ELEVVÅRDSPLAN lå 09/10

sidan 1 av 9 ELEVVÅRDSPLAN lå 09/10 MÅL FÖR ELEVVÅRDEN Elevvården i Järvsö ska verka för elevernas välbefinnande och för en god studiemiljö. Elevvården skall ge eleverna snar och god hjälp i olika frågor samt fungera som en naturlig del av skolmiljön. Innehållsförteckning 1. Samarbetspartners 2. Arbetsgång 3. Specialundervisning 4. Likabehandlingsplan 5. Frånvarokontroll och åtgärder vid skolk. 6. Klassplaceringar, överlämningskonferenser 7. Gemensamma normer för elever och personal i Järvsö skolor Del 1. Skolans samarbetspartners Målsman har huvudansvaret för sitt barn. Skolan, främst klassföreståndaren, skall informera målsman om vad som händer barnet i skolan och hur barnets utveckling och studiesituation ser ut. Målsman skall erbjudas att samverka i elevvårdsarbetet på ett tidigt stadium. Elevens egenansvar måste utvecklas. Elev och målsmän diskuterar tillsammans med klassföreståndare, arbetslaget och ev. i elevvårdskonferens aktuella problem och tar gemensamt beslut om vilka åtgärder som bäst främjar elevens utveckling och studier. Eleven skall närvara efter ålder och förmåga. Ärenden som klassföreståndaren inte själv kan lösa tillsammans med elev och förälder diskuteras i arbetslaget. En trygghetsgrupp finns på varje skolenhet. De träffas minst en gång per månad för att fånga upp sociala problem bland eleverna. Elevsamtal, konflikthantering, bevakning av lika behandling som ej klaras upp i klassen eller arbetslaget ingår i gruppens uppgifter. Målsmans ansvar Elevens ansvar Arbetslaget Trygghetsgrupp 1

sidan 2 av 9 I trygghetsgrupperna ingår; Nybo skola: Hanna Ström, Viola Iggström, Anna Olsson Sörgården: Sassa Norling, Anne Ångström Centrumgården: Ammy Schultz Persson, Mia Ljungberg-Ohlsson, Birgitta Helmersdotter-Norman, Karin Fjäll Strömstedt, Marie-Louise Johansson I Järvsös lokala elevvårdsteam ingår Marie Plomér (rektor F-2), Ahmad Odeh (rektor 3-9), Marianne Shamir (specialpedagog F-5) och Karin Fjäll (specialpedagog 6-9) samt Ammy Schultz Persson (skolsköterska). Elevvårdsteamet är ett stödteam för Järvsö. Elevvårdsteamet arbetar med en övergripande planering av elevvårdsarbetet och fastställande av elevvårdsplanen. Ibland finns behov av att koppla in skolpsykolog från det Centrala stödteamet. Detta skall ske på ett tidigt stadium, då relationsbearbetning och behandlingsarbete är processer som spänner över lång tid och deras roll kan på så sätt avdramatiseras. I det centrala stödteamet finns förutom psykolog även specialpedagoger och skolläkare. Skolan samarbetar, främst i förebyggande syfte, med socialtjänsten via Lill-Tryggve (förskola-åk 5)och Stor-Tryggve (åk 6-9). Skolsköterskan, specialpedagogerna samt rektor träffar dessa 1 gång/månad. Personal från Fritidsgården Metro deltar alltid i Stor-Tryggve. Polis kan närvara vid dessa möten. Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (se bilaga 10). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd". Rektor kan stå för denna anmälan. Vårdnadshavare skall informeras när anmälan görs. BVC, Habiliteringen, Barn- och Ungdomspsykiatrin/BUP, Hörselkonsulent och Logoped i Hudiksvall, Syncentralen i Gävle samt Specialpedagogiska Institutet Östra regionen är samtliga externa samarbetspartners till skolan. De anlitas när elev är i behov av stöd som kommunen ej har egen kompetens för och bistår då med handledning till personal och föräldrar och kan även göra utredningar. Elevvårdsteamet Centrala stödteamet Tryggve/ socialtjänsten Socialtjänstlagen Externa samarbetspartners 2

