Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Upprättad HT 2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gudhemsskolan Enhet Gudhem Skola/skolbarnomsorg 2018

2 Innehåll Inledning... 4 Följande regelverk gäller:... 4 FN:s konvention om barnets rättigheter... 4 Skollagen 2010: Diskrimineringslagen 2008: Förordning (2006:1 083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling... 6 Läroplans mål, Lgr Ansvar... 7 I Skollagen från 2011, 6 kap 8 står:... 7 Ansvarig för att planen upprättas... 7 All personal som arbetar på enhet Gudhem ansvarar för... 7 Vår vision... 7 Kartläggning... 8 Individnivå:... 8 Gruppnivå:... 8 Verksamhetsnivå:... 8 Implementering/förankring... 8 Elever... 8 Föräldrar... 9 Personal... 9 Utvärdering... 9 Främjande arbete F Hela skolan Riskfaktorer som framkommit läsåret 2017/ Förskoleklassen Åk Åk Åk

3 Åk 4 & 5? Åk Förebyggande arbete utifrån de riskfaktorer som framkommit Kompetensutveckling Definitioner av begrepp Diskriminering Direkt och indirekt diskriminering Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier Kränkande behandling Mobbning Förtydligande av definitionen: Befogade tillsägelser Repressalier Modell som används i diskussioner med elever, enskilt och i grupp vid kränkningar eller diskriminering Handlingsplan över hur all personal ska agera vid alla former av diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan vid konflikt Handlingsplan vid Kränkning mellan elev/elevgrupp Steg Steg Steg Steg Kränkning mellan vuxen/elev/elevgrupp/vuxen Steg Steg Steg Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen/ elev/elevgrupp Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen/vuxen

4 Inledning Enhet Gudhem har upprättat ett förankrat handlingsprogram som beskriver hur vi arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vi har upprättat rutiner för hur vi ska dokumentera aktuella ärenden i det direkta arbetet mot kränkande behandling. All personal ska ta avstånd från alla tendenser till kränkning. I bilaga 3 finns en beskrivning vad kränkande behandling är. Vidare beskrivs handlingsplaner för kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever. När insatser görs upprättas mål och hänsyn tas till offentlighetsprincipen. Följande regelverk gäller: FN:s konvention om barnets rättigheter Skollagen 2010:800 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 4

5 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Diskrimineringslagen 2008:567 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 3 kap. Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk 5

6 tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förordning (2006:1 083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800). Förordning (2011:681). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2011:681). Läroplans mål, Lgr NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper ommänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. 6

7 Ansvar I Skollagen från 2011, 6 kap 8 står: Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ansvarig för att planen upprättas Rektor Carina Milton Persson All personal som arbetar på enhet Gudhem ansvarar för att reagera när någon utsätts att rapportera till Trygghetsgruppen det man iakttagit att vara positiva och goda förebilder att skapa trygghet genom positivt bemötande att stärka elevernas självkänsla genom uppmuntran och engagemang oavsett könsidentitet, etniskt tillhörighet och funktionsnedsättning att man i samtal och handling betonar alla människors lika värde att ha nolltolerans mot mobbning och diskriminering Vår vision Skolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barnen känner att de är delaktiga och att deras åsikter respekteras. De övergripande målen är: Alla elever skall uppleva att de går i en trygg skola oavsett kön Alla medarbetare i skolan ska uppleva att de arbetar i en trygg skola Alla föräldrar skall uppleva att deras barn går i en trygg skola oavsett elevens kön, med trygg skola menas en miljö där det råder kamratskap, hänsyn och ro. 7

8 Kartläggning Individnivå: I slutet av vårterminen under maj månad - genomförs en digital trygghetsenkät ansvar kurator Enkätfrågor som berör hur elevens trivs på skolan fylls i inför varje utvecklingssamtal via Unikum och elevens upplevelse av den psykosociala miljön tas upp och diskuteras vid utvecklingssamtalet ansvar mentor Gruppnivå: En enkät i form av exempelvis ett sociogram, görs vid behov i klasser för att kunna bedöma klimatet i klassen ansvar kurator Enskilda och gruppsamtal genomförs i klasserna vid behov ansvar mentorerna Verksamhetsnivå: Trygghetsgruppen observerar och diskuterar de sociala strukturerna samt studiemiljön, rastoch korridormiljön etc. Trygghetsgruppen träffas en gång per vecka. Ansvar - gruppen/rektor bestämmer åtgärder utifrån våra observationer. Implementering/förankring Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos elever, föräldrar och personal genom följande: Elever Elevrådet på år 6-9 avsätter tid till fördjupning och synpunkter på Planen mot diskriminering och kränkande behandling i samband med att planen nyupprättas i början av läsåret ansvar elevrådsansvarig personal. Elevrådet år F-5 får en genomgång samt får ge synpunkter på Planen mot diskriminering och kränkande behandling i samband med att planen nyupprättas i början av läsåret ansvar mentorerna. Elevrådsmedlemmarna på år F-5 samt år 6-9 tar sedan med sig planen till sina klassråd. Utifrån elevernas ålder anpassas språket i denna genomgång. Ansvar elevrådsansvarig personal på 6-9 samt mentorerna på år F-5. 8

