Upprättad HT 2014 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gudhemssklan, enhet Gudhem Skla/sklbarnmsrg Läsåret 2014/2015 Rektr Bitr. Rektr Margareta Lindmark Hlm Enhet Gudhem, B-U förvaltningen Claes Hagman 0515-88 65 01 0515-88 65 02 Besöksadress: Klstervägen 24 Pstadress: Bx 4189, 521 04 Gudhem Tel: 0515 88 65 00
Inledning Enhet Gudhem har upprättat ett förankrat handlingsprgram sm beskriver hur vi arbetar främjande, förebyggande ch åtgärdande för att mtverka alla frmer av kränkande behandling. Vi har upprättat rutiner för hur vi ska dkumentera aktuella ärenden i det direkta arbetet mt kränkande behandling. All persnal ska ta avstånd från alla tendenser till kränkning. I bilaga 3 finns en beskrivning vad kränkande behandling är. Vidare beskrivs handlingsplaner för kränkningar sm äger rum mellan elever såväl sm mellan persnal ch elever. När insatser görs upprättas mål ch hänsyn tas till ffentlighetsprincipen. Uppdraget FN:s knventin m barnets rättigheter Se bilaga 1 Skllagen (Skllagen från 2011) Se bilaga 2 Lagen m förbud mt diskriminering ch annan kränkande särbehandling Se bilaga 3 Sklans mål ch riktlinjer Se bilaga 4 Instruktiner till anmälan av diskriminerande/kränkande behandling Se bilaga 5 Anmälan av diskriminerande/kränkande behandling Se bilaga 6 Dkumentatin av samtal Se bilaga 7
Ansvar I skllagen från 2011, 6 kap 8 står: Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder sm behövs för att förebygga ch förhindra kränkande behandling av barn ch elever. Planen ska innehålla en redgörelse för vilka av dessa åtgärder sm avses att påbörjas eller genmföras under det kmmande året. En redgörelse för hur de planerade åtgärderna har genmförts ska tas in i efterföljande års plan. All persnal sm arbetar på enhet Gudhem ansvarar för att reagera när någn utsätts att rapprtera till Trygghetsgruppen det man iakttagit Kartläggning Individnivå: I slutet av vårterminen under maj månad - genmförs en digital trygghetsenkät ansvar mentrerna Enkätfrågr sm berör hur elevens trivs på sklan fylls i inför varje utvecklingssamtal via Unikum ch elevens upplevelse av den psyksciala miljön tas upp ch diskuteras vid utvecklingssamtalet ansvar mentr Gruppnivå: En enkät i frm av exempelvis ett scigram, görs vid behv i klasser för att kunna bedöma klimatet i klassen ansvar kuratr Enskilda ch gruppsamtal genmförs i klasserna vid behv ansvar mentrerna Verksamhetsnivå: Trygghetsgruppen bserverar ch diskuterar de sciala strukturerna samt studiemiljön, rastch krridrmiljön etc. Trygghetsgruppen träffas en gång per vecka. Ansvar - gruppen/rektr bestämmer åtgärder utifrån våra bservatiner. Implementering/förankring Planen mt diskriminering ch kränkande behandling förankras hs elever, föräldrar (elevråd ch föräldraförening) ch persnal genm följande: Elever Elevrådet på år 6-9 avsätter tid till fördjupning ch synpunkter på Planen mt diskriminering ch kränkande behandling i samband med att planen nyupprättas i början av läsåret ansvar elevrådsansvarig persnal. Elevrådet år F-5 får en genmgång samt får ge synpunkter på Planen mt diskriminering ch kränkande behandling i samband med att planen nyupprättas i början av läsåret ansvar mentrerna.
