Kaplanskolan, Skellefteå

Transkript

1 Skellefteå (Samverkad) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2012/13 Kaplanskolan, Skellefteå

2 Innehållsförteckning 1. Vision Resurser för likabehandlingsarbete Likabehandlingsteam Övrig personal Kamratombud Kommunikation av likabehandlingsplanen Lagar och föreskrifter Om likabehandlingsplanen Planens giltighetstid Elevers delaktighet Ansvar att lämna information Ansvar för utredning och åtgärder Diskrimineringslagen Skollagen Definitioner Diskrimineringsgrunder Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Ålder Sexuell läggning Kränkning, diskriminering och trakasserier Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

3 6.3 Trakasserier Sexuella trakasserier Kränkande behandling Repressalier Kartläggning och nulägesanalys Mål för 2012/ Åtgärder under skolåret 2012/ Att främja likabehandling allmänt Främjande insatser Rutiner vid akuta situationer Elev-elev Uppföljning Om kränkningarna ej upphör Personal-elev Dokumentation Uppföljning, utvärdering, och upprättande av ny plan Utvärdering av likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete under 2011/

4 1. Vision Kaplanskolan ska vara en skola där elever och personal trivs och mår bra. Ingen ska på skolan utsättas för kränkning, diskriminering eller trakasserier. Därför är det nödvändigt att all personal och alla elever tar ansvar för och jobbar med dessa frågor. Denna plan omfattar såväl arbetet med likabehandling och mot diskriminering som arbetet mot kränkande behandling. 2. Resurser för likabehandlingsarbete Alla på skolan har ett ansvar att motverka, förebygga, upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara i strid med lagen. Rektor ansvarar för likabehandlingsplanen för resp. enhet. Utöver detta generella ansvar har några grupper på skolan ett mer specifikt ansvar att jobba med detta. 2.1 Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam (LBT), som under läsåret 2012/13 består av följande personer: Per-Olov Andersson (verksamhetschef), Tomas van der Kwast (kurator), Ulrika Brännström (skolsköterska), Britt-Inger Edlund (elevass.), Dag Holmgren, Henrik Öfjäll, Lage Rosendahl, Lena Andersson, Mikael Andersson, Mona Wallin och Pontus Östlund (samtliga lärare). Teamet träffas några gånger under läsåret för allmänna uppföljningsträffar, samt då ärenden uppkommit som kräver LBTs insatser. 2.2 Övrig personal Utöver LBTs arbete har såväl ledningsgruppen, elevvårdsteamet som lärare och övrig personal som uppgift och skyldighet att jobba för att motverka kränkning, trakasserier och diskriminering. 2.3 Kamratombud/Alla elever Alla elever är en viktig del i detta arbete. Deras uppgift är både att stötta sina klasskompisar, och att kontakta lärare, LBT eller elevhälsa om det uppstår konflikter eller kränkningar, eller om någon elev verkar fara illa på något annat sätt. Kamratombuden har återkommande kontakter med mentorer. Vid dessa träffar efterfrågas kamratombudens observationer och erfarenheter av klasserna, samt om de känner till om någon elev är utsatt för något som strider mot lagen om likabehandling. 3

5 3. Kommunikation av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska göras känd för all personal, alla elever på skolan och föräldrar. Dels genom allmän information, dels via skolans hemsida, intranätet och elevinformationshäfte. Ansvarig för information till all personal: Ansvarig för information till vikarier: Ansvarig för information till lärarkandidater. Ansvarig för information till klasser: verksamhetschef rektor resp. handledare mentor Föräldrar informeras på föräldramötet i åk 1, av verksamhetschef. 4. Lagar och föreskrifter 4.1 Om likabehandlingsplanen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (mot diskriminerande behandling) (3 kap 16 Diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (6 kap Skollagen). Dessa får föras samman till en plan, vilket Kaplanskolan har valt att göra i denna likabehandlingsplan. De olika regelverk som berörs är: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Den årliga planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.(6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800)) Skolor är skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på alla grunder förutom könsidentitet eller könsuttryck och ålder. DO rekommenderar ändå att skolor arbetar förebyggande även när det gäller dessa grunder och att ta med dem i planen. Ett förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier. På Kaplanskolan skall det finnas en likabehandlingsplan för varje enhet på skolan. 4

