090109 rev. 100524 1

090109 rev. 100524 1

Vision Våra Förskolor skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i våra verksamheter utsättas för mobbing. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Mål Syfte Förskolorna skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Enhetens ledning samt övriga medarbetare tar aktivt avstånd från kränkande behandling i verksamheten. Alla former av kränkande behandling definieras i grunddokumentet se bil.1 Resultatenhetens förskolor ska ge varje barn möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter efter sina individuella förutsättningar och behov. att känna trygghet och arbetsglädje i trivsam och stimulerande arbetsmiljö. att ge barnen förståelse och respekt för andra människor oavsett kön, etnisk, social eller kulturell bakgrund. Ansvarsfördelning Enhetschef Karin Olsson är huvudansvarig för att Brunna och Gröna-Lunds förskolor förebygger och förhindrar alla former av kränkande behandling av barn och personal. Enhetschef ansvarar också för att likabehandlingsplan förankras hos barn personal och föräldrar. Bitr. enhetschef Britta Olsson ansvar för att Stamvägens förskola förebygger och förhindrar alla former av kränkande behandling av barn och personal. Likabehandlingsgruppen är densamma som ledningsgruppen; Brunna förskola Alexandra Stenrud Gröna-Lunds förskola Carina Säll Stamvägens förskola Veronika Aronsson Enhetschef och bitr.enhetschef ansvarar för att: alla medarbetare känner till likabehandlingsplanen. alla vårdnadshavare känner till likabehandlingsplanen. alla medarbetare bedriver och främjar likabehandling alla medarbetare utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen årligen alla medarbetare upprättar en arbetsplan lokalt Utanförskap 2

Medarbetare har eget ansvarar: att följa likabehandlingsplanen, att ifrågasätta och att reflektera över de normer och värderingar som hon/han förmedlar i sitt dagliga arbete. att se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks / upptäcks / anmäls. att dokumentera misstänkt / upptäckt / anmäld diskriminering, eller annan kränkande behandling och skriva ned de åtgärder som vidtas. att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda pedagogen är berörd, följs upp. Barns delaktighet att utifrån barnens ålder och mognad deltaga i processen av upprättandet av likabehandlingsplanen. att utveckla normer tillsammans med barnen som underlättar samvaron i barngruppen. att arbeta med relationer och känslor. Samtala och medlar vid konfliktlösning. t.ex hur tror du att det känns för honom/henne att inte få vara med? att göra barninterjuver. 3

1. Allmänna åtgärder Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen Mål En likabehandlingsplan är upprättad och färdig 30/4-09 Aktiviteter för att nå målen Tillsammans med föräldraråden har vi gått igenom mallen för likabehandlingsplanen. Vi har diskuterat runt de olika områden som innefattas av planen. Personalen har under höstens studiedag och vårens Apt-möten i små arbetsgrupper fört dialog i hur det ser ut i vår verksamhet och vad vi gör om något upptäcks. Utvecklingsgruppen har under våren skrivit i de mål och aktiviteter som varje verksamhet ska vara observanta på, för att följa likabehandlingsplanen, målområdet är utanförskap. Tillsammans har vi diskuterat vad vi gör vid upptäckt och vilka åtgärder vi ska vidta. Hur dokumenterar vi och hur följer vi upp, detta förs dialog runt. Planen färdigskrivs av enhetschef och bitr.enhetschef. Planen revideras i januari 2011. Hur vi lyckades finns med i kvalitetsredovisningen 2011. Tidpunkt Arbetet med grundplanen är klar och revideras årligen. Ansvar Enhetschef och bitr.enhetschef 2. Information Mål Information om nytt målområde i likabehandlingsplanen ska ges till alla medarbetare och alla vårdnadshavare. Aktiviteter för att nå målen Information till vårdnadshavare på föräldramöten under hösten 2010. Den reviderade likabehandlingsplanen presenteras även för vårdnadshavare på våra anslagstavlor, samt läggs ut på hemsidan. Ansvar Enhetschef och bitr.enhetschef 4

3. Kartläggning Mål Vi har kartlagt verksamheten för att få kunskap om förekomsten av diskriminering och annan kränkande behandling för att kunna vidta relevanta åtgärder Aktiviteter för att nå målen Personalobservationer Barnobservationer Observationer av den pedagogiska miljön inne/ute. Vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare och barn. Diskussioner i arbetslagen utifrån de olika diskrimineringsområdena med fokus på utanförskap. Tidpunkt Under januari- maj 2010 har ovanstående aktiviteter för inventering av hur det ser ut i vår verksamhet gjorts. Ansvar Enhetschef, bitr.enhetschef och förskolesamordnare. 4. Uppsikt/upptäckt Mål När vi upptäcker kränkande behandling av något slag vidtar vi relevanta åtgärder Aktiviteter för att nå målen Medarbetare ska aktivt reflektera över sitt förhållningssätt Avstämning kontinuerligt i arbetslaget. Uppmärksamma barnen på vad de själva kan göra om de känner sig kränkta eller om de ser andra barn som utsätts för kränkande behandling. Öppen dialog med vårdnadshavare. Samtal med barnens vårdnadshavare. Tidpunkt Kontinuerligt Ansvar Varje enskild medarbetare. Arbetslaget 5

