RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 1 2011

RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 1 2011

2 Det var bättre förr...? och hennes hornbeprydda väninnor ut i hagen efter morgonmjölkningen, brukade roa oss kungligt med att stampa med våra bara fötter i de varmt ångande och pinfärska koskitshögarna så att dyngan riktigt ven om öronen. Sen drattade vi hysteriskt skrattande nästan omkull bland tuvorna. Dylikt snusk har säkert för länge sedan kriminaliserats av våra ansvarskännande hälsovårdsmyndigheter! Vi är alla barn av vår tid, brukar det ju heta. Ibland kan jag, efter ett ögonkast i den tidsmässiga backspegeln, inte låta bli att förundras och förvånas över hur mycket vårt dagliga liv och leverne förändrats, i både stort och smått, på bara några årtionden! Det är med ett visst sting av vemod och längtan som man ibland tänker tillbaka på den tiden då talkoarbeten ännu fick alla i byn på fötter, såväl ung som gammal. då nån av grannarna spontant stack sig in för en pratstund och en kopp kaffe. Pratstunden kunde sträcka sig över både en och två timmar utan att någon i huset för den skull drabbades av stressrelaterade svettanfall. Grannens oanmälda visiter var alltid välkomna. då lemonad var nånting man bara inhandlade till helger och festligare tillfällen. En gång per år, lagom till midsommar, brukade man kånka hem en hel korg med läsk. Som barn stirrade jag storögt på denna ofattbara lyx. Men visa mig idag det barn som låter sig imponeras av en limsakorg! då man gick med smakprov på det ännu varma, hembakta brödet till granngårdarna. då korna gick ute i hagen och njöt av gröngräset och sunnanvindarna hela somrarna. Och vi ungar, som hade det tvivelaktiga nöjet att fösa iväg Maj-Ros då byns alla kvinnor samlades till symöte. I min hemby var syjuntorna en gemytlig tillställning där alla kvinnorna samlades kring en sticksöm eller ett korsstygnsbroderi, allt medan det småpratades om ditt och datt. Däremellan sörplade man ivrigt på det kokheta kaffet och tog modigt för sig av sju sorters kakor. Någon mindre uppsättning bakverk hade varit en outsäglig skam för kvällens värdinna För en del nutidsmänniskor ter sig kanske dylika sammankomster urtråkiga, livsfarligt fettbildande och som ett fullständigt meningslöst waste of time. Men talkoarbetena och och symötena fyllde en ytterst viktig social funktion, både för den enskilda människan och för hela byn som social enhet. De genererade en känsla av tillhörighet, samförstånd och gemenskap. De var maskor i det nät som formade ett gemensamt väl. Ibland, då jag gör misstaget att sväva ut i mina nostalgiska resonemang vid middagsbordet, serverar tonårsdöttrarna mig ljudliga, uttråkade suckar och ironiska vad-jag-bryr-mig-blickar till svar. Morsan, du har berättat dedär sagorna minst hundra gånger förut. Men vet du, vi lever inte längre på dinosauriernas tid, utan världen har ju faktiskt gått framåt Semesterstängt i sommar / Suljettu kesäloman ajan Sonja Frilund nostalgisk 60-talist Ämbetshuset och bildningskansliet / virastotalo ja sivistyskanslia 4.7 29.7.2011 Byggnadskontoret / rakennuskonttori 4.7 22.7.2011 Dylikt snusk har för läng

