Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vartoftaskolan och Vartofta fritidshem Skola/skolbarnomsorg Läsåret 2018/2019 Rektor: Ann-Christin Larsson Besöksadress: Skolgatan 9 Postadress: Box 7, Vartofta Tel:

2 Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om hur skolans visioner, mål och åtgärder omsätts i ord och handling varje dag. (Lika rättigheter i skolan, Diskrimineringsombudsmannen, 2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att aktivt sträva efter en skola där alla har samma rättigheter och ges samma möjligheter att lyckas och utvecklas. En förutsättning är att eleverna känner sig trygga och behandlas med respekt utifrån den de är. Arbetet kan aldrig vara ett enskilt projekt som skall avhandlas på enskilda timmar, lektioner eller temadagar utan är en ständigt pågående utvecklingsprocess av skolans inre arbete. Arbetet är också en naturlig del i skolans arbete som förutsätter delaktighet och demokratiska processer och är därmed naturligt knutet till skolans demokratiuppdrag. Arbetet handlar alltså om vilket klimat vi skapar i vår skola och hur vi i skolan skapar bästa möjliga förutsättningar för att bedriva vår verksamhet. Planen skall vara vårt verktyg för att kunna jobba målinriktat, strukturerat och systematiskt. Den skall vara ett levande dokument, som ger vägledning i vad vi skall göra i vardagen under det kommande året. Definitioner Diskriminering betyder orättvis behandling eller negativ särbehandling, olika behandling av lika fall. Diskriminering sker när när en person behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation. Lagen reglerar diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, sexuell läggning och religion och annan trosuppfattning. Kränkning är handling som kränker barn eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Ansvariga för upprättande av planen Trygghetsgruppen ansvarar för att planen upprättas, implementeras och utvärderas. Trygghetsgruppen träffas varje månad. Ansvarig för gruppen är rektor. De som ingår i gruppen är kurator, elevhälsokonsulent, skolsköterska och representanter från vardera arbetslag. Elevernas delaktighet i planen Eleverna deltar genom elevrådet som referensgrupp. Kartläggning av trygghet, trivsel och arbetsro sker varje termin via genomförande av elevenkäter för åk F-9. Vårdnadshavarnas delaktighet i planen Vårdnadshavarna informeras om planen på föräldramöte och ges möjlighet att lämna synpunkter på utvecklingsområden.

3 Personalens delaktighet i upprättande av planen Arbetslagen tar del av planen för innevarande läsår och lämnar kommentarer inför revidering. Förankring av planen Trygghetsgruppen informerar alla arbetslag om innehållet i den nya planen. Personalen ansvarar för att sätta sig in i planens intentioner och innehåll. Planen läggs ut på skolans hemsida På föräldramötet vid terminsstarten ska planens arbete beskrivas. Mål för läsåret 2018/2019 Öka elevernas möjlighet till att utveckla ett rikt språk och därmed förmåga till kommunikation. Det ger förutsättningar för en ökad social interaktion mellan eleverna, som i sin tur ökar förståelsen och toleransen. Samtidigt som det antas ge våra nyanlända elever bättre förutsättningar för att lyckas. Personalen har inhämtat kunskap från Pauline Gibbons bok, Stärk språket, stärk lärandet och arbetat med språkintegrerad undervisning. Vi ska arbeta medvetet med normer och värden, så det genomsyrar vardagen och är en naturlig del inom ramen för ordinarie ämnesundervisning. Arbetet bygger på mentorns roll som den viktigaste relationsskapande vuxna i elevens närhet. Mentorerna behöver få inspiration och stöd i genomförande arbetet. Trygghetsgruppen ger stöd till mentorer utifrån deras behov och upprättar en gemensam idébank där man kan finna inspiration i arbetet med värdegrund och normer. Fortsatt ökad kunskap och förtrogenhet hos personalen, i arbetet enligt uppsatta rutiner för rapportering, utredning och åtgärder i samband med rapportering om misstänkt kränkande behandling. Finna former för att all personal, även nyanställda, blir väl förtrogen med hela processen kring rapportering av misstänkt kränkande behandling. Främjande arbete Arbetet ska riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning (Skolverkets allmänna råd arbete mot diskriminering och kränkande behandling, sid 12, 2012). Skolan har övergångsrutiner mellan förskola och förskoleklass och för övergången mellan Yllestadsskolan och Vartoftaskolan. Eleverna har möjlighet att påverka genom klassråd, elevråd, matråd och bussråd. Trivselregler, som gäller för hela skolan, revideras varje läsår. Regler i klassrummet har tagits fram i samråd med elever i respektive klass. Regler på andra områden i skolan och vid speciella tillfällen har tagits fram av lärare i de olika arbetslagen och har förankrats med eleverna. Rastvärdar både utomhus, i korridorerna och ansvariga vuxna i matsalen. Bestämda platser i klassrummen. Bestämda platser i matsalen, för de yngre barnen, f-5. Vuxna delar in eleverna i grupper.

