prov/visade kunskaper i år jämfört med NP? Eleverna får bra resultat på sina diagnoser i räknemetoder subtraktion. Metoden räkna uppåt har varit svårlärd, kanske faller den bort snabbt. Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka i matematik. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? Resultaten på detta årets prov är jättebra! Vi tror att en orsak är att gruppen är en ganska trygg och välfungerande grupp. Både läraren och eleverna gillar matte, och eleverna gillar boken. Läraren har haft muntliga delar nästan varje lektion, och dels haft en del katederundervisning, men också frågat eleverna mycket hur de tänker, och bett dem förklara sina tankar, och de har också haft många samtal om rimligheten av olika svar. Eleverna har också fått förklara mycket för varandra. Jätteviktigt att satsa på skriftliga räknemetoder i subtraktion! Det har varit svårt med tiotalsövergångarna. Det har inte funkat så bra med metoden att räkna upp som det nya mattematerialet betonar för dem med svårigheter. Elever med svårigheter har svårt att förstå den här typen av matte så de får satsa på att använda konkret material alternativt räkna med talsorter, så att de tar en sak i taget. Vi behöver ge eleverna mer möjlighet att träna på att välja rätt räknemetod vid rätt tillfälle. Det nya mattematerialet räcker inte i sig. En stor fördel med Mattesafari är att det är tydliga mål till varje kapitel och man jobbar tematiskt. Det tar tid att komma in i materialet, men sen blir det lätt och smidigt och funkar väldigt bra. Det bör vara bemannat med två lärare på matten så läraren kan besluta om det är mest lämpligt med halvklass eller liten grupp. Vi skulle kunna utveckla arbetet med gemensamt mattearbete i grupp, kamratrespons o.dyl. Huvudräkning, tabellträning i multiplikation/division går bra, mycket pga hjälpen eleverna har av t.ex multiplikationssångerna. Obs: Enkla tal i bråkform finns med i kursplanen, och även skalor, men inte i mattematerialet (Safari). Vi vill ha Concept cartoons matematik installerade på vår datorer. Jätteviktigt nya lärare måste läsa igenom NP analysen när de börjar jobba med matte på Kristinaskolan. 7

Resultat i relation till kön. Hur ser det ut? Klassen består av tio flickor och tio pojkar. I svenska/svenska A är måluppfyllelsen i princip lika för killar och tjejer. 1 kille når inte målen på ett delprov (G interpunktion), två tjejer når inte målen på varsitt delprov (A samtal resp G stavning). Även i matten är måluppfyllelsen god hos både tjejer och killar. Två tjejer når inte målen på ett delprov var, tre killar når inte målen på ett delprov, och en kille når inte målen på två delprov. Resultat och analys NP år 6 Sv/SvA Kort sammanfattning av årets nationella prov i svenska år 6: Alla elever gjorde provens samtliga delar. Tretton av fjorton elever läser sva. Resultat Sammanvägt: Betyg Antal elever F 1 E 8 D 1 C 4 B 0 A 0 Betyg/resultat i relation till NP. Vad har eleverna för betyg i år och vad har de för betyg på sina nationella prov? Betygen stämmer till största del med provresultaten. Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? Träna samtal och fortsätta arbete med lässtrategier. Arbeta mot NP hela tiden så att uppgifternas struktur blir kända för eleverna. Resultat och analys NP år 6 matematik Kort sammanfattning av årets nationella prov i matematik år 6: Årets prov hade tema Australien och alla uppgifter var framtagna kring temat. Alla elever gjorde delprov b e. Endast nio av fjorton elever gjorde den muntliga delen pga frånvaro. Anmärkningsvärt att inga elever hade de två högsta betygsgraderna B och A på NP. Fem av fjorton elever gjorde inte den muntliga delen på grund av frånvaro. Endast en av eleverna skulle med den muntliga delen haft teoretiskt möjlighet att ändra betyget på NP. Betyg/resultat i relation till NP. Vad har eleverna för betyg i år och vad har de för betyg på sina nationella prov? Betygen på NP stämde väl överens med tidigare satta betyg samt preliminära betyg för våren. Endast en elev skiljde sig mer än ett betygssteg på NP från höstens betyg. Den eleven skiljde sig endast ett steg från det preliminära betyget för våren. Betyg/resultat i relation till kön. Hur ser resultaten ut i förhållande till kön? Betygsnivå Flickor Pojkar F 3 1 8