3 Ennen oli kaikki paremmin? Olemme kaikki aikakautemme lapsia, sanonta kuuluu. Joskus, vilkaistessani elämäni ajalliseen taustapeiliin, en voi olla ihmettelemättä ja hämmästelemättä sitä, miten paljon jokapäiväinen elämämme ja elintapamme ovatkaan muuttuneet, niin suuressa kuin pienessä, ja vain muutamassa vuosikymmenessä! Joskus sydänjuurissa tuntuu pieni ikävän ja kaipauksen pistos kun rupean muistelemaan niitä aikoja... kun talkootyöt saivat kaikki kylän asukkaat, niin vanhat kuin nuoret, jaloilleen kun naapuri yllättäen poikkesi jutteluhetkelle ja kahvikupposelle. Jutteluhetki saattoi venyä tunnin tai jopa kahden tunnin pituiseksi, mutta tästä huolimatta talonväki ei koskaan pahemmin kärsinyt stressin aiheuttamista hikoilukohtauksista. Naapurin ilmoittamattomat vierailut olivat aina yhtä tervetulleita. jolloin limonaadia hankittiin vain pyhiä ja juhlallisempia tilaisuuksia varten. Kerran vuodessa, sopivasti juhannukseksi, tätä herkkujuomaa raahattiin kotiin koko korillinen. Lapsena katselin suurisilmäisenä tätä ylellisyyden huippua. Mutta missä lienee se nykylapsi joka tänään korostaisi kulmakarvojaan limsakorin edestä! kun naapuritaloihin vietiin maistiaisiksi vastaleivottua lämmintä leipää kun lehmät viettivät koko kesän haassaan laiskotellen ja rehevästä ruohosta ja etelätuulista nauttien. Ja meillä tenavilla, joilla oli epäilyttävä ilo viedä Lysti ja Mansikki ja heidän ystävättäret ulos laitumelle aamulypsyn jälkeen, oli tapana tallata avojaloin lämpimästi höyryäviä ja tuoreita lehmänpaskaläjiä niin tarmokkaasti, että sonta lenteli ohi korvien. Sitten me, naurusta ulvoen, melkein kaaduimme mättäisiin. Vastuutuntoiset terveydenhuoltoviranomaisemme ovat varmasti ajat sitten kriminalisoineet moiset siivottomuudet! kun kylän kaikki naiset osallistuivat ns. ompeluseuroihin. Nämä akkojen kokoukset olivat mukavia illanistujaisia joissa kokoonnuttiin neulomatyö tai ristipistobrodeeraus kädessä rupattelemaan yhdestä ja toisesta.siinä välissä hörpittiin kuumaa, keitettyä kahvia ja syödä maiskutettiin reippaasti kaikkia seitsemää pikkuleipää. Pienempi leivonnaistarjonta olisi koitunut hirveäksi häpeäksi illan emännälle... Nykyihmiselle tällaiset kokoontumiset saattavat kuulostaa vallan tylsiltä, hengenvaarallisen rasvanmuodostavilta ja täysin järjettömältä ajantuhlaukselta. Mutta talkootöillä ja ompeluseuroilla oli tärkeä sosiaalinen tehtävä, niin yksityisen ihmisen kuin koko kyläyhteisön kannalta. Ne kehittivät kyläläisten välistä yhteenkuuluvuuden ja yhteisymmärryksen tunnetta. Ne olivat silmukoita kaikkien yhteishyvän verkossa. Aina silloin tällöin, kun illallispöydässä erehdyn ääneen muistelemaan menneitä aikoja, teini-ikäiset tyttäremme tarjoavat minulle vastaukseksi äänekkäitä huokaisuja ja ironisia kuka-jaksaisi-välittää-katseita. Äiskä, sä olet kertonut nämä sadut vähintään sata kertaa aikaisemmin. Mut tiedätkös, emmehän elä enää dinosauruksien aikaa, vaan maailma on kyllä edistynyt Sonja Frilund nostalginen 60-lukulainen Redaktionen/toimitus Tfn 78 56 Sonja Frilund 208 Barbro Julin 401 Nina Myrskog/ Niklas Knutar 258 Gunilla Lillbacka 115, 044-7219002 Benita Fors 119 Peter Back 044-7219079 Emil Wingren 044-7219077 Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab Upplaga / painos: 600 Pärmfoto / kansikuva: Fredrik Smeds Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta och ändra inlämnat redaktionellt material. e sedan kriminaliserats...

