Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 För enhet CV / SFI/ Lärcentrum Vuxenutbildningen i Skellefteå Ansvarig rektor: Owe Liedgren 1
Uppdaterad 2014-12-12 Innehållsförteckning Vision Resurser för likabehandlingsarbete Likabehandlingsteam Kommunikation av likabehandlingsplanen Lagar och föreskrifter Definitioner Om likabehandlingsplanen Planens giltighetstid Elevers delaktighet Ansvar att lämna information Ansvar för utredning och åtgärder Diskrimineringslagen Skollagen Diskrimineringsgrunder Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Ålder Sexuell läggning 2
Kränkning, diskriminering och trakasserier Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Kränkande behandling Repressalier Kartläggning och nulägesanalys Mål för 2015 Åtgärder under skolåret 2015 Att främja likabehandling - allmänt Främjande insatser under skolåret 2015, för de olika diskrimineringsgrunderna Rutiner vid akuta situationer Elev-elev Uppföljning Om kränkningarna ej upphör Personal-elev Dokumentation Uppföljning, utvärdering, och upprättande av ny plan. 3
1.Vision Vuxenutbildningen ska vara en skola där elever och personal trivs och mår bra. Ingen ska på skolan utsättas för kränkning, diskriminering eller trakasserier. Därför är det nödvändigt att all personal tar ansvar för och jobbar med dessa frågor. Denna plan omfattar såväl arbetet med likabehandling och mot diskriminering som arbetet mor kränkande behandling. 2. Resurser för likabehandlingsarbete Alla på skolan har ett ansvar att motverka, förebygga och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. Utöver detta generella ansvar har några grupper på skolan ett mer specifikt ansvar att jobba med detta. Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam (LBT), som under skolåret 2015 består av följande personer: Christina Fahlgren-Lövheim (verksamhetschef), Jan-Olof Lundqvist (rektor), Owe Liedgren (rektor), Arne Sundqvist, Madelene Mikaelsson, Åsa Lindgren Hans-Göran Vesterlund. Teamet träffas två gånger/år för allmänna uppföljningsträffar, samt då ärenden uppkommit som kräver LBTs insatser. 3. Kommunikation av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska göras känd för all personal och alla elever på skolan. Dels genom allmän information, dels via skolans hemsida, intranätet och elevinformationshäfte. Ansvarig för information till all personal: Ansvarig för information till vikarier: Ansvarig för information till lärarkandidater. verksamhetschef rektor, pärm nyanställda resp. handledare Ansvarig för information till elever: Info på upprop, finns i PM, vid inskrivningar av nya sfi-elever: Anna Erixon Tegby. 4
4. Lagar och föreskrifter Om likabehandlingsplanen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (mot diskriminerande behandling) (diskrimineringslagen 3:16 ) och en årlig plan mot kränkande behandling (skollagen kap 6). Dessa får föras samman till en plan, vilket Vuxenutbildningen har valt att göra i denna likabehandlingsplan. De olika regelverk som berörs är: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Den årliga planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever/studerande. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.( 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Skolor är skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på alla grunder förutom könsidentitet eller könsuttryck och ålder. DO rekommenderar ändå att skolor arbetar förebyggande även när det gäller dessa grunder och att ta med dem i planen. Ett förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier. På Vuxenutbildningen skall det finnas en likabehandlingsplan för varje enhet på skolan. Planens giltighetstid Plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller under verksamhetsåret 2015. Elevers delaktighet Målet är att elever ska vara delaktiga i likabehandlingsplanens utformande, genom att direkt och indirekt till likabehandlingsteamet komma med synpunkter på situationen på skolan, och vad som behöver förbättras. Inbjudan till skolledarcafé och uppmaning att skriva brev till rektor med tankar och idéer för att utveckal utbildningen. 5
Ansvar att lämna information Om personals skyldighet: Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling, är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Enligt skollagen, SFS 2010:800) Denna är gymnasienämnden/gymnasiechefen. Ansvar för utredning och åtgärder Om en utbildningsanordnare får kännedom om att en elev eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. (2 kap. 7 Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. (3 kap. 14 Diskrimineringslagen (2008:567) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller verksamhet enligt skollagen ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, eller för sexuella trakasserier. (3 kap. 15 Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (6 kap. 6 Skollagen (SFS 2010:800)) Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 samma kapitel. 6
5.Definitioner Diskrimineringsgrunder De lagskyddade diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen är Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Kön Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön. Könsidentitet eller könsuttryck Med kön avses i diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i den svenska grundlagen. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. 7
Funktionshinder Funktionhinder kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell art. Som funktionshinder räknas både sådana som syns eller inte märks lika tydligt. Exempel på den senare formen är ADHD eller dyslexi. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan p.g.a. ålder. Sexuell läggning Avser en persons homo-, bi-, trans-, eller heterosexualitet. Kränkning, diskriminering och trakasserier Direkt diskriminering En elev får inte missgynnas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering beskrivs i lagen som när någon blir missgynnad genom tillämpningen av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som förefaller vara neutralt men som i praktiken särskilt kan missgynna personer, visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såtillvida bestämmelsen inte kan motiveras med ett berättigat syfte och är nödvändig och lämplig. Trakasserier Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder 8