E 4 3 D 2 0 C 1 0 B 0 0 A 0 0 Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? Läromedlet är framtaget för den förra läroplanen. Vi ställer oss frågande om det är dags att uppdatera läromedlet. Förslag att vid respektive arbetsområde arbeta med uppgifter som kommer från de nationella proven som en del i arbetet. Detta för att de ska bli mer trygga i mötet med NP. Resultat och analys NP år 6 engelska Resultaten är överlag goda. Två elever uppnådde inte E och två deltog ej. Genomförandet av de nationella proven fungerade bra. A delen var dock svårt att genomföra. För att bättre kunna nå de elever som inte har haft engelskundervisning tidigare (nyanlända) eller inte har de förkunskaper som krävs, så bör vi ha ett färdigt material så att vi kan nå alla i klassen. Det blir tidskrävande att tillverka ett eget material, och det är bättre att vi prioriterar att använda tiden tillsammans med eleverna. Det är också viktigt att vi använder böckerna på rätt sätt. Det är viktigt att vi visar att vi prioriterar ämnet, eleverna ska känna det. Ett gemensamt extramaterial skulle göra att vi blir mer effektiva på språkfördjupningen. Det skulle bli en mer sammanhängande progression så att de kan fortsätta mer sammanhängande över tid. Resultat provbetyg: Betyg Antal elever F 2 E 0 D 3 C 4 B 2 A 1 Ej deltagit 2 Resultat och analys NP år 9 Sv/SvA Kort sammanfattning av årets nationella prov i svenska år 9 Tema: Som hund och katt. Samtal: Fungerade bra. Läsförståelsen kändes lättare det här året. Uppsats: Eleverna fick välja mellan debattinlägg, novell och bidrag till ungdomstidning. De flesta valde novell. Av tjugoen elever deltog tjugo stycken. Den som ej deltog bedömdes inte klara provet, eftersom hen har varit i Sverige ca två år. Delprov A Samtal presentation Delprov B Läsa och förstå Delprov C Skrivuppgif t Provbety g A 3 B 2 C 6 A 2 B 0 C 6 A 1 B 3 C 2 A 2 B 2 C 2 9

D 5 E 4 F 0 D 5 E 7 F 0 D 6 E 5 F 3 D 9 E 5 F 0 Betyg/resultat i relation till NP. Vad har eleverna för betyg i år och vad har de för betyg på sina nationella prov? Betyg/resultat i relation till kön. Hur ser resultaten ut i förhållande till kön? NP Betyg Tjej Kille Tjej Kille A 1 1 A 1 B 2 B 1 C 2 C 2 1 D 4 5 D 2 2 E 3 2 E 5 6 F F 1 När man räknar samman betygen på NP snittar man, vilket man annars inte gör. Det gör att det sammanvägda resultatet blir högre än annars. Alltså ligger betygen lägre än NP, överlag. Som det märks i tabellen över så är betygen ganska jämt fördelade mellan killar och tjejer. Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? Vi jobbar på med de förmågor som provet mäter. Kanske som OECD rapporten påpekade: att göra svårare (läsförståelse) frågor som eleverna får brottas med. Men det är en fin balans mellan att bygga självförtroende och ge lagom utmaning. Läsförståelse måste börja på lågstadiet. Det jobbas jättemycket redan, men nivån varierar på barnens förmåga. Att fortsätta och förstärka med extra stöd för de som inte kan läsa. På mellan kan man arbeta med läsförståelse även i NO och SO. Vi ska arbeta i ett SVA perspektiv i alla ämnen, men vi behöver uppmärksamma och påminna oss om detta för att få nya infallsvinklar. Man skulle kunna ha läsgrupper där man arbetar med läsförståelsen. Vid övergång mellan stadierna kan med fördel skrivas ett dokument med NP resultat, ev betyg mm. Elevens svagheter och styrkor skrivs in i dokumentet. Resultat och analys NP år 9 matematik Delprov A Muntligt Både Hamlet och David var med. En del elever hade Delprov B Utan miniräknare. Den del som de Delprov C Problemlösning 6 elever fick noll poäng. Problem med läsförståelse Delprov D Problemlösning 14E 18C 8A 9 elever fick 6 poäng eller Sammanväg t betyg A 1 B 3 C 1 D 4 10

svårt för att prata. 4 av 21 underpresterade. Lika många presterade över förväntan. brukar lyckas bäst med, men en del gick det inte så bra för även här. och större uppgifter. mindre på denna del. Det är inte bra. E 7 F 5 Betyg/resultat i relation till NP. Vad har eleverna för betyg i år och vad har de för betyg på sina nationella prov? 1A blir A 3B 2 eller 3A (prövning pågår). 1C C 4D 2D & 2C 7E 1D resten E. 5F 1 säkert F. 1 säkert E 3 jobbar vi fortfarande med 1:a juni för att de ska få E. Betyg/resultat i relation till kön. Hur ser resultaten ut i förhållande till kön? Elva pojkar och tio flickor har gjort provet. F: 1 pojke 4 flickor E: 4p 3f D: 3p 1f C: 1f B: 3p A: 1f Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? Det vore bra om den muntliga delen hålls igång lite bättre. Kan vi ha mer muntliga gruppuppgifter och att de förstår att detta ÄR matematikundervisning och inte något övrigt. Läsförståelse och problemlösning behöver tränas upp för rätt så många (nio pers hade ju mindre än 6 poäng på D delen), men inte alla. Resultat och analys NP år 9 engelska Kort sammanfattning av årets NP i engelska: Av 21 elever har 19 genomfört provet helt. Delen där man pratar har genomförts sedan vecka 4. Hörförståelsen är 55 minuter, men den fungerade väldigt bra. Uppsatsdelen skrivs för hand, man använder alltså inte datorer alls vid provet. Resultat provbetyg: Betyg Antal elever F 0 E 2 D 3 C 5 B 5 A 4 Ej genomfört 2 11