4 Grilltips Beer can chicken med Coleslaw briketter på var sida i grillen. Lägg på grillgallret och placera maten mitt på gallret. Ett tips är att använda sig utav en droppform som du placerar mellan briketthögarna under grillgallret. På så sätt minskar du risken att fett som droppar ner flammar upp på köttet. Köttsaften kan även användas vid tillagning av t.ex. såser. Lägg på locket och öppna endast för att se om maten är klar. Med gasolgrill: Använder du dig av en gasolgrill värmer du först upp grillen, stänger av mittersta brännaren så att bara brännarna i ändarna är på. Därefter lägger du maten mitt på grillgallret och stänger locket. Justera värmen efter receptet och kom ihåg att bara öppna locket när du kollar om maten är klar. Beer can chicken 1 st färsk eller frusen kyckling (kom ihåg att tina kycklingen enligt anvisning om du köpt frusen) 1 st citron 1 msk olivolja 1 burk öl salt peppar rosmarin paprikapulver Grillproffset Uffe Bonns delar med sig av sina grilltips inför sommaren. Denna gång är det indirekt grillning som gäller. Indirekt grillning Denna metod kan liknas vid en ugn. Värmen stiger och reflekteras av locket och på så sätt cirkulerar värmen inne i grillen. Indirekt grillning passar för mat som tar mer än 25min att tillaga. Fördelen med denna teknik är att man både smaksätter och tillagar samtidigt. I och med att man inte grillar direkt över värmekällan så behöver man inte heller vända på det som tillagas. En termometer är därför att föredra om man vill undvika att lyfta på locket för att titta om maten är klar. Med kolgrill: Har du en kolgrill placerar du ett lika antal varma Tvätta kycklingen ordentligt i vatten. Använd ett ämbare och häll i vatten. Salta och häll i en skvätt vinäger. Lägg kycklingen i lagen och låt den ligga där (kallt) i ca 6-8 timmar. Ta upp kycklingen och torka av. Blanda till din kryddmix eller rubbingen. Här kan man variera mängden kryddor beroende på tycke och smak, men jag använde ca 2 tsk salt, ca 1 kryddmått peppar, 1 tsk paprikapulver och ca 2-3 tsk torkad rosmarin (man kan förstås använda färsk). Halvera citronen och gnid in kycklingen med citronhalvorna (även invändigt). Smörj sedan in kycklingen med olivoljan. Gnid in rubbingen både ovanpå och inne i kycklingen. Öppna ölburken och drick ur ca 1/3 av innehållet (kockens lön). Gör två hål med en kniv i burkens ovansida. Lägg nu kycklingen på ölburken. Grilla kycklingen ca 1 timme på indirekt grillning. Ta kycklingen av grillen och låt vila ca 10 minuter innan du skär upp och avnjuter. Gör coleslaw medan du väntar... Coleslaw ca 350 gram kål [vitkål] 3 st morötter...bryggorna har invader

5 ca 1 msk finhackad gul lök 1 liten knippe persilja 1 dl crème fraiche ca ½ dl majonnäs 1 tsk dijonsenap 1 tsk socker ett par tsk pressad citron salt peppar Börja med att blanda dressingen. Smaka för att få rätt mängd salt och peppar. Fixa vitkålen, ta bort dåliga blad och stocken [själva roten] och kör sedan kålen i matberedare [ganska grovt] så att det blir lämpliga strimlor [inte för små och tunna]. Om du inte har en matberedare går det lika bra att skära för hand eller ev på grovt rivjärn. Riv morötterna på grovt rivjärn och finhacka löken [man kan också riva löken på rivjärn, men då på ett ganska fint]. Blanda kålen, morötterna och löken i en bunke. Hacka persiljan och lägg med i bunken. Häll dressingen på grönsakerna och blanda om ordentligt. Lägg salladen i kylskåpet. Observera att ju längre salladen är i kylskåpet ju slaskigare blir den. Det finns ju oändligt många recept på Coleslaw och har man ett eget recept sedan tidigare så kan man ju förstås använda det. Lycka till! Uffe Bonns Uffe Bonns Uffe Bonns är grillproffs och jobbar till vardags i specialklassen i Munsala skola. Han har hållit ett flertal grillkurser i Arbis. OBS! Det finns ännu lediga platser till hans grillkurs i Arbis som hålls i början av juni. Mattvätt på torra land Ett bekvämt och miljövänligt sätt att fixa sommarfräscha mattor Måsarnas skriande skär genom den klarblåa skyn och doften av löddrande tallsåpa breder ut sig kring stranden bryggorna har invaderats av en hel armada med ivriga, kutryggiga mattvättare. Mattvättning i sjön är ett kärt och traditionsenligt sommarnöje för många, men tyvärr inte speciellt miljövänligt Mattvättning på land blir allt vanligare. Eftersom sjöarna och havsvattnet förorenas av tvättmedlen har allt flera kommuner beslutat bygga mattvättningsställen på land. Så också staden Nykarleby. För tre år sedan stod den nya mattvättningsanordningen invid brandstationen i Nykarleby klar. Tre stora tvättkar, en mangel som pressar ut det mesta vattnet ur mattorna och flera stora dropp- och torkställningar står under bar himmel. Eftersom stället är utrustat med vattenslangar kan man snabbt och effektivt spola mattorna rena. Tvättvattnet leds ut i det kommunala avloppsnätet i stället för att rinna rakt ut i havet. Det är praktiskt och bekvämt och den uppskattade tvättanordningen lockar allt flera användare till sig. Sonja Frilund En droppform under grillgallret rekommenderas. Här är kycklingen klar för grillen. Nykarleby stads mattvättningsställe invid brandstationen är skonsam för både ryggen och miljön. / Uudenkaarlepyyn palolaitoksen vieressä sijaitseva mattojenpesupaikka tarjoaa käytännöllisen ja ympäristöystävällisen vaihtoehdon rantojen mattolaitureille. ats av en hel armada...

