Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. diskrimineringslag (2008:567) och 6 kap. skollagen (2010:800). I Pysslingen Förskolor och Skolor AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barns upplevelser av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska skyndsamt informeras om till berörda parter, utredas och åtgärdas. Alla barn och elevers upplevelse av diskriminering, trakasserier och kränkning ska anmälas skyndsamt till rektor tillika förskolechef. Det är rektors tillika förskolechefens ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla barn och elevers upplevelse av trakasserier och kränkande behandling till huvudmannen via ett formulär på PyssNet under Barn & Elevhälsan. Planens ramverk Förskolan Smörblomman Gilltighetstiden för planen. (Fyll i aktuellt år). 31/10/14 31/10/15 Utvärdering av förra årets plan. Hur har de planerade åtgärderna genomförts och vad blev resultat av åtgärderna? Åtgärder: Ett barn i taget på toaletten. Slussa ut barn i hallen några i taget. En vuxen finns till hands Resultat: Vi kan se att det är lugnare i hall och på toaletten när de vuxna är nära och bara några barn i taget är i hallen. Barn och vuxna är överens om att toaletten är till för ett barn i taget. Åtgärd: Be bibliotekspersonen tipsa om böcker. Använda lärplattan och sök kunskap. Diskutera mer djupgående i personalgruppen vad lagen säger och vad det innebär för oss. Med hjälp av workshop visa hur de olika arbetslagen arbetar. Resultat: Diskrimineringsgrunderna måste även fortsättningsvis diskuteras i arbetslaget och på APT. Vi har köpt in litteratur men vi måste se över vårt pedagogiska material. Åtgärder: Vara nära barnen. Vara aktiva i konflikthantering. Lära barnen att använda stopphanden när någon kamrat gör något som kan upplevas som kränkande. Resultat: Vi har pratat mycket om vikten av att lära våra barn att säga stopp om de känner sig kränkta Vi har påbörjat arbete med tvärgrupper där barnen kan vidga sitt nätverk och skapa relationer med fler kamrater och vuxna. Vi arbetat i mindre grupper under nästan hela dagen för att skapa lugn och ro. Vid den kundenkät som gjordes i början på året fick vi lägre på frågan om arbetsro så det måste vi arbeta vidare på. I samma enkät ansåg vårdnadshavarna att barnen behandlar varandra med respekt och att pedagogerna arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt. Där har vi lyckats. 1

I den bedömning som gjordes i januari fick vi påpekande om att vi bättre ska lyssna på och ta tillvara barns tankar om etiska dilemman, livsfrågor och människors attityder i vardagen. Vi som arbetar på enheten håller med. Beskriv när och hur ni kommer att utvärdera årets plan. 2015 0930 Planen utvärderas på APT i september 2015 Dessförinnan i ledningsgrupp och förskoleråd. NKI ger underlag för utvärdering av planen. Planen kommer att stämmas av med de äldsta barnen i september. Främjande del det främjande arbetet ska vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete och ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd. Beskriv förskolans lokala ställningstagande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Värdegrunden i Läroplanen är det som alla på förskolan ska förhålla sig till och det ska synas i det dagliga arbetet. Inget barn på vår förskola ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi respekterar och möter varje människa precis som hen är. Alla vuxna är förebilder i ett professionellt möte med varandra, med barnen och med vårdnadshavare. Vi arbetar med fast och rörlig resurs. Om en pedagog läser, spelar spel eller bygger i sandlådan så är den andra rörlig och följer till toaletten mm. I ledningsgruppen följer vi upp arbetet på avdelningarna. Alla pedagoger placerar sig både ute och inne så att de ser och hör barnen Det vi ser och hör används vidare i samtal med barnen. De yngsta barnen får lära sig att sätta upp handen och säga stopp om de känner sig kränkta. Innan de har det verbala språket finns känslokort i varje rum som de kan använda för att uttrycka hur de känner. Pedagogerna hos de äldre barnen använder forumteater som underlag för vidare samtal. Barnkonventionen är ett bra underlag för dialog för de äldre barnen. Barnen själva kommer ofta med goda idéer om hur man ska göra för att vara en god kamrat. Vilka skyldigheter vi har i förhållande till varandra och till miljön. I varje hall finns kort på alla vuxna på förskolan och barnen vet att alla vuxna är till för att stötta och hjälpa dem. Korten är också viktiga för föräldrarna eftersom vi samarbetar mycket över avdelningarna. Vid början av hösttermin kartläggs verksamheten utifrån organisation och grupp. Under terminen utvärderas och utvecklas organisationen utifrån barnens intresse och mognad. 2