Betyg/resultat i relation till NP. Vad har eleverna för betyg i år och vad har de för betyg på sina nationella prov? Betygen skiljer sig inte mycket åt. Det finns både högre och lägre betyg. Betyg/resultat i relation till kön. Hur ser resultaten ut i förhållande till kön? Pojkar har bättre resultat när det gäller A och B, flickor något bättre när det gäller C. Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? För att bättre kunna nå de elever som inte har har haft engelskundervisning tidigare så bör vi ha ett färdigt material så att vi kan nå alla i klassen. Det blir tidskrävande att tillverka ett eget material, och det är bättre att vi prioriterar att använda tiden tillsammans med eleverna. Det är också viktigt att vi använder böckerna på rätt sätt. Det är viktigt att vi visar att vi prioriterar ämnet, eleverna ska känna det. Ett gemensamt extramaterial skulle göra att vi blir mer effektiva på språkfördjupningen. Det skulle bli en mer sammanhängande progression så att de kan fortsätta mer sammanhängande över tid. Resultat och analys NP år 9 NO (kemi) Resultat provbetyg: Betyg Antal elever F 1 E 8 D 7 C 4 B 1 A 1 Ej genomfört 0 Betyg/resultat i relation till NP. Vad har eleverna för betyg i år och vad har de för betyg på sina nationella prov? En elev får högre betyg än vad hen presterade på provet annars stämmer provbetyget med slutbetyget. Betyg/resultat i relation till kön. Hur ser resultaten ut i förhållande till kön? Går inte att dra någon slutsats om detta. Betygen är jämnt fördelade. Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? Årets nior har arbetat mycket med systematiska undersökningar detta läsår och det gav resultat. Den delen gjorde eleverna bra ifrån sig på. De klarade även förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning riktigt bra, även denna del har vi arbetat en del med det sista läsåret. Den delen som gått sämst är förmågan att använda begrepp, teorier och modeller. Men viktigt är att inte minska på de andra delarna till förmån för begreppen i sin undervisning utan kanske bara ställa större krav på eleverna i undervisningen. Resultat och analys NP år 9 SO (geografi) Kort sammanfattning av årets prov i SO år 9: Det var geografi. Vi har tidigare haft samhällskunskap och religion. Av 21 elever deltog alla. Frågorna känns relevanta, men det är många uppgifter att resonera till. En fråga, om gradnätet, kändes irrelevant. Provet är jobbigt att skriva. Det kräver koncentration och uthållighet. Det är två prov à två timmar. Vår bedömning är att eleverna jobbade bra med utmaningen, även om de suckade. Elevkommentarer efteråt var att det kändes som samhällskunskap och lite som NO. Provbetyg 12

5 / 20 F 8 / 20 E 1 / 20 D 5/ 20 C 2 / 20 B 0 / 20 A Betyg/resultat i relation till NP. Vad har eleverna för betyg i år och vad har de för betyg på sina nationella prov? Ingen elev får F och ingen får A. Två får ett lägre betyg och fem får ett högre (alltså tio st ihop med de som fick F på provet). På slutet har klassen gjort ett stort landarbete som ligger till grund för de skillnader i betyg som finns mot NP. Betyg/resultat i relation till kön. Hur ser resultaten ut i förhållande till kön? I klassen är det elva killar och tio tjejer. Av de som har E är det jämnt. D jämnt. C tre är killar och en är tjej. B jämnt. Mål att arbeta vidare med så att elevernas resultat kan öka. Vad behöver varje stadie utveckla i sin undervisning för att elevernas resultat ska öka? Hur behöver ämnet utvecklas på skolan? Det finns en vinst med att mycket läses i NO (elektroniskt avfall mm). Av de fyra förmågor som provet mäter är det frågor om etik och hållbar utveckling som eleverna klarar sämre. Det behöver vi arbeta med och resonera kring mer! Det kommer bli lättare att arbeta Lgr 11 anpassat med nya böcker i geografi. D. Betygen VT 2015 år 6 9 Betyg år 6 (13 elever) M1=C språk M2=B språk MI = Modersmål I musik hade en elev anpassad studiegång och deltog inte under lektionerna. I SO och NO var det en elev som inte deltog pga för kort tid i Sverige då eleven hade mer svenska. I svenska var en elev ej närvarande tillräckligt för att få betyg på vårterminen. Bl E 8 D 2 C 3 B 0 A 0 En F 2 E 3 D 4 C 1 B 3 Hkk E 0 D 3 C 4 B 4 A 1 Ma F 3 E 7 D 1 C 2 B 0 NO F 5 E 5 D 0 C 2 B 1 M2 MI E 1 D 0 C 1 B 4 Mu E 2 D 4 C 2 B 4 Bi F E D C B A Fy F E D C B A Ke F E D C B A Ge F E D C B A Hi F E D C B A Re F E D C B A Sh F E D C B A Sl E 3 D 4 C 5 B 1 Sv/SvA E 8 D 2 C 0 Tk E 11 D 2 C 0 B 0 Idh F 4 E 0 D 2 C 1 B 6 A 0 SO E 7 D 1 C 1 B 1 A 1 Betyg år 7 (22 elever) M1=C språk M2=B språk 13

