TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Relevanta dokument
Kontrollskrivning Mekanik

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 18 april :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Tentamen Mekanik TFYA16/TEN2. 24 augusti :00 19:00 TER2. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 3 april :00 19:00 TER2. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 10 januari :00 13:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 18 augusti :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 11 januari :00 13:00 TER1. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

6.4 Svängningsrörelse Ledningar

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Uppgift 3.5. Vi har att: a = dv dt enligt definitionen. Med vårt uttryck blir detta: dt = kv2. Vi separerar variablerna: v 2 = kdt

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

9 Rörelse och krafter 2

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Uppgifter 1994 års upplaga

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

9 Rörelse och krafter 2

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära

Kursinformation i Partikeldynamik för M (TMME08)

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 12 januari :00 13:00. Tentamen besta r av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poa ng.

Mekanik FK2002m. Repetition

Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15

Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Textil mekanik och hållfasthetslära

x(t) =A cos(!t) sin(!t)

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Lösningar till problemtentamen

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Om α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m

Läs PP p206 ff om normalformen för ordinära differentialekvationer som används i numeriska metoder,

WALLENBERGS FYSIKPRIS

1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att

Kursinformation Mekanik f.k. TMMI39

Svar och anvisningar

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

.4-6, 8, , 12.10, 13} Kinematik Kinetik Kraftmoment Vektorbeskrivning Planetrörelse

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01

Svar till övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

7 Elektricitet. Laddning

Alltså är {e 3t, e t } en bas för lösningsrummet, och den allmänna lösningen kan därmed skrivas

Miniräknare, passare, gradskiva och linjal. 50 poäng

Mekanik Föreläsning 8

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Kapitel 8. Kap.8, Potentialströmning

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Svar och anvisningar

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

TFYA16/TEN :00 13:00

REDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK

1. En kortlek består av 52 kort, med fyra färger och 13 valörer i varje färg.

Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09

V.g. vänd! Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Svar och anvisningar

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Den geocentriska världsbilden

Matematik 5 svar. Kapitel Test Blandade uppgifter Kapitel a) dy

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

σ ϕ = σ x cos 2 ϕ + σ y sin 2 ϕ + 2τ xy sinϕcos ϕ

Lösningsförslag till tentamen MVE465, Linjär algebra och analys fortsättning K/Bt/Kf

dt = x 2 + 4y 1 typ(nod, sadelpunkt, spiral, centrum) och avgöra huruvida de är stabila eller instabila. Lösning.

Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

TFEI02/TEN1: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. O vningstenta 2014

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.

verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

Formelsamling. TFYA16 Mekanik TB. r r. B r. Skalär produkt. Vektorprodukt (kryss produkt) r r r. C r B r Φ A r. En vektor: där Φ är vinkeln mellan A r

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97

Transkript:

1808 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 1808 Sva och anvisninga Uppgift 1 a) Läget som funtion av tid fås genom sambandet: x(t) = v(t) dt = v 0 (1 t )dt = v 0 ( t 1 3 t3 ) + x 0 Eftesom x(0) = 0 gälle att x 0 = 0. Vi söe nu öviga tidpunte då x = 0 och sätte: v 0 ( t 1 3 t3 ) = 0 som ha lösningana t = 0, t = ± 3 dä t = 3 s > 0 och ä tidpunten då patieln ommit tillbaa till oigo. Sva: 3 s b) Gundläggande sambanden ge: a c = v = v 0e t/t0 Vi vet att vid t = t 0 gälle: v 0e a t = d dt v(t) = d dt v 0e t/t0 = v 0 t 0 e t/t0 = v 0 e v 0e = 1 = t 0 v 0 e t 0 t 0 Sva: t 0 v 0 e