Det pedagogiska materialet ses över utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Vi delar barnen i mindre grupper för att skapa trygghet, arbetsro och trivsel. Alla vuxna på förskolan är till för alla barn och ansvarar för att knyta kontakter med varje barn och har en gemensam strategi för att lösa konflikter. Den vuxne ska agera direkt om hen ser något hända som kan upplevas kränkande för något barn. Diskriminering enlig diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 4 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. ( Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s. 8. Skolverkets allmänna råd.) 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. ( Om någon ur personalen utsätter ett barn för trakasserier benämns det diskriminering. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s. 9. Skolverkets allmänna råd.) 4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. ( Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd.) Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 5 1. Kön: att någon är kvinna eller man, 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att 3

tillhöra ett annat kön, 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, 6. Ålder: uppnådd levnadslängd. 7. Religion och annan trosuppfattning Beskriv hur ni arbetar främjande utifrån varje diskrimineringsgrund. Kapitel1 i Läroplanen Förskolans värdegrund och uppdrag ska genomsyra hela vår verksamhet i vardagen varje dag. 1. Kön: Vi uppmärksammar barnet för den peson det är och för de goda handlingar det gör. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Inget barn på vår förskola ska diskrimineras eller trakasseras på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi uppmuntrar barnens sökande efter sin identitet som kan få olika uttryck. 3. Etnisk tillhörighet: Vi gör medvetna val av litteratur, bilder och filmer. 4. Funktionshinder: Vi bygger vår verksamhet så att den är bra för alla barn. 5. Sexuell läggning: Alla familjer oavsett sexuell läggning är välkomna till vår förskola. 6. Ålder: Vi eftersträvar att alla barn får leka med vem de vill och vad de vill oavsett ålder. 7. Religion och annan trosuppfattning: Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen och det gäller även på vår förskola. Beskriv hur ni arbetar främjande med att förankra respekten för alla människors lika värde samt hur ni skapar en miljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 18 En väl förankrad värdegrund som genomsyrar hela förskolan. Nya pedagoger som kommer lär av de som är bärare av kulturen. Pedagogerna har olika kompetenser och delar med sig av sin kunskap. Pedagogiska samtal i organiserad form där alla medarbetare deltar. Pedagogerna placerar sig ute och inne så att de är nära barnen. Övergångar sker i små grupper för att bibehålla närheten. Varje barn och vårdnadshavare möts med hälsning och namn. Vi delar barngruppen dagligen i mindre grupper för att upprätthålla ett lugn, ge barnen möjligheter att fördjupa relationer och att leka ostört. 4

Barns delaktighet Beskriv hur ni arbetar med varje barns delaktighet i det främjande arbetet med årets plan. Genom intervjuer. Samtal i mindre grupp utifrån litteratur, bilder, lekar. Barnråd Vi lyssnar på barnens tankar i vardagen och tillsammans undersöker vi vidare. Beskriv hur barn får kännedom om innehållet i planen dvs om sina rättigheter till trygghet och allas lika värde. Vi lyssnar på barnen och samtalar kring planen. Vi pratar med barnen om deras rättigheter och skyldigheter. Vi pratar om alla människors lika värde och vad vi på vår förskola kan göra för att leva upp till det. Beskriv hur ni arbetar med att planen ska vara känd för alla medarbetare. Alla medarbetare är med om att ta fram planen. Vi hänvisar till den i olika sammanhang t ex om Ett barn upplever sig kränkt eller vi ser att materialet är ensidigt. Beskriv hur ni arbetar med att planen ska vara känd för föräldrar. Ett första utkast presenteras på förskolerådet. Planen presenteras på föräldramöte och finns på hemsidan. Vi hänvisar till planen i veckobrev och om det uppstår situationer som behöver bearbetas. Förebyggande del För att ha effekt är det viktigt att det förebyggande arbetet bedrivs systematiskt. Ett första steg är att kartlägga risken för diskriminering och kränkande behandling från förskolans eller skolans sida. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd. Beskriv hur ni har arbetat med årets kartläggningar i förskolan. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 24. På en arbetsplatsträff lyftes frågan om var det finns risk för utsatthet: Inomhus: Toalett och hall på Nyckelpigan som ligger långt bort Toaletten på Fjärilen där barnen ibland upplever att de inte får vara ifred. Toaletter och hall på Getingboet är ställen där kränkningar kan ske. Rithörnan är en undangömd plats där det kan ske saker. Lilla rummet längst in är en zon där det kan uppstå saker. 5