MI = Modersmål Bl En F 4 E 5 E 1 D 9 D 4 C 5 C 5 B 3 A 1 A 5 Hkk F 5 E 1 D 2 C 4 B 5 A 5 Ma F 6 E 6 D 1 C 4 B 3 A 2 M2 E 2 D 1 C 3 B 4 A 0 M1 MI F E 1 D 1 B 4 A 1 Mu F 3 E 2 D 2 B 5 A 4 Bi F 2 E 9 D 2 B 3 Fy F 3 E 6 D 7 C 2 B 3 A 1 Ke F 4 E 4 D 7 C 2 B 5 Ge F 2 E 5 D 6 B 3 A 0 Hi F 4 E 7 D 4 C 5 Re F 5 E 5 D 6 C 4 Sh F 4 E 5 D 7 B 0 Sl E 7 D 6 B 1 A 2 Sv/SvA F 5 E 6 D 6 C 3 Tk F 4 E 2 D 6 C 8 Idh E 1 D 7 C 9 B 3 A 1 Betyg år 8 (21 elever) M1=C språk M2=B språk MI = Modersmål Bl E 7 D 3 C 5 A 3 En F 2 E 1 D 5 C 7 B 4 A 2 HKK E 1 D 3 B 6 A 4 Ma F 5 E 4 D 6 B 0 A 0 M2 E 0 D 5 C 1 A 2 M1 E 3 D 0 C 3 B 1 A 0 MI F E 3 D 1 C 1 B 3 A 1 Mu F 7 E 0 D 3 C 5 B 4 A 2 Bi E 5 D 9 C 5 B 1 A 0 Fy F 2 E 5 D 4 C 10 B 0 A 0 Ke E 8 D 8 C 4 B 1 A 0 Ge E 6 D 2 B 6 A 1 Hi E 5 D 1 C 5 B 9 A 1 Två elever har streck i idrott. Re E 6 D 1 C 7 B 4 A 3 Sh E 9 D 1 C 4 B 4 A 3 Sl E 3 D 6 B 3 A 2 Sv/SvA F 8 E 6 D 2 C 5 B 0 A 0 Tk F 3 E 5 D 2 C 9 A 0 Idh E 1 D 3 C 5 B 5 A 5 Betyg år 9 (21 elever) M1=C språk M2=B språk MI = Modersmål Bl E 7 D 5 C 4 B 3 A 2 En E 3 D 3 B 3 A 5 HKK E 4 D 0 C 1 B 13 A 3 Ma E 9 D 4 C 3 B 0 A 4 M2 E 3 D 4 C 2 B 3 A 0 M1 E 1 D 0 C 1 A 2 MI E 0 D 1 C 4 B 6 A 4 Mu E 4 D 4 C 9 A 2 Bi E 8 D 4 C 4 B 3 A 2 Fy F 2 E 8 D 4 C 1 B 4 A 2 14

Ke E 7 D 5 C 5 A 1 Ge E 8 D 5 C 5 A 0 Hi E 4 D 2 B 6 A 3 Re E 6 D 4 C 8 B 1 A 1 Sh E 3 D 8 C 3 B 4 A 2 Sl E 6 D 3 B 4 A 2 Sv/SvA E 11 D 4 C 3 B 1 A 1 Tk E 3 D 8 C 5 A 2 Idh E 2 D 4 A 7 E. Pedagogisk utveckling Prioriterade mål som skolan kommer fortsätta att utveckla är: Implementera tankarna från Röda Tråden arbetet i vår undervisning tid avsätts till ämneskonferenser och ämnesövergripande konferenser på skolan 5. STYRELSEN Styrelsen är skolans huvudman och ansvarar enligt skollagen för att all utbildning genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra författningar. Huvudmannen har således alltid det yttersta ansvaret för verksamheten. Delar av styrelsen medverkade under hösten på ett Stor AE där man berättade om styrelsens vision och arbete. Kristinaskolans styrelse består av ordförande, sekreterare och fyra ledamöter. Adjungerade till styrelsemötena är även skolans ekonom och skolledning. Vid styrelsemötena deltar även personal som företräder olika enheter. Styrelsen träffas en gång i månaden. Skolans styrelse har under året fattat flera stora och viktiga beslut. Styrelsens planerade möten har kunnat genomföras en gång i månaden. Vissa lokalförbättringar har gjorts i form av byte av dörr och förstärkning av vägg. Personalen har utökats och en satsning på elevhälsan har gjorts. Personalen upplever det som positivt att bli kallad till styrelsen för att berätta om verksamheten och sin vision för skolan. De tycker även det är bra att styrelsen syns och finns med i olika sammanhang, t ex vid skolavslutningar, Kristinaskolans dag mm. Prioriterade mål för arbetet i styrelsen är: att strukturera styrelsemötena och följa planen, där olika områden lyfts upp vid olika styrelsemöten kvalitetsredovisningen, 3 åriga verksamhetsplanen, planen emot diskriminering och kränkande behandling, arbetsmiljön, konfessionella inriktningen, personal, kultur integration och den pedagogiska undervisningen att styrelsens medlemmar träffar personalen regelbundet för att informera och ge återkoppling på aktuella frågor att samarbetet mellan personal och styrelse ska stärkas t ex genom mer information från styrelsens möten och besök i respektive verksamhet 6. SKOLLEDNING Styrelsen har delegerat ledning av arbetet på förskolan och skolan till rektor/förskolechef. Skolledningen på Kristinaskolan består av rektor och förskolechef. En förmiddag i veckan har skolledningen planeringsmöte. Under läsåret har skolans rektor varit långtidssjukskriven. Det har inneburit att biträdande skolledare har fungerat som tillförordnad rektor. En del av arbetsuppgifterna lades på arbetslagsledarna. 15

