KVALITETSREDOVISNING



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning 2007/2008

KVALITETSREDOVISNING

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Kvalitetsredovisning 2010

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB

Kvalitetsredovisning för Stensele och Storuman förskolor 2012/2013

Hubertusgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Diskusgatan

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Trollstigen AB

Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Bokhultets förskola

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Samhälle, samverkan & övergång

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Årikets förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Knäredsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Trimsarvets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Fredrika Bremerskolan. Fritidshemmens handlingsplan Läsåret Uppdaterad

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Bäckalyckans förskola

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Systematiskt kvalitetsarbete Årsrapport fritidshem

Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mosslelunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Förskola. Kunskapsförvaltningen. Sätralinjens förskola - kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Systematiskt kvalitetsarbete

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/2016

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN I Lundsbrunn ligger Lundabyns enhet. Lundabyn består av förskola, pedagogisk omsorg, grundskola samt fritidshem och ca. 200 barn och elever är verksamma inom enheten. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Lundabyns fritidshem är två avdelningar som är beläget i Lundabyns lokaler. Under läsåret har ca.60 barn varit inskrivna och tjänstemässigt arbetade 4 personal ( 3.7)tjänst) med dessa barn. Personalmässigt har det varit en förskollärare, en fritidspedagog samt två fritidsledare. Deras tjänstgöring har också inkluderat arbete i skolan. Öppettiderna har varit 06.15-18.00, eller efter de behov föräldrarna har. UNDERLAG I REDOVISNINGEN (kvantitativa och kvalitativa mätningar, utvärderingar, uppföljningar som har använts) Enhetens egna mätningar: Elevenkät Föräldraenkät RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Under läsåret har arbetslaget gjort delutvärderingar av utvecklingsplanen för att därigenom arbeta vidare med de mål som man satt upp för verksamheten. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet

ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Fortsätta med trivselenkäter till föräldrar och barn Utvärdering Enkäterna genomfördes och man fick svar från de flesta föräldrar och elever. Som personal har man poängterat vid utlämnandet av enkäten vikten av att man svarar och ger sina synpunkter på de frågor som ställs. Barn som är med bestämmande Utvärdering Fritids har börjat med en aktivitetstavla där eleverna väljer vad de vill leka med och i vilket rum. Utifrån lek och rum kan förändringar ske gällande antal elever/rum och aktivitet. Denna tavla synliggör även för vårdnadhavare vad deras barn har lekt för aktivitet samt vilka kamrater som varit delaktiga. Personalen kan också se att aktivitetstavlan bidragit till att de aktiviteter som eleverna valt även synliggjorts för resterande i gruppen vilket medfört att eleverna mer fått möjlighet till en rofylld lek eftersom de inte behöver ha koll på alla andra i gruppen. Fortsatt arbete med värdegrunden Utvärdering Det sker en ständig dialog kring värdegrundsfrågor och det är av stor vikt att det som bestäms bland vuxna och elever också efterföljs. Pedagogerna arbetar med nolltolerans gällande fullt språk och andra kränkande handlingar.

VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION Resultat av de olika underlag för fritidshemmet så som: Arbetsmiljöfrågor utifrån ett elevperspektiv om den specifika enheten Föräldraenkät Elevenkäten: Enligt enkäterna känner sig eleverna trygga och har någon att vara med. De upplever att de mår bra och tycker att det är roligt på fritids och trivs med personalen. Eleverna uttrycker också att de flesta upplever måltiderna på fritids bra. Enligt enkäten framkommer det att eleverna känner att de inte har möjligheter att vara ensamma då det inte finns lokaler där de kan gå undan och vara för sig själva en stund. Föräldraenkäten: De allra flesta föräldrarna är nöjda med sina barns vistelse på fritids, de tycker att deras barn är trygga och glada. Några tycker att de sällan kan påverka vad som händer på fritids, medan en del föräldrar inte alls kände behov att vilja påverka. Majoriteten av föräldrarna upplever informationen från fritids som bra eller mycket bra. Svaren från föräldrarna blev lite missvisande då svar fattades på vissa enkäter från enkätens baksida.

UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Att föräldrar och elever upplever en bra kommunikation mellan hem och fritidshem som gynnar elevernas lärande Nationellt mål: Lgr 11 2.4 Skola och Hem Föräldrar som kan och vill vara delaktiga Föräldrar som känner att de får bra information om deras barn och lärande En del föräldrar känner inte behovet av att kunna påverka verksamheten, medan andra föräldrar känner att de inte har möjlighet till detta Föräldrar känner överlag att de får tillräcklig information om sitt barns och deras lärande genom olika former bl.a. hemsida, digitalskärm, egna skrivna lappar och tamburkontakt VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Påverkan har inte erbjudits så mycket på konkreta fall utan mer säga till om det är något. En del föräldrar är inte alltid mottagliga för information eller intresserade av att påverka. En enkät har getts ut till alla elever och föräldrar där de fått tycka till om verksamheten och dess upplägg. Försöker genom tamburkontakt och Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Ge föräldrarna mer möjlighet till att komma med förslag på ev förändringar genom att prata med föräldrarna. Sätta upp en förslagslåda där föräldrarna själva kan tycka till om verksamheten, anonymt, i vissa fall kan det vara känsligt för föräldrar att ta upp vissa förändringar. Erbjuda att vara med en dag på 5