9 Föräldrar På föräldraföreningens första möte under höstterminen diskuteras Planen mot diskriminering och kränkande behandling och föräldraföreningen ges möjlighet att ge synpunkter ett nyupprättande av planen ansvar rektor. Personal Den nyupprättade Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras därefter för all personal vid ett APT ansvar rektor. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns alltid uppdaterad på skolans hemsida ansvar rektor. Vid nyanställningar presenteras Planen mot diskriminering och kränkande behandling ansvar rektor. Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas i början av höstterminen varje år genom att: Enkätfrågor som berör hur eleven trivs på skolan fylls i inför varje utvecklingssamtal via Unikum och elevens upplevelse av den psykosociala miljön tas upp och diskuteras vid utvecklingssamtalet ansvar mentor En trygghetsenkät genomförs digitalt under våren och sammanställs sedan stadievis/skolvis och analyseras sedan av Trygghetsgruppen ansvar rektor Planen mot diskriminering och kränkande behandling granskas på elevrådsmöte. Elevrådet får då i uppdrag att ta upp och diskutera planen på klassråden och synpunkter tas sedan med tillbaka till elevrådet ansvar elevrådsansvarig personal Elevrådet (3-5) ges tid på möte att diskutera Planen mot diskriminering och kränkande behandling ansvar mentor Inkommande synpunkter från elever, personal och föräldrar behandlas i Trygghetsgruppen ansvar Trygghetsgruppens medlemmar Den nya planen läggs ut på skolans hemsida ansvar rektor I slutet av varje läsår utvärderas arbetet i Trygghetsgruppen ansvar rektor 9

10 Främjande arbete F-5 Det finns vuxen personal ute på alla raster för F-5 samt matvakter i matsalen under lunchen ansvar mentorerna Vi arbetar med trivselprogrammet trivselledare (elever) Kompisdag i blandade grupper (3gånger/läsår). Elever får ett kompishjärta, där alla elever skriver något positivt om alla ansvar kurator Det finns vuxen personal på elevernas raster 6-9 i korridoren och uppehållsrummet - ansvarar mentorerna Pedagoger agerar och reagerar direkt vid varje respektlös bemötande 6-9 Elevrådet på år 6-9 tar upp frågor om diskriminering och kränkande behandling på sina möten ansvar elevrådsansvarig personal Skolan samarbetar med elevskyddsombuden genom att de medverkar vid skyddsronden en gång per termin samt vid Trygghetsgruppens möten två gånger per termin ansvar rektor År 7 arbetar under SO-lektioner med könsroller och massmedia t ex hur könsstereotyper i vårt samhälle förstärks i reklam ansvar SO-lärare i år 7 Genom observation i klassrummen fångar vi upp negativa beteenden/handlingar i klassrummen ansvar kurator Hela skolan Vi har klassråd som har ett möte per vecka ansvar mentorerna Vi har en Trygghetsgrupp med skolledning, pedagoger och elevhälsoteam som träffas en gång per vecka. Där lyfts kränkningar som skett och åtgärder beslutas samt ansvariga för ärendet utses. Anteckningar förs vid mötena och åtgärder följs upp. Ansvar Trygghetsgruppens ordförande samt rektor All personal arbetar, vid varje arbetslagskonferens, med värdegrundsfrågor och erfarenhetsbyte. Ansvar att bevaka att frågan lyfts Trygghetsgruppens representant och/eller arbetslagsledare All personal ansvarar för att upprätta förståelse för de olikheter som finns i skolan för att minska risken för diskriminering 10

11 Vid överlämningskonferenser diskuteras hur klassen har arbetat med det förebyggande arbetet samt om/hur kränkande behandling har förekommit ansvar mentorerna Klassrumsplacering upprättas ansvar mentorerna All gruppindelning sköts av lärarna ansvar lärarna Varje år erbjuds eleverna i förskoleklass, år 2, 4 och 7 hälsosamtal med skolsköterskan ansvar skolsköterskan. Se till att trasiga saker lagas, klotter tas bort, med elevers hjälp smycka och fräscha upp skolan ansvar rektor En tavla sätts upp med namn och bild på elevråd 6-9 och beskrivning av ansvarsuppgifter ansvar elevrådsansvarig personal 11