6 Ny arbetarskyddschef Johan Österbacka tillträdde vid årsskiftet 2011 som ny arbetarskyddschef i Nykarleby stad. Johan, som nu under ett års tid jobbat som terminalchef i Kanäs oljehamn är mån om att arbetarskyddsbestämmelserna följs till punkt och pricka av underhållspersonalen från YIT som allt som oftast jobbar på Kanäs anläggningen. Där är riskfaktorerna generellt sett även högre än i ett vanligt kontorsjobb. Detta är helt i linje med den säkerhetspolicy som stadens hyresgäst Nordic Storage har som ledstjärna, d.v.s. att i såväl stort som smått sätta säkerheten i främsta led. Det är ju i slutändan vars och ens personliga säkerhet det alltid handlar om. Som nytillträdd arbetarskyddschef har Johan inga högtflygande ambitioner att över en natt förändra arbetarskyddet inom Nykarleby stad, utan han ser istället arbetarskyddet som en enda långsiktig, fortgående process, som innefattar hela organisationen, där alla medarbetare bör vara engagerade och ha förståelse för vikten av att arbetsgivaren har ett fungerande arbetarskydd. Då först bär det frukt i form av friskare mänskor, mindre olyckstillbud och sjukskrivningar vilket även i sin tur bidrar till en bättre helhetsekonomi. Under sin tid som förman inom storindustrin i Jakobstad kom Johan även i närkontakt med arbetarskyddsärenden och på sikt kunde man kanske anamma en del saker därifrån, och applicera dem i stadens organisation, funderar han. En sådan sak kunde t.ex. vara en registrering av s.k. Nära ögat - situationer på de olika arbetsplatserna. En uppföljning av dessa kunde tjäna som en slags indikator på var de mest frekventa olyckstillbuden står och lurar. Då kunde man i preventivt syfte åtgärda dessa genom att satsa på att minimera riskerna på dylika farozoner, arbetsmetoder, utrustning eller arbetssituationer. Givetvis är farorna och åtgärdsbehovet specifikt för olika arbetsplatser, men tillvägagångssättet är det samma, funderar han. Johan tror att uppgiften som arbetarskyddschef blir ett bra komplement till vardagen i Kanäs för honom själv, och han ser fram emot att få träffa stadens anställda, åtminstone vid de rutinmässiga arbetsplatsbesöken, på de olika arbetsplatserna som finns inom stadsmaskineriet i Nykarleby stad. Hoppas att vi allesammans får vara skonade från större olyckstillbud i framtiden säger han medan han själv Johan Österbacka, ny arbetarskyddschef i Nykarleby stad / Uudenkaarlepyyn kaupungin uusi työsuojelupäällikkö tar på sig den vita skyddshjälmen för att gå sin dagliga observationsrond i de mytomspunna Kanäsgrottorna. Benita Fors / Johan Österbacka Uusi työsuojelupäällikkö Johan Österbacka aloitti Uudenkaarlepyyn kaupungin uutena työsuojelupäällikkönä vuodenvaihteessa 2011. Johanille, joka on vuoden ajan toiminut Kanäsin öljysataman terminaalipäällikkönä on tärkeää, että YIT:n huoltohenkilökunta noudattaa työsuojelusäännöksiä tarkkaan, sillä riskitekijät ovat huomattavasti suuremmat heidän työskennellessään Kanäsin alueella kuin esim. konttorissa. Tämä vastaa myös täysin sitä turvallisuusperiaatetta mikä kaupungin vuokralaisella Nordic Storagella on, toisin sanoen niin suurissa kuin pienissäkin asioissa on turvallisuus erittäin tärkeää. Kyseessähän on lopulta jokaisen henkilökohtainen turvallisuus. Uutena työsuojelupäällikkönä Johanilla ei ole pyrkimystä yön yli muuttaa Uudenkaarlepyyn kaupungin työsuojelua, sitä vastoin hänen mielestä työsuojelu on pitkäjännitteinen jatkuva prosessi joka käsittää koko..de mest frekventa olycks