Elever som är aktiva medskapare i planering och genomförande av aktivitet Naturligt utnyttjar moderna hjälpmedel i kommunikationen fritidshem, elev och föräldrar Personalen har synliggjort elevernas val av aktiviteter då det skapats en valtavla, där eleverna själva väljer vad de vill göra och synliggör även för föräldrarna vad deras barn gör. telefonsamtal att informera föräldrar och eleven. Personalen erbjuder ytterligare information genom digitalskärm och en förnyad hemsida. Anordnar familjekväll årligen där föräldrar inbjuds för att känna gemenskapen fritids och ge möjligheten till utvecklingssamtal. Mer information på hemsidan och via mail. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse GUL, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 6

UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN. MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Kreativa elever som visar i lek och skapande aktiviteter att de har social kompetens. Nationellt mål: Lgr 11 2.1 Normer och värden En bra lärmiljö som leder till att eleverna är aktiva och företagsamma Elever som i lek och skapande aktiviteter visar att de har social kompetens Elever som kan lösa konflikter eller medverka till att lösa konflikter På fritids har de elever som är kreativa då det både erbjuds fri och styrd aktivitet/lek Personalen ser elever som samarbetar i leken och lär sig att materialet inte är individens utan fritidshemmets Elever försöker själva lösa konflikter i de äldre åldrarna. Man ser skillnaden åldersmässigt där de yngre eleverna kräver mer vägledning VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 Personalen erbjuder olika pedagogiska aktiviteter både ute och inne varje dag och fri lek där eleverna själva har möjlighet till att välja aktivitet. Under hösten har fritids haft skogsdag en dag i veckan, då eleverna fått träna på att leka fritt och med det naturen har att erbjuda. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Fortsätta erbjuda eleverna aktiviteter för att främja deras kreativitet Att vägleda en del elever till att vara/leka med andra då en del kombinationer är mindre bra Vägleda de yngre eleverna till att lösa konflikter, så att de lär sig detta själva. 7

Iderika och fantasifulla elever Under året har man arbetat med tema Lek där eleverna fått möjlighet till att utveckla sin sociala kompetens då bla samarbete krävs och lek i olika åldrar. Skapande verksamhet finns alltid både styrd och icke styrd. Eleverna i grupperna känner sina klasskamrater och är trygga med varandra och känner att de har någon att vara med. Eleverna erbjuder själva andra barn att vara med. Elever som börjar på fritids har en tidig och lång inskolning där de får större möjlighet Ge mindre styrd aktivitet och ge mer tillgång till fri lek. 8

att komma in i gruppen. Personal har tagit del av en fortbildningsdag som gav dem inspiration och nytänk i aktiviteter. Man har också ett pågående samarbete med golfklubben. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse GUL, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 9

UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSLAGEN MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Att ingen form av mobbing eller trakasserier förekommer Nationellt mål: Lgr 11 2.1 Normer och värden Att elever och pedagoger visar respekt och hänsyn till varandra Att elever stöttar varandra Att alla känner trygghet i gruppen Att alla har någon att vara med (om man vill) Att alla använder ett vårdat och trevligt språk. Både elever och pedagoger Fritids har trygga barn som vid behov kommer i förtroende till de vuxna Eleverna är medvetna hur man skall vara mot varandra och vilket beteende som inte är ok Föräldrar som diskuterar med personalen ang sitt barn De flesta elever känner att de har någon att vara med I enstaka fall finns det elever som upplever att de är kränkta VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 På fritids arbetar elever med särskilda behov där mer resurser krävs kring handledning av vuxen för att kränkningar inte skall uppkomma Daglig kontakt med elever och diskussion om hur man är mot varandra Alla måste arbeta lika för att konflikter inte skall uppkomma då eleverna blir oroliga av detta. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Att diskutera mer med eleverna vad som är ett accepterat språk och beteende Markera tydligare när ovårdat språk förekommer. Alla måste arbeta lika för att konflikter inte skall uppkomma då eleverna blir oroliga av detta. Elever och föräldrar får anonymt lämna tips i vår postlåda 10

Att eleverna känner tillit och förtroende till fritids pedagoger Eleverna har själva fått svara genom enkäter och har svarat att de sällan känner sig ensamma eller kränkta. Mer observationer Mer punktobservation av vissa elever för att därigenom utgöra ett vuxenstöd. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse GUL, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 11

UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Ett inkluderande förhållningssätt Nationellt mål: Lgr 11 2.1 Normer och värden Att alla pedagoger förhåller sig på samma sätt till alla elever Alla pedagoger ska hålla sig till samma arbetssätt/riktlinjer Att man utgår från varje elev och ser till deras behov och agerar därefter Personalen arbetar inte alltid på samma sätt där man ibland säger olika till eleverna där det kan uppkomma konflikter På fritids finns elever som personalen sett växa genom mer ansvar VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 2 Personalen har olika syn och tänkande på förhållningssätt. Fritids har elever som måste mötas utifrån sina förutsättningar där av olika arbetssätt Studiedagar om Lgr 11 och fritidshemmet där det framgår väldigt tydligt vad personalens uppdrag är och hur de skall arbeta. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Personalen måste arbeta efter samma förhållningssätt och vara mer konsekventa i vad som bestäms på APT. Personalen måste föra diskussioner i de lägen där man inte är överens i tänkandet och förhållningssätt och beslut måste tas hur de skall arbeta oavsett om någon får ge vika Arbeta mer flitigt efter Lgr 11 och Fritidshemmet 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse GUL, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 12

13

14

15

ANALYS AV LÄSÅRETS KVALITETSARBETE Analys av årets kvalitetsarbete utifrån ut vecklingsplan: Alla föräldrar och elever upplever en bra kommunikation mellan hem och fritidshem som gynnar elevernas lärande Utifrån enkätundersökningen framkommer att man som förälder är nöjd med kommunikationen som sker mellan hem och fritidshem. Föräldrar uttrycker att deras möjlighet till att påverka är liten, men att de inte har behov att påverkan i nuläget. En vidareutveckling som kommer att genomföras är att istället för att personalen skall lämna frågan öppen om påverkan så kommer de att prata med föräldrarna vid ev. förändringar för att på så sätt få respons. Förslagslådan som låg som aktivitet under detta året har inte färdigställts, vilket måste genomföras snarast. Förslagslådan skall finnas till för att man som förälder skall ha möjlighet att tycka till om verksamheten anonymt. Personalen har också uttryckt tankar om att försöka få med föräldrarna mer i verksamheten genom att erbjuda att de kommer och är med sitt barn på fritids. En utveckling har skett under året gällande hur man som personal synliggör den verksamhet som man bedriver med eleverna. Detta har upplevts som positivt av föräldrarna. Fritidshemmets hemsida är reviderad och den kommer personalen och eleverna att arbeta vidare med. Kreativa elever som visar i lek och skapande aktiviteter att de har social kompetens. Personalen fortsätter sitt medvetna arbete kring att handleda och erbjuda eleverna olika aktiviteter utifrån intresse och behov. Som personal är det viktigt att man fortsätter att vägleda elever i konflikter och även vara med och styra i vissa grupper för att därigenom ge eleverna möjlighet till att leka olika lekar och i olika konstellationer. Att inga former av mobbning eller trakasserier förekommer Elevenkäterna visar på att det är väldigt få elever som känner sig kränkta, men det resultatet skall vara inga elever! Detta kan enbart ske genom att man fortlöpande diskuterar med eleverna om vad som är ett accepterat språkbruk och beteende. Dessa regler skall skapas tillsammans personal och elever. Det är också av stor vikt att man är enade i personallaget gällande hur man möter och löser konflikter mellan elever samt hur man arbetar med att eleverna erbjuds ett bättre språkbruk. Denna värdering kvarstår från föregående år och bör vidareutvecklas än mer genom konsekventa pedagoger! Ett inkluderande förhållningssätt Personalen måste fortsätta dialogerna/diskussionerna gällande hur man förhåller sig till sina elever. Eleverna har rätt till att mötas utifrån egna förutsättningar och som personal gäller det att se dessa kvalitéer och behov. Att personalgruppen arbetar utifrån ett konsekvent förhållningssätt är mycket viktigt gällande hur eleverna bemöts. 16

Inför nästa läsår kommer följande delar att lyftas fram som målområden: Föräldrars delaktighet Språkbruket bland eleverna behöver förbättras Kreativa elever som visar i lek och skapande aktiviteter att de har social kompetens. Ett inkluderande förhållningssätt Fortbildning Personalgruppen fortsätter även under höstterminen sitt arbete med STEPS, som ett led i att möta och vidareutveckla elevernas kreativitet. Vidare sker en fortsatt kommunövergripande satsning kring nätverksmöten för representanter från fritidshemmen i kommunen där bland annat auskultationer kommer att ske bland de olika fritidshemmen och dess personal. Syftet med dessa träffar är att det skall ske diskussioner kring de olika fritidshemmens utveckling och kvalitet. Det är också av stor vikt att fortbildningsinsatser fortsätter kring Lgr 11 och fritidshemmens uppdrag. Detta skall ske genom diskussioner på enheten men även riktad fortbildning. 17