1808 TFYA16 Uppgift a) Vi använde enegipincipen: E p + E = W f dä W f ä (det negativa) abetet som fitionsaften utfö: 0 mgh + 0 = f 1 L f s s = mgh f 1L f dä h = L sin θ. Fö att beäna fitionsaften då lådan glide längs planet filägge vi: F N f 1 a mg cos θ θ mg sin θ mg θ f 1 mg sin θ = ma (1) F N mg cos θ = 0 () mg som tillsammans med allmänna sambandet f 1 = µf N ge att f 1 = µmg cos θ Längs den hoisontella stäcan ha vi att F N mg = 0 och dämed f = µmg. Vi an nu beäna stäcan: mgl sin θ µmgl cos θ sin θ µ cos θ s = = L µmg µ Numeist: Sva: 1,9 m Altenativ lösning: s = 5,0 sin 30 0, cos 30 0, m = 1,9 m Man an lösa denna uppgift på flea sätt. Man an beäna acceleationen längs med planet fö att föst ta eda på hastigheten då lådan nått maen med hjälp av (1) samt uttycet fö f 1 ovan: ma = µmg cos θ mg sin θ = ma Hastigheten bli: v = al Däefte an man t ex beäna etadationen p g a fitionsaften längs maen u: ma = f och sedan beäna stäcan med det inematisa sambandet: v = a s

1808 TFYA16 3 b) Vi alla tycet i slangen p 1 och tycet utanfö p. Benoullis pincip: p 1 p + ρ (v 1 v ) + ρg(y 1 y ) = 0 dä y 1 y = 0 och hastigheten inuti slangen ä v 1. Vi söe sillnaden p = p 1 p. p = ρ (v v 1) = 0 Hastigheten vid mynningen, v, an elateas till v 1 med ontinuitetsevationen: A 1 v 1 = A v πd 1 v 1 = πd v v = d 1 d v 1 så att: Numeist: Sva:,0 Pa p = p = ρ 997, ( v1 d 1 d ) v1 = ρ ( d 1 v 1 d ) 1 = 0 ( ) 1,59 (0,6 ) 1 Pa = 3,97 10 3 Pa,0 Pa

1808 TFYA16 Uppgift 3 Vi filägge de te oppana va fö sig: a T 1 T T 1 F N T M a Mg a M Mg Mg a) Fö de två hängande lossana gälle: vänsta lossen ( ) T 1 Mg = Ma (1) höga lossen ( ) T Mg = Ma Mg T = Ma () och fö lossen på bodet gälle: F N Mg = 0 (3) T T 1 = Ma () Genom att addea evation (1)+()+() få vi: Sva: g/ Mg Mg = Ma a = g b) Evation (1) och () ge med insatt väde på a: T 1 = Mg + Mg = 5 Mg och T = Mg M g = 3 Mg Sva: Mellan vänsta och mellesta lådan: 5/M g, och mellan höga och mellesta 3/M g

1808 TFYA16 5 Uppgift a) Ifån utgångsläget omme oppen sjuna stäcan y innan den vände. Dämed gälle att amplituden ä y/. Vi an beäna y med hjälp av enegipincipen: E p + E = W f mg y 1 y 0 = 0 y = 0 elle y = mg dvs amplituden ä mg Sva: mg Kommenta: Obsevea att i vändläget ä fjädeaften stöe än tyngdaften. Kaftena ä lia i jämvitsläget, stäcan mg/ unde utgångsläget.

1808 TFYA16 6 b) Fö dämpade svängning gälle att amplituden sjune enligt: A(t) = A(0)e bt/m (1) Att amplituden minsa till hälften efte 5 svängninga uttyce vi som: och löse ut b enligt 5bT m = ln 1 Vi vet att fö dämpad svängning ä vinelfevensen: ω = m dvs 1 T = ω π = 1 π Vi sätte in detta i evationen ovan och få: m ln 1 b = 5 π m Fö att lösa ut b vadea i båda leden: ( ) ( ) ( ln b = m b b 5π b = A(5T ) = A(0)e 5bT/m = 1 A(0) () ( ) ln m 5π ( ) ln 1 1 + 5π b = m ln 5T b m m b m b m = ln m b 5π 1 + = ± ( ln 5π ( 5π ln ) ) 1 = m m ) + 1 dä endast den positiva oten (b > 0) an vaa den söta lösningen. Sva: ( 5π ln m ) + 1 ( ) ln 5π Kontoll: Man an enelt ontollea sitt sva genom att sätta b = m/c, dä och uttyca peiodtiden som: C = ( ) 5π + 1 ln m T = π = π m m = m b m m/c Nu ha vi att poduten m m π bt = C = m π 1/C C 1/ = m dvs evation (1) ge med t = 5T att ( 5π ln π 1/C π ) = m 5 ln + 1/ 1/ vilet stämme med villoet i evation (). e b5t/(m) = e ln = 1

