PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och ansvar mellan personal, elever och vårdnadshavare så att ingen blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Innehåll Inledning och bakgrund 1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling 2. Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter 3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling 4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling 5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling 6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling 7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1: Definitioner och begrepp Bilaga 2: Ansvarsfördelning Bilaga 3: Checklista för åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling Bilaga 4: Rutiner för utredning och dokumentation Bilaga 5: Åtgärder
Inledning och bakgrund Syftet med denna plan är att skydda elever mot kränkningar. Kränkningar kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling (bil 1). Rektorsområde 2 vid Västerviks gymnasium skall präglas av respekt för varandra, och varandras rättigheter. Detta syftar till att skapa en god arbetsmiljö för elever och personal. Trivsel, trygghet och en god arbetsmiljö är en förutsättning för att alla skall ha möjlighet att nå sina mål. Denna plan bygger på Skolverkets allmänna råd 2012 vilka är publicerade i Statens Skolverks författningssamling, SKOLFS 2012:10. Råden grundar sig på skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) samt förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Definitioner och begrepp Hittar du i bilaga 1 Ansvar EHT (elevhälsoteamet) består av rektor, kurator, skolsköterska, SYV och specialpedagog Inom RO X förstärks EHT med den vuxne som, i varje enskilt ärende, kontaktats av den elev som blivit kränkt. Avsikten med detta är att skapa trygghet för eleven i samband med utredningsarbetet. Ansvarsfördelning hittar du i bilaga 2.
1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Aktuella bestämmelser Denna punkt grundar sig på 2 kap. 5 i diskrimineringslagen och 6 kap. 9 i skollagen. Huvudman eller personal får inte utsätta elev för kränkande behandling. Enligt läroplanen för gymnasieskolan skall alla som arbetar i skolan uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla skall vara särskilt uppmärksamma på om någon elev utsätts för kränkningar av personal. Om lärare är inblandad i kränkande behandling skall rektor informeras. Om rektor är inblandad i kränkande behandling skall förvaltningschef informeras.
2. Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Det främjande arbetet utgår från de positiva sidorna i verksamheten för att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Under höstterminen kommer tid att avsättas för arbete med värdegrund, värderingsfrågor och hur vi skapar en skola där alla trivs och känner trygghet. Ansvariga för detta är kurator och skolsköterska. Teambuilding Skolans regler, värdegrund, studieteknik mm Värderingsövningar Personalen kompetensutvecklas fortlöpande, genom EHT försorg, för att öka kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den viktigaste faktorn är det dagliga arbetet i klassrummet/arbetsplatsen, som syftar till att skapa trygghet och lust att lära, genom att alla får vara delaktiga och känna sig sedda, bl.a. genom att alla hejar på varandra, och bryr sig om varandra. Eleverna kan ges tid att diskutera normer, attityder och relationer i samband med klassråd. Övergripande frågor, som utvärderingar och aktiviteter, diskuteras i samband med elevarenorna. Specialpedagog, tillsammans med arbetslagen, undanröjer hinder i lärandemiljön för elever med funktionshinder.
3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling På RO X skall frågan om trivsel, trygghet, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling/mobbning tas upp vid varje utvecklingssamtal resp. medarbetarsamtal. Varje avvikelse från en positiv upplevelse rapporteras till EHT. Detta syftar till att kartlägga om det förekommer kränkningar, och i så fall, var. Regelbundna skyddsronder genomförs. Resultat, eller synpunkter, som har med ovanstående att göra rapporteras till EHT. EHT sammanställer resultaten av ovanstående, och utarbetar förslag som diskuteras i samband med läsårets sista elevarena. När eleverna och EHT är överens om vad som behöver åtgärdas planeras åtgärder som skall genomföras nästa läsår. Åtgärderna skall framgå av nästa plan.
4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling Det är av största vikt att trakasserier och kränkande behandling upptäcks så snart som möjligt, helst innan de har skett. Av särskild vikt är att upptäcka om någon elev känner sig kränkt av personal. Sådana händelser rapporteras till rektor, som snarast vidtar nödvändiga åtgärder. Den årligen genomförda elevenkäten ligger till grund för kartläggningen av riskutrymmen. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot dessa utrymmen. All personal måste snarast anmäla till EHT, eller rektor, om man misstänker kränkningar. Eleverna själva måste aktivt motverka trakasserier och kränkningar, genom att behandla varandra med respekt, och vara uppmärksamma på om det förekommer kränkningar. Dessa skall, i förekommande fall, rapporteras till mentor, eller någon i EHT. Varje elev, samt deras vårdnadshavare, och samtliga anställda vid skolenheten skall känna till planen mot kränkningar, och därmed hur, och till vem, man kan rapportera diskriminering, trakasserier och kränkningar. Planen finns i sin helhet på gymnasiets hemsida.