Utomhus: Gården är stor och kräver att de vuxna placerar sig så att de har uppsikt över hela gården som gångvägen mot grinden, berget bakom gungorna. I rutschkanan uppstår många konflikter. Det gäller även sandlådan och båten. Vid gungorna uppstår lätt ett urval och konflikter. Vi ser samma mönster med cyklar. På Smultronstället finns ett förråd där det finns dolda hörnor. På Lejongården skapar hörnan vid nocken av Nyckelpigan dolda vinklar. Vid vinbärsbuskarna kryper barn undan och utesluter andra. Förskoleråd: Diskussion med föräldrar på förskolerådet Föräldrarna tycker att det är bra att vi berättar om något hänt deras barn i en konflikt eller om deras barn utsatt någon kompis för något. De uppskattar att vi berättar men också att vi säger att konflikten är utredd. Föräldrarna upplever också att de kan berätta vad som hänt eller sagts hemma och att vi tar emot och åtgärdar. Förskolerådets representanter vill att vi bjuder in någon som sjunger och spelar andra sånger än traditionella svenska. Barnen har intervjuats där bl a frågan om trygghet togs upp. Deras svar pekar inte på att de skulle känna sig särskilt otrygga på förskola. De vet att de hämtar en vuxen om det händer något. Beskriv resultatet av årets kartläggningar. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 25. Resultat: På platser där det inte finns vuxna nära kan det hända saker både inne och ute. Stora gården är där det händer mest. Föräldrar tycker att de har en bra kommunikation med pedagogerna. De vill att barnen ska få uppleva andra kulturer t.ex. genom att bjuda in någon teater eller sånggrupp. Sätt upp konkreta och uppföljningsbara mål som utgår från resultatet av kartläggningar. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 25. Mål Vid nästa kundundersökning ska alla vårdnadshavare uppleva att deras barn är trygga på förskolan och att det råder arbetsro. Mål: Vi ska öka barnens möjlighet till att utveckla sin lek. Detta ska vi se vid nästa bedömning Mål Vi ska skapa arbetsro i alla barngrupper Mål Avskärma gården mer så att vi ser varje barn och direkt kan agera om något barn blir trakasserat diskriminerat eller utsatt för kränkning Mål: Öka pedagogernas medvetenhet och kunskap om Genus. 6

Beskriv de insatser som ni ska genomföra. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 25. Insatser: Vuxna fördelar sig på alla platser där barnen vistas. Nya medarbetar informeras av avdelningsansvariga om våra metoder.. Några barn i taget med en pedagog vid alla övergångar. Vi får inte alltid delta i leken. men vi kan alltid vara engagerade vuxna som ser, hör, dokumenterar, analyserar och utvecklar vidare. Närvarande och rörliga pedagoger på gården som skapar trygghet hos barnen. Arbeta med fast och rörlig resurs. Förbättra kommunikationen mellan pedagoger: ex Nu sitter jag här och du får vara rörlig. Dela barngruppen ofta och utnyttja personalresurser, gård och lokaler på ett sätt så att det gynnar varje barn Sätta upp speglar så att vi ser bakom förråd och i dolda vinklar. Alla arbetslag beskriver hur de arbetar för att skapa arbetsro. Detta ska presenteras för föräldrar i veckobrev. Ansvariga: Alla pedagoger. Vi ska bjuda in en Genuspedagog för att öka våra kunskaper. Ansvarig: Förskolechefen Barns delaktighet Beskriv hur barn har varit delaktiga i det förebyggande arbetet med årets plan. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 25. Barnen kommer till de vuxna om något hänt dem själva eller någon kamrat. Barnen intervjuas inför utvecklingssamtal. Åtgärdande del Om ett barn eller en elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling måste åtgärder vidtas snabbt. Därför är det viktigt att rutinerna för hur personalen ska agera i sådana situationer är väl förankrade i verksamheten. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd. Beskriv era rutiner för att tidigt upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 27. Upptäcka Pedagogerna organiserar sig för att vara fysiskt nära barnen i deras vistelse på förskolan så att chansen att upptäcka eventuell kränkning eller trakasserier ökar Fast och rörlig resurs Pedagogen placerar sig alltid med blicken ut mot barngruppen. 7