12 Riskfaktorer som framkommit läsåret 2017/2018 Resultat på enkätfrågor, klassrumsdiskussioner och intervjuer har givit oss nedanstående riskfaktorer att arbeta med under läsåret. Dessa ska mätas och utvärderas genom den trygghetsenkät som genomförs under maj månad. Förskoleklassen Bilarna är nära (när man leker nära vägen) Linbanan man kan bli påkörd Klätterträdet rädd för att man inte kan ta sig ner Fotbollsplan hårda bollar Stora barn på skolgården som gapar, spottar och svär Halloween utklädda barn på högstadiet Bandyplanen Duschen skrattar Åk 1 På väg till idrotten, högstadieelever som kollar i fönstren Fotbollsplanen nere vid högstadiet, lyktstolpen är på, den är lite otäck, man kan springa in i det På väg till matsalen I matsalen När vi är själva i omklädningsrummen Mörkret nere vid grusplanen Åk 2 Jag är orolig, när jag är osams med någon I matsalen I omklädningsrummen 12

13 Ibland. När tjejerna är osams På väg till bussen. Ibland. När man åker med länstrafiken På skolgården, i klassrummet, i korridoren, i gympasalen Ibland, när de kastar snöbollar Åk 3 Kryss på kartan vid 6:an korridor och bakom stocken vid 4:ornas hus Omklädningsrummen. När vi har gymnastik, brukar 6:an och 7:an kasta ner våra kläder på golvet Fotbollsplanen när bollen kommer Mystiska dörren Åk 4 & 5? Åk 6-9 Det sammanställda resultat på trygghetsenkät, (69 elever deltog med fördelningen 39 tjejer och 30 killar) vilket genomfördes under maj månad, gav oss nedanstående resultat. De flesta ungefär 2/3 delar av elever trivs i skolan, känner sig trygga, bemöts med respekt både från vuxna och från elever. Däremot upplever några elever att läraren inte lär ut respekt för elever, att de inte kan påverka sitt eget arbete i skolan, känner sig illa bemötts av antingen elever eller vuxna. Några har inte förtroende att prata med någon vuxen, känner sig ensam, har en rädsla i omklädningsrummet och på toaletten. Några erkänner att de inte använder ett respektfullt ordförråd mot sina skolkamrater och det finns några enstaka elever som tycker att skolan suger och är ett tvång att gå dit. 13

14 Förebyggande arbete utifrån de riskfaktorer som framkommit All personal som arbetar på enhet Gudhem ansvarar för att rapportera till Trygghetsgruppen när man iakttagit förhållanden som kräver förebyggande åtgärder Förstärka rastvärdar vid otrygga platser (utifrån Trygghetsenkäten och vid akut behov) - ansvar rektor Vuxennärvaro vid omklädningsrummen Elever i behov av repulseutbildning erbjuds detta av kurator Riktat arbete med olika grupper under ledning av kurator ansvar kurator Nytänkande genom att fokusera, bekräfta och väcka det positiva hos elever oavsett könsidentitet, etniskt tillhörighet och funktionsnedsättning i form av olika övningar - ansvar kurator Medvetet bryta det negativa genom analys och diskussion i klassen ansvar Kurator Anpassning, bemötande i omklädningsrummen för de som bryter mot rådande normer gällande könsidentitet ansvar mentor Kompetensutveckling Vid eventuellt behov finns möjlighet att vidareutbilda sig inom området 14

15 Definitioner av begrepp Diskriminering Diskriminering är ett maktperspektiv och sker i relationen vuxen-barn. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, uttryck eller ålder. Diskriminering kan t ex. ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar var neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara -fysiska (slag och knuffar) -verbala (hot, svordomar, öknamn) -psykosociala (utfrysning, 15

16 grimaser, alla går när man kommer) -texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika sociala nätverk) Trakasserier Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks pga. en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbning En person är mobbad när hon eller han, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Ovanstående definition gäller såväl elev, ungdomar som vuxna. Förtydligande av definitionen: Upprepade gånger betyder: att mobbningen ska ske flera gånger under en viss tid. Enstaka tillfällen är inte mobbning. En längre tid betyder: att det måste äga rum under en tidsperiod som är längre än till exempel en rast eller en dag. Det ska vara en kontinuerlig handling riktad mot en enskild person. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat 16

17 förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Modell som används i diskussioner med elever, enskilt och i grupp vid kränkningar eller diskriminering A-F är en del av mobbningen. Så länge man inte tar avstånd är man delaktig. Samtal hemma och i skolan om dessa roller är viktigt. Både i förebyggande fall och i händelse av mobbning. Samtal på skolan om de olika rollerna som finns i en mobbningssituation sker. 17