5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Rektor är ytterst ansvarig för att utredning genomförs. Rektor leder själv utredningen om elev känner sig kränkt av personal. I övriga fall kan utredningen genomföras av två medlemmar ur EHT (varav en kan vara rektor). Utgångspunkten för varje utredning är den enskildes uppfattning av det inträffade. Utredningen syftar till att så väl det är möjligt fastslå vad som hänt. För omyndig elev kontaktas vårdnadshavare. Bilaga 4
6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling Åtgärderna blir en direkt följd av vad som framkommit i utredningen, och har som syfte att varaktigt förhindra framtida trakasserier och kränkningar. Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet, och riktas såväl till den som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. All utredning, liksom alla åtgärder, såväl som uppföljningen, med anledning av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall dokumenteras. Se vidare Bilaga 5
7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling Avsikten med denna plan skall på både kort och lång sikt vara att RO X skall vara befriad från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om kränkningar ändå uppstår skall skolenheten ha en beredskap att snabbt utreda och åtgärda. Planens innehåll skall vara väl känd av såväl personal som elever och deras vårdnadshavare (i förekommande fall). Information om planen, och dess innehåll, skall ske i samband med skolstart i åk 1. Planen skall finnas tillgänglig på skolans hemsida. En utvärdering av planen skall genomföras i augusti, där personal och elever skall vara delaktiga. Eleverna skall då ha getts möjlighet att förbereda utvärderingen i samband med vårterminens sista elevarena. Ansvarig för att detta sker är rektor, i samarbete med EHT. De resultat utvärderingen utmynnar i skall finnas med i nästa plan. Resultaten skall också vara en del av kvalitetsredovisningen.
Bilaga 1 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en individs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter.
Bilaga 2 Ansvarsfördelning På RO X, är det EHT (elevhälsoteamet) som arbetar med dessa frågor. EHT har ett gemensamt ansvar men det är rektor som har det yttersta ansvaret för enhetens arbetsmiljö och arbetet med likabehandlingsfrågorna. Rektor, i samverkan med EHT, ansvarar för: Att: upprätta en plan mot kränkningar som utvärderas årligen i skolans kvalitetsarbete. Att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. Att: förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Att: skaffa den kunskap och det material som krävs för att arbeta främjande och förebyggande. Att: motverka direkt och indirekt diskriminering enligt de kriterier fastställda i lagen. Att: utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling om det kommer till skolenhetens kännedom att det förekommer.
Specialpedagog, tillsammans med arbetslagen, undanröjer hinder i lärandemiljön för elever med funktionshinder. Lärare och annan skolpersonal ansvarar för: Att: följa skolans plan mot kränkande behandling. Att: ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hon/han förmedlar i möten med elever, vårdnadshavare och anställda, samt sträva efter att alla får möjlighet att nå sina mål. Att: se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Att: bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilde personalen är berörd, följs upp. Elevens ansvar är: Att: följa skolans plan mot kränkande behandling. Att: påtala kränkande behandling som förekommer på skolan. Elever vid RO X kan prata med: någon i EHT mentor annan personal på skolan som eleven har förtroende för
Bilaga 3 Checklista för åtgärder vid diskriminering och annan kränkande behandling Om någon får kännedom om diskriminering, kränkning eller trakasserier: All skolpersonal ska agera direkt i akuta situationer där diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer så att den berörda eleven/vuxne inte utsätts för ytterligare kränkningar. All skolpersonal som får kännedom om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska omedelbart meddela detta till någon i EHT. När rapport om diskriminering, kränkning eller trakasserier delgetts EHT. All rapportering om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska leda till en utredning som dokumenteras skriftligt. En återkoppling till den som rapporterat ska alltid ske. Ansvaret för detta har EHT. I utredningen ska alla inblandade få komma till tals och ge sin version av det inträffade. Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas om eleven är omyndig. Vårdnadshavare kontaktas när skolan fått in berördas versioner. När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Åtgärder utformas av EHT i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I åtgärdsplanen ska även en plan för uppföljning och utvärdering finnas med.