Elevrådsmedlemmarna på år F-5 samt år 6-9 tar sedan med sig planen till sina klassråd. Utifrån elevernas ålder anpassas språket i denna genmgång. Ansvar elevrådsansvarig persnal på 6-9 samt mentrerna på år F-5. Föräldrar På föräldraföreningens första möte under höstterminen diskuteras Planen mt diskriminering ch kränkande behandling ch föräldraföreningen ges möjlighet att ge synpunkter ett nyupprättande av planen ansvar rektr. Persnal Den nyupprättade Planen mt diskriminering ch kränkande behandling presenteras därefter för all persnal vid ett APT ansvar rektr. Planen mt diskriminering ch kränkande behandling finns alltid uppdaterad på sklans hemsida ansvar rektr. Vid nyanställningar presenteras Planen mt diskriminering ch kränkande behandling ansvar rektr. Utvärdering Planen mt diskriminering ch kränkande behandling upprättas i början av höstterminen varje år genm att: Enkätfrågr sm berör hur eleven trivs på sklan fylls i inför varje utvecklingssamtal via Unikum ch elevens upplevelse av den psyksciala miljön tas upp ch diskuteras vid utvecklingssamtalet ansvar mentr En trygghetsenkät genmförs digitalt under våren ch sammanställs sedan stadievis/sklvis ch analyseras sedan av Trygghetsgruppen ansvar rektr Planen mt diskriminering ch kränkande behandling granskas på elevrådsmöte. Elevrådet får då i uppdrag att ta upp ch diskutera planen på klassråden ch synpunkter tas sedan med tillbaka till elevrådet ansvar elevrådsansvarig persnal Elevrådet (3-5) ges tid på möte att diskutera Planen mt diskriminering ch kränkande behandling ansvar mentr Inkmmande synpunkter från elever, persnal ch föräldrar behandlas i Trygghetsgruppen ansvar Trygghetsgruppens medlemmar Den nya planen läggs ut på sklans hemsida ansvar rektr I slutet av varje läsår utvärderas arbetet i Trygghetsgruppen ansvar rektr
Årscykel SEPTEMBER Ny plan mt diskriminering ch kränkande behandling upprättas för kmmande läsår med förebyggande åtgärder utifrån vårens trygghetsenkät ch statistik ansvar Trygghetsgruppens medlemmar/rektr i samarbete med elevråden på år F-5 samt år 6-9 ch föräldraföreningen Den nyupprättade planen mt diskriminering ch kränkande behandling presenteras för all persnal på APT ansvar rektr Den nyupprättade planen mt diskriminering ch kränkande behandling presenteras för alla klasser ansvar elevrådens medlemmar, i de yngre åren även ev juni mentr Den nyupprättade planen mt diskriminering ch augusti september kränkande behandling presenteras för föräldraföreningen ch läggs ut på sklans hemsida ansvar rektr Den nyupprättade planen mt diskriminering ch kränkande behandling presenteras vid läsårets första föräldramöten ansvar mentrerna Gudhemskampen genmförs ansvar mentrerna AUGUSTI Höstterminen inleds med ett par mentrsdagar då elever ch mentrer gör lika samarbetsaktiviteter, ex cykelhajk med övernattning, bakch lekdag, etc ansvar mentrerna JUNI Sammanställning av statistik vilka typer av kränkande behandling har förekmmit - ansvar rektr, sm tar med till Trygghetsgruppens efterföljande möte Blivande 4:r ch blivande 6:r träffas för MAJ En digital trygghetsenkät genmförs i alla klasser ansvar mentrerna Sammanställning av trygghetsenkäten/identi fiering av riskfaktrerna ansvar rektr, sm tar med till Trygghetsgruppens efterföljande möte att lära känna varandra ansvar mentrerna i år 3 i Elevrådens, år F-5 samt Trbjörntrp ch Gudhem 6-9, utvärderas genm resp mentrerna i år 5 i samtal med slumpvis Brddetrp ch Gudhem utvalda klassrepresentanter ansvar elevrådsansvarig persnal Trygghetsgruppens arbete under läsåret utvärderas genm samtal med elevråd ansvar rektr Planering för genmförande av Gudhemskampen