sidan 3 av 9 Del 2. Arbetsgång vid elevärenden Elevvården i en skola har alla i skolan ansvar för. Klassföreståndare har huvudansvaret för elevvården i sin grupp. Med honom/henne diskuterar speciallärare, specialpedagog, och andra lärare, studievägledare och andra befattningshavare uppkomna problem i gruppen. Klassföreståndarna tar kontinuerligt de hemkontakter som behövs t.ex. om - en elev har studiesvårigheter - man misstänker att en elev skolkar. OBS! Omedelbar telefonkontakt. - en elev kommer för sent upprepade gånger - en elev uppträder olämpligt t.ex. i matsalen - en elev lämnar skolans område - en elev varit inblandad i våldshandling eller annan kränkande handling - en elev håller på med skadegörelse eller nedskräpning - en elev röker Hela arbetslaget skall ta hand om den övergripande elevvården i de klasser som ingår. Varje arbetslagskonferens skall innehålla elevvårdsarbete. En genomgång görs då av varje klass. Beslut som fattas måste dokumenteras och den del av elevvårdsdokumenten som innehåller namn och åtgärder för elev förvaras hos specialpedagog. Många problem kan lösas tillsammans med elev + målsman i arbetslaget. Vid påföljande arbetslagskonferens går man igenom protokollen och kontrollerar att besluten är åtgärdade. Ledamöter ur Elevvårdsteamet deltar vid behov. Minst en gång per termin är specialpedagogen med vid en genomgång av varje klass för att tidigt bli informerad om problemställningar och för att önskade utredningar skall komma till stånd. Ärenden som inte klaras upp av klassföreståndare och arbetslag kan tas upp i ett elevvårdsmöte med målmän och specialpedagog. Vid behov kan ämneslärare, speciallärare, skolsköterska, psykolog eller studie- och yrkesvägledare delta. När skolsvårigheterna är sådana att speciella åtgärder måste sättas in går ärendet vidare till Elevvårdskonferens. Rektor sammankallar till elevvårdskonferens. Av kallelsen skall framgå vilka som är kallade. Kallelse till elevvårdskonferens lämnas till berörd personal senast en vecka innan. (bilaga 5) Klassföreståndare anmäler elevvårdskonferensärendet till specialpedagog. Då klassföreståndare gör anmälan skall redan en ordentlig probleminventering vara gjord och åtgärder vara diskuterade i arbetslaget och ev. i elevvårdsmöte. Olika befattningshavare kan ha hjälpt till att klarlägga såväl social bakgrund som vilka skolsvårigheter eleven har. Klassföreståndare meddelar föräldrarna i förväg. Kortfattade protokoll skrivs av specialpedagog vid varje elevvårdskonferens och undertecknas av såväl rektor som målsman innan de arkiveras. (bilaga 5) Elevvård allas ansvar Klassföreståndare huvudansvarig Övergripande elevvård Arbetslagets ansvar Elevvårdsmöte Elevvårdskonferenskallelse Elevvårdskonferens Elevvårdskonferensprotokoll 3

sidan 4 av 9 Protokollet skall innehålla: - beslut om åtgärder - vilka som är huvudansvariga för att beslut verkställs och för att kontakter tas (vanligen klassföreståndare och den/de som tidigare arbetat med eleven). - datum för uppföljning Beslut om speciella åtgärder, t.ex. anpassad studiegång, måste rektor informera Barn- och utbildningsnämnden om, Specialpedagogen ansvarar för att samtliga elevvårdsärenden dokumenteras och förvaras i låst arkivskåp. Barn- och utbildningsnämnden Förvaring av dokument Del 3: Specialundervisning Varje arbetsenhets lärarresurser skall även täcka specialundervisningen. Resursen måste användas mycket flexibelt efter elevernas behov och får ej resultera i fasta grupper som utestänger andra elever från specialundervisning. Om ett nytt behov uppstår måste omfördelning göras. För att kunna utvärdera specialundervisningens nytta bör det finnas periodvisa uppehåll för eleven. När en elev har ett mycket stort behov av extra stöd tilldelas eleven riktad specialundervisning som reserveras för denna elev. Elev som är i behov av stöd för sitt tal erbjuds stöd av Marianne Shamir. Specialundervisning Riktad special undervisning Talpedagog Del 4. Likabehandlingsplan. Begreppet "kränkande behandling" är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas som annorlunda, är ofta en grund för kränkning. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner, som t.ex. skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer - när som helst. Begreppet kränkande behandling En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 4