18 Handlingsplan över hur all personal ska agera vid alla former av diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan vid konflikt Den vuxne som ser eller får kännedom om en konflikt reder ut eller ser till att konflikten blir utredd. Den vuxne utreder även om maktförhållandet är jämlikt. Elevens egen upplevelse ligger till grund för hur konflikten löses. Om en elev upplever sig kränkt behandlar vi det som en kränkning och anmäler detta enligt gällande rutin i Falköpings kommun i kommunens ärendehanteringssystem. Föräldrarna får en kopia av anmälan. Vid samtal med elever ska alltid två vuxna delta, en som samtalar och en som dokumenterar. Handlingsplan vid Kränkning mellan elev/elevgrupp Steg 1 Den vuxne som ser eller misstänker en kränkning ska han/hon omedelbart reagera. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilka elever som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal Den vuxne informerar mentor om händelsen samt lämnar över dokumentation över händelseförloppet till Trygghetsgruppen Eleven/elevgruppen får en chans att ändra sitt beteende Steg 2 När någon är kränkt Den vuxne som får kännedom om kränkningen, reagerar omedelbart. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilka elever som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Den vuxne informerar mentor om händelsen samt lämnar över dokumentation över händelseförloppet till Trygghetsgruppen. Den som utsatt någon för kränkning får, om Trygghetsgruppen/mentor anser att det är lämpligt, tillfälle att själv gå hem och berätta om händelsen för vårdnadshavare innan mentorn ringer föräldrarna. Mentor/mentorer kontaktar vårdnadshavare till båda parter. Rektor/kurator rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem. Eleven får en chans att ändra sitt beteende. Mentor följer upp ärendet inom två veckor och informerar rektor. 18

19 Steg 3 Vid upprepade händelser definieras det som mobbning. Trygghetsgruppen träffas varje vecka för att gå igenom inkomna ärenden. Vid akut behov tar den vuxne direkt kontakt med Trygghetsgruppen. Den utsatte och om den som utsätter är känd, intervjuas av två representanter ur Trygghetsgruppen, en som samtalar och en som dokumenterar. Intervjuteknik: Ta reda på fakta. Var? Hur? När? Trygghetsgruppen beslutar om metod: Konfrontationssamtal med uppföljningssamtal inom en till två veckor. Medlingssamtal med uppföljningssamtal efter två veckor. Arbete med gruppstärkande övningar/värderingsövningar med utvärdering. Mentor/mentorer kontaktar samma dag vårdnadshavarna till både den utsatte och den som kränker. Steg 4 Ytterligare åtgärder Trygghetsgruppen initierar till EHK. Rektor avgör om anmälan ska göras till polis eller socialtjänst samt kallar till EHK. 19

20 Kränkning mellan vuxen/elev/elevgrupp/vuxen Steg 1 Den som misstänker kränkning mellan vuxen och elev/elevgrupp/vuxen ska reagera omedelbart. Den vuxne som får kännedom om kränkningen, tar reda på vad som hänt, vilka elev/elever och vuxen/vuxna som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Om problemet kvarstår informeras rektor. Steg 2 Handlingsplan när någon elev blivit kränkt av en vuxen Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt av en vuxen i skolan reagerar omedelbart. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilken/vilka vuxna som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Den vuxne informerar händelsen till rektor samt lämnar över dokumentation över händelseförloppet. Rektor/kurator rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem. Den som utsatt någon för kränkning får tillfälle att själv ge sin bild av händelsen för elev och lärare som tagit emot den anmälda händelsen samt till rektor. Den som utrett händelsen, mentor eller rektor och samtalat med eleven ringer hem till hemmet. Den vuxne får en chans att ändra sitt beteende. Mentor följer upp ärendet och informerar rektor. Handlingsplan när någon vuxen upplever sig kränkt av en vuxen eller elev Den vuxne som känner sig kränkt av elev eller annan vuxen ska reagera omedelbart. Den vuxne kontaktar rektor. Rektor samtalar med den vuxne. Om kränkning konstateras dokumenteras detta enligt gällande rutin i Falköpings kommun. Rektor/kurator rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem. Vidare arbete sker inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 20

21 Steg 3 Vid upprepade händelser. Det som definieras som mobbning. Trygghetsgruppen träffas varje vecka för att gå igenom inkomna ärenden. Den vuxne tar kontakt med Trygghetsgruppen och informerar rektor. Trygghetsgruppen tar beslut om eventuella åtgärder och förebyggande arbete. Rektor avgör om anmälan ska göras till polis eller socialtjänst. Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen/ elev/elevgrupp Omedelbar reaktion från den vuxne som fått kännedom om händelsen. Den vuxne samtalar med den/de drabbade. Den vuxne hänvisar alla inblandade till rektorsexpeditionen. Mentor till den drabbade eleven kallas in och deltar vid samtalen med eleven/eleverna. Samtal med föräldrar samma dag. Rektor avgör när, hur och om föräldrar ska sammankallas till en EHK. Rektor agerar utifrån kommunens policy om Hot och våld och avgör om anmälan ska göras till polis eller socialtjänst. Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen/vuxen Rektor informeras och agerar utifrån kommunens policy om Hot och våld. 21