1808 TFYA16 7 Uppgift 5 a) Vi filägge cylinden: T g mg Newtons anda lag med a = 0 fö masscentum få utseendet: T mg = 0 T = mg dä m ä sivans massa. Kaftmomenten + T R = Iα dä I = mr /. Om snöet inte glide gälle ullvilloet a = Rα fö punten P. mgr = 1 mr a R g = a a = g Sva: g b) Vi filägge cylinden och tecna jämvitsvilloen: g f F N T T + F N cos 5 + f cos 5 mg = 0 (1) F N sin 5 f sin 5 = 0 () + fr T R = 0 (3) 5 mg Evation (3) ge diet att T = f, som insatt i () ge T = F N. Vi an nu uttyca evation (1) i spännaften T + T 1 + T 1 ( mg = 0 T 1 + ) = mg T = mg 1 + Sva: mg 1 +

1808 TFYA16 8 Uppgift 6 a) Vi alla bollens sluthastighet u. Bevaande av öelsemängd (summan av ytte afte på systemet ä noll) ge diet: p föe = p efte Sva: Bollens hastighet ä v 0 v mv 0 = mu + mv u = v 0 v b) Summan av alla ytte afte och aftmoment på systemet (boll+stav) ä noll, och däfö bevaas öelsemängd och öelsemängdsmoment. Eftesom stöten ä elastis bevaas ocså öelseenegin. Bevaande av öelsemängdsmoment med avseende på stavens centum: Bevaande av öelseenegi: mv 0 0 + ml 1 ω ml u = 0 ω = 6 u L = 1 mv + 1 ml 1 ω + 1 mu v0 = v + 1 1 L ω + u Vi sätte nu in uttycen fö ω och u ovan och få: v 0 = v + L 1 Eftesom v 0 v ha vi Sva: 3v 0 /5 ( ) 6 (v 0 v) + (v 0 v) (v 0 v)(v 0 + v) = (v 0 v) L v 0 + v = (v 0 v) v = 3 5 v 0

Fomelblad TFYA16 Meani utdelas vid sivningstillfälle vesion Pefix SI-enhete p n µ m c d M G T 10 1 10 9 10 6 10 3 10 10 1 10 3 10 6 10 9 10 1 längd tid massa fevens aft enegi effet tyc m s g Hz = s 1 N = g m/s J = Nm W = J/s Pa = N/m Impuls I = p = F dt Centipetalaft Fc = mv Abete W = F ds = F s cos α = mω Måttenhete 1 lite = 1/1000 m 3 = 1 dm 3, 1 atm = 101,3 Pa, 1 u = 1,66 10 7 g Kinetis enegi E = mv, W = E 1 Kinemati Lägesenegi Ep = mgy v = ẋ = dx dt dv, a = v = v dx = 1 d dx (v ) Ciulä öelse s = θ, ṡ = ω, s = α, ω = θ, α = θ a = a + a t, a = v Peiodis öelse: ω = πf = π T Lifomig acceleation at = d dt v, f fevens, T peiodtid x(t) = 1 at + v0t + x0, as = v v 0, s = v θ(t) = 1 + ω0t +, αθ = ω ω, θ = ω 0 + ω αt θ0 0 Kastöelse x(t) = v0t cos α, y(t) = v0t sin α gt, g = 9,81 m/s Relativ öelse Punt P :s läge i systemet A ä P A = P B + BA Patieldynami Röelsemängd p = mv m massa Newtons laga 1. En opp som inte påveas av en aft föbli i sitt tillstånd av vila, elle lifomig öelse längs en ät linje.. Då en opp påveas av en aft F, ändas dess öelsemängd enligt: dp dt = F 3. En opp A som påvea en opp, B, med aften FAB, påveas av aften FBA = FAB. t t Konsevativa afte Fx = de p(x) dx, W 1 + W 1 = 0 Enegilagen Ep + E = Wf, Wf ice-onsevativa aftes abete Effet P = dw = F v, veningsgad η = P nyttig dt! Ptillföd F Fitionsaft statis: fs µsfn, FN nomalaft inetis: f = µfn µs, µ fitionstal, Kaftmoment τ = F sin φ Röelsemängdsmoment L = p sin φ Hooes lag F = l, fjädeonstant Hamonis svängning x(t) = A sin (ωt + α) = A sin m Total enegi: E = A / Dämpad svängning Retadeande aft Fd = bv! F m!! p=mv ( ) π T t p=mv + α x(t) = Ae bt/(m) sin (ωt + α), ω = L Matematis pendel T = π g, L pendellängd Reducead massa µ = mm m + M 3 Patielsystem och stela oppa Masscentum g = 1 i M m ii, M = i m i Masscentums öelse M dv g dt = Fext, T = π m b m m