I utvärderingar framkommer det att skolledningen ofta är tillgänglig och att det är lätt att få kontakt med ledningen. Information och instruktioner, t ex vid studiedagar ges på ett tydligt och bra sätt. Personalen upplever att de får stöd och att de ges möjlighet att beskriva sin arbetssituation bland annat genom medarbetarsamtalen. Det framkommer även i personalens utvärdering att viktiga beslut ska förankras på ett tydligare sätt med personalen. Enligt de förutsättningar som har varit under året tycker personalen att prioriteringen av skolledningens arbete har varit bra. En ny skolutvecklingsgrupp bildades bestående av skolledare, förstelärare och AE ledare. Arbetet påbörjades för bland annat strukturera det systematiska kvalitetsarbetet. De gjorde ett årshjul över när de olika arbetsuppgifterna ska utföras. Prioriterade mål för skolledningen är: att fortsätta strukturera skolledningens arbetsfördelning att ge personalen stöd och handledning i sitt arbete att revidera arbetsbeskrivningar till annan personal än pedagoger att se över och revidera och skriva nya riktlinjer/rutiner/planer/dokument där det behövs att vara tydlig med information vid förändringar och beslut att besluten ska förankras tydligare med personalen innan de fattas Arbetsgrupper möten A. Stormöten Stor AE Stor AE är ett möte där skolledningen ger viktig information, om större förändringar i verksamheten. Tiden kan även användas till t.ex. gemensam utbildning, gemensamma aktiviteter mm. Vid läsårsstarten ändrades konferensdagen från torsdagar till tisdagar, för att lättare kunna samarbeta med andra friskolor. Under året minskade antalet Stor AE till förmån för fler lill AE, eftersom konferenstiden minskades med 45 minuter per vecka. Alltmer information ges via den digitala anslagstavlan, mejl och ae ledarna. Halvdagen, som delar av festkommittén hade planerat, då vi samarbetade i tvärgrupper var uppskattad. Linda Ulmå har varit och föreläst om livskvalité. Prioriterade mål för Stor AE är: att viktig information och eventuellt större förändringar i verksamheten informeras på Stor AE att det finns en dagordning och planering för mötet och att det skrivs protokoll som delas med personalen att stärka gemenskapen för hela skolan, t ex genom tvärgruppsindelning och gemenskapsaktiviteter att tiden används till gemensam utbildning/fortbildning/föreläsningar när det är utbildningsdag kan det vara tillfälle för hela skolan att träffas en del av dagen, även om man inte deltar i samma utbildning hela dagen att de olika skolutvecklingsgrupperna informerar om sitt arbete (lägesrapport) B. Arbetsenheterna Lill AE Kristinaskolans grundskola är indelad i tre arbetsenheter, AE FF 3, AE 4 6 och AE 7 9. Dagordning och protokoll skrivs i samband med varje möte och organiseras på drive. För att utveckla ae ledarnas roll gick en av dem på en tre dagars kurs under vårterminen. Detta delades senare med de andra ae ledarna och biträdande rektor. Varje vecka har AE ledarna och skolledning träffats i AE ledarmötet, för att planera verksamheten och ta upp frågor från Lill AE. Mötena har fungerat bra och har gett struktur och samordning för hela grundskolan. Strukturen på arbetet i Lill AE har blivit tydligare genom att arbetet är indelat i tre huvuddelar: 1. Aktuella ärenden och praktiska frågor från AE och från AE ledarmötet 16