Visin ch mål med arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling Målet med arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling på sklan är att: Alla, barn/elever ch vuxna ska känna sig trygga, delaktiga ch väl bemötta på vår skla Riskfaktrer Resultat på enkätfrågr, klassrumsdiskussiner ch intervjuer har givit ss nedanstående riskfaktrer att arbeta med under läsåret. Dessa ska mätas ch utvärderas genm den trygghetsenkät sm genmförs under maj månad. F-5 Utifrån de svar vi fick på den enkät vi gjrde i år 4 ch 5 gick vi ut, två ch två, till alla klasser (F- 5) för att hålla klassrumsdiskussiner. Innan vi startade diskussinerna delgav vi eleverna svaren från enkäterna. Frågan vi ställde till eleverna var: Vad tycker du att vi kan göra så att man inte känner så här (trygg på vissa platser)? År 5: År 4: År 3: År 2: År 1: Välja att gå utevägen Enklare m det finns någn man känner i 6-9:an Ha med en kmpis Inte åka flera på linbanan Man känner sig trygg bland människr man inte känner Inte vara på platser där man känner sig trygg Vara försiktig De yngre (eleverna) kan behöva rastvakter ute Det ska finnas vuxna ute på rastvakt Gemensamma aktiviteter med alla årskurser Prata med läraren, ta upp det på elevrådet Ta brt snurran eller flytta den Trångt när vi går till matsalen, i kapprummet Inga böcker där vi hänger kläderna när vi äter Tråkigt när de stra eleverna stökar till det t.ex. inte drar in fötterna när man går förbi Upptagna platser i matsalen ibland Inte vara där man känner sig trygg Man går till den sm är ledsen Gå med kmpis/kmpisar Inte titta på dm Lära känna dm lite. Säga hej Spela ftbll tillsammans Vara trevlig Bra med rastvakt
När jag blir rlig så pratar jag med en vuxen, m jag inte hittar en vuxen så hjälper en kmpis mig att göra det. Ta hjälp av stra elever Skyddsänglarna kan leka en eller rdna så man kan leka med någn kmpis Göra någt med de äldre eleverna, t ex spela ftbll F-klassen: Man frågar m någn vill leka m man är ensam Viktigt med rastvakt Sammanfattning: Ett återkmmande svar då det gäller att känna sig trygg på sklgården är att helt enkelt undvika de platser sm upplevs trygga är det platser man upplever behagliga går man helt enkelt inte dit! Många barn upplever ckså att det är tryggt att ha en rastvakt ute under rasterna. Vi upplevde det att det var viktigt för eleverna i år F-5 att lära känna de äldre (6-9) eleverna på sklan, det skulle öka känslan av trygghet då man vistas i de utrymmena där de äldre är. I vårt arbete med enkät ch uppföljning av denna har vi flera gånger ställt ss frågan, efter att ha diskuterat med eleverna, m det vi vill undersöka när vi (vuxna) använder rdet trygghet är det samma sm eleverna tänker på när de använder rdet trygg. I flera diskussiner så framkmmer det att trygg är ett rd sm många inte är säkra på vad det betyder. Ord sm rädd, ensam ch säker är rd sm eleverna mer kan relatera till. Detta är viktigt att ta med ss när vi tar upp saker med barnen, vi måste säkerställa att vi pratar sm samma saker. Många gånger tar vi för givet att eleverna vet vad vi menar. 6-9 Vid fkusintervju med åk 6-9 framkm följande: Vad är viktigt för att jag ska känna att rasten är meningsfull så att jag kan återhämta mig så mycket sm möjligt inför nästa lektin? Fördela rasterna bättre under veckan ca 15 min mellan lektinerna Inte bara 5 minuters rast en hel dag. Det blir för många lika lektiner ch det blir jbbigt Åtminstne en lång rast inm ramschemat Schemalägga att rasterna är ungefär lika långa utan att det påverkar dagens längd för mycket. Ett par minuter hit eller dit går bra. Någt att göra Förslag på någt att göra: pingisbrd, nytt biljardbrd, tv-spel plus en ny TV, studsmatta, massagestl, mer sitt platser, grupprum, vilrum, tyst rum, lika spel, X-bx Bra rdning i uppehållsrummet Fler ch fasta papperskrgar Sprid saker att syssla med så att alla elever är i uppehållsrummet Musik Alla elever måste hjälpa till att inte skräpa ner Inga lösa kuddar i sffrna Fler vuxna Inte förstöra de möbler vi har Elevrådet ansvarar alla hjälps åt Köpa in fler sittplatser, slänga trasigt. Kanske på secndhand.