4 Trivselprogrammet strukturerade rastaktiviteter. Elever får en utbildning där de lär sig att med stöd av oss vuxna genomföra rastaktiviteter för sina kompisar. Kamratstödjare finns på skolan tre dagar i veckan som stöd för eleverna i åk 6-9. Ungdomsvärdar finns en gång i veckan på högstadiet. Trivselaktiviteter i klassen, utflykter och friluftsdagar planeras så att alla elever ges förutsättningar att delta. Hälsosamtal hos skolsköterska. Vi delar vid vissa tillfällen in eleverna i åldersintegrerade grupper hälsodagar, friluftsdagar, elevens val och vid t. ex. julpyssel. Tydliga bussrutiner. Varje klass har EQ-tid avsatt med sin mentor/mentorer två gånger i veckan. Fritidspedagogerna går igenom olika lekar att leka ute på fritidstid för att göra tydligt för eleverna vilka regler som gäller för att minska konflikter kring detta. Fritidspedagogerna initierar lekar i förväg och leker sedan en lek i flera veckor, så att barnen lär sig den och kan leka den på egen hand för att utmana eleverna att pröva nytt, träna deras förmåga till sociala samspel. Fritidspedagogerna vill även att eleverna ska känna sig trygga med nya aktiviteter innan de klarar leken själva. Fritidspedagogerna vill delta med eleverna och visa på att leka är utvecklande. Fritidspedagogerna ska se varandra, observera ev. olikheter i hur man behandlar barnen och ta diskussion kring samsyn så snart som möjligt. Fritidspedagogerna reflekterar kring detta vid varje veckas planering. På fritidstiden genomförs en kompisstund då eleverna i f 3 samlas och har information, EQ-diskussioner och tar gemensamma beslut. Varje kompisstund avslutas med en gemensam aktivitet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. (Skolverkets allmänna råd arbete mot diskriminering och kränkande behandling, sid 12, 2012). Rutiner för tidig upptäckt av de elever som kan vara i behov av extra stöd. Rutiner kring anmälan till elevhälsan. Rapportera till Trygghetsgruppen när man iakttagit förhållanden som kräver förebyggande åtgärder. Förstärka rastvärdar vid otrygga platser (utifrån Trivselenkäten och vid akuta behov). Följa upp Trivselenkäten med åtgärder enligt elevernas önskemål. Elever i behov av Repulse-utbildning kan få detta. Riktat arbete med kill- och tjejgrupper under ledning av kurator. Följa upp de riskfaktorer som identifierats vid observationer och fokusgruppsintervjuer. Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast maj 2018 för revidering. Ansvariga för att utvärderingen sker är Trygghetsgruppen via ansvarig rektor. Utvärderingen sker i process med samtlig personal. Elever och föräldrar görs delaktiga enligt riktlinjer i likabehandlingsplanen.

5 Rutiner för att upptäcka diskriminering och kränkande behandling Goda kunskaper om diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Vuxennärvaro på platser där våra elever vistas. Vid arbetslagsträffen ansvarar representanten från Trygghetsgruppen att lärarna får tillfälle att lyfta elever som upplevs utsatta. Under alla raster finns aktiva rastvakter med synliga reflexvästar på plats, både inomhus och utomhus och i väntan på buss. Kamratstödjare finns på skolan tre dagar i veckan Vi genomför trivselmätningar en gång per termin för att identifiera platser som eleverna upplever vara otrygga. Trygghetsgruppen sammanställer resultatet och handlingsplan för behövliga åtgärder upprättas. God kommunikation med elevernas föräldrar. Vid utvecklingssamtal ges elever möjligheten att beskriva sin skolsituation. God kommunikation mellan skola och fritidshem. Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. All personal ska så fort misstanke finns om kränkande behandling rapportera detta enligt skolans rutiner. Åtgärder ska dokumenteras, följas upp och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas. Handlingsplan vid konflikter Den vuxne som ser eller får kännedom om en konflikt reder ut eller ser till att konflikten blir utredd. Den vuxne utreder även om maktförhållandet är jämlikt. Elevens egen upplevelse ligger till grund för hur konflikten löses. Om en elev upplever sig kränkt behandlar vi det som en kränkning och anmäler detta enligt gällande rutin i Falköpings kommun i kommunens ärendehanteringssystem. Föräldrarna får en kopia av anmälan. Vid samtal med elever ska alltid två vuxna delta, en som samtalar och en som dokumenterar. Handlingsplan över hur all personal ska agera vid alla former av diskriminering och kränkande behandling Kränkning mellan elev/elevgrupp elev/elevgrupp Den vuxne som ser eller misstänker en kränkning ska omedelbart reagera. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilka elever som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Den vuxne informerar mentor om händelsen samt lämnar över dokumentation över händelseförloppet till Trygghetsgruppen. Eleven/elevgruppen får en chans att ändra sitt beteende. När någon är kränkt