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6. Kartläggning och nulägesanalys Under varje läsår görs successivt en kartläggning av läget på skolan, där vi samlar information om hur eleverna har det i stort, vilka svagheter som finns och vad vi som skola behöver bli bättre på. Detta görs genom: Brev från elever/ elevsamtal inom SFI Elevenkät Utvärdering som alla arbetslag gör i slutet av varje vår. Översyn av uppkomna likabehandlingsärenden, och dokumentation av dessa. 9
7. Mål för 2015 Att följa rutinerna för dokumentation samt uppföljning av likabehandlingsärenden. Att fortsätta arbetet när det gäller elevernas kännedom om likabehandlingsplanen, och likabehandlingsteamet på skolan. Att fortsätta med mycket av det förebyggande arbete som redan görs, för att behålla och förbättra de höga trivselsiffrorna. 8. Åtgärder under 2015 Uppmana all personal att dokumentera saker som händer på skolan, som har att göra med kränkande behandling. Frågan kring arbetet mot kränkande behandling lyfts i samband skolstart med alla elever. Med SFI-elever tas frågan upp vid inskrivningssamtalet. Fortsatt stöd till språkcafét Friskvårdsverksamhet för samtliga VUX-elever Vid inskrivning på SFI skall information om diskriminering och kränkande behandling ges Plan mot kränkande behandling tas upp som en naturlig del i arbetsmiljöarbetet i samband med ATP 9. Att främja likabehandling - allmänt Att främja likabehandling kan handla om att skaffa kunskaper om varje diskrimineringsgrund, och vad som utgör kränkande behandling. Dessa kunskaper ska sedan användas för att förebygga och jobba emot kränkande eller diskriminerande behandling. Främjande insatser I den individuella studieplanen skall det finnas möjlighet för den studerande att ange funktionshinder eller andra särskilda svårigheter. Information om behov av stöd överlämnas till undervisande lärare efter medgivande från den studerande. De studerande som har behov av hjälpmedel för att underlätta studierna erbjuds efter behov. 10
10. Rutiner vid akuta situationer Skolan ska ta varje signal eller annan uppgift om kränkande handling på allvar, och utreda vad som ligger bakom. Elev-elev Om personal eller elev misstänker att elev kränkts av annan elev skall rektor informeras. Rektor ansvarar för att Teamet mot kränkande behandling sammankallas. Vid samtal med de inblandade skall alltid två ur teamet närvara. LBT samlar in information från den kränkte och från personal, och utreder vad som ligger bakom. Utredningens omfattning är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art, t.ex. samtal med aktuella mobbare, och åtgärden genomförs. Uppföljning Likabehandlingsteamet följer upp ärendet med berörda personer, den kränkte och den/de som kränkt. Man kontrollerar att kränkandet har upphört, är så inte fallet kan t.ex. ett möte med mobbare bli aktuellt. Fortsatt mobbning kan innebära att skolan gör en anmälan till Socialkontoret eller Polisen. Om kränkningarna ej upphör Om kränkningarna inte upphör trots gjorda insatser enligt ovan, utreds ärendet vidare och kan då omfatta samtal med fler elever och personal etc. samt observationer av de inblandade. Resultatet av denna utredning ligger då till grund för fortsatta åtgärder (5 kap. Skollagen). Personal-elev Om personal handlar i strid mot lagen är närmaste arbetsledare ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Ansvarig arbetsledare följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen efterlevs. Alla som arbetar på skolan skall meddela ansvarig rektor, om man misstänker att personal agerat i strid med lagen. Om person ur likabehandlingsteamet är inblandad ska inte den närvara vid möten. Dokumentation Det som inträffat och alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras på skolan i minst fem år efter avslutat ärende. Pärm finns i skolans arkiv. 11
Skolan har utformat särskilda blanketter för dokumentation av likabehandlingsärenden, samt för anmälan till LBT av misstanke om kränkning. Sökväg: T: Info - handlingsplaner och rutiner Vuxenutbildningen 11. Uppföljning, utvärdering, och upprättande av ny plan. Uppföljning och utvärdering av skolans arbete med att förebygga och/eller åtgärda kränkning, diskriminering och trakasserier ska göras årligen, och innan nästa års likabehandlingsplan upprättas. Detta görs genom att skolans likabehandlingsteam träffas i maj, och utvärderar de mål som sats för läsåret, samt ser över de likabehandlingsärenden som uppkommit under året för att lära inför nästa år. Till denna utvärdering kan trivselenkätens resultat samt övrig insamlad information från skolan användas. I samband med detta kan även nya mål för kommande läsår formuleras, samt kommande läsårs likabehandlingsplan förberedas. När skolan sedan fått mer information om kommande läsårs elever, kan likabehandlingsplanen revideras utifrån uppkomna behov. Varje läsårs likabehandlingsplan skall sedan upprättas i början av året. Mål och åtgärder för likabehandlingsarbetet bör utformas i samarbete mellan LBT, arbetslag och ledningsgrupp. I utvärderingen deltar alltid lärare och övrig personal ur LBT. Följande frågor bör tas upp: - Hur har informationen nått ut? - Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under läsåret? - Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? - Bör något ändras i Likabehandlingsplanen? - Vad mer behöver vi göra för att förebygga kränkning, diskriminering och trakasserier? I kommande års likabehandlingsplan ska det redogöras för de insatser som gjorts under läsåret, och hur de fallit ut. I samband med utvärderingen prövas vad (fortbildning, information och förebyggande arbete m.m.) som bör prioriteras under det kommande året. Förslag om prioriteringar lämnas till skolenhetschefen som tar upp det som ett beslutsärende. Någon från varje gymnasieskolas och Vuxenutbildningens LBT i Skellefteå träffas i juni för att dela med sig av erfarenheter och lära av varandra. T:\Information\Handlingsplaner, rutiner\vuxenutbildningen\likabehandlingsplan för läsåret 2012Vux.docx 12