sidan 5 av 9 Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Förebyggande arbete för att förhindra all kränkande behandling. Varje skolenhet skall ha utarbetade handlingsprogram mot kränkande behandling och aktivt och målinriktat förebygga och förhindra mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet och homofobi. Planen skall ses över och följas upp varje år. God uppsikt i och utanför klassrummet skall alltid finnas. Under rast och i väntan på bussar skall utsedda rastvakter befinna sig tillsammans med eleverna enligt rastvaktsschema. Diskussioner om hur man umgås med varandra måste ständigt pågå i klassen och tillsammans försöker man nå lösningar på eventuella konflikter. Allvarligare och svårlösta problem tar Trygghetsgruppen hand om. Genom kartläggning och kontinuerliga samtal med elever och föräldrar om elevens skolsituation kan man tidigt upptäcka kränkande behandling. Kränkande handlingar Handlingsprogram Tidig upptäckt Åtgärder vid kränkande handlingar Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Den personal som först blir klar över att en kränkning kan ha ägt rum är ansvarig för att en utredning startar. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade och utföras i enrum. Utredningen skall dokumenteras på därför avsedd blankett (se bilaga 6). Utredningen bör allsidigt och kortfattat belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om personal misstänks för kränkning av en elev bör rektor ansvara för utredningen liksom om elev kränker personal. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras skyndsamt. Elevvårdsteamet skall snarast informeras om det inträffade och de tar då ställning till hur de inblandades fortsatta dag i skolan skall utformas. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till Socialtjänst, Polis eller Arbetsmiljöverket skall göras. (Se bilaga 10) Rektor står för denna anmälan och en kopia lämnas till föräldrarna. Det är viktigt att åtgärder sätts in genast och de inblandade får ej lämnas ensamma. Åtgärder vid kränkande behandling Dokumentering Informera Omedelbara åtgärder Åtgärder skall grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och bör som regel riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. 5

sidan 6 av 9 Åtgärder på individnivå bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Vid behov skall ett åtgärdsprogram upprättas för den utsatte såväl som för den/de som utfört kränkningen. Eleven och dennes vårdnadshavare skall ges tillfälle att medverka vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. Den som utrett händelsen måste följa upp den de närmaste dagarna efter att den ägt rum. Skolsköterskan bör vid allvarliga fall under den närmaste veckan undersöka om det kvarstår behov av ytterligare hjälp. Efter en månad gör skolsköterskan en uppföljning för att se om några problem kvarstår. Utifrån de enskilda fallen bör alltid överväganden göras om åtgärder också bör vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- och skolnivå. Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån av t.ex. Tryggve eller Elevombudet. Uppföljning Del 5. Frånvarokontroll och åtgärder vid skolk. Frånvaro pga. sjukdom eller annan anledning t.ex. tandläkarbesök meddelas av målsman per telefon första frånvarodagen kl 8.00 8.15 till klassföreståndaren för elev i åk 1 6 och till skolsköterskans telefon för elev i åk 7 9. Skolsköterskan noterar anmäld frånvaro i personalrummet. Sjukanmälan Sjukdom som inträffar under pågående skoldag anmäls till klassföreståndare eller någon i arbetslaget, alternativt till skolsköterskan eller till expeditionspersonal. Den som tar emot informationen lämnar den vidare till klassföreståndare. Det åligger all personal, även fritidshemmet enligt ny lag från 1/7-08, att notera frånvarande elever. Lärare måste varje lektion anteckna frånvarande elever på frånvarorapporten (bilaga 1). Klassföreståndare för varje dag in frånvaron i klassboken och den arkiveras vid terminens slut. Sen ankomst är en form av skolk där även kamrater störs. Ämne som missas på grund av sen ankomst eller av att eleven glömt ta med sig arbetsmaterial tas igen genom lämplig uppgift. Sen ankomst skall föras in på frånvarorapporten. OBS! Lärare som misstänker att elev skolkar meddelar klassföreståndare omedelbart. I de fall en elev ej är sjukanmäld eller har beviljats ledighet ringer klassföreståndare till hemmet eller till målsmans arbete och kontrollerar varför eleven är frånvarande. Pärmar skall finnas på expeditionen med klasslistor med målsmäns aktuella hem- och arbetstelefoner. Alla lärare antecknar alla samtalstillfällen med hemmet. Frånvarokontroll Sen ankomst Ogiltig frånvaro Upprepad frånvaro 6

