TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Relevanta dokument
TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

5 Signaler och system i z-planet Övningar 5.1 Bestäm överföringsfunktionen i z-planet för ett system med impulssvaret

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Något om funktionsföljder/funktionsserier

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Tentamen i Envariabelanalys 1

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

16.3. Projektion och Spegling

Induktion LCB 2000/2001

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

============================================================ ============================================================

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Randvillkoren tecknas

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Kursens mål är, förutom faktakunskaper om kursinnehållet, att ge:

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Komplexa tal. j 2 = 1

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Universitetet: ER-diagram e-namn

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Signal- och bildbehandling TSBB03

Föreläsning 9. Digital signalbehandling. Kapitel 6. Sampling. LTH 2014 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Digital signalbehandling

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Spektrala Transformer

Vi bygger ut Blå linje till Nacka

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Stokastiska variabler

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Övning 3 - Kapitel 35

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Matematisk statistik

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Ohm:s lag Resistivitet. Temperaturberoende. Spänningsdelning. EMK, inre och yttre resistans. Seriekopplade spänningskällor

Digital signalbehandling Kamfilter och frekvenssamplande filter

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Transkript:

Istitutioe för dt- och eletrotei 4-8- TETAME KURSAM PROGRAM: m Eletroigejörslije å / läsperiod årsurs /läsperiod 4 KURSBETECKIG LET39 EAMIATOR Sve Kutsso TID FÖR TETAME Fredg 7 ugusti 4 l 3.3 7.3 HJÄLPMEDEL Typgodäd räre Sve Kutsso: Siglprocessor ADSP-5 ASV LÄRARE: m Sve Kutsso telr 77 57 7 besöer tetme l 4.45 och 6. DATUM FÖR ASLAG v resultt smt v tid och plts för grsig ÖVRIG IFORM. Resultt slås sest fredg 3 september 4 Tetmeslösig preseters på urses hemsid fr o m 3 ugusti 4 Motiver ll uppställd smbd och påståede, dvs ge ite br svr ut fullstädig lösigr AM (tetd): CHALMERS LIDHOLME Istitutioe för dt- och eletrotei Bo 8873 4 7 Göteborg Besösdress: Hörselgåge 4 Telefo: 3-77 57 7 Telef: 3-77 57 3 E-post: sve@chl.chlmers.se Web: www.chl.chlmsers.se/ sve

. Bilde visr beloppsspetrt då e sigl beståede v två toer hr freveslyserts vi DFT med 6 puter. Bestäm de två siglompoeters freveser smt de två ompoeters reltiv storler, dvs ite verlig storle ut hur stor de e ompoete är i förhållde till de dr. Smpligsfrevese är Hz (5 poäg) Figur E DFT-spetr. Det är fullt möjligt tt sp ett digitlt filter som sr fsvridig för ll freveser. Föreslå uppbyggde v ett sådt filter. Medför ollfse ågo begräsig? ( poäg) 3. Vid filterdimesioerig vi ivers fouriertrsform så hr vi e frihetsgrd (om vi bortser frå pssbdsförstärige och gräsfrevese) och dett är filtergrdtlet. I smbd med filterdimesioerig vi Prs-McClells metod hr vi i stället två frihetsgrder. Vil är dess och hur ommer vritio v de oli frihetsgrder tt påver filteregesper i de två flle ( poäg) 4. I e reltivt lågvlittiv digitl överförig översäds både tl och e syroiserigsto med frevese 5 Hz vi smm l. I mottgräd seprers tlet och toe geom tt väd ett otchfilter respetive ett bdpssfilter. Båd filtre sll h pssbdsförstärige ett () och väd bdbredde Hz. Smpligsfrevese är 8 Hz. Dimesioer det filter som filtrerr frm syroiserigstoe (4 poäg) 5. Aväd bilijär trsform för tt bestämm differesevtioe för det tidsdisret filter som uppför sig som det log filtret med edståede överförigsfutio. Smpligsfrevese är 48 Hz H ( ω) j ω,5 5 3 5 5 π ω π = + j ω (5 poäg) tetme 7 ugusti 4 sid