2. Elevvårdsärenden 3. Pedagogiskt samtal Prioriterade mål för arbetsenheterna (Lill AE) är: att tiden används på bästa sätt för att föra skolan, AE och den enskilde pedagogen framåt i det pedagogiska arbetet att all personal i större utsträckning ges möjlighet att delta på konferenserna och särskilt under elevvårdsdelen att mötena är konstruktiva och lösningsinriktade att elevvårdsärenden tas upp och manualen för elevvårdsarbetet följs att mentorn dokumenterar elevvårdsarbetet i elevvårdspärmen att de pedagogiska samtalen förbereds av AE ledaren att deltagarna förväntas tillföra sina funderingar, idéer och åsikter i det pedagogiska samtalet att ae ledaren skapar rutiner för hur information till och från de som inte deltar på ae ska överlämnas, t ex mellan assistenter och klasslärare att all personal som arbetar i AE i möjligaste mån ges möjlighet att kunna vara med C. Förskolan Personalen har arbetat mycket med gruppdynamiken och barnens språkutveckling. Arbetet med Lpfö98 har tydliggjorts för barn och föräldrar. Förskolan har tilldelats extra resurser av specialpedagogiska skäl, där personalen bland annat fått handledning. Barngruppen har vid fler tillfällen delats in i mindre grupper varje vecka. I utvecklingssamtalen har bildmaterial använts i större utsträckning. Samarbetet mellan förskola och skola har ökat då de varit delaktiga i skolans olika gemensamma dagar (tex vildmarksdag, FN dagen, Kristinaskolans dag). Samtal med blivande lärare i förskoleklass har utvecklats. Specialläraren har varit med delaktig och kunnat hjälpa till med barn med behov av särskilt stöd. Det har skett en utveckling när det gäller IKT. Prioriterade mål för förskolan är: att stärka språket hos barnen att stärka gruppen och arbeta med gruppdynamik att fortsätta synliggöra läroplanen för föräldrarna att planera verksamheten utifrån läroplanen att fortsätta utveckla arbete med pedagogiska appar att utveckla sättet att dokumentera den pedagogiska processen att undersöka om förskolans uteområden kan utökas att barnens intresse ska större påverkan av verksamheten att skapa verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet att ha genomgång av HLR utbildning för mindre barn D. Fritidshemmet Fritidshemmet, som kallas för fritids, har 75 platser från förskoleklass till år 3. De flesta av skolans yngre elever har behov av skolbarnomsorg. Detta ställer stora krav på verksamheten men även på personalen. Fritidshemmet har delats i två avdelningar, yngre respektive äldre. Fritidspersonalen tycker att de kommit igång med aktivitetsgrupperna på båda avdelningarna. Prioriterade mål för fritidshemmet är: att fortsätta utveckla arbetet med aktivitetsgrupper där barnen väljer olika aktiviteter att barnen skall lära sig leka att barnen skall våga prova nya saker att arbeta med EQ frågor t ex känslor, våga vara en juste vän 17

att samordningen mellan grupperna ska bli bättre att tydliggöra syftet med olika aktiviteter att dela planering med all berörd personal att få in mer musik i aktiviteterna E. Skolutvecklingsgrupper På skolan finns olika grupper. Alla grupper ses som skolutvecklingsgrupper. På AE ledarmötena ses gruppernas konstellation och innehåll kontinuerligt över. Följande grupper finns läsåret 2014/2015: a. Kartläggningsgrupp/skolintroduktion Denise, Angelica b. Bibliotek Åsa c. Idrottsdag/friluftsdag Agnello, Josefin, Marie c. Antimobbingteam Anna, Hanna, Öjvind, Lisbeth, Elin, Maria B, Viviana ht 14, Ulrika d. Skolutveckling Heléne, Dan A, Carina, Maria L e. Kulturombud Ulrika f. F klass Annika, Kristina P g. Skolavslutning Angelica, Philip, David h. Röda tråden Christer ht 14, Öjvind, Heléne, Emma T i. Eventpärmen: Kristine j. Visioner kring den fysiska miljön Dan B, k. Hemsida Christer ht 14, Heléne Prioriterade mål för skolutvecklingsgrupperna är: att alla grupper ska ses som skolutveckling att gruppens arbete skall resultera i skolutveckling att det skrivs lägesrapport, som delas med berörda/på Stor AE att material för återkommande aktiviteter samlas i eventmappen F. Röda tråden i kunskapsutveckling En av skolutvecklingsgrupperna kallas Röda tråden. Syftet med röda tråden arbetet är att tydliggöra en gemensam röd tråd i färdigheter/förmågor hos eleven genom hela grundskolan. Under läsåret avslutades arbetet med att färdigställa de resterande dokumenten om konsterna. Prioriterade mål för röda tråden att utbilda all personal i röda tråden så att alla har en bra insikt i projektet att hitta bra vägar att kontinuerligt implementera arbetet på hela skolan G. Ämnesgrupper För att utveckla och hantera frågor som rör det specifika ämnet har skolan ämnesgruppsmöten. Gruppen samlas ett par gånger per termin. Alla pedagoger tillhör någon ämnesgrupp men en pedagog kan ingå i flera ämnesgrupper. Samarbetet med andra skolor ( Friskolor på lika villkor, FLV ) kommer att ske i ämnesgrupper. Under läsåret 14/15 prioriterades i första hand arbetet med SIUP och MMÖ. Vi hade en egen ämnesträff i september och en med Assaredskolan i oktober. De två övriga ämnesträffarna som var planerade med FLV ställdes in av de andra skolorna. Prioriterade mål för ämnesgrupperna är: att utveckla de olika ämnena på skolan att strukturera och utforma en planering i ämnet från förskoleklass (FSK) till år 9 att hitta en röd tråd i ämnet från FSK till år 9 att hantera och finna lösningar på praktiska problem i ämnet 18