6 Den vuxne som får kännedom om kränkningen, reagerar omedelbart. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilka elever som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Den vuxne informerar mentor om händelsen samt lämnar över dokumentation över händelseförloppet till Trygghetsgruppen. Mentor/mentorer kontaktar vårdnadshavare till båda parter. Rektor/kurator rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem. Eleven får en chans att ändra sitt beteende. Mentor följer upp ärendet inom två veckor och informerar rektor. Ytterligare åtgärder Trygghetsgruppen initierar till EHK. Rektor avgör om anmälan ska göras till poliseller socialtjänst samt kallar till EHK. Vid akut händelse av allvarlig art, exempelvis misshandel eller sexuella övergrepp mellan elev/elevgruppelev/elevgrupp Omedelbar reaktion från den vuxne. Den vuxne samtalar med den/de drabbade. Mentor/mentorer till den drabbade eleven och vid behov rektor och/eller trygghetsgruppsrepresentant kallas in och deltar vid samtalen med eleven/eleverna. Samtal med föräldrar samma dag. Rektor avgör när, hur och om föräldrar ska sammankallas till en EHK. Rektor avgör om anmälan ska göras till polis eller socialtjänst. Handlingsplan över hur all personal ska agera vid alla former av kränkande behandling Den som misstänker kränkning mellan vuxen och elev/elevgrupp/vuxen ska reagera omedelbart. Den vuxne som får kännedom om kränkningen, tar reda på vad som hänt, vilka elev/elever och vuxen/vuxna som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Om problemet kvarstår informeras rektor. Handlingsplan när någon elev blivit kränkt av en vuxen Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt av en vuxen i skolan reagerar omedelbart. Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilken/vilka vuxna som varit inblandade och försöker lösa problemet genom samtal. Den vuxne informerar händelsen till rektor samt lämnar över dokumentation över händelseförloppet. Rektor/kurator rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem. Den som utsatt någon för kränkning får tillfälle att själv ge sin bild av händelsen för elev och lärare som tagit emot den anmälda händelsen samt till rektor. Den som utrett händelsen, mentor eller rektor och samtalat med eleven ringer hem till hemmet. Den vuxne får en chans att ändra sitt beteende. Mentor följer upp ärendet och informerar rektor. Handlingsplan när någon vuxen upplever sig kränkt av en vuxen eller elev Den vuxne som känner sig kränkt av elev eller annan vuxen ska reagera omedelbart. Den vuxne kontaktar rektor. Rektor samtalar med den vuxne.

7 Om kränkning konstateras dokumenteras detta enligt gällande rutin i Falköpings kommun. Rektor/kurator rapporterar händelsen i kommunens ärendehanteringssystem. Vidare arbete sker inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Definition av mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Den vuxne tar kontakt med Trygghetsgruppen och informerar rektor. Trygghetsgruppen tar beslut om eventuella åtgärder och förebyggande arbete. Rektor avgör om anmälan ska göras till polis eller socialtjänst. Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxenelev/elevgrupp Omedelbar reaktion från den vuxne som fått kännedom om händelsen. Den vuxne samtalar med den/de drabbade. Den vuxne hänvisar alla inblandade till rektorsexpeditionen. Mentor till den drabbade eleven kallas in och deltar vid samtalen med eleven/eleverna. Samtal med föräldrar samma dag. Rektor avgör när, hur och om föräldrar ska sammankallas till en EHK. Rektor agerar utifrån kommunens policy om Hot och våld och avgör om anmälan ska göras till polis eller socialtjänst. Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen vuxen Rektor informeras och agerar utifrån kommunens policy om Hot och våld.