Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 16/8 2017

Relevanta dokument
Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

Tentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

Förstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i

Inledning och Definitioner

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2007

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

Faradays lag. ger. Låt oss nu bestämma den magnetiska energin för N st kopplade kretsar. Arbetet som kretsarnas batterier utför är

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

1.1 Sfäriska koordinater

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Växelström = kapitel 1.4 Sinusformade växelstorheter

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Sidor i boken

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

IEA 1. En tvåpol sett utifrån från lasten - karakteriseras av tomgångsspänning E t., inre impedans Z i

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)

SF1625 Envariabelanalys

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Laborationshandledning i EMC Kapacitiv och induktiv koppling mellan ledare

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, linjal, miniräknare, formelsamling. Ej tillåtet med internetuppkoppling: 1. Skriv ditt för- och efternamn : (1/0/0)

Generaliserade integraler

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

SF1625 Envariabelanalys

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Vill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?

Med funktioner som en lcd display med 10 olika träningsprogram, erbjuder denna cykel en variationsrik träning.

TNK049 Optimeringslära

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Rätt svar (1p): u A. α β A B. u B. b) (max 3p) I början har endast puck A rörelseenergi: E AB,i = 1 2 m Av 2 A = 1 2 m Au 2 A

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 29 augusti, 2008, kl

Repetition. Repetition. Repetition. X: slumpvariabel (s.v.) betraktas innan ett försök är genomfört. x: observerat värde efter försöket är genomfört.

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Använd Maple (eller Mathematica) för att lösa dina uppgifter. INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Del2: ANALYS Kurskod: HF1006

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Diskreta stokastiska variabler

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Materiens Struktur. Lösningar

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

13 Generaliserade dubbelintegraler

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

9. Bestämda integraler

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

TentamensKod:

Omtentamen IF1330 Ellära fredagen den 8 januari

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

TATA42: Tips inför tentan

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 29 maj

Del A Begrepp och grundläggande förståelse.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Lektion 9. Teori. Bilinjär transformation. Byggblock Integratorer. Parasitkapacitanser. SC-filter Leapfrogfilter. LDI-transformation ----

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

Randvillkoren tecknas

Exempel: En boll med massa m studsar mot ett golv. Alldeles innan studsen vet man att hastigheten är riktad

Tentamen i Databasteknik

Tenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Transkript:

Tentmen ETE Ellär och elektronk, 6/8 07 Tllåtn hjälpmedel: Formelsmlng kretsteor. Observer tt uppgftern nte är sorterde svårghetsordnng. All lösnngr skll ges tydlg motverngr. Två metllobjekt bldr en kondenstor. För tt bestämm kpctnsen melln två metllobjekt kn mn mät den td det tr tt ldd ur kondenstorn enlgt. Koppl n en voltmeter med hög ngångsresstns (här c MΩ) melln objekten.. Mät spännngen, här v 0 = 0. pännngen mnskr nte nämnvärt under tden voltmetern är nkoppld.. Koppl n ett lämplgt motstånd, här = kω, prllellt med voltmetern. Nu sjunker spännngen snbbt. Efter tden T = 0 s hr den sjunkt tll v =. : Bestäm kpctnsen C. Uttryck svret v 0, v, T och. b: Hur mycket energ hr totlt bsorberts v motståndet under tden 0 t T. Doder kn nvänds för tt trnsformer en vågform tll en nnn. pännngen är v n (t) = sn(πft), där f = khz. Beräkn mxmum och mnmum och skss utsgnlen v ut (t) för tden 0 t ms. Använd xlr med enheter ms och. Dodern kn nses vr del. v n (t) 9 6 v ut (t) v gs v n g m v gs d D b måsgnlmodellen för en spännngsföljrkopplng med en fälttrnsstor vss fguren. Bestäm Thévennekvvlenten med vseende på nodpret b. Använd = // och L = d // för tt förenkl räknngrn.