6. I vår siglprocessor ALU: ofigurers för tt ge bottig eller så lld wrp roud om beräigsresulttet blir för stort. Hur sulle de två resultte bli om vi gjorde dditioe 6A+54 med de två oli ofigurerigr? ( poäg) 7. ) Sriv ett progrm för vår siglprocessor som berär differese [] [ ] vid vrje smplig och sicr ut de silld vi processors serieport för överförig till e eter codec. Äve isigle ommer frå codece vi serieporte och smplige styrs v mottgigsvbrott frå serieporte. Atg tt ll iitierig ilusive iitierig v serieporte ser vi e färdigsrive modul som rops vi lbel iit_reg. b) Vil frevesegesper hr systemet? c) Atg tt ovståede processor sitter i ett system med både etert progrm- och dtmie. Sriv riteturfil för systemet om vi väder e ed bootsid, som ldds i vid reset, och om det eter progrmmiet är 8 lågt och strtr på dress 8 med det eter dtmiet är lågt och äve dett strtr på dress 8. Eftersom de eter mie sll väds för dtlgrig uder progrmörige så är de RAM-mie d) Hur sulle de eter mie i prtie byggs upp i ovståede fll? (4++3+ poäg) tetme 7 ugusti 4 sid 3

Trsformtioer mell s- och z-pl j ω z z + ω Ω t K s p K p T e z Tbell 4.4 De disret fourierseries egesper Egesp eller opertio Periodis sigl Disret fourierserie Trsform [ ] = = [ ] e π j Ivers trsform [ ] = = e π j Lijritet [ ] + B [ ] A + Bb A Tidssift [ ] Differetierig [ ] [ ] e e π j π j Tidsitegrtio Fltig m = = [ ] = [ m] [ m] e π j b Modultio [ ] [ ] Reell tidsfutio [ ] Re Im m = = m b m ( ) = Re( ) ( ) = Im( ) * tetme 7 ugusti 4 sid 4

Tbell 4.5 De tidsdisret fouriertrsfomes egesper Egesp eller opertio Aperiodis sigl Disret fouriertrsform Trsform [ ] ( Ω) = [ ] = e j Ω Ivers trsform [ ] = ( Ω) π π e j Ω ( Ω) dω Lieritet [ ] + b [ ] ( Ω) + b ( Ω) j Ω Tidssift [ ] ( ) Differetierig [ ] [ ] Ω e j Ω ( Ω) { e } Fltig [ ] [ ] ( Ω) ( Ω) Modultio [ ] [ ] π π ( λ) ( Ω λ) dλ tetme 7 ugusti 4 sid 5

Tbell 4.6 Trsformpr för de tidsdisret fouriertrsforme Vågform Aperiodis sigl [ ] Spetrum ( Ω) δ [ ] Impuls δ[] [ ] j Ω δ e Tidssiftd impuls δ[- ] Ehetssteg u[] u [ ] e j Ω + = ( Ω π ) π δ u [ ] < e j Ω Epoetilfutio Retgulär puls [ ] = m [ ] = > m si m + Ω Ω si tetme 7 ugusti 4 sid 6

Tbell 4.7 Egesper hos de disret fouriertrsforme (DFT) Egesp eller opertio Sigl DFT Trsform [ ] [ ] [ ] = = W Ivers trsform = = [ ] [ ] W [ ] Lijritet [ ] + B [ ] [ ] + B [ ] A A Tidssift [ ] [ ] W Fltig m = [ ] [ m ] [ ] [ ] Modultio [ ] [ ] m = [ m] [ m] Reell tidsfutio [ ] * [ ] = [ ] Re ( [ ] ) = Re( [ ] ) Im( [ ] ) = Im( [ ] ) tetme 7 ugusti 4 sid 7

Tbell 5. z-trsformes egesper Egesp eller opertio Sigl z-trsform Trsform [ ] = [ ] z Ivers trsform π j [ ] = ( z) z dz ( z) Lijritet [ ] [ ] ( z) + ( z) + Tidssift [ ] u[ ] ( ) Differetierig [ ] [ ] z z ( z) ( z ) Tidsitegrtio = [ ] ( z) z z Fltig [ ] [ ] ( z) ( z) Slutvärdesteorem Limit { [ ] } z Limit z z ( z) tetme 7 ugusti 4 sid 8

Tbell 5. z-trsformpr Vågform Sigl [ ] Spetrum ( z) ollställe och poler i z-plet δ [ ] Impuls δ[] ehetscirel u [ ] z z Ehetssteg u[] Rmp r[] r [ ] z ( z ) dubbelpol u[ ] z z Epoetilfutio Epoetilfutio ( ) u[ ] z( ) ( z ) ( z ) tetme 7 ugusti 4 sid 9

Tbell 5. fortsättig z-trsformpr Vågform Sigl [ ] Spetrum ( z) Cosius cos ( Ω ) u[ ] z [ z cos ( Ω ) ] z z cos ( Ω ) + ollställe och poler i z-plet Sius si ( Ω ) u[ ] z si ( Ω ) z z cos ( Ω ) + Dämpd sius si ( Ω ) u[ ] z si ( Ω ) z z cos ( Ω ) + tetme 7 ugusti 4 sid