Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekdalaskolans grundskola läsåret 2014-2015. Innehållsförteckning



Relevanta dokument
Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Erikslundskolan Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

PARADISSKOLANS FRITIDSHEM

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som är kränkande av en elevs värdighet utan att ha någon diskrimineringsgrund.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomiprogrammet

FÖRSKOLAN KVARNEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Denna plan gäller till och med 31/12-15

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för Ljungbyhedsskolans rektorsområde 15/16

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hunnebostrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling och diskriminering

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Västerskolan, Kungsörs kommun 2013/2014.

Upprättad av elever och lärare

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Medleskolan Fritidshem & skola F -5 Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolområde Västra. Resursskolan

Västerås Idrottsgymnasium

VÄSTERÅS STAD ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

SSP Svenska skolan i Paris

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Lokal likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Likabehandlingsplan

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Område Allés förskolor

mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Porsöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Upprättad

ÅRLIG PLAN BLÅ HUSET 2015

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Vad säger lagen, styrdokumenten? Handlingsplanen gäller för barn/elever samt personal och har sin utgångspunkt i följande lagtexter:

Vår lokala Likabehandlingsplan Albäcksskolan

Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan 2008/09

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för verksamhetsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN. Ängås 7-9 skola 2014/2015

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PETERSLUNDSSKOLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Gäller för lå 09/10

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN för läsåret

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekdalaskolans grundskola läsåret 2014-2015 Innehållsförteckning 1

Rubrik Sida Innehållsförteckning och bilagor 2 Planens syfte och process 3 Vision och målsättningar 4 Definition av begreppen 4 Roller och ansvar 5 Främjande arbete med elevers lika rättigheter och möjligheter - rutiner 6 Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling rutiner 8 Upptäckande arbete av diskriminering och kränkande behandling - rutiner 9 Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling rutiner för anmälan, utredning, åtgärder och dokumentation 9 Uppföljning och utvärdering av planen 11 Utvärdering av förra läsårets plan och analys av resultaten 11 Prioriterade mål för läsåret 2014-2015 och utvecklingsplan 12 Bilagor Förhållningssätt (Trivselregler) Ordningsregler Internetpolicy Bilaga 1. Anmälan av misstanke om kränkande behandling Bilaga 2. Fortsatt dokumentation vid utredning av kränkande behandling Bilaga 3. Rapport av misstänkt kränkning till huvudman 2

Planens syfte och process Läroplanens utgångspunkter Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ur Lgr 11 I Lgr 11 står skrivet att skolan måste motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skollag och diskrimineringslag För att ta fram en likabehandlingsplan som uppfyller lagens krav, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts. De två planerna, årlig plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800) och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567), sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från Barn- och Elevombudet BEO (www.skolinspektionen.se/beo/for-larare/planer-mot-krankande-behandling-och-diskriminering) samt Skolverkets allmänna råd om Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen riktar sig till alla på skolan. Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering. Skollagens kapitel 6 talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) som kan hjälpa eleven, bland annat genom att kräva skadestånd. BEO finns på Skolinspektionens hemsida. Ekdalaskolans process En kartläggning av skolans nuläge görs varje år. Kartläggningen leder fram till ett antal prioriterade mål för kommande läsår. Vilka strategier som ska användas för att uppfylla målen diskuteras och förankras i olika grupper: 1) Arbetslagen 2) Klasserna 3) Likabehandlingsteam och elevråd tillsammans med elevhälsoteamet och rektor 4) Brukarråd och andra intresserade föräldrar tillsammans med rektor 5) Övriga personalkategorier på skolan som skolmåltid, lokalvård och vaktmästeri Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras under första delen av höstterminen. I mitten av vårterminen görs en ny kartläggning och i samband med detta utvärderas de åtgärder som genomförts under året. Därefter initieras arbetet med en ny plan för nästa läsår. 3

Vision och målsättningar Ekdalaskolans personal vill möta eleverna med respekt för deras person och deras arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. Ekdalaskolan strävar efter att rusta eleverna för framtiden. I detta arbete ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en trygg miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Definitioner av begreppen Mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling kan äga rum såväl mellan elever som i relationen vuxen-elev. Diskrimineringsgrunder De diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1.) Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1.) Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råden, 2012, sid. 9.) Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. (Allmänna råden, 2012, sid. 9.) Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1.) 4

Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (Allmänna råden, 2012, sid. 9.) Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras, inte bara direkt i verksamheten, utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. (Allmänna råden, 2012, sid. 9.) Kränkningar kan vara: fysiska (till exempel slag och knuffar) verbala (hot eller tillmälen) psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Roller och ansvar Rektor Det är rektors ansvar att: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas Rektor ska även: se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits kontakta andra myndigheter vid behov Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp möta elever och kollegor på ett respektfullt sätt 5

Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan möta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt Främjande arbete för elevers rättigheter och möjligheter - rutiner Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Främjande arbete syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Förhållningssätt som anger rättigheter och skyldigheter gentemot varandra (Trivselregler) På Ekdalaskolan har eleverna tagit fram ett antal punkter om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i klassrummet för att skapa en god arbetsmiljö. Dessa sk trivselregler sitter uppe i varje klassrum och arbetas aktivt med på uppstartsdagarna i augusti då läsåret börjar. Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: Fortlöpande under året Ordningsregler Ekdalaskolan har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger och revideras årligen. Dessa är alltid i fokus under uppstartsdagarna i augusti då läsåret börjar. Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Uppföljning sker fortlöpande under året Internetpolicy Ekdalaskolan har en internetpolicy som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger och denna revideras årligen. Den är alltid i fokus under uppstartsdagarna i augusti då läsåret börjar. Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Uppföljning sker fortlöpande under året Mentorstid Varje vecka träffar pedagogen sin mentorsgrupp vid två tillfällen. Denna tid används dels till individuella samtal, dels till samtal i grupp. Samtalen kan vara rent förebyggande, dvs handla om principer, regler eller exempelsituationer. På förekommen anledning diskuteras också aktuella situationer eller konflikter. Ansvar: Mentor Tidpunkt: Varje vecka 6

Klassråd På klassråden har eleverna möjlighet att ta upp frågor som berör klassen enskilt eller skolan och miljön i denna. Frågor som berör skolmiljön förs vidare till elevrådet av klassens elevrådsrepresentanter. Andra mer specifika frågor för klassen kan innebära ett besök hos skolledningen eller annan som kan besvara frågeställningen eller fatta ett beslut. Ansvar: Mentor Tidpunkt: Minst en gång i månaden på mentorstid Elevråd Två representanter från varje klass finns representerade i elevrådet. En gång i månaden träffas de och diskuterar frågor som kommer från eleverna själva. Möten med varje arbetslags representanter förekommer också och då diskuteras frågor som ligger närmare det pedagogiska arbetet. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Ansvar: Två pedagoger som fungerar som handledare för elevrådet Tidpunkt: Var tredje vecka. Trivselgruppen Trivselgruppen verkar för att skapa en trivsam atmosfär i skolan. Det finns representanter från alla årskurser i Trivselgruppen. De arrangerar trivselaktiviteter för eleverna. De har en aktiv del i det förebyggand arbetet på skolan genom att vara med och organisera trivseldagar och ta del av likabehandlingsteamets tankar. De fungerar som referensgrupp i planerandet av VI-dagar. Ansvar: Fritidsledarna Tidpunkt: Möten var 3:e vecka Fritidsledare På skolan finns fritidsledare som har till uppgift att aktivera och vara tillsammans med eleverna på raster, håltimmar och annan tid utanför lektionstid. Fritidsledarna är också personer som eleverna gärna vänder sig till för egna samtal eller för att informera om sådant som händer i elevgruppen. Fritidsledarna finns i första hand i elevernas uppehållsrum Passagen och Cafét Träffpunkten, där eleverna kan handla frukost och mellanmål. Ansvar: Fritidsledarna Tidpunkt: Varje dag Likabehandlingsteamet och VI-dagarna Består av rektor, skolkurator/socialpedagog samt en pedagog från varje årskurs. Teamets uppgift är att hålla likabehandlingsplanen uppdaterad samt att förverkliga innehållet i densamma. Detta görs bl a genom att organisera VI-dagar, en på våren och en på hösten. Vårens VI-dag präglas av kartläggning och utvärdering och höstens av ett gemensamt görande i åldersblandade grupper för att stärka gemenskapen på skolan. Ansvar: Likabehandlingsteamet Tidpunkt: Möten varje vecka. Rektor deltar varannan vecka. Mittpunkten Detta är en verksamhet där eleven kan söka vuxenkontakt när man behöver stöttas i skolarbetet. Steget in i klassrummet kan kännas stort och här kan lärandet ske i en annan lärmiljö med hjälp av socialpedagog och lärare. Ansvar: Socialpedagog Tidpunkt: Varje dag 7

Förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling - rutiner Förebyggande arbete handlar om att identifiera och minimera risker för att trakasserier och kränkande behandling ska kunna uppstå. Kartläggningsarbete och analys av detta ligger till grund för de förebyggande insatserna. Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Arbetslagens funktion Alla elever, tillika personal, tillhör ett arbetslag. Pedagogerna är uppdelade i två arbetslag, 6/8 eller 7/9. Arbetslagen har sina egna geografiska områden på skolan för att göra skolan mer greppbar och därmed också tryggare för varje elev utifrån en hemvisttanke. Eleverna har sina skåp tillsammans med elever från det egna arbetslaget, vilket tidigare utvärderingar visat ger en lugnare och tryggare situation då eleverna lär känna varandra över åldersgränserna. Arbetslagens elever delar också på undervisningssalarna inom områdena. Även detta ger en tydligare tillhörighet och en känsla av trygghet. Någon klass kan också ha ett hemklassrum för att skapa ytterligare trygghet kring elevgruppen. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag Vuxennärvaro i korridorer, idrottshall och i bamba Under skoldagen finns lärare, fritidsledare och annan personal ute bland eleverna. Dessa rör sig i och utanför skolan, främst i de områden som eleverna uttryckt som mindre trygga. Rastvärdsskapet i bamba är schemalagt. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag Kartläggning av trygga och otrygga platser Under vårterminen gör alla klasser en kartläggning över de platser som eleverna upplever som trygga eller otrygga på skolan, på skolgården, i bamba och i idrottshallen. Med karta över skolan genomför eleverna vandringar där de markerar eller fotograferar olika platser. De otrygga platserna sammanställs och åtgärder för att göra dem mer trygga tas fram. Arbetet ingår i processen med att utvärdera planen och kan leda till ett specifikt mål för nästkommande läsår. Ansvar: Likabehandlingsteamet Tidpunkt: Mars-april Pedagogisk lunch Varje dag är det flera vuxna som äter med eleverna i bamba, s.k pedagogisk lunch. Det gäller både pedagoger, elevhälsa, skolledning och övrig personal. Detta är ett viktigt relationsskapande tillfälle där samtal om både små och stora saker förs med eleverna. Vid dessa samtal kommer ofta frågor upp som inte alltid ställs i klassrummen. Ansvar: Alla som deltar i pedagogisk lunch Tidpunkt: Varje dag 8

Upptäckande arbete av diskriminering och annan kränkande behandling rutiner Trivselenkät Varje vår genomförs en trivselenkät som tar sin utgångspunkt i definitionen av begreppen kränkning, trakasserier och diskriminering. Eleverna får möjlighet att uttrycka om de upplever sig utsatta på något sätt, både av jämnåriga och vuxna. Resultaten sammanställs, både på årskursnivå och skolnivå, och åtgärder tas fram för att förbättra elevernas upplevelse av sin skolvardag. Många gånger leder också elevernas svar fram till ett specifikt mål för nästkommande läsår. Ansvar: Likabehandlingsteamet Tidpunkt: November samt mars-april Vuxennärvaro i korridorer, bamba och idrottshall (se ovan) Vuxennärvaron syftar också till att upptäcka diskriminering och kränkande behandling. Trivselgruppen (se ovan) Det är viktigt att de vuxna har ansvar för att arbeta med situationen enligt de rutiner skolan har och att Trivselgruppen inte upplever att de har ansvar för utgången. Dock kan gruppens medlemmar påtala och göra de vuxna uppmärksamma på diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsteamet (se ovan) Likabehandlingsteamet består av rektor, skolkurator/socialpedagog samt en pedagog från varje årskurs. Via Trivselgruppen och mentorerna för teamet information om aktuella fall som sedan utreds och åtgärdas. Kontinuerliga samtal om elevgrupperna i arbetslagen Pedagogerna i arbetslaget träffas en-två gånger i veckan för gemensam planering. Vid dessa träffar diskuterar man regelbundet den sociala situationen i klasserna. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling rutiner för anmälan, utredning, åtgärder och dokumentation Ytterst ansvarig för att inga elever eller vuxna på skolan kränks, trakasseras eller diskrimineras är rektor. För att uppnå målet att alla behandlas väl och lika behöver dock alla på skolan känna ansvar för att uppmärksamma och rapportera kränkningar. Barnen gör det efter förmåga; för de anställda vuxna är det en skyldighet. Elev som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av annan elev/andra elever Personal som får kännedom om en situation där kränkningar förekommer, ska omedelbart agera enligt följande. Steg 1. Upptäckt och anmälan till rektor a) Den som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor på därför avsedd blankett (bilaga 1:Anmälan av misstanke om kränkande behandling) och elevens mentor (eller annan ansvarig pedagog) meddelas. b) Rektor i sin tur anmäler till huvudman om att det finns en misstänkt kränkning (Bilaga 3. Rapport av misstänkt kränkning till huvudman ) 9