Sittpuffar i uppehållsrummet. Brd ch stlar ute. Tid att byta m innan ch efter idrttshallen Längre raster före ch efter idrtten, måste tänkas på vid schemaläggning Autmat med dricka, kaffe, mackr etc Eleverna vill gärna klla upp ch se m det finns någt företag sm kan ställa en autmat med lika saker här. De trr att maten mm kan vara dyr Fiket ska vara öppet både för- ch eftermiddag Alla årskurser ska ha inte ha rast samtidigt Vad är viktigt för att jag ska känna trygghet, matr ch matlust i matsalen? Det ska vara lugnt ch tyst Inte behöva sitta i krridren Alla måste tänka på att inte skrika Lärarna ska säga ifrån, men det behövs inga matvakter Eleverna ska säga till varandra 5 tysta minuter Mer brd mer stlar mer utrymme Ha ett öra i matsalen fast i undertnen så skulle det kanske eleverna låta mer då Eleverna ska sluta klaga på maten ch ta eget ansvar så blir det trevligare Det ska vara städat ch rent på brden ch på glvet Alla trkar upp efter sig ch plckar upp det man eventuellt har spillt på glvet Mattanterna kan trka lite ftare Eleverna ska trka matplasten efter sig. Men de tycker att vattnet ch trasrna är äckliga. Eleverna vill heller ha trasrna upphängda så att de kan skölja av dem Eleverna behöver ha matvakter för att de ska trka platsen efter sig Ha någn att sitta med Alla måste ta ansvar Lite extra stlar i matsalen att ta till Maten ska vara varm ch färdiglagad (ej bränd) Maten ska se gd ut Rätt mat på rätt plats. Inte blandat i byttan. Ska det vara sallad i byttan så ska det vara bara sallad Ha maträtter sm eleverna gillar mer Maten ska vara närprducerad Det ska vara rent ch inte kladdigt ch blandat ch spillt i uppläggningsfat ch salladsbrd Man får inte slabba när man tar mat Man ska inte gräva runt i matskålarna Lck på salladen Brickbrädrna ska vara raka så att man kan ställa ner tallriken på den Man har inte salladsbyttr i mitten Eleverna är värdar för sin klass lika dagar eller en vecka i taget. Trka ch ställa i rdning Fler rätter att välja på Det måste finnas alternativa rätter när det anges på menyn Gröt sm alternativ till maten Olika srters frukt sm efterrätt, sm de har i Stenstrp Två rätter t ex på fredagar
Främjande arbete F-5 6-9 Det finns vuxen persnal ute på alla raster för F-5 samt matvakter i matsalen under lunchen ansvar mentrerna Eleverna i de yngre åren har en hemlig kmpis sm man är extra mtänksam mt ansvar mentrerna Styrda rastaktiviteter på lunchraster 2 dagar/v jämna veckr ch 3 dagar/v jämna veckr ansvar elevhälsknsulent Eleverna i år 6 kmmer att läsa egenskrivna texter för eleverna i yngre åldrar ansvar svensklärare i år 6 Elevrådet på år 6-9 tar upp frågr m diskriminering ch kränkande behandling på sina möten ansvar elevrådsansvarig persnal Sklan samarbetar med elevskyddsmbuden genm att de medverkar vid skyddsrnden en gång per termin samt vid Trygghetsgruppens möten två gånger per termin ansvar rektr År 7 arbetar under SO-lektiner med könsrller ch massmedia t ex hur könssteretyper i vårt samhälle förstärks i reklam ansvar SO-lärare i år 7 Hela sklan Vi har klassråd sm har ett möte per vecka ansvar mentrerna Vi har en Trygghetsgrupp med sklledning, pedagger ch elevhälsteam sm träffas en gång per vecka. Där lyfts kränkningar sm skett ch åtgärder beslutas samt ansvariga för ärendet