Genom att arbeta i mindre grupper blir det lättare att ställa frågor och lyssna på varje barn, samt ge barnen möjligheten att ta olika perspektiv. När vi lyssnar på och samtala med barnen kan vi upptäcka hur de resonerar kring de olika diskrimineringsgrunderna, vilken uppfattning de har. På samlingar lyfter vi saker vi sett eller hört i vardagen men vår utgångspunkt kan även vara litteratur eller det barn tagit del av i massmedia. Med hjälp av litteratur, bilder och samtal visar vi på att familjer kan se olika ut. I en god dialog med föräldrar har vi större möjlighet att tidigt upptäcka om det är något som deras barn berättat hemma och som vi behöver arbeta vidare med på förskolan Ta barns berättelser på allvar och agera utifrån det de säger Vara observant på varje barns roll i gruppen och agera om vi upplever att något barn inte ingår i gemenskapen Om det uppstår en konflikt mellan barn ska den pedagog som är nära och ser eller får berättat för sig vad som hänt låta alla inblandade komma till tals. Den vuxne återkopplar och sammanfattar det barnen sagt. Om behov föreligger sker återkoppling med övriga i arbetslaget och vårdnadshavare Anmäla En medarbetare som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling på förskolan ska skyndsamt anmäla det till förskolechefen Förskolechefen är skyldig att skyndsamt anmäla till huvudman. Detta gäller alla händelser. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till förskolechef respektive huvudman Barnens egna berättelser som formuleras av dem själva eller deras föräldrar ska tas på allvar. Beskriv era rutiner för att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 31. Utreda Förskolechefen ansvarar för att skyndsamt utreda och åtgärda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Förskolechefen kan dock delegera detta till medarbetare Chef/Medarbetare samlar skyndsamt berörda barn och ev. pedagog till samtal Var och en beskriver sin bild/upplevelse av händelsen. Utredningen ska vara allsidig och objektiv och syftar till att få tillräcklig kunskap och information om situationen så att man kan bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att kränkningen ska upphöra. Samtal sker utan bedömning. Dokumentera Utredningen ska dokumenteras, vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits Dokumentation ska ske på avsedd blankett. Beskriv era rutiner för att åtgärda trakasserier och kränkande behandling utifrån ett a, barn barn och b, vuxen barn perspektiv. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 36. 8

Åtgärda barn-barn Om det uppstår en konflikt mellan barn ska den pedagog som är nära och ser eller får berättat för sig vad som hänt låta alla inblandade komma till tals. Den vuxne återkopplar och sammanfattar det barnen sagt. Om behov föreligger sker återkoppling med övriga i arbetslaget och vårdnadshavare Åtgärda vuxen-barn Om något barn upplever sig kränkt av en vuxen och barnet berättar om det ska det direkt uppmärksammas Alla anställda som får kännedom om att ett barn anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till förskolechefen. En anställd som får kännedom genom vårdnadshavare att ett barn blivit utsatt för en kränkning av en annan anställd ska omgående rapportera till förskolechefen Förskolechef ansvarar för att en utredning görs. Denna ska påbörjas skyndsamt efter att ärendet kommit till förskolans kännedom. Förskolechef anmäler till huvudman Samtal sker med berörda parter. I utredningen behöver alla berördas upplevelser dokumenteras. En sammanställning och ett återföringssamtal genomförs med alla berörda. Beslut tas kring fortsatta åtgärder. Förskolechefen bedömer om det behövs extern hjälp eller andra stödinsatser Förskolechefen kallar till uppföljningssamtal med berörda för att säkerhetsställa att man kan lämna händelsen bakom sig Förbud mot repressalier Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att ett barn medverkat i en utredning enligt skollagen 6 kap Pysslingen Förskolors rutiner för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechefens ansvar Att Pysslingen Förskolors rutin för att anmäla diskriminering, barnolycksfall och kränkande behandling följs och är känd av alla på förskolan. Att alla barnolycksfall, barns upplevelse av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling anmäls skyndsamt till huvudman. Rutiner för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla medarbetare på förskolan 1. Alla upplevelser barn anser sig ha gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska dokumenteras och skyndsamt anmälas till förskolechef. 2. Alla barnolycksfall dokumenteras och rapporteras skyndsamt till förskolechef. Förskolechef 3. Förskolechef rapporterar skyndsamt och avidentifierat alla barnolycksfall, barns upplevelser av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till huvudman. 4. Ett webbformulär på PyssNet ska fyllas i av förskolechef. Under Barn & Elevhälsan och rubriken rapportera kränkning och olycksfall görs rapporten 9

till huvudman. 5. Rapporten sparas automatiskt i ett arkiv och kan skrivas ut. Ett mail om att en rapport är gjord, går automatiskt till ansvarig verksamhetschef och PyssO. 6. Vid allvarliga eller brådskande incidenter bör förskolechef även ha direktkontakt med verksamhetschef. 7. Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, berörda informeras och att åtgärder vidtas skyndsamt enligt lag. Händelser utreds och dokumenteras på förskola. Huvudman 8. Verksamhetschefen följer upp händelser med förskolechef. 9. PyssO - sammanställer företagsövergripande, rapporter om diskriminering, barnolycksfall och kränkande behandling och rapporterar till verksamhetschef och utbildningsdirektör på Pysslingen Förskolor. 10