Steg 2. Samtal med elev som utsatts för kränkning. c) Ansvarig pedagog och/eller en person från likabehandlingsteamet talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till ansvarig pedagog om något händer innan dess. Dokumentera samtalet (bilaga 1:Anmälan av misstanke om kränkande behandling). Steg 3. Samtal med elev/elever som utfört kränkning. d) Ansvarig pedagog talar sedan med den/de som utfört kränkningen. Om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast skall upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Dokumentera samtalet (Bilaga 2. Fortsatt dokumentation vid utredning av kränkande behandling). Rektor informeras fortlöpande. Eleverna hålls under uppsikt. Steg 4. Information till berörd vårdnadshavare e) Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen (Bilaga 2. Fortsatt dokumentation vid utredning av kränkande behandling). Steg 5. Uppföljande samtal f) Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen (Bilaga 2. Fortsatt dokumentation vid utredning av kränkande behandling).. Dokumentationen förvaras hos rektor. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört Steg 1. Möte och handlingsplan a) De elever som utsatt andra tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator/socialpedagog. Ansvar: Rektor b) En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i ett protokoll. Ansvar: Rektor Steg 2. Uppföljning. c) Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator/socialpedagog. Även detta samtal dokumenteras i ett protokoll. Ansvar: Rektor Dokumentationen förvaras hos rektor. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört Ytterligare åtgärder såsom kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis vidtas..dokumentationen förvaras hos rektor. Elev som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen 1. Händelsen anmäls till rektor som dokumenterar och anmäler till huvudman (bilaga 2 Fortsatt dokumentation vid utredning av kränkande behandling). 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs (bilaga 3 Rapport av misstänkt kränkning till huvudman). 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen (kontakten) med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan även vända sig till Barn- och Elevombudet (www.skolinspektionen.se/beo). 7. Dokumentationen angående elev förvaras hos rektor. Dokumentation angående personal skickas till personalavdelningen. 10

Elever och vårdnadshavare som får kännedom om att någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling anmäler detta till skolans personal eller direkt till rektor. Utredning och åtgärder följer efter detta samma plan som när en vuxen anställd på skolan upptäcker en situation där kränkningar förekommer. Uppföljning och utvärdering av planen 1. Varje år görs en ny kartläggning av trivsel och problemområden, samtidigt utvärderas även de åtgärder som gjorts under föregående läsår. Tidpunkt: mars-april Ansvar: Rektor 2. Varje år sker en brukarenkät där frågor om elevers trivsel och trygghet ingår. Resultaten från den tas med i arbetet med uppföljning och utvärdering av arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar. Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor 3. Resultatet av kartläggningen presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. I enlighet med resultatet av kartläggningen i jämförelse med resultaten från föregående år formuleras nya åtgärder tillsammans av personal, elever och vårdnadshavare. Tidpunkt: maj-juni Ansvar: Rektor, skolkurator, mentorer 4. En ny likabehandlingsplan upprättas årligen i enlighet med lag. Då kartläggningen av trivsel och problemområden genomförts formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny likabehandlingsplan för elever och vårdnadshavare. Planen antas då elevers och vårdnadshavares åsikter beaktats. Tidpunkt: i början av läsåret Ansvar: Rektor Utvärdering av förra läsårets plan och analys av resultat Målen som nu har arbetats med under läsåret 13-14 har varit 1. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar. 2. Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats. 3. Alla elever har vid behov en vuxen de kan vända sig till och som de upplever lyssnar på dem. Förutom det kontinuerliga främjande och förebyggande arbete vi har på skolan, har vi valt olika strategier för att nå målen. Se likabehandlingsplanen för föregående läsår. Skolan har under läsåret arbetat med de mål och strategier som fastställts. Dock har skolan inte följt upp vilka konsekvenser det har fått i elev- och lärargruppen på det systematiska sätt som avsågs. Påtagliga resultat är dock hur elevgruppen idag mer självklart i vardagsarbetet samarbetar över åldersgränserna i olika ämnen och att VI-dagarna varje termin har blivit viktiga dagar som eleverna ser fram emot och som tar upp angelägna och aktuella frågeställningar för tonåringar som t.ex. genus, mod och hur vi är mot varandra på nätet. Genom att lärarna också sambedömt elevuppgifter och prov har medvetenheten ökat kring genusfrågor. Genom betygsanalys kan vi se att skillnaderna mellan könen har minskat i vissa ämnen, men också ökat på andra håll. Arbetet måste därför gå vidare. 11

