Likabehandlingsplan Åsle skola F-5 /fritidshem 2013/2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan Åsle skola F-5 /fritidshem 2013/2014 Med förebyggande åtgärder och handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling

2 Vision Vi ska ha en skola präglad av trygghet, glädje, respekt och lika värde. Definition och begreppsförklaring Se bilaga 1 Aktuella bestämmelser Se bilaga 2 Ansvariga för planen Trygghetsgruppen ansvarar för att planen upprättas, följs och utvärderas. Rektor, specialläraren, skolsköterska, representant ur arbetslaget, representant från fritids, kurator samt skolpsykolog ingår i denna grupp. Rektor och specialläraren träffas varannan vecka och övriga i trygghetsgruppen kallas till möte vid behov. All personal ska så fort misstanke om kränkande behandling rapportera till rektor eller Trygghetsgruppen. Elevernas delaktighet i upprättande av planen Under början av läsåret upprättas en likabehandlingsplan, eleverna deltar i detta arbete genom att vi använder elevrådet som referensgrupp. Planen går ut på remiss till årskurs två för att få med elevernas synpunkter och åsikter i arbetet. Vårdnadshavarnas delaktighet i upprättande av planen Vårdnadshavarna till elever i årskurs två får vid årets första föräldramöte möjlighet att utvärdera tidigare plan och lämna synpunkter på den nya. Personalens delaktighet i upprättande av planen All personal deltar i utvärdering av planen under maj/juni. Utvärderingen finns med vid nästa års upprättande av likabehandlingsplanen. Trygghetsgruppens arbete utvärderas Personalen finns med i upprättandet av planen, genom att göra analyser av de underlag som vi får in från enkäter och trygghetsvandringar. Personalen bidrar även utifrån sin kunskap om sina elever och elevgrupper vilka områden skolan behöver fokusera på.

3 Förankring av planen Personalen ansvarar för att sätta sig in i planen och ställa frågor om något är oklart. Planen läggs ut på hemsidan På föräldramötet vid terminsstarten ska arbetet med likabehandlingsplanen beskrivas. Utvärdering Föregående år gjordes ingen utvärdering av planen på grund av olika händelser som skedde under våren. Vi hade inga anmälningar om kränkande behandling och de konflikter som fanns mellan elever diskuterades med de inblandade eleverna och vid allvarligare konflikter kontaktades vårdnadshavarna. Årets plan ska utvärderas senast maj 2014, ansvarig för att den ska utvärderas är trygghetsgruppen. All personal deltar i utvärderingen, vilket sker på arbetslagens arbetslagsmöte/planering. Det lämnas sedan till trygghetsgruppen för sammanställning av de båda arbetslagens utvärderingar. Trygghetsgruppens arbete utvärderas under maj månad Kartläggning och nulägesanalys Fritidshemmet har gjort en trygghetsvandring på papper med 30 av skolans 46 barn, vilket innebär ca 2/3 av skolans elever. Vandringen visar att eleverna i huvudsak känner sig trygga i lokalerna och utomhus. Utomhus är det vid gungan (5/30) och öarna (4/30) som eleverna önskar att vi vuxna är mer närvarande. I skolans lokaler är 4/30 som önskar mer vuxennärvaro när man tar sig mat. I gymnastiksalen så är det 4/30 som önskar mer hjälp att lösa konflikter om hur man tolkar olika regler. I intervjuer säger samtliga 30/30 att de tycker att det finns personal att prata med om något händer och alla tycker att de har någon att leka med. Alla känner sig också säkra inom skolans område. 2/30 säger att de känner sig retade någon gång. Mål Elevernas egna självkänsla ska stärkas för att kunna säga nej och bli självständiga genom att ta egna beslut. Vi vill att eleverna ska förstå att vi är varandras arbetsmiljö, vilket innebär att vi bland annat tänker på hur vi pratar med varandra.

4 Främjande arbete Syftar till att skapa en trygg skol- och fritidsmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet ska riktas mot alla och bedrivas kontinuerligt och utan förekommen anledning (skolverkets allmänna råd arbete mot diskriminering och kränkande behandling, sid 12, 2012). Skolan har övergångsrutiner mellan förskola och förskoleklass Skolan har övergångsrutiner för övergången till Vartoftaskolan. Fritids har gemensamma utflykter för alla fritidshem på enheten för att eleverna på de olika skolorna ska ha möjlighet att lära känna varandra. Fritidshemmet arbetar flera dagar i veckan med olika värderings- och samarbetsövningar. Trivselregler som är framtagna av eleverna och är kända för alla. Reglerna finns anslagna i skolan och fritids trivselregler finns i lugna rummet. Eleverna har möjlighet att påverka genom klassråd, elevråd och kostråd Bestämda platser i klassrummen Rastvärdar finns ute när eleverna har rast och håller sig nära barnens lekar. Vid mellanmålet ska en av pedagogerna vara i klassrummet som eleverna äter i och en pedagog där maten serveras. Vid lunchen samarbetar F-3:an på ett liknande sätt. Vuxen delar in i grupper Trivselaktiviteter i klassen Kamratstödjare väljs bland eleverna i år 5. En gång per läsår har skolan en värdegrundsvecka. Ålder Alla elever tillhör en åldersintegrerad grupp (tvärgrupper) som används när skolan har gemensamma aktiviteter Tydliga bussrutiner med bussvakt, de yngsta går på bussen först. Religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, kön och funktionsnedsättning Vi har inte EQ-tid på schemat utan ser det som en del i den ordinarie undervisningen och pratar kontinuerligt med eleverna om normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Fortbildning Ingen fortbildning är planerad under detta läsåret.