utses. Anteckningar förs vid mötena ch åtgärder följs upp. Ansvar Trygghetsgruppens rdförande samt rektr All persnal arbetar, vid varje arbetslagsknferens, med värdegrundsfrågr ch erfarenhetsbyte. Ansvar att bevaka att frågan lyfts Trygghetsgruppens representant ch/eller arbetslagsledare All persnal ansvarar för att upprätta förståelse för de likheter sm finns i sklan för att minska risken för diskriminering Vid överlämningsknferenser diskuteras hur klassen har arbetat med det förebyggande arbetet samt m/hur kränkande behandling har förekmmit ansvar mentrerna Klassrumsplacering upprättas ansvar mentrerna All gruppindelning sköts av lärarna ansvar lärarna Varje år erbjuds eleverna i förskleklass, år 2, 4 ch 7 hälssamtal med sklsköterskan ansvar sklsköterskan. Se till att trasiga saker lagas, kltter tas brt, med elevers hjälp smycka ch fräscha upp sklan ansvar rektr En tavla sätts upp med namn ch bild på samtliga skyddsänglar/elevråd 6-9 ch beskrivning av arbetsuppgifter ansvar elevrådsansvarig persnal
Fritidsgården Vi har byggt upp ett kntinuerligt samarbete med Fritidsgårdens persnal genm att samma persnal arbetar i sklan ch på fritidsgården ansvar rektr Fritidsgården är öppen, tisdag ch nsdag kväll, för ungdmar från år 6. Persnal arbetar både i sklan ch på fritidsgården ansvar rektr Olika aktiviteter genmförs på fritidsgården, för att stärka gruppgemenskapen ansvar fritidsgårdens persnal Mdell sm används i diskussiner med elever, enskilt ch i grupp, i det förebyggande arbetet ch i akuta fall av mbbning eller annan kränkande behandling A-F är en del av mbbningen. Så länge man inte tar avstånd är man delaktig. Samtal hemma ch i sklan m dessa rller är viktigt. Både i förebyggande fall ch i händelse av mbbning. Samtal på sklan m de lika rllerna sm finns i en mbbningssituatin sker.
Förebyggande arbete utifrån riskfaktrerna All persnal sm arbetar på enhet Gudhem ansvarar för att rapprtera till Trygghetsgruppen när man iakttagit förhållanden sm kräver förebyggande åtgärder Förstärka rastvärdar vid trygga platser (utifrån Trygghetsenkäten ch vid akut behv) ansvar rektr Elever i behv av Repulse-utbildning kan få detta genm scialtjänst Riktat arbete med kill- ch tjejgrupper under ledning av kuratr ansvar kuratr Pririterade mråden för elevråden i år F-5 samt år 6-9 att arbeta med under läsåret 14/15 är: 1. Vara delaktiga i planering ch genmförandet av lika gruppstärkande aktiviteter ansvar elevrådsansvarig persnal 2. Följa upp trygghetsenkäten ansvar elevrådsansvarig persnal 3. Följa upp de riskfaktrer sm identifierats vid bservatiner ch fkusgruppsintervjuer ansvar elevrådsansvarig persnal Kmpetensutveckling Vid eventuellt behv finns möjlighet att vidareutbilda sig inm mrådet Åtgärdande arbete/handlingsplanerna Handlingsplan vid knflikter Den vuxne sm ser eller får kännedm m en knflikt reder ut eller ser till att knflikten blir utredd. Den vuxne utreder även m maktförhållandet är jämlikt. Elevens egen upplevelse ligger till grund för hur knflikten löses. Om en elev upplever sig kränkt behandlar vi det sm en kränkning ch anmäler detta enligt gällande rutin i Falköpings kmmun i kmmunens ärendehanteringssystem. Föräldrarna får en kpia av anmälan. Vid samtal med elever ska alltid två vuxna delta, en sm samtalar ch en sm dkumenterar.
Handlingsplan över hur all persnal ska agera vid alla frmer av diskriminering ch kränkande behandling Kränkning mellan elev/elevgrupp elev/elevgrupp All persnal verksam inm enhet Gudhem har ansvar för att agera enligt nedanstående punkter när en elev/vuxen upplever sig kränkt. Steg 1 Misstanke m kränkning Den vuxne sm ser eller misstänker en kränkning ska han/hn medelbart reagera. Den vuxne tar reda på vad sm hänt, vilka elever sm varit inblandade ch försöker lösa prblemet genm samtal. Den vuxne infrmerar mentr m händelsen samt lämnar över dkumentatin över händelseförlppet till Trygghetsgruppen. Eleven/elevgruppen får en chans att ändra sitt beteende. Steg 2 När någn är kränkt Den vuxne sm får kännedm m kränkningen, reagerar medelbart. Den vuxne tar reda på vad sm hänt, vilka elever sm varit inblandade ch försöker lösa prblemet genm samtal. Den vuxne infrmerar mentr m händelsen samt lämnar över dkumentatin över händelseförlppet till Trygghetsgruppen. Den sm utsatt någn för kränkning får, m Trygghetsgruppen/mentr anser att det är lämpligt, tillfälle att själv gå hem ch berätta m händelsen för vårdnadshavare innan mentrn ringer föräldrarna. Mentr/mentrer kntaktar vårdnadshavare till båda parter. Rektr/kuratr rapprterar händelsen i kmmunens ärendehanteringssystem. Eleven får en chans att ändra sitt beteende. Mentr följer upp ärendet inm två veckr ch infrmerar rektr. Steg 3 Vid upprepade händelser. Det sm definieras sm mbbning. Definitin av mbbning Mbbning är en frm av kränkande behandling sm innebär en upprepad negativ handling när någn eller några medvetet ch med avsikt tillfgar eller försöker tillfga en annan skada eller behag. Trygghetsgruppen träffas varje vecka för att gå igenm inkmna ärenden. Vid akut behv tar den vuxne direkt kntakt med Trygghetsgruppen. Den utsatte ch m den sm utsätter är känd, intervjuas av två representanter ur Trygghetsgruppen, en sm samtalar ch en sm dkumenterar. Intervjuteknik: Ta reda på fakta. Var? Hur? När?
Trygghetsgruppen arbetar inspirerad av mdellerna Farsta ch Gemensamt prblem, men efter en reviderad mdell utifrån Sklverkets utvärdering ch riktlinjer. Trygghetsgruppen beslutar m metd: 1. Knfrntatinssamtal med uppföljningssamtal inm en till två veckrmedlingssamtal med uppföljningssamtal efter två veckr. 2. Arbete med gruppstärkande övningar/värderingsövningar med utvärdering. Mentr/mentrer kntaktar samma dag vårdnadshavarna till både den utsatte ch den sm kränker. Steg 4 Ytterligare åtgärder Trygghetsgruppen initierar till EHK. Rektr avgör m anmälan ska göras till plis eller scialtjänst samt kallar till EHK. Vid akut händelse av allvarlig art, exempelvis misshandel eller sexuella övergrepp mellan elev/elevgrupp elev/elevgrupp Omedelbar reaktin från den vuxne. Den vuxne samtalar med den/de drabbade. Mentr/mentrer till den drabbade eleven ch vid behv rektr ch/eller trygghetsgruppsrepresentant kallas in ch deltar vid samtalen med eleven/eleverna. Samtal med föräldrar samma dag. Rektr avgör när, hur ch m föräldrar ska sammankallas till en EHK. Rektr avgör m anmälan ska göras till plis eller scialtjänst. Handlingsplan över hur all persnal ska agera vid alla frmer av kränkande behandling Kränkning mellan vuxen elev/elevgrupp/vuxen All persnal verksam inm enhet Gudhem har ansvar för att agera enligt nedanstående punkter när en elev/vuxen upplever sig kränkt. Steg 1 Misstanke m kränkning Den sm misstänker kränkning mellan vuxen ch elev/elevgrupp/vuxen ska reagera medelbart. Den vuxne sm får kännedm m kränkningen, tar reda på vad sm hänt, vilka elev/elever ch vuxen/vuxna sm varit inblandade ch försöker lösa prblemet genm samtal. Om prblemet kvarstår infrmeras rektr. Steg 2 Handlingsplan när någn elev blivit kränkt av en vuxen Den vuxne sm får kännedm m att en elev känner sig kränkt av en vuxen i sklan reagerar medelbart. Den vuxne tar reda på vad sm hänt, vilken/vilka vuxna sm varit inblandade ch försöker lösa prblemet genm samtal. Den vuxne infrmerar händelsen till rektr samt lämnar över dkumentatin över händelseförlppet.
Rektr/kuratr rapprterar händelsen i kmmunens ärendehanteringssystem. Den sm utsatt någn för kränkning får tillfälle att själv ge sin bild av händelsen för elev ch lärare sm tagit emt den anmälda händelsen samt till rektr. Den sm utrett händelsen, mentr eller rektr ch samtalat med eleven ringer hem till hemmet. Den vuxne får en chans att ändra sitt beteende. Mentr följer upp ärendet ch infrmerar rektr. Handlingsplan när någn vuxen upplever sig kränkt av en vuxen eller elev Den vuxne sm känner sig kränkt av elev eller annan vuxen ska reagera medelbart. Den vuxne kntaktar rektr. Rektr samtalar med den vuxne. Om kränkning knstateras dkumenteras detta enligt gällande rutin i Falköpings kmmun. Rektr/kuratr rapprterar händelsen i kmmunens ärendehanteringssystem. Vidare arbete sker inm ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Steg 3 Vid upprepade händelser. Det sm definieras sm mbbning. Definitin av mbbning Mbbning är en frm av kränkande behandling sm innebär en upprepad negativ handling när någn eller några medvetet ch med avsikt tillfgar eller försöker tillfga en annan skada eller behag. Den vuxne tar kntakt med Trygghetsgruppen ch infrmerar rektr. Trygghetsgruppen tar beslut m eventuella åtgärder ch förebyggande arbete. Rektr avgör m anmälan ska göras till plis eller scialtjänst. Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen elev/elevgrupp Omedelbar reaktin från den vuxne sm fått kännedm m händelsen. Den vuxne samtalar med den/de drabbade. Den vuxne hänvisar alla inblandade till rektrsexpeditinen. Mentr till den drabbade eleven kallas in ch deltar vid samtalen med eleven/eleverna. Samtal med föräldrar samma dag. Rektr avgör när, hur ch m föräldrar ska sammankallas till en EHK. Rektr agerar utifrån kmmunens plicy m Ht ch våld ch avgör m anmälan ska göras till plis eller scialtjänst. Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen vuxen Rektr infrmeras ch agerar utifrån kmmunens plicy m Ht ch våld.
Litteraturlista Skllagen från 2011 Diskrimineringslagen Lgr -11 Allmänna råd ch kmmentarer. Arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling Sklverket Försklans ch sklans värdegrund förhållningssätt, verktyg ch metder Sklverket Utvärdering ch metder av mbbning, Sklverkets rapprt 353 Sklverket Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Sklverket Sklan en arena för mbbning Sklverket Trygghet ch studier i sklan Sklverket Ordningsregler för en trygg ch lärande sklmiljö Sklverket Systematiskt kvalitetsarbete för sklväsendet - Sklverket (www.sklverket.se). Med kränkning sm måttstck. Om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasiesklan Emma Arneback Skla i nrmer Lena Martinssn, Eva Reimers När sklan gör skillnad Sabine Gruber Det värderande ögat: Observatin, utvärdering ch utveckling i undervisning ch handledning C Bjørndal Nrmkritisk pedaggik. Makt, lärande ch strategier för förändring Janne Brmseth, Frida Darj Mbbning bland barn ch ungdmar Dan Olweus. Rädda barnen www.rb.se Mbbning i sklan Dan Olweus Beredskap mt mbbning Svensk Facklitteratur Slåss för det gda Björn Lindell Förebygga diskriminering ch kränkande behandling DO, BEO ch Sklinspektinen Den nda dagen, m kränkningar i sklan Maria Hildefrs et al har du blivit kränkt i sklan? - Barn- ch elevmbudet En tryggare skla Agneta Herlin, B Munthe Mänskliga rättigheter Leah Levin Lika rättigheter i sklan /handledning Diskrimineringsmbudsmannen En praktisk metd för att upptäcka ch förebygga diskriminering ch trakasserier i försklan ch sklan - Diskrimineringsmbudsmannen