Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

Relevanta dokument
Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

Tentamen för FYSIK (TFYA68)

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (9FY321)

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Tentamen för FYSIK (TFYA86 och 68)

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (9FY321)

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 29 augusti, 2008, kl

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

anslås på kursens hemsida Resultatet: anslås på kursens hemsida Granskning:

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Rätt svar (1p): u A. α β A B. u B. b) (max 3p) I början har endast puck A rörelseenergi: E AB,i = 1 2 m Av 2 A = 1 2 m Au 2 A

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 17 december, 2007, kl. 8 13, lokal: Gasque

Tentamen i elektromagnetisk fältteori för E

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

1.1 Sfäriska koordinater

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Sfärisk trigonometri

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Potentialteori Mats Persson

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Föreläsning 7: Trigonometri

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Tentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Generaliserade integraler

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1020, 4C1035, 4C1012) den 4 juni 2007

TATA42: Tips inför tentan

Tentamen i Mekanik D, TKYY , kl 14:00-19:00

9. Bestämda integraler

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Teoretisk elektroteknik F, del 1

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

TentamensKod:

Materiens Struktur. Lösningar

24 Integraler av masstyp

Lösning, Analytisk mekanik, 5C1121, Tentamen,

Tentamen i mekanik TFYA16

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Tentamen Elektromagnetism

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Tentamen ellära 92FY21 och 27

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

13 Generaliserade dubbelintegraler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Tenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:

MATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS. Tentamen måndagen den 17 oktober 2016 kl 8 12

Svar och anvisningar

Komplexa tal. j 2 = 1

Tillämpad Matematik I Övning 4

Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.


Tentamen 41K02B En1. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

MA002X Bastermin - matematik VT16

N atom m tot. r = Z m atom

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

Transkript:

Tentmen för FYK (TFYA68), smt LKTROMAGNTM (TFYA48, 9FY31) 013-05-8 kl. 08.00-13.00 Tillåtn hjälpmedel: Physics Hndbook (Nordling, Östermn) - egn bokmärken ok, dock ej formler, nteckningr miniräknre - grfräknre är tillåtn (men onödig), sk vr tömd på för kursen relevnt formler formelsmling - bld som bifogs denn tentmen (dvs egen ts ej med). xmen består v 6 st uppgifter för TFYA68/48 (smt TFFY75) och 5 st uppgifter för 9FY31. Uppgift 1 - : ge endst svr, glöm ej enheten för numerisk svr (3 värdesiffror) i förekommde fll! Poäng för deluppgiftern ges som ntingen full poäng (helt korrekt) eller 0 poäng. Uppgift 3-6 (fler från denn gång): ge en fullständig lösning, lösningr sk vr klrt och tydligt uppställd, vilket innebär tt ekvtioner sk motivers, numeriskt svr (3 värdesiffror) sk i förekommnde fll skrivs med enhet, och egn beteckningr sk definiers. Mrker ditt svr tydligt med vr:. rister i redovisningen kn medför poängvdrg. Låt gärn lösningen åtföljs v en figur. Uppgiftern ger olik totlpoäng: Uppgift 1 (5p), (6p), 3 (4p), 4 (4p), 5 (5p) och 6 (5p). ORVRA: Uppgiften. **TFYA68** löses endst v kursen TFYA68 Uppgiften. **TFYA48** löses endst v kursen TFYA48 Övrig uppgifter löses v ll kurser (TFYA68/TFYA48/9FY31) (för TFFY75 gäller smm som för TFYA48 men ej ljus:. (e) - (f)) Mxpoäng är 9 poäng för TFYA68/TFYA48 och 3 poäng för 9FY31. Preliminär betygsgrdering: TFYA68/TFYA48 betyg 3: 1 poäng betyg 4: 18 poäng betyg 5: 5 poäng 9FY31 G: 9 poäng VG: 16 poäng Lösning på tentmen kommer tt nslås på kursens hemsid. Kursnsvrig: Weine Olovsson, weolo@ifm.liu.se, 073 461 8948 Jg kommer närvr (ev. också ssistent) c. 09:0 och igen 11:0 för frågor, smt kn nås på telefon ovn. Lyck till! :-) / Weine 1 (6)

(6) d = 0 r0 se Coulombs lg ovn = µ0 4 z = z sfäriskt r = sin cos x + sin sin y + cos z ˆ = cos cos x + cos sin y sin z ˆ = sin x + cos y Omvndling v rörlig koordinter till crtesisk: 1 ˆ 1 ˆ r + + @r r @ r sin @ cylindriskt J R 0 d R f J R 0 d = µ0 4 R 1 ˆ (grd V ) = R + + z @R R@ @z R = cos x + sin y ˆ = sin x + cos y r ˆ = µ0 m ( cos r + sin ) 4 r3 crtesiskt (grd V ) = 0 R -fält från mgnetiskt dipolmoment: (grd V ) = x + y + z @x @y @z Grdient i olik koordintsystem: 0 = r R iot-vrts lg: dl R 0 = µ0 4 C R V = r0 = µ0 ( H + M) = µr µ0 H dl = k @ d C @t @D dl = J d + H d C @t p cos 4 0 r p ˆ = ( cos r + sin ) 4 0 r3 Potentil och -fält från elektriskt dipolmoment: = 0 +P = r 0 D Mxwells ekvtioner: d = Q D Coulombs lg (generliserd form): dq 0 = 1 0 = r r0 R R 4 0 R från källpunkt till fältpunkt d dt @ d @t n = c/v = p r 8 19 7 (x dl (v ) p = c/ r!t) y h i dx = ln x + (x + )1/ 1/ + ) CU 1- F 3, 5 F 5.1 M rctn x x dx 1 = rctn + x dx =x x + x h i x dx x = + ln x + (x + )1/ 3/ 1/ + ) (x + ) Konstnter Formler relevnt för kursen Vågor ntegrler etc. e också Physics Hndbook! Till exempel: dx x = (x + )3/ (x + )1/ (x C /Nm Js Vs/Am 1 34 Någr vnlig integrler: µ0 = 4 10 0 8, 854 10 h 6, 66 10 C c, 998 10 m/s e 1, 60 10 Någr vnlig konstnter: 1/ rörlig sling, sttiskt fält "= = mx cos(kx v = ( 0 r µ0 ) -fält för pln elektromgnetisk våg (exempelvis): rytningsindex: orörlig sling, tidsberoende fält "= Ljushstighet i dielektriskt medium: generellt "= lektromotorisk krft (spänning): ref Potentil (sttiskt fält): kt dl V = Formelbld - Fysik TFYA68

1. lektromgnetism [endst svr!] (5p) ) n prtikel med lddningen -q hr en hstighet v i positiv x-riktning, v = v, smt rör sig in i ett område med ett konstnt mgnetfält i positiv z-riktning där =. Ange den mgnetisk krften till storlek och riktning vid inträdet. (1p) b) Vilk/vilket (om något) påstående kn görs med utgångspunkt ifrån Mxwells ekvtioner: (1p) 1) lektromgnetisk strålning rör sig med ljusets hstighet ) Det existerr mgnetisk monopoler 3) Tidsberoende mgnetfält genererr elektrisk fält 4) Förskjutningsströmmen i Amperes lg utgörs v elektroner i rörelse c) tt metllrör med rdien och längden l hr en totl lddning Q vid dess yttre yt. Ange lämpligt infinitesimlt lddningselement dq för cylindrisk koordinter. (1p) d) Vilk/vilket (om något) v följnde påståenden är korrekt: (1p) 1) om mn delr på en mgnet så får mn två mgneter ) prmgneter uppnår llmänt en större mgnetisering M än ferromgneter 3) kompssnålr påverks ej v elektrisk ström 4) dimgneter hr en mgnetisering M som är motriktd ett yttre pålgt mgnetfält. e) eräkn den elektrisk krften med vilken elektron #1 påverkr elektron #, till både storlek (tre värdesiffror) och riktning om # är 1,00 mm till höger om #1 på x-xeln. (1p).**TFYA68** - Kvntmeknik/mteriluppbyggnd/ljus [endst svr!] (6p) ) Hur kn mn (enkelt) mh Heisenbergs osäkerhetsprincip vis tt både den klssisk tommodellen och ohrs tommodell inte kn vr korrekt (dvs hur motsäger de den)? (1p) b) Vilk/vilket (om något) v följnde påståenden är korrekt för kvntmekniken: (1p) 1) en ensm elektron uppvisr ej vågegenskper (t ex interferens), för det behövs fler elektroner ) kvntmekniken beskriver snnolikheter 3) den fotoelektrisk effekten demonstrerr ljusets vågbeteende 4) ll prtiklr (t ex fotoner och elektroner) är fermioner c) De sttionär normliserde tillstånden för en prtikel i låd (oändlig potentilbrunn) i en dimension ges v: r n x n(x) = L sin n =1,,... L där lådn sträcker sig från x = 0 till x = L. i) Ange det exciterde tillstånd n v lägst energi där snnolikheten är störst tt hitt prtikeln vid x = L/. ii) Kn grundtillståndet h en energi = 0? (1p) d) Vd innebär komplementritetsprincipen i kvntmekniken? Ge exempel på dett. (1p) e) Ange -fältets riktning i tre olik fll för en pln elektromgnetisk våg om vi hr -fältets riktning och vågens utbredningsriktning enligt nedn: (1p) i) = ŷ, k = kẑ ii) = ˆx, k = kŷ iii) = ẑ, k = kŷ f) n ljusstråle utbreder sig i vkuum där den hr frekvensen fvk, våglängden λvk och hstigheten c. (1p) i) Vd är ljusstrålens frekvens f1 i ett mteril med brytningsindex n1? ii) Vd är ljusstrålens våglängd λ1 i ett mteril med brytningsindex n1? iii) Ange smbndet melln vinkeln θi för en infllnde ljusstråle mot en yt och θb för den refrkterde (brutn) strålen (vi känner till de olik brytningsindex). 3 (6)

.**TFYA48** - lektromgnetism/ljus [endst svr!] (6p) ) Hur uppstår ett elektriskt fält i elektrosttiken? Finns det fler sätt som ett -fält kn uppstå på om elektrosttiken inte längre gäller och i så fll hur? (1p) b) eräkn det totl elektrisk flödet Φ genom en kub med sidorn 1,00 cm, som innesluter protoner och en elektron. Använd Guss sts och nge numeriskt svr (3 värdesiffror) med enhet. (1p) c) n negtivt lddd prtikel befinner sig mitt melln plttorn i en idel plttkondenstor. Den rör sig till en punkt närmre den positivt lddde plttn. (1p) i) Är potentilen V i den ny punkten större/mindre/oförändrd? ii) Är den potentiell energin Wp större/mindre/oförändrd? d) eräkn mgnetfältet till storlek och riktning i mittpunkten v korset melln de fyr ledningrn som vr för sig hr en ström i figuren till höger. Mittpunkten i korset är på vståndet från vr och en v ledningrn. (1p) e) Ange -fältets riktning i tre olik fll för en pln elektromgnetisk våg om vi hr -fältets riktning och vågens utbredningsriktning enligt nedn: (1p) i) = ŷ, k = kẑ ii) = ˆx, k = kŷ iii) = ẑ, k = kŷ f) n ljusstråle utbreder sig i vkuum där den hr frekvensen fvk, våglängden λvk och hstigheten c. (1p) i) Vd är ljusstrålens frekvens f1 i ett mteril med brytningsindex n1? ii) Vd är ljusstrålens våglängd λ1 i ett mteril med brytningsindex n1? iii) Ange smbndet melln vinkeln θi för en infllnde ljusstråle mot en yt och θb för den refrkterde (brutn) strålen (vi känner till de olik brytningsindex). 3. färisk lddningsfördelning [fullständig lösning!] (4p) n sfärisk volym är fylld med ett mteril som hr en volymlddningstäthet ρ = ρ0 /r där ρ0 > 0. fären hr en rdie. Utför en beräkning för ll r > 0 för: ) det elektrisk fältet (r) till storlek och riktning. (p) b) potentilen V(r). Antg tt potentilen är noll då r. (p) = 0 r 4 (6)

4. del plttkondenstor med dielektrikum [fullständig lösning!] (4p) n idel plttkondenstor med lddningen Q och plttren A är fylld med två dielektrikum med de reltiv dielektricitetskonstntern ε1 och ε enligt figuren nedn. ) Ange - och D-fälten till storlek och riktning, utgå ifrån Guss sts. (p) b) Vd är skillnden melln en idel och verklig plttkondenstor? (1p) c) Ange rätt tecken (+/ ) på ytpolristionslddningrn om vi börjr från ovnsidn för dielektrikum ε1 och fortsätter nedåt (dvs fyr fll). (1p) ẑ +Q z = b z = 1 A z =0 Q 5. lektromotorisk krft (spänning) [fullständig lösning!] (5p) ) n kvdrtisk sling med sidn som ligger i xy-plnet rör sig med en hstighet v i negtiv x-riktning. Över hel området slingn rör sig i finns ett mgnetfält i negtiv z-riktning med mgnituden = 0/x där 0 > 0. eräkn storleken v den emk som uppstår i slingn. (p) b) n kvdrtisk sling med sidn som ligger i xy-plnet rör sig med en hstighet v i positiv x-riktning. Över hel området slingn rör sig i finns ett mgnetfält i positiv z-riktning med mgnituden = 0x där 0 > 0. Argumenter om induktionsströmmen i slingn går moturs eller medurs genom tt nvänd: i) mgnetisk krfter ii) Lenz lg. Noter tt emk inte behöver beräkns. (p) c) fllen nedn, nge om en emk uppstår eller ej i slingn. ndst svr. (1p) i) ii) iii) iv) v v slingn vrids kring sin xel 5 (6)

6. Resulternde mgnetfält från slingor [fullständig lösning!] (5p) Vi hr två stycken cirkulär slingor i ett krtesiskt koordintsystem. Den först är i yz-plnet, med mittpunkten i koordinten (0, 10, 0) smt med rdien. Den ndr slingn är i xz-plnet, med mittpunkten i koordinten (10, 0, 0) smt rdie. lingorn för vr för sig en ström. ) eräkn mh iot-vrts lg (se formelbld bifogd tentmen) det resulternde mgnetfältet till storlek och riktning i punkten (10, 10, 0). ett från denn punkt går strömmen i de båd slingorn medurs. (4p) b) Ange ett uttryck för strömmen för den först slingn om den hr en homogent fördeld linjelddning λ > 0 smt roterr med en vinkelfrekvens ω. (1p) en hjälpskiss för problemet: 6 (6)