5. Åtgärd/utredning vid kränkning På våra förskolor utreds och åtgärdas kränkningar enligt nedan: Barn-barn Vid kränkningar mellan barn så är första steget att samtala med barnet/barnen. Ökad observation på det barnet/barnen och i gruppen för att se relationer i densamma. Den medarbetare som sett händelsen skall dokumentera förloppet snarast. Vi tar upp det i arbetslaget och diskuterar olika lösningar. Informerar förskolesamordnare. Vi kontaktar vårdnadshavare till barnet/barnen, när det kan vara av värde för dem. Efter det så skriver vi åtgärder som behöver göras för att avhjälpa det som hänt. Uppföljning av densamma efter en planerad tid. Vuxen-barn Grunden för att man inom arbetslaget ska kunna arbeta med detta är att vara ärliga mot varandra, se till sak inte person. Ta upp omedelbart med berörd person vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då. Vid fortsatt kränkning meddela enhetschef som tar över ärendet. Enhetschef / bitr.enhetschef håller i dokumentationen och uppföljning. När förskolan inte själv har kompetensen skall den tas in utifrån i samråd med enhetschef, Resursteamet eller företagshälsovården. På våra förskolor följer vi upp och utvärderar varje enskilt fall enligt nedan: Observationer och samtal med barnen/barnet. Medarbetarobservationer och avstämning i arbetslaget. Uppföljningssamtal med det kränkta barnet/vuxne och de som kränkt. Samverkan med vårdnadshavare utvecklingssamtal. På våra förskolor dokumenterar vi utredning, åtgärder och följer upp enligt nedan Dokumentation i form av en blankett där ärende angående kränkning utreds och åtgärder anges. 6

Dokumentation av kränkande behandling Anmälan.. Möte med utsatt.. Datum.. Personer som är med på mötet.. Beskrivning av ärendet..... Ärendet slutfört Datum Namn.. Enhet: Gröna Lunds förskola. 7

Diskriminering Bil. 1 Diskriminering är när förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling Samma som ovan men att det då saknar direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Diskrimineringsgrunderna Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan måste också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier. Transexualism Transexuell är en person som upplever sig vara motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Även barn som har en könsidentitet eller väljer köns- uttryck som anses bryta mot normen för barnets biologiska kön eller som har syskon som är transexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och 8

religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har som grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot ingen betydelse. Exempel på funktionshinder som kan märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD eller Asperger. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas: Homosexualitet Bisexualitet Heterosexualitet Förskolan måste arbeta mot homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och alla lika rättigheter. Heteronormativitet Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tanken är att lagen ska täcka in även alla former av kränkande behandling som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. 9

Arbetsplan - Utanförskap Detta ämne är viktigt för oss då gemenskap är grunden för att vara en del av gruppen. Därför har vi pedagoger på Gröna Lunds förskola valt att ha det som ett av våra utvecklingsområden. 1. Vision Vad är vår policy på Gröna Lunds förskola? Vår policy är: att se och respektera varje barn utifrån individen att inte tillåta utanförskap utan att aktivt jobba med detta hela tiden. 2. Kartläggning och nulägesanalys Hur ser det ut hos oss? Vi diskuterar aktivt med varandra på våra APT för att hitta lösningar och förhållningssätt. Vi arbetar öppet mellan avdelningarna och alla barn är allas. Detta gör att vi pedagoger medvetet tänker mer på vårt förhållningssätt och kan se vår egen del i hur situationer blir. Vi vill göra barnen uppmärksamma och delaktiga i hur man beter sig mot varandra. Vi arbetar aktivt med resursteamet där det finns kompetens och handledning att tillgå. 3. Tydliga mål och konkreta åtgärder Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö-98 sid. 7-8) Vi pedagoger måste vara intresserade av vad barnen gör och se till att ha överblick över hela gården. Vi har gruppstärkande aktiviteter 10

Vad vill vi? Att vi pedagoger är medvetna om att utanförskap finns och att vuxna måste våga prata och reflektera över det, för att kunna ta tag i det omedelbart. Ingen ska behöva känna utanförskap. Sträva efter att hjälpa varandra, barn och vuxna, att bemöta och bemötas med respekt. Syfte Att förebygga utanförskap. Att alla ska ha samma möjligheter att utvecklas som individer. Vi måste ge barnen redskap för att de ska kunna känna sig trygga i sig själva för att de ska kunna vara en del av gruppen. Hur ska vi nå målet? Ha en fortlöpande och ständigt aktuell diskussion i arbetslaget kring utanförskap. Det ska finnas som en punkt på arbetsplatsträffar. (APT) Våga ta upp funderingar och diskutera om hur vi kan hjälpa varandra när dessa kommer upp eller när händelser inträffar. Vi ska ha diskussioner kring förhållningssätt, hur vår pedagogiska verksamhet ser ut. Ta upp händelser med barnen när det är aktuellt. Alla pedagoger på förskolan ska ta ansvar för detta och föregå med gott exempel. Vi vill skaffa oss mer kunskap genom exempelvis kurser, litteratur och aktuell forskning kring ämnet. 4. Uppföljning och utvärdering Hur mäter vi resultatet? Vi kan göra observationer, intervjua barnen och diskutera med barnen i mindre grupper. Syfte Att kunna upptäcka utanförskap i tid och göra något åt det. 5. Revidering Arbetsplanen revideras varje år. 11