att delge andra kollegor idéer, planeringar och lyckade lektioner/moment att fortsätta arbetet med FLV 7. ELEVHÄLSAN EHT Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram och betonas i de nya riktlinjerna från Skolverket. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Under hösten 14 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av elevhälsan på skolan. Under läsåret 14 15 förändrades skolans sätt att ha Elevvårdsgenomgång (EVG). Istället för att samla all berörd personal/ae och hela EHT vid sammanlagt tre hela AE möten per termin för att gå igenom klasserna, har EHT delat upp sig på enheterna varje AE istället. Detta gäller den del av AE då elevvården prioriteras. En planering över vem som kommer har gjorts inför varje termin och då finns möjligheten för AE ledaren att planera inriktningen på elevvården utifrån vem som kommer från EHT. Skolsköterskan och skolläkaren har gjort särskilda insatser för de nyanlända på skolan. På vårterminen lyssnade F 6 och övrig berörd personal på en föreläsning med Johanna Björk, från Ågrenska, om neuropsykiatriska funktionshinder, NPF. Prioriterade mål för EHT är: att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande och hälsa att stödja elevernas utveckling mot måluppfyllelse att kommunicera, ge information och feedback till AE och klasslärare/mentorer att ge stöd till pedagoger/mentorer i deras arbete att fortsätta arbeta ute bland eleverna att fortsätta ha ett nätverk med andra skolor fortlöpande kompetensutveckling om att möta barn med särskilda behov 8. ANTIMOBBINGTEAM (AMT) Kristinaskolan har ett antimobbingteam. Teamet träffas regelbundet och som stöd i arbetet har de skolans dokument årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret 14/15 reviderades Kristinaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen presenterades på AE och vi planerade och genomförde en påskvandring i vildmarksgrupperna för att stärka gemenskapen över klasser och stadier. På AE7 9 arbetades det med Bästa språket under vårterminen. Både elever och föräldrar engagerades för att minska på fult och kränkande språk. Trivselledarna på FF 6 har ordnat rastaktiviteter på lunchrasten en gång i veckan. De har haft löpande planering ihop med ansvarig lärare. Under vårterminen fanns det kamratstödjare på skolan. Prioriterade målsättning för AMT är: att fortsätta arbetet med att förebygga mobbning och kränkningar genom att t ex ha olika projekt i klasserna att informera i klasserna om antimobbingteamets arbete och vilka som ingår i gruppen göra en affisch, som den på skolans hemsida att informera om var eleverna kan vända sig i mobbnings och kränkningsärenden att skriva protokoll vid mötena att ta i och hantera mobbningsärenden att få tid på AE, utöver grupptid, för att planera projekt, hantera ärenden och återkoppla eller planera ihop med AE att ansvara för implementeringen av Kristinaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling bland både personal och elever 19

9. SPECIALPEDAGOGISKA STÖDINSATSER A. Speciallärare/specialpedagog Kristinaskolan har stödinsatser för elever som inte klarar målen eller behöver åtgärdsprogram av andra anledningar. Inför läsåret 14/15 reviderades de allmänna råden angående Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolans speciallärare informerade på AE om förändringarna och utvecklingssamtalsblanketterna förändrades utifrån de nya direktiven. Kristinaskolan har under läsåret fått en bättre struktur och ordning kring specialpedagogiska stödinsatser. Arbetet leds av specialläraren på skolan som har upprättat ett system för åtgärdsprogram. Pedagoger har getts handledning då det behövts för att skriva åtgärdsprogram och dokumentationen har blivit bättre. Specialläraren har även koll på att utvärdering av åtgärdsprogrammen sker. Arbetet i Arken (se förklaring längre ner) har strukturerats och leds av specialläraren. Specialläraren har också avsatt tid varje vecka för att handleda resurspersonal. Skolan har även tagit in en extern specialpedagog för att handleda förskolans personal. Prioriterade mål för specialläraren är: att arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram att revidera mallen för åtgärdsprogram och mallen för SIUP, så att man kontinuerligt kan fylla i extra anpassningar att upprätta ett system för åtgärdsprogrammen att följa upp och utvärdera åtgärdsprogram att kartlägga behoven av stöd i de olika klasserna att leda och strukturera Arkens arbete att vid behov själv handleda eller möjliggöra annan handledning för pedagogerna att planera och ge stöd i språkutveckling, läs och skrivutveckling och matte på skolan B. Förberedelsegruppen FBG För att nyanlända elever ska få en god start och kunna fokusera på att lära sig svenska språket har Kristinaskolan en förberedelsegrupp. Klassen leds av en särskild pedagog som ansvarar för de här eleverna. I ansvaret ligger det att ha utvecklingssamtal och föräldrakontakt. Klassläraren/övriga mentorer har ansvar för hela klassen. Prioriterade mål för FBG är: att fortsätta att kartlägga de nyanlända och sätta dokumentet i Elevvårdspärmen att skriva en bakgrund på svenska som andraspråksfliken i den skriftliga dokumentationen om när eleven kom till Sverige osv att fortsätta ge eleverna en grund och extra undervisning i det svenska språket att stötta eleverna i att tala svenska i största möjliga mån på skoltid att successivt slussa ut eleverna i sina klasser att de nyanlända eleverna integreras i sina vanliga klasser så fort det går och i så stor grad som möjligt att arbeta fram rutiner på hur FBG ska arbeta och hur dialogen med mentorerna/ämneslärarna ska ske att ge de nyanlända eleverna studiehandledning i sitt modersmål C. Arken Som en del i att ge elever med behov av stöd under en viss period har skolan Arken (år 4 6). I Arken arbetar pedagoger i en mindre grupp med åtgärder som bestäms i åtgärdsprogram eller i samråd med specialläraren/mentorerna/ämneslärare. Ansvarig lärare ser till att eleven som kommer till Arken har med sig en plan för det fortsatta arbetet. 20