6 4.2 Planens giltighetstid Likabehandlingsplanen gäller under läsåret Elevers delaktighet Elever ska vara delaktiga i likabehandlingsplanens utformande, genom att direkt och indirekt till likabehandlingsteamet komma med synpunkter på situationen på skolan, och vad som behöver förbättras. Elever ska alltid delta inför upprättande av likabehandlingsplanen, liksom vid vårens utvärdering av likabehandlingsplanen och likabehandlingsteamets arbete (se avsnitt om utvärdering). 4.4 Ansvar att lämna information Om personals skyldighet: Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling, är skyldiga att anmäla detta till rektor. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Enligt skollagen, SFS 2010:800) Detta är gymnasienämnden/gymnasiechefen. 4.5 Ansvar för utredning och åtgärder Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, en elev eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. (2 kap. 7 Diskrimineringslagen (2008:567)) 4.6 Diskrimineringslagen En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. (3 kap. 14 Diskrimineringslagen (2008:567)) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller verksamhet enligt skollagen ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk 5

7 tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, eller för sexuella trakasserier. (3 kap. 15 Diskrimineringslagen (2008:567) 4.7 Skollagen Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (6 kap. 6 Skollagen (SFS 2010:800)) Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 samma kapitel. 5. Definitioner 5.1 Diskrimineringsgrunder De lagskyddade diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen är Kön Könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder. 5.2 Kön Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön. 5.3 Könsidentitet eller könsuttryck Med kön avses i diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 5.4 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. 6

8 5.5 Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i den svenska grundlagen. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. 5.6 Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella handikapp. Som funktionshinder räknas både sådana som syns eller inte märks lika tydligt. Exempel på den senare formen är ADHD eller dyslexi. 5.7 Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan p.g.a. ålder. Det är tillåtet att särbehandla p.g.a. ålder, om det finns ett berättigat syfte, och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. 5.8 Sexuell läggning Avser en persons homo-, bi- eller heterosexualitet. 6. Kränkning, diskriminering och trakasserier 6.1 Direkt diskriminering En elev får inte missgynnas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 6.2 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering beskrivs i lagen som när någon blir missgynnad genom tillämpningen av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som förefaller vara neutralt men som i praktiken särskilt kan missgynna personer, visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såtillvida bestämmelsen inte kan motiveras med ett berättigat syfte och är nödvändig och lämplig. 7

9 6.3 Trakasserier Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. 6.4 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. 6.5 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Läs gärna mer om kränkningar på t.ex. Läs gärna mer om trakasserier på t.ex. / eller: 8

10 6.6 Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 7. Kartläggning och nulägesanalys Under varje läsår görs successivt en kartläggning av läget på skolan, där vi samlar information om hur eleverna har det i stort, vilka svagheter som finns och vad vi som skola behöver bli bättre på. Informationen får vi genom: Drogvaneundersökning (inkl. frågor om trivsel och mobbing, som alla tvåor gör under hösten, resultat klart i nov.) Mentorssamtal och utvecklingssamtal som eleverna har med sina mentorer. Hälsosamtal som samtliga elever i åk 1 erbjuds hos skolsköterska. Kurators samtal med elever. Träffar med elever/kamratombuden som finns i varje klass. Elever/Kamratombuden träffar klassföreståndare för uppföljning. Ett skriftligt dokument som lämnas in till LBT. Översyn av uppkomna likabehandlingsärenden, och dokumentationen av dessa. Sedan träffas likabehandlingsteamet under vårterminen för att analysera vad som framkommit från dessa olika kanaler. Utifrån analysen formuleras mål för olika områden under kommande läsår. Åtgärder planeras för att kunna nå dessa mål. Behövs åtgärder redan under pågående termin så skall det också planeras och sättas in snarast. Detta kan dokumenteras i LBTs mötesprotokoll. Resultatet av analysen kommer att sparas separat på skolan, för att inte bryta mot ev. sekretessbelagda uppgifter kring utsatta elever, eller sprida information som inte obehöriga bör ha tillgång till. I likabehandlingsplanen kommer nya åtgärder och mål att presenteras, formulerade utifrån resultatet av analysen. 9