Analysen av trivselenkäten från april 2014 visar att trivseln i skolan och klassen är god. Det som sticker ut är att 3-4% har angett att det har hänt någon gång att elever har känt sig diskriminerade p.g.a. att jag är flicka/pojke eller p.g.a.att vissa inte tycker att jag är som en pojke/flicka ska. På frågan om det finns vuxna i närheten när det inte är lektion svarar 30% Nej, aldrig eller Nej, oftast inte. Frågan är om det är ett problem eller inte, vilket har lett till att vi inför nästa års trivselenkät ska omformulera frågan: Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det. I september 2014 genomförde elevrådet en undersökning i klasserna för att ta reda på vad som gjorde att toaletter och duscharna i omklädningsrummen uppfattas som otrygga platser. Eleverna uppger om toaletterna att de är smutsiga och ostädade, att det finns klotter samt att visa lås är tröga. Man önskar fler avskilda toaletter samt rengöringsdosor. Om duscharna säger eleverna att det är problem med tidsbrist (stressigt och obekvämt när andra klasser kommer in) och för mycket parfym. Man önskar mer avskildhet genom t.ex. draperier samt hårtork. Prioriterade mål för läsåret 2014-2015 och utvecklingsplan Elever och personal har på olika sätt utvärderat det sociala klimatet på skolan. Eleverna har under våren svarat på den så kallade trivselenkäten. Alla klasser har gjort en inventering av vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Likabehandlingsteamet har träffat representanter från Trivselgruppen ungefär en gång varje månad. Pedagogerna har på konferenser, kompetensutvecklingsdagar och APT utbildats i vilket ansvar de som pedagoger och vi som skola har enligt gällande lag och vid dessa tillfällen också analyserat vilka utvecklingsbehov de ser. Resultatet av genomförda kartläggningar och en inventering av ärenden i likabehandlingsteamet ligger till grund för målen för läsåret 14/15. Med detta underlag formuleras tre mål för detta läsår och en utvecklingsplan som justeras kontinuerligt under året. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats Eleverna upplever att VI-dagarna är meningsfulla och att de främjar skolans likabehandlingsarbete. 12

Utvecklingsplan för läsåret 2014-2015 Mål Vad vill vi? Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats Eleverna upplever att VI-dagarna är meningsfulla och att de främjar skolans likabehandlingsarb ete. Strategier Aktiviteter Vad ska vi göra? Planen gås igenom med alla arbetslag. Trivselenkäten utformas så att likabehandlingsplanen s olika delar kan utvärderas. Planen inkl diskrimineringsgrunde rna tas upp i alla elevgrupper på ett sätt som är lämpligt utifrån ålder och mognad. En enklare populärversion av planen tas fram i samverkan med elever. Vikarier informeras. Åtgärda otrygga platser såsom duschar i omklädningsrummen i idrotten. Åtgärda toaletterna och informera om var samtliga toaletter på skolan finns. (Låta eleverna inreda/måla toaletterna?) En jämn schemaläggning i bamba för att undvika köer. Utveckla innehållet i VI-dagarna utifrån främjande arbete. Utveckla fasta koncept som kan återanvändas. Hitta former för gruppindelning och gruppledarskap. Ansvar och tidsplan När och vem/vilka? I början av terminen Ansvar: Rektor Ansvar: Likabehandlingsteam et Ansvar: Arbetslagen Ansvar: Likabehandlingsteamet Ansvar: Rektor Ansvar: Rektor och mentorer (Likabehandlingstea met) Anvar: Likabehandlingsteam et Genomföran de och analys Vad gjorde vi? Hur blev det? Uppföljni ng Vad är klokt att göra vidare? Målen kommer att följas upp med enkäter och intervjuer minst en gång under hösten och utvärderas under vårterminen. 13

14