Prioriterade mål för Arkens arbete är: att fortsätta ge stödundervisning till elever att dokumentera insatser som görs för en elev att utveckla samarbetet med speciallärare/mentorer/ämneslärare D. Simundervisning Ett av kunskapskraven i idrott och hälsa är att kunna simma för att få betyg i ämnet. Därför kommer skolan att fortsätta erbjuda extra simundervisning. Vårterminen 15 klarade alla i åk 9 simkraven. Prioriterade mål med simundervisningen är: att testa simkunnighet och ha simundervisning tidigare, gärna från åk 1 att få fler elever att kunna simma att alla elever ska kunna simma när de lämnar grundskolan E. repulse En del av elevvårdsarbetet är att erbjuda vissa elever repulse, som går ut på att eleverna ska lära sig hantera olika känslor. Skolan ser ofta en positiv förändring hos de elever som genomgått repulse. Eleverna har fått verktyg och strategier för att hantera sina känslor och framförallt aggressivitet Prioriterade mål för arbetet med repulse är: att fortsätta erbjuda fler elever repulse att eleverna efter att ha genomgått repulse har strategier för att hantera sin aggressivitet F. Studie och yrkesvägledare SYV Kristinaskolan köper tjänsten av Vägledningscentrum. Tidigt på höstterminen hade SYV ett informationsmöten med föräldrarna i år 9. Alla elever i år 9 har fått vägledning och stöd av SYV för att kunna välja till gymnasiet. Skolan har haft överlämningsmöte med gymnasieskolan där de elever som legat i riskzonen att inte komma in på gymnasiet kartlagts. Prioriterade mål med SYV är: att alla elever i år 9 ska ha genomgått samtal med SYV att SYV handleder eleverna till att göra de val som är bäst för dem att tillsammans med rektor, mentor och speciallärare kartlägga och bevaka elevernas betyg att tillsammans med rektor, mentor och speciallärare ha en överlämningskonferens med gymnasieskolans kartläggningssamordnare 10. SCHEMABRYTANDE VERKSAMHET Under läsåret läggs flera dagar in i kalendariet då den vanliga undervisningen bryts. A. Elevens val/temadagar Fyra heldagar under året avsätts till elevens val. Tanken med detta är att ge eleverna fler valmöjligheter och att få fler möjligheter att testa på olika aktiviteter. Under läsåret 2014/2015 reviderades instruktionen för elevens val och arbetslagsledarna för 4 9 tog över planeringen och ansvaret för genomförandet. Prioriterade mål för elevens val/temadagar/lekdagar är: att eleverna ska kunna välja aktivitet som de är intresserade av att kunna fördjupa sig i något ämne att eleverna ska få ökad lust att lära sig ny kunskap 21

B. Friluftsdagar och idrottsdagar Skolan genomför olika friluftsdagar och idrottsdagar. Ansvaret för de här dagarna har idrottslärarna. Skolan har genomfört ovanstående aktiviteter på planerat sätt. Skolan sätter ett stort värde på att genomföra de här dagarna för att det ger positiva effekter för gemenskapen och ett ökat samarbete. Prioriterade målsättning för frilufts och idrottsdagar är: att stärka gemenskapen mellan eleverna genom att samarbeta att stärka gemenskapen mellan elever och personal att stärka lagandan i de åldersintegrerade grupper eleverna är indelade i (blå, röd och vit) att få eleverna att stödja varandra och att äldre elever tar hand om de yngre att få eleverna att inse vikten av att idrotta och av friluftsliv att inspirera eleverna till ett mer fysiskt aktivt liv C. PRAO År 8 och år 9 genomför PRAO. Syftet med PRAO är att eleverna ska komma ut till arbetsplatser för att få en inblick i och kunskap om arbetslivet. Under 2014/2015 förändrades rutinerna kring PRAO på skolan. PRAO perioden kortades ner till en vecka för år 9, hade tidigare varit två veckor, och enbart PRAO platser via Praktikplatsen.se godkändes. Under veckan kontaktar lärarna elevernas handledare och eleverna. Det finns möjlighet för elever att inte göra praktik utan att vara på skolan och arbeta med skolämnen istället. Prioriterade mål för PRAO är: att alla elever i år 8 och 9 ska få möjlighet att praktisera i arbetslivet att alla elever ska få höra av en pedagog på skolan att eleverna ska fungera på arbetsplatserna och inse vikten av att få göra PRAO D. Storsamlingar Kristinaskolan genomför olika gemensamma storsamlingar t ex morgonsamlingar och gudstjänster för hela skolan med aktiviteter av annat slag. Vi har varit både i Gunnareds kyrka och i Kristallen. Vi har haft besök från Vännernas hus, som skolan har ett samarbete med. Prioriterade mål för storsamlingarna är: att framhålla skolans kristna profil att stärka skolans gemenskap E. Kristinaskolans dag Varje läsår på vårterminen genomförs Kristinaskolans dag. Aktiviteterna startar kl 16.00 och håller på till ca 19. Skolan besöks av föräldrar, bekanta och boende i närområdet. Under dagen genomför eleverna aktiviteter och visar upp vad de gjort under terminen. Målsättningen med dagen är: att stärka gemenskapen i klassen att stärka gemenskapen över hela skolan att visa upp och marknadsföra skolan för föräldrar och andra intresserade att eleverna skall få en trevlig och spännande dag tillsammans 22