Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne



Relevanta dokument
2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

Koagulation och Antikoagulantia

APTT konstiga resultat och lupus

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Koagulation och Antikoagulantia

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall

Coatest SP Factor VIII Swedish revision 12/2004

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

MEQ fråga poäng. Anvisning:

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

PK (INR) och D-dimer

CSV proteiner. Equalis 25:e mars 2010

Preanalytik-Koagulation Hur gör vi på laboratoriet?

Dugga Klinisk Kemi, DS

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Reproduktions- Immunologi

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt?

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

Heparininfusion vuxna US Linköping

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

P-piller och ärftlig trombosbenägenhet

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården i Region Skåne

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Klinisk Kemi Halland Landstinget Halland

Hereditär nefrit Alport syndrom

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad :14

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg

Referensintervall för TSH. Equalis användarmöte endokrinologi sept 2012 Anders Isaksson

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Att följa upp läkemedelsbeh.

Utredningsfall 2016:01

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

S-IGF1, isys, IDS Malmö

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Ordlista och förkortningar

Immunometoder för serum digoxin analys

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

Trombocytvariabler. Mats Bergström Unilabs Eskilstuna. Unilabs 1

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Calcium på Cobas c 501 Innehållsförteckning

Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Gör vi rätt?

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Nytt om nya antikoagulantia. Vladimir Radulovic Sahlgrenska sjukhuset

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Del 4_5 sidor_13 poäng

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Screeningprogram för Gynekologiska cellprovskontrollen (GCK)

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Transkript:

Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering

Koagulation FIX FIX FIXa FVIIIa Aktiverad Trombocyt 2 FX FXa FVa TF FVIIa 1 TF presenterandecell FX Protrombin Trombin Trombocyt

Antikoagulation APC TFPI FIX Antitrombin FIX FIXa FVIIIa Aktiverad Trombocyt 2 FX FXa FVa TF FVIIa 1 TF presenterandecell FX Protrombin Thrombin APC Trombocyt

Antitrombin-Syntes/Elimination: Syntes: levern 58kDa, 0,13 g/l Halveringstid 2-3 dagar Elimination: levern, (via LDL-related protein receptor) SERPIN-struktur:

Huntington, JA TRENDS in Biochemical Sciences 2006 Antitrombin-Funktion: SERPIN-mekanismen

Antitrombin-Funktion AT-Pentackarid-fIXa komplex FIXa Antitrombin Antitrombin Pentasackarid Johnson D J D et al. PNAS 2010;107:645-650

Antitrombin-Funktion AT-heparin-fIXa komplex Johnson D J D et al. PNAS 2010;107:645-650

Antitrombin-Funktion Heparineffekt in vivo AntiTrombin Heparansulfat Endotel Efter skada större pool heparansulfat tillgänglig!

Antitrombin-Betydelse: Förvärvad brist Konsumtion vid sepsis, DIC, trombos, långvarig heparin-behandling Leversjukdom-nedsatt syntes Nefrotiskt syndrom-förlust i njuren

Antitrombin-Mutationer/Ärftlig brist: Genen: Heparin bindning Reaktiva sitet: Prevalens ärftlig brist i populationen: 0,1% I trombospopulation: 1-2% Antithrombin mutation database www1.imperial.ac.uk

Antitrombin-Mutationer/Ärftlig brist: Heparin bindning Reaktiva sitet: Typ av defekt Typ I Typ IIa Typ IIb Typ IIc Typ IIb Lokalisation av mutationen Varierar Reaktiva sitet Heparinbindande domänen Nära reaktiva sitet Typ IIa och IIc En del mutationer i homozygot form förenliga med liv, andra inte. Heterozygot brist ger ca. 50% aktivitet.