5 Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. (skolverkets allmänna råd arbete mot diskriminering och kränkande behandling, sid 12, 2012). Rutiner för att upptäcka kränkande behandling likabehandlingsplanen ligger som stående punkt på arbetslagsmöten och ger tillfälle för lärarna att lyfta orossituationer eller elevärenden. under alla raster finns aktiva rastvärdar på plats. Klasslärare/fritidspedagog och elever går tillsammans igenom skolans områden, trygghetsvandringar, för att identifiera platser där konflikter uppstår. Detta görs minst en gång/termin. Trygghetsgruppen sammanställer resultatet och handlingsplan upprättas. Trivselenkäter genomförs en gång per termin. Trygghetsgruppen ansvarar för att enkäten genomförs, sammanställs och återkopplas till pedagogerna. vid utvecklingssamtal ges elever möjligheten att beskriva sin skolsituation Hälsosamtal hos skolsköterska kamratstödjarna träffas kontinuerligt under terminen god kommunikation mellan fritidshemmet och skolan vuxennärvaro på platser där våra elever vistas

6 Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas. - utreda, åtgärda, följa upp och dokumentera anmälningar. - utvärdera avslutade ärenden - vi har en anmälningsblankett för dokumentation när elev upplever sig diskriminerad eller kränkt av vuxna. Skolans rutin: Berörd mentor, rektor och representant från Trygghetsgruppen påbörjar arbetet genom att: 1. Den som tar emot anmälan fyller i anmälningsblanketten. 2. Lärare/fritidspedagog samtalar med alla inblandade elever och utreder händelsen. Detta ska dokumenteras på blanketten Utredning om diskriminering/kränkande behandling. Dokumentationen lämnas till trygghetsgruppen. 3. Berörd personal håller uppsikt över de inblandade eleverna. Uppföljning sker med eleven/eleverna i början tätare sedan med längre intervall, använd blanketten uppföljning av diskriminering/kränkande behandling Vid konstaterad mobbning/kränkning mellan elever görs följande (fortsättning på ovanstående punkter): 4. Trygghetsgruppen gör en plan för fortsatt arbete och fördelar arbetsuppgifterna. 5. Representanter från trygghetsgruppen samtalar med den utsatte eleven för att detaljerat få reda på vad denne upplevt. Det är mycket viktigt att vi har så mycket information som möjligt innan vi kan gå vidare. Vi gör klart för den utsatte att skolan inte accepterar mobbning och vårt arbete är att sätta stop för den. Samtalet dokumenteras. 6. Sedan genomförs ett samtal med mobbaren/mobbarna en och en med de uppgifter vi har. Det klargörs att vi inte på något vis accepterar att mobbningen fortsätter och att en uppföljning kommer att ske för att se så att mobbingen upphört. De informeras även om att kontakt med föräldrar kommer att ske. Två vuxna är med, en samtalar och en dokumenterar 7. Vårdnadshavare informeras om det som kommit fram i samtalen och hur skolan ska arbeta vidare med barnet. 8. En handlingsplan upprättas, denna har som huvudsyfte att stoppa mobbningen och även planering för uppföljning. Det ska planeras för stöd/insatser för den utsatte såväl som för mobbaren/mobbarna. 9. De som håller i ärendet bokar in tider för uppföljning och utvärdering med alla berörda tills mobbningen har upphört. 10. Rektor ansvarar för fortlöpande dokumentation enligt gällande rutiner. 11. Dokumentation i ett mobbningsärende skall förvaras hos rektor.

7 Vid kränkning mellan vuxen och elev 1. Rektor utreder, dokumenterar, åtgärdar samt följer upp. Rektor samverkar med vårdnadshavare. Trygghetsgruppen: Rektor Yvonne Hagle Lärare Anita Lindholm Wallin Lärare Yvonne Gustafsson Fritidshemmets representant Kurator Berit Johansson Skolsköterska Vivianne Paulsson Skolpsykolog Nariman Hakiminejad

8 Bilaga 1 Definition och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95) En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Dessa kan ta sig i uttryck bland annat som Fysiska knuff och slag Verbala - hot, bli kallad för bög eller hora, förtal eller ryktesspridning. Icke verbalt uppträdande eller bemötande, exempelvis utfrysning, spridning av rasistiska eller homofobiska märken eller symboler, fysisk beröring av icke sexuell natur, MMS, SMS och e-post. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att han samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

9 Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Det är förbjudet för huvudmannen och personalen att diskriminera eller utsätta en elev för kränkande behandling. Om någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling måste verksamheten utreda omständigheterna kring detta och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas.

10 Bilaga 2 Aktuella bestämmelser Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras av lagstiftning i skollagen och diskrimineringslagen. Vikten av dessa frågor betonas även i läroplanen. FN:s konvention om barnets rättigheter FN sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Den talar om rätten till liv och utveckling om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36 skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerat och i artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 handlar om skyldigheten att ge barnet möjlighet att komma till tals och har särskild betydelse i samband med utredningar som rör enskilda ärenden om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. I artikel 28 erkänns barns rätt till utbildning och att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerhets ställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen. Skollagen 6 kapitlet 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur dom planerade åtgärderna har genomförs ska in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.