7 organisaation, missä kaikkien työntekijöiden pitää kantaa vastuu ja ymmärtää työnantajan toimivan työsuojelun tärkeys. Vasta silloin se saadaan kantamaan hedelmää; terveempien ihmisten sekä onnettomuuksien ja sairauspoissaolojen vähentymisen muodossa, mitkä vuorostaan vaikuttavat parempaan kokonaistalouteen. Esimiesaikanaan suurteollisuudessa Pietarsaaressa Johan tuli myös tutuksi työsuojeluasioiden kanssa ja pitkällä tähtäimellä hän uskookin että olisi varmasti mahdollista omaksua sieltä asioita joita voisimme soveltaa kaupungin organisaatioon. Yksi sellainen asia voisi olla esimerkiksi niin sanottu läheltä piti - tilanteiden rekisteröinti eri työpaikoilla ja sen perusteella olisi tulevaisuudessa mahdollista seurata missä suurimmat onnettomuusriskit ovat. Silloin voisimme ehkäistä ja minimoida riskit jo etukäteen suurimmilla riskialueilla, työtavoissa, varusteissa tai työtilanteissa. Johanin mukaan vaarat ja toimintatarpeet ovat tietenkin erilaiset eri työpaikoilla, mutta menettelytavat ovat kuitenkin samat. Johan uskoo, että työsuojelupäällikön tehtävät ovat hyvä täydennys hänen Kanäsin arkipäiviinsä ja odottaa kovasti tapaavansa kaupungin työntekijöitä ainakin rutiininomaisissa työpaikkatapaamisissa, eri työpaikoilla Uudenkaarlepyyn kaupungin koneistossa. Toivottavasti me kaikki säästymme suuremmilta onnettomuuksilta tulevaisuudessa, sanoo Johan samalla kun hän laittaa päähänsä valkoisen suojakypärän mennäkseen sitten päivittäiselle tarkkailukierrokselle Kanäsin luoliin. Käännös: Marianne Blomqvist Arbetarskyddets organisation / Työsuojeluorganisaatio Stadens arbetarskyddspersonal utgörs av arbetarskyddschefen, två arbetarskyddsfullmäktige jämte första och andra vicefullmäktige samt arbetarskyddsombud för enheterna. Arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddsombud väljs för en mandatperiod på fyra år. Kaupungin työsuojeluorganisaatioon kuuluvat työsuojelupäällikkö, kaksi työsuojeluvaltuutettua ja heidän ensimmäinen ja toinen varajäsenensä sekä yksiköiden työsuojeluasiamiehet. Työsuojeluvaltuuskunta ja työsuojeluasiamiehet valitaan neljäksi vuodeksi. Representanter för perioden 2010-2013/ Kauden 2010-2013 edustajat Representanter för bildningssektorn/ sivistystoimen edustajat Arbetarskyddsfullmäktige / työsuojeluvaltuutettu: Anders Fors 050-5118926 Första ersättare / ensimmäinen varajäsen: Jori Isomäki 050-5118019 Andra ersättare / toinen varajäsen: Kerstin Wingren 7856411 Arbetarskyddsombud för dagvården / päivähoidon työsuojeluasiamies: Barbro Granvik-Nordling 7856312 Representanter för tekniska sektorn, Nykarleby Kraftverk och centralförvaltningen / Teknisen sektorin, Uudenkaarlepyyn voimalaitoksen ja keskushallinnon edustajat Arbetarskyddsfullmäktige / työsuojeluvaltuutettu: Ulf Högdahl 050-4062782 Första ersättare / ensimmäinen varajäsen: Tony Forsbacka 050-5573923 Andra ersättare / toinen varajäsen: Marina Byggmästar 7856532 Arbetarskyddsombud för städarna / siivoojien asiamies: Kristina Aspfors 050-3560932 Arbetarskyddschef / työsuojelupäällikkö Johan Österbacka 050-5296622 Benita Fors Käännös: Marianne Blomqvist tillbuden står och lurar...