I n n ut Bestäm förstärknngen ut / n och ngångsmpednsen Z n = n /I n för kopplngen fguren. esstnsern,... är känd och opertonsförstärkrn kn nses vr del. Fguren vsr en kopplng med en NMO (med t0 = ) och en PMO (med t0 = ) trnsstor. ntr också tt NMO och PMO trnsstorern hr dentsk K. Bestäm utsgnlen ut och nge vlk rbetsområden (strypt, lnjärt eller mättnds) trnsstorern är då n D DD= ut : n = 0 b: n =. c: n = 6 Betrkt en koxlkbel med rde på nnerledren och rde b på ytterledren. Du kn nt fr rymd (ɛ = ɛ 0 och µ = µ 0 ) melln ledrn. Bestäm den upplgrde mgnetsk energn koxlkbeln över en längd, l, med ström,, på nnerledren och på ytterledren. Observer tt du sk härled energn och tt det nte är tllräcklgt tt nvänd uttrycket för koxlkbelns nduktns formelsmlngen. b

Lösnngr : Kondenstorn ldds ur som (lös tex med Lplce eller ntegrernde fktor) Lös ut C v(t) = v(0)e t/c = v 0 e t/c = v vd t = T. C = T ln v 0 v b: Den bsorberde effekten är skllnden melln den upplgrde effekten vd t = 0 och t = T (kn också beräkns genom tt ntegrer effektutvecklngen ). Den ges v C(v 0 v ) C pännngen över en dod kn nte vr postv. Den först grenen ger därmed tt v ut (t) 6. Den ndr grenen ger v ut (t) 9. Utsgnlen är därmed nsgnlen begränsd tll ntervllet [ 9, 6 ]. 0 0 0 0 0.. Tomgångsspännngen bestäms med nodnlys v b v gs 0 v b v gs v n = 0 v gs = v n v b och tllsmmns och därmed v b 0 L g m v gs v b = g m v gs L v b = g mv n L g m v b L v b = g m v n L ( ) ( g m L )

v gs g m v gs d D b x vx esstnsen bestäms genom tt nollställ källn och koppl n en spännngskäll melln b, se fgur. Eftersom det nte fnns någon käll den vänstr delen v kretsen är v gs = v x. Nodnlys på den högr delen ger x v x 0 L g m v x = 0 och därmed b = v x x = g m L I n n =0 =0 L ut Idel opertonsförstärkre med negtv återkopplng ger tt ngångsspännngen på opertonsförstärkrn är noll och därmed hr de också potentl lk med noll (jordde). Använder nodnlys och 0 lket ger förstärknngen 0 n 0 = 0 = = n 0 ut = 0 = = n A = ut n = Kn också nvänd tt kopplngen består v två dentsk nverternde förstärkre. Ingångsmpednsen ges v Z n = n I n = // = Utgångmpednsen ges v mpednsen Thévennekvvlenten på utgången. Uträknngen ovn vsr tt utsgnlen är oberoende v lsten L (förutsätter dock negtv återkopplng L > ) och därmed Z ut = 0

: med n = 0 så är = 0 < t0 (strypt) för NMO och = < t0 för PMO så ut =. NMO är strypt och PMO är det lnjär området (v D = 0 ). b: med n =. så är =. > t0 för NMO och =. < t0 för PMO så båd leder ström. Eftersom v ntgt tt de är lk kommer spännngen tt fördels lk över NMO och PMO trnsstorern så ut =.. NMO och PMO är mättndsområdet. För NMO, v D =.. =.. c: med n = så är = > t0 för NMO och = 0 > t0 (strypt) för PMO så ut = 0. PMO är strypt och NMO är det lnjär området (v D = 0 ). Fguren vsr en nverterre. 6. Låt nnerledren h strömmen och ytterledren strömmen. b e n C êϕ. ymmetrn medför tt den mgnetsk fältstyrkn H(r) är rktd ê ϕ rktnng och beror enbrt på vståndet r c = r c (från mttlnjen v koxlkbeln). Mgnetfältet kn därmed skrvs på formen H(r) = H(r c )ê ϕ. Omslut nnerledren med en crkel med rde r c och nvänd Ampères lg π = H(r) dr = H(r c )ê ϕ ê ϕ r c dϕ = H(r c )πr c C vlket ger Hfältet H(r) = 0 πr c ê ϕ för r c b. beräkns energn genom tt ntegrer B H melln nner tll ytterledren över en längd l: w m = B H d = µ 0 b r c= H(r) lπr c dr c }{{} = lµ 0 π b r c= d dr c = lµ 0 [ ] b ln rc r c π = lµ 0 π ln b