Uppföljning av åtgärder Vid mindre grova kränkningar Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Vid grövre kränkningar Vid grövre kränkningar ska individuella handlingsplaner upprättas för den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts. Vad som är mindre grova respektive grövre kränkningar får avgöras av EHT från fall till fall. Vid brottsmisstanke Vid brottsmisstanke ansvarar rektor för att gällande lagstiftning och förordningar följs.
Bilaga 4 Rutiner för utredning och dokumentation Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Om sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller annan kränkande behandling, upptäcks eller anmäls ska planens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. All skolpersonal som får kännedom om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska omedelbart meddela detta till någon i EHT. EHT tar ett gemensamt beslut om hur ärendet därefter hanteras utifrån nedanstående riktlinjer. EHT avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. All skolpersonal ska agera direkt i akuta situationer där diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer så att den berörda eleven/vuxne inte utsätts för ytterligare kränkningar. Riktlinjer Utredning All rapportering om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska leda till att en utredning öppnas. Utredningen dokumenteras skriftligt. En återkoppling till den som rapporterat ska alltid ske. EHT ansvarar för att det görs och avgör vem/vilka som genomför utredningen. När personal misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen.
Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Exempel på aktuella frågor: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever eleven det och vad har eleven för önskemål? Utredaren ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt. Utredaren ska lyssna och samla information, men förhålla sig neutral. Hon/han ska inte lova saker som hon/han senare inte kan uppfylla, t ex att inte föra informationen vidare. Den som har ansvar för utredningen ska samla in information och aldrig inta en medlarroll. En kränkning är inte en konflikt. Medling görs endast på begäran av den kränkte. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vid allvarliga kränkningar görs ett åtgärdsprogram som utgår från nuvarande situation, målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet.
Bilaga 5 Åtgärder Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Åtgärder utformas av EHT i samråd med berörd skolpersonal, den som kränkts, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själv har kompetensen ska den tas in utifrån. Den/de som kränkt Om den/de som kränkt är elever eller anställda på samma skola ska den som ansvarar för utredningen höra deras version. Om den/de är elever eller anställda på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. Den som håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning. Kränkningar måste omedelbart upphöra. Två anställda bör närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andre antecknar. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer. Vårdnadshavare Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas om eleven är omyndig. Vårdnadshavare till myndiga elever kontaktas om berörd elev ger sitt medgivande. Vårdnadshavarna kontaktas när skolan fått in berördas versioner. Vid allvarliga kränkningar bör vårdnadshavaren få en kontaktperson på skolan. Vårdnadshavarna måste få förtroende för att skolan tar tag i situationen på ett professionellt sätt i vilken de har en naturlig roll. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, lärare, elever och vårdnadshavare ska ske. När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavarna ska ske. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis.
Vid mindre grova kränkningar Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Beteendeavtal: Ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer. Hur ska den som kränkts och den/de som kränkt förhålla sig till varandra? Den som kränkts och den/de som kränkt bestämmer själva hur avtalet ska se ut och fungera. Medlingssamtal: Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då ska samtalet alltid avslutas med att beteendeavtal skrivs. Vid grövre kränkningar Vid grövre kränkningar ska individuella handlingsplaner upprättas för den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som ska vidtas för att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i planen. Den individuella handlingsplanen ska även beskriva vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan elev, vårdnadshavare, lärare, rektor och annan skolpersonal. Vid brottsmisstanke Vid misstanke om brott, som misshandel och sexuella övergrepp, ansvarar rektor för att åtgärder enligt gällande lagstiftning och förordningar följs. Uppföljning och utvärdering Efter varje utredning ska en plan för uppföljning och utvärdering finnas. Om EHT bedömer att uppföljning och utvärdering inte är nödvändig ska beslutet tydligt framgå i den skriftliga dokumentationen efter utredningen. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Vad gjorde skolan bra, vad kunde göras bättre och nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna?
Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att planen mot kränkningar behöver revideras. Stäm av med de inblandade när de vill att man ska återkoppla. Vilka förväntningar finns och vad är lämpligt? Avstämning bör ske löpande och anpassas till kränkningens omfattning, oavsett om kränkningen varit stor eller liten och situationen börjar lägga sig och åtgärderna kan avta. Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda. Skolan bör ha ett avslut innan varje terminsslut. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig trygg och att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen. Om eleven byter skola ska eleven till exempel få veta vem man kan vända sig till på den skolan om något händer. När åtgärderna inte behövs längre kan kuratorn på skolan fungera som ett samtalsstöd för eleven.