Labmetoder och klassifikation av AT-brist: Typ av defekt Typ I Typ IIa (Reaktiva sitet) Typ IIb (Heparin bindande sitet) Typ IIc ( nära reaktiva sitet) Kvalitativ, funktionell metod Heparincofaktor- Progressiv AT aktivitet AT aktivitet (heparin i metoden) (utan heparin) Normalt Kvantitativ metod AT antigen metod Ofta normalt Ofta normalt Normalt eller subnormalt

Labutredning-AT brist Heparin kofaktor aktivitet 0,80 kie/l AT brist exkluderad < 0,80 kie/l Uteslut förvärvad orsak Upprepad provtagning! Återigen 0,70-0,80 kie/l AT-brist? Endast gentest kan påvisa Återigen 0,70 kie/l AT-brist, familjestudier kan vara till hjälp! AT antigen Diff mellan typ I och II brist Progressiv AT aktivitet Diff mellan typ II brister Ref. Muszbek L et al Clin Chem Lab Med 2010

Rekommenderat val av antitrombin analyser vid diagnostik av ärftlig brist 3/ Mutationsdiagnostik 2/ Immunologisk, antigen bestämning 1/ Funktionell aktivitet

Rekommenderat val av antitrombin analyser vid diagnostik av ärftlig brist-mätprinciper 3/ DNA-sekvensanalys Mutationsdiagnostik 2/ Immunologisk, antigen bestämning 1/ Funktionell aktivitet Antikroppsbaserad, bestämmer koncentration Heparin kofaktor aktivitet med bovint trombin eller FXa

Mätprincip: Antitrombin heparin kofaktor metod med kromogent substrat Patientplasma AT Test Heparin + FXa/FIIa (överskott) [AT Heparin FXa/FIIa] + FXa/FIIa (återstående) Kromogent substrat FXa/FIIa (återstående) Peptid+pNA FXa/FIIa

Absorbans (mod/min) Funktionella substratmetoder Standardkurva med spädd normalplasma Kalibrering med IS Provets OD/min avläses på kurvan Antitrombin aktivitet (kie/l)

Metoder i EQUALIS-program? Inhibition av bovint FIIa- NPU 21558: Berichrom AT III (Siemens) Stachrom AT III (Stago, Triolab) Antithrombin III (Roche) Inhibition av bovint FXa- NPU 21557: Antitrombin IL (ILS) Coamatic AT 400 (Chromogenix, Haemochrom) Coamatic LR AT (Chromogenix, Haemochrom) DG-CHROM AT (Grifols, Medinor) Innovance Antitrombin (Siemens) Totalt 45 deltagare har funktionell metod!

Funktionell antitrombin aktivitet Funktionella antitrombin analyser -Jämförelse IIa/Xa baserad Heparin kofaktor aktivitet med bovint FIIa Heparin kofaktor aktivitet med FXa De flesta Typ I och II defekter detekteras De flesta Typ I och II defekter detekteras Trombin-hämmare påverkar FXa-hämmare påverkar Antitrombin Cambridge II missas

Antitrombin (kie/l) DABIGATRAN RESULTAT: Antitrombin Xa-baserad Berichrom AT Dabigatran (ng/ml) Antitrombinreagens baserade på trombin överskattar koncentrationen medan Xa-baserade metoder är opåverkade. Andreas Hillarp, 091211

Antitrombin (kie/l) 1,60 1,40 RIVAROXABAN RESULTAT: Antitrombin Xa-baserad 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 Stago Berichrom AT Chromogenix 0,20 0,00 0 200 400 600 800 1000 1200 Rivaroxaban (ng/ml) Antitrombinreagens baserad på faktor Xa överskattar koncentrationen medan trombin-baserade metoder är opåverkade. Andreas Hillarp, 091211

Funktionella antitrombin analyser -Jämförelse IIa/Xa baserad på prov heterozygot AT Cambridge II (A384S) Humant IIa-baserat Bovint Iia-baserat Faktor Xa-baserat Ur: Quality in Laboratory Hemostasis and Thrombosis Ed. Kitchen S et al 2009

Funktionella antitrombin analyser -Fler skillnader IIa/Xa baserad? Skillnader i inkubationstid (prov+reagens), typ och konc. av heparin kan påverka resultatet vid mutationer i heparin-bindande site. Bovint IIa och Xa-metoder har sensitivitet nära 100%

! Behövs mer än ett test? Falskt högt? Falskt lågt? Ref. Khor B, van Cott E; Am J Hematol 2010

Funktionella antitrombin analyser -Kvalitetsmål? Inom-batch variation: 2% CV Inom-lab variation: 5% CV Deltagande i externt kvalitetsäkringsprogram rekommenderas! Ref. Muszbek L et al Clin Chem Lab Med 2010

CV (%) Funktionella antitrombin analyser -Jämförelse av kvalitet IIa/Xa- baserad 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 ECAT-utskick 2009-2010 IIa (ca 270) Xa (ca 100)

Tolkning av resultat? Diagnostiska dilemmat? Referensintervall AT-aktivitet: 0,80-1,20 kie/l Värden mellan 0,70-0,80 svårvärderade. 0,80 har accepterats som nedre gränsen för ref. områdesintervallet.

Patienter jämförda med olika antitrombin-metoder-2009-12-01 Tolkning? Patient Berichrom AT (IIa) Stachrom AT, Gbg (IIa) Coamatic LR AT, Gbg (Xa) AT ILS, Hbg (Xa) Tidigare resultat AT, Mö Diagnos? 1-f.78 0,87 (Gbg) 0,62 0,68 0,71 (2009) (Berichrom) 2-f.69 0,72 (Gbg) 0,57 0,63 0,57, 0,65, 0,74 (2009) (Berichrom) Bristare? Bristare? 3-f.66 0,74 (Mö) 0,45 Bristare?

Patienter jämförda med olika antitrombin-metoder-2009-12-01 forts. Patient Berichrom AT, (IIa) Stachrom AT, Gbg (IIa) Coamatic LR AT, Gbg (Xa) AT ILS, Hbg (Xa) Tidigare resultat AT Mö Diagnos? 1-f.78 0,87 (Gbg) 0,62 0,68 0,71 ( 0901, gravid) 2-f.69 0,72 (Gbg) 0,57 0,63 0,52 (90-talet, diagnos) 0,65, 0,74, 0,57 (2009) 3-f.66 0,74 (Mö) 0,45 0,40-0,50 (80-talet, diagnos) Hereditet för DVT, pat. utredd -97, heterozygot APC-resistens Hereditet för AT-brist, diagnos AT-brist pat. sinustrombos postpartum 2007, därefter Waranbeh. DVT+PE 16 år gammal (rökning + p-piller), diagnos AT-brist, retrombos+axillaris trombos 20-års ålder

Barn Frisk fullgånget barn: Kan ha ner till 50% av vuxens värde Antar vuxenvärden efter 6 mån ålder (enl. Andrews M 1990)

Provtagning-provhantering-CLSI Trombocytfattig plasma (<10 x 10 9 /L) Förvaring -20 C upp till 4 mån Provtagning tidigast 3 mån efter trombosinsjuknande AVK-behandling Heparin-behandling Figurer: Daniel Mauritzson

Summering-Funktion/Betydelse: AT=SERPIN: inaktiverar serin proteaser Aktiviteten accelereras av heparin Heparinbindande och trombinbindande regioner Förvärvad och ärftlig brist, assoc. med trombosrisk AntiTrombin

Summering-Metoder: 3/ Mutationsdiagnostik 2/ Immunologisk, antigen bestämning 1/ Funktionell aktivitet

Kommande publikation i Läkartidningen: Ärftlig antitrombinbrist-en sällsynt men allvarlig trombospredisponerande förändring Bremme K, Petrini P, Sallamba M, Tengborn L Tack till Lilian Tengborn!