sidan 7 av 9 Har eleven 5 frånvarotillfällen under en och samma månad kontaktar klassföreståndare skolsköterskan som tar telefonkontakt. Definition av skolk: Frånvaro från lektion som inte är 1. frånvaro på grund av hinder som skolan godtar (sjukdom, tandläkarbesök osv.) 2. frånvaro på grund av beviljad ledighet Skolk Vid skolktillfälle 1-2 samtalar klassföreståndare med elev och förälder. Det kan också vara aktuellt att diskutera det i arbetslaget tillsammans med eleven. Vid skolktillfälle 3 anmäls ärendet av klassföreståndare till rektor och elevvårdkonferens efter diskussion i arbetslaget. Målsman, elev och berörd lärare kallas. Elevvårdskonferens fattar beslut om åtgärd. Vid skolktillfälle 4 upprepas mönstret enligt punkten ovan. Vid skolktillfälle 5 och fler. Efter diskussion i elevvårdskonferens tar specialpedagog kontakt med Tryggve (socialtjänsten). Del 6. Klassplaceringar och överlämningskonferenser. Klassplaceringsförslag inför åk 6 görs av klassföreståndare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska. I början av läsåret, senast v.37 kallar specialpedagog till överlämningskonferens för de klasser/grupper från förskoleklass till gymnasiet som bytt arbetslag. Specialpedagog och skolsköterska medverkar alltid. V.40 träffas arbetslaget förstärkt med inblandade speciallärare för en uppföljning av stödinsatser för årets åk 3-6-elever. Hur fungerar det för elever i behov av särskilt stöd, vilket stöd har de fått och motsvarar det behovet? Del 7. Gemensamma normer. Allas ansvar att alla trivs! - Uppträd medmänskligt och trevligt - Passa tider - Använd ett vårdat språk - Vårda miljön 7

sidan 8 av 9 Den allmänna skolmiljön - I skolan, liksom i övriga samhället, är det förbjudet att diskriminera eller på andra sätt kränka någon genom hot, slag, retningar, utfrysning, otrevliga mail, sms, otillåten fotografering osv. - Varje arbetsenhet arbetar fram ordningsregler enligt direktiv från Skolverket. - Eleverna får ej lämna skolans område under skoltid. Om elev lämnar området kontaktar klassföreståndaren målsman. - Föremål som kan vålla skada och obehag eller störa skolans arbete får inte medtagas (t ex. mobiltelefon). Föremål kan tas i förvar och återlämnas då eventuellt till målsman. Föremål som kan vålla skada polisanmäls av den som gjort upptäckten. - All skadegörelse skall snarast anmälas till rektor. I matsalen - Anvisad tid för lunch skall hållas. - Av hygieniska skäl får inte eleverna ha ytterkläder och keps på sig i matsalen. - Det som serveras i matsalen skall ätas upp där. - Var och en skall skrapa av tallriken och ställa glas, tallrik, och bestick på rätt plats. - Utsedd matvärd (personal) skall finnas i matsalen under lunchen. - Om elev missköter sig i matsalen kan han/hon under kommande 3 dagar få äta på annan tid. Speciellt angående idrottslektioner - Deltagande: Tillfälligt skadade elever och elever som glömt idrottskläder anmäler sig hos idrottsläraren och deltar efter förmåga. Frikallelse från lektion kräver intyg från målsman, läkare eller skolsköterska. Utrustning: Speciella idrottskläder skall användas och eleverna skall vara omklädda även vid lektion utomhus. Inneskor som ej ger märken på golvet samt skor för utebruk skall användas. - Eleven måste ta med idrottskläder till varje idrottslektion eftersom särskilda förvaringsskåp inte finns. - Värdesaker tas med ner till idrottshallen (lämnas ej i omklädningsrum). I biblioteket - I biblioteket skall råda lugn och ro. - Tala lågmält och uppträd respektfullt mot andra besökare. - Sätt tillbaka böcker på rätt plats. Utlåningsrutiner skall följas. 8

sidan 9 av 9 Ersättningskrav vid skadegörelse i Järvsö I skolans pedagogiska arbete ingår att ge begrepp om de regler, som fungerar även utanför skolans värld. Det är även skolans uppgift att ge eleverna information och kunskap om att skadegörelse kostar pengar för skattebetalarna i kommunen. Vid medveten skadegörelse - vandalisering - och vid vårdslöshet kommer full ersättning att krävas. Skadeståndskravet riktas till eleven. Kravet skickas emellertid till hemmet med en uppmaning till målsman att betala skadeståndet. 9