11 8. Mål för 2012/13 Att utforma rutinerna för dokumentation samt uppföljning av likabehandlingsärenden. Utbildning av kamratombuden i åk 1 Att alla eleverna ska ha kännedom om likabehandlingsplanen, och likabehandlingsteamet på skolan. Att bibehålla andelen elever i åk 2 (utifrån drogvaneundersökningen) som uppger att de trivs bra eller mycket bra, 91 % läsåret 2011/12 Förbättra rapporteringsgraden från mentorernas systematiska uppföljningar med kamratombuden. 9. Åtgärder under skolåret 2012/13 Uppmana all personal att kontakta likabehandlingsteamet när man misstänker att någon är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. På olika sätt försöka få kontakt med de som upplever sig utsatta enligt trivselenkäten. Läsåret 2012/13 inleds med en introduktionsdag för ettorna. Dessa syftar till att de nya eleverna ska bli mer trygga med varandra och lokalerna innan de äldre eleverna kommer. Vid kurators/skolsköterskas presentation i åk 1 informeras bl.a. om likabehandlingsplan och om skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. Mentorerna tar även upp detta i klasserna. Under hösten får alla ettor även en halv temadag på tema Må bra som syftar till att skapa bra relationer i klasserna, samt att eleverna ska kunna lyfta varandra genom positiv feedback. Under höstterminen får alla elever i åk 1 en halv dags utbildning med tyngdpunkt på hur man skapar trivsel. Här ingår även information och arbete kring likabehandling, kränkande särbehandling och mobbing. Syftet med detta är att alla elever ska vara kamratombud i sin klass. Under vecka 33 kommer alla lärare som arbetar i åk 1 att få en utbildning i hur man ska genomföra utbildning av kamratombud i sin klass. I september får skolans personal se en två timmars teaterföreställning som handlar om utsatta ungdomar, Se mig!. Alla elever i åk 2 får i september en föreläsning av Friends om mobbing och om nätkultur. Under läsåret erbjuds alla elever i åk 1 ett hälsosamtal hos skolsköterska. Under detta samtal diskuteras bl.a. frågan om man ser någon som far illa i klassen, och vidtar därefter åtgärder mot det som eventuellt framkommit. 10

12 I utvecklingssamtal med mentor kan det framkomma uppgifter om att någon elev blir kränkt eller diskriminerad, varefter mentor kan vidta åtgärder. Under våren 2013 kommer alla tvåor att få en halv temadag på tema Livsviktiga relationer i samarbete med skolkyrkan. Under läsåret 2012/13 uppmanas samtliga mentorer specifikt vid tre tillfällen att ha kontakt med ett antal (2-4 st.) kamratombud i klassen, för att lyssna av vad dessa ser och vet. Här fylls även det skriftliga uppföljningsmaterialet i, dokumenteras och skickas till kurator. Under läsåret 2012/13 uppmanas samtliga mentorer att vid ett tillfälle per termin ta upp likabehandlingsplanen på mentorstid, samt att låta klassen diskutera frågeställningar som berör kränkningar och diskriminering. 10. Att främja likabehandling - allmänt Att främja likabehandling kan handla om att skaffa kunskaper om varje diskrimineringsgrund, och vad som utgör kränkande behandling. Dessa kunskaper ska sedan användas för att förebygga och jobba emot kränkande eller diskriminerande behandling Främjande insatser Hemspråksundervisning för elever med annan språklig bakgrund än svensk. Överrapportering från tidigare skola vid funktionshinder eller andra särskilda svårigheter, och information till undervisande lärare. Förberedelse för att börja på Kaplanskolan. Anpassning av lokaler och annat, vid behov. 11. Rutiner vid akuta situationer Skolan ska ta varje signal eller annan uppgift om kränkande handling på allvar, och utreda vad som ligger bakom Elev-elev Om personal, elev eller vårdnadshavare misstänker att elev kränkts av annan elev skall rektor och LBT informeras. LBT samlar in information från den kränkte och från personal, och samt utreder vad som ligger bakom. Utredningens omfattning är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art, t.ex. samtal med inblandade, och åtgärden genomförs Uppföljning 11

13 Likabehandlingsteamet följer upp ärendet med berörda personer, den kränkte och de som kränkt. Man kontrollerar att kränkandet har upphört, är så inte fallet kan t.ex. ett möte med den/de som kränker och föräldrar bli aktuellt. Fortsatta kränkningar kan innebära att skolan gör en anmälan till Socialkontoret eller Polisen Om kränkningarna ej upphör Om kränkningarna inte upphör trots gjorda insatser enligt ovan, utreds ärendet vidare och kan då omfatta samtal med fler elever, föräldrar och personal etc. samt observationer av de inblandade. Resultatet av denna utredning ligger då till grund för fortsatta åtgärder (5 kap. Skollagen) Personal-elev Om personal handlar i strid mot lagen är närmaste arbetsledare ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Ansvarig arbetsledare följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen följs. Alla som arbetar på skolan skall meddela ansvarig rektor, om man misstänker att personal agerat i strid med lagen Dokumentation Det som inträffat och alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras på skolan i minst tio år efter avslutat ärende. Pärm finns i skolans arkiv. 12. Uppföljning, utvärdering, och upprättande av ny plan. Uppföljning och utvärdering av skolans arbete med att förebygga och/eller åtgärda kränkning, diskriminering och trakasserier ska göras årligen, och innan nästa års likabehandlingsplan upprättas. Detta görs genom att skolans likabehandlingsteam träffas i maj, och utvärderar de mål som sats för läsåret, samt ser över de likabehandlingsärenden som uppkommit under året för att lära inför nästa år. Till denna utvärdering kan trivselenkätens resultat samt övrig insamlad information från skolan användas. I samband med detta kan även nya mål för kommande läsår formuleras, samt kommande läsårs likabehandlingsplan förberedas. När skolan sedan fått mer information om kommande läsårs elever, kan likabehandlingsplanen revideras utifrån uppkomna behov. Varje läsårs likabehandlingsplan skall sedan upprättas i början av höstterminen. Mål och åtgärder för likabehandlingsarbetet bör utformas i samarbete mellan LBT, elever, arbetslag och ledningsgrupp. 12

14 I utvärderingen deltar alltid minst två elevrepresentanter, samt lärare och övrig personal ur LBT. Följande frågor bör tas upp: - Hur har informationen nått ut? - Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits under läsåret? - Hur har eventuella ärenden hanterats och följts upp? - Bör något ändras i Likabehandlingsplanen? - Vad mer behöver vi göra för att förebygga kränkning, diskriminering och trakasserier? - Vad är kamratombudens åsikt om skolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling? I kommande års likabehandlingsplan ska det redogöras för de insatser som gjorts under läsåret, och hur de fallit ut. I samband med utvärderingen prövas vad (fortbildning, information och förebyggande arbete m.m.) som bör prioriteras under det kommande året. Förslag om prioriteringar lämnas till skolenhetschefen som tar upp det som ett beslutsärende. Kurator från varje gymnasieskolas LBT i Skellefteå träffas i juni för att dela med sig av erfarenheter och lära av varandra. 13

15 13. Utvärdering av likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete under 2011/12 LBT har genomfört 4 st. inplanerade träffar under året. LBT har haft ett konkret mobbingärende som föranledde ett antal samtal med elever i en klass. Den utsatte har uttryckt att de kränkningar han utsattes för har helt upphört efter dessa samtal och att det har blivit en helt annan stämning i klassen efter insatsen. Förebyggande arbete har förekommit i varierande grad och utformning på olika program Utvärdering av mål för 2011/12 Skolsköterskans mål att genomföra ett hälsosamtal med alla elever i åk 1 Genomföra en elevenkät i åk 3 Genomföra en drogvaneenkät åk 2 Genomföra regelbundna samtal med kamratombud/elevskyddsombud Öka andelen mentorssamtal Skolsköterskans mål är att anse som genomfört även om enstaka elever uteblivit. Drogvaneundersökningen i åk genomfördes, här kan dock ett blivande mål vara att öka svarsfrekvensen ytterligare. Regelbundna samtal med kamratombud/elevskyddsombud har genomförts men inför nästa år så har vi ett mål att svarsfrekvensen skall öka när det gäller det skriftliga uppföljningsmaterialet. Andelen mentorssamtal har ökat och har under läsåret varit bra. 14