Rullvillo vg = ωr Töghetsmoment I = i i m i = dm x x' Homogen cylinde y Iy = 1 MR, Ix = 1 MR + 1 1 ML R Ix = 1 MR + 1 3 ML L Tunn stav (R = 0) Ciulä siva (L = 0) Ix = 1 1 ML, Ix = 1 3 ML Iy = MR, Ix = 1 I y z Ciulä ing Iz = 1 M(R 1 + R ) Klot Ix = Iy = Iz = 5 MR Tunt sfäist sal Ix = Iy = Iz = 3 MR R R 1 x y z Fysialis pendel T = π I O mgh, h avstånd fån svängningsaxeln O till masscentum Rotationsöelse L = Iω, dl dt = Iα = τ, W = τ dθ, E ot = 1 Iω Allmän plan öelse E = 1 I gω + 1 Mv g Elasticitet Elasticitetsmodul E = σ/ε [ E ] = [ σ ] =N/m = Pa spänningen σ = F/A, töjningen ε = L/L Δx A Sjuvmodul G = τ/γ [ G ] = [ τ ] = N/m = Pa sjuvspänningen τ = F/A, sjuvningen γ = x/h Tycmodul B = pv/ V [ B ] = [ p ] = N/m = Pa tycet p = F/A, ompessibilitet κ = B 1 h A sjuvning 5 Fluidmeani Densitet ρ = m V, V volym luft: ρ = 1,9 g/m3, vatten: ρ = 997 g /m 3 Aimedes pincip Flyft = ρgv, ρ mediets densitet, V föemålets volym F Vätsetyc p = ρgh h djup Kontinuitetsevationen A1v1 = Av Benoullis pincip p1 + 1 ρv 1 + ρgy1 = p + 1 ρv + ρgy Luftmotstånd F = 1 CρAv, C luftmotståndsoefficienten 6 Matematisa samband Geometi omets ytaea volym ciel πr πr sfä πr πr 3 /3 cylinde πrl πr L a c b α c = a + b sin α = a c, cos α = b c, tan α = a b Tigonometisa samband sin (90 α) = cos α, cos (90 α) = sin α e ix = cos x + i sin x cos x = eix + e ix, sin x = eix e ix d d dx sin x = cos x, dx cos x = sin x i Andagadsevationen x + px + q = 0 ha lösninga x1, = 1 p ± 1 p q Diffeentialevationen y + ay + by = f(x) ha lösningen y(x) = yh(x) + yp(x) Om f(x) = D och b = 0 ä yp(x) = Dx/a. Om f(x) = 0 ä yp = 0. { C1e 1x + Ce x om 1 yh(x) = (C1x + C)e 1x om 1 = dä 1, ä lösningana till evationen + a + b = 0 Då 1, = α ± iβ : yh = e αx (A cos βx + B sin βx) McLauinutveclinga f(x) = f(0) + f (0) 1! e x = 1 + x 1! + x sin x = x x3 cos x = 1 x x + f (0)!! +... = n=0 3! + x5 5!... = x +... = n=0! + x!... = n=0 x n n! n=0 ( 1) n (n + 1)! xn+1 ( 1) n (n)! xn f (n) (0) n! x n