8 Grafik: Dennis Sirén Personalenkät Nykarleby stad genomför i år en personalenkät som riktas till alla stadens anställda. Den elektroniska enkäten kan fyllas i på nätet via en webbadress som du fått via stadens e-postadress eller via en pappersenkät som får av din förman. Vänligen besvara enkäten senast den 10.6.2011. Resultaten från enkäten presenteras i höst! Ha en skön sommar! Henkilöstökysely Uudenkaarlepyyn kaupunki suorittaa tänä vuonna henkilöstökyselyn kaikille työntekijöille. Kyselyn voi täyttää joko netillä (ruotsiksi) tai paperilomakkeella jonka saat esimieheltäsi. Ystävällisesti täytä/jätä vastauksesi viimeistään 10.6.2011.Tulokset kyselystä esitetään syksyllä. Hauskaa kesää!...ger alla en mer nyans

9 EVS och nya Nykarlebybor Under ca tio års tid har Kultur & Fritid tagit emot EVS:are ; ungdomar från olika håll i Europa som kommer för att arbeta som volontärer i Nykarleby. EVS står för European Volontary Service och är en del av EU:s ungdomsprogram. Nykarleby är en av få svensk-österbottniska kommuner som tar emot volontärer. Ungdomscentret Villa Elba i Karleby koordinerar volontärsverksamheten i Österbotten, vilket betyder att den största biten vad gäller administration sköts därifrån. För att kunna åka som volontär ska man vara i åldern 18-30 år, man behöver ha en sändande organisation och en mottagande organisation. Före en volontär kan antas till arbete bör projektet även godkännas av respektive lands National Agency, i Finland CIMO (Center for international mobility). Projektperioderna kan variera från 3 månader upp till ett år. I Nykarleby har volontärerna genom åren främst arbetat i den grundläggande undervisningen, i föreningar, daghem och inom kultur- och fritidsverksamheten. Bl.a. Kovjoki-Markby skola, Ytterjeppo skola, Munsala skola, NURK och MuIK Hockey har haft volontärer involverade i verksamheten. Volontären får ingen lön under projekttiden. EU ersätter resekostnaderna och boende. En matpeng och en fickpeng utbetalas månadsvis. Respektive arbetsplats står för ett mål mat per dag. Arbetsplatsen måste vara inom den offentliga sektorn eller inom tredje sektorn. Kultur & Fritid har hunnit ha volontärer från ett flertal länder; bl.a. Bulgarien, Tyskland, Ungern, Rumänien, Belgien, Frankrike och Grekland. Under ca fem år har Kultur & Fritid även årligen tagit emot en ungdom via organisationen Ghost River Rediscovery i Canada. GRR sänder ut ungdomar med rötter i ursprungsbefolkningen. Det är naturligtvis också möjligt för ungdomar från Nykarleby att åka ut som volontärer, Kultur & Fritid bistår med information åt de som är intresserade. För tillfället finns två volontärer i Nykarleby. Ioana Bere från Cluj Napoca, Rumänien och Chelsea Garbanewski från Alberta i Canada. Ioana arbetar i Jeppo daghem och Skogsparkens skola och Chelsea arbetar i Kovjoki-Markby skola. De anlände till Nykarleby i januari och stannar båda i sex månader. De är redan mycket uppskattade resurspersoner på sina respektive arbetsplatser. Två tidigare volontärer finns för tillfället kvar i Nykarleby fastän deras projektperiod är över. Thodoris Antonopoulos från Grekland har nu för andra året arbetat som eftisledare i Munsala och Peter Bihari från Ungern har just återvänt för att arbeta på Granlunds farmtillbehör över sommaren. Flera volontärer har kommit för att besöka Nykarleby efter volontärstiden och det är roligt att ta del av deras bild av Nykarleby och hur deras liv ser ut i dagens läge. Nya sociala medier som Facebook ger idag ypperlig möjlighet att hålla kontakten även efter att volontären åkt hem. Arbetet med volontärsverksamheten är givande och lärorikt. Förutom den officiella arbetsgivarrollen så blir vi i personalen ofta också både vän och extra mamma för volontärerna. Volontärerna ger alla som kommer i kontakt med dem en mer nyanserad bild av Europa och sina hemländer, samtidigt som vi kan konstatera att ungdomar i olika länder trots allt är ganska lika. Till exempel tack vare Ioana har vår bild av Rumänien breddats betydligt. På grund av ensidig nyhetsrapportering kan bilden av ett land bli ordentligt snedvriden. Genom att ha volontärer involverade i grundskolan vill vi tro att barnen får en ökad förståelse för olika kulturer och språk, samt lär sig att ta kontakt med nya människor fastän man kanske inte har ett gemensamt språk. Bland annat genom den här typen av internationell ungdomsverksamhet i Nykarleby vill vi verka för ökad tolerans och försöka motverka rasism och främlingsfientlighet. Tina Nylund Chelsea, Ioana, Peter och Thodoris. erad bild av Europa...

10 Äntligen sommar och semestertider! Men du tar väl inte ledigt från sopsorteringen? Våra stränder och vår skärgård är av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv och rekreation. Övergången mellan land och vatten är också betydelsefull för olika livsmiljöer som många växt- och djurarter är beroende av. Därför är det viktigt att vi alla tänker på att skydda och bevara stränderna så oförstörda och rena som möjligt och att vi undviker att skräpa ner. Genom små vardagliga val kan var och en av oss påverka miljöns och vattnens tillstånd. Förutsatt att vi sorterar det avfall vi producerar, skapar vi förutsättningar för att avfallet ska kunna tas tillvara och återvinnas, vilket i sin tur minskar avfallets miljöbelastning och sparar naturresurser. Samma sorteringsregler gäller vid sommarstugan som hemma i den stadigvarande bostaden. För sommarstugeägarnas köksavfall placerar Ekorosk ut speciella avfallskärl för tiden 1.5 30.9. Man kan också själv ansluta sin fritidsbostad till ordnad avfallstransport för minst tre månader. Varje sommar ordnar Ekorosk också en insamlingskampanj för farligt avfall och metallskrot för fritidsbosättningen. Kampanjerna utannonseras i lokalpressen. För information om villaägarnas årsavgifter se Ekorosks hemsida www.ekorosk.fi. Hushållsavfallet sorteras i biologiskt avfall och energiavfall Det dagliga hushållsavfallet bör sorteras i biologiskt avfall och energiavfall. Det biologiska avfallet ska vi packa i svarta plastpåsar och energiavfallet i ljusa påsar (vanliga butikskassar går också bra). Använd högst 30 -liters påsar av en tålig plastsort. Det är viktigt att soppåsen knyts ihop ordentligt med smällknut innan den slängs i soptunnan. Med biologiskt avfall avses t.ex. matrester, förskämda och torra livsmedel, frukt- och grönsaksskal, kaffeoch tesump, blöjor, bindor, växtrester. Det biologiska avfallet förs efter optisk sortering i Jakobstad till Stormossens biogasanläggning i Korsholm där gas utvinns ur avfallet. Gasen omvandlas till elenergi. Med energiavfall avses t.ex. textilier (inte skor, regneller läderkläder), damm och dammsugarpåsar, livsmedelsförpackningar och andra förpackningar av papper, kartong, plast eller styrox, men också bruksföremål av plast såsom disk- och tandborstar. OBS! Om du har större textilier än vad som ryms i 30-literspåsen bör du klippa dem i mindre bitar. Dragkedjor, metallknappar o. dyl. behöver inte klippas bort från textilierna eftersom de filtreras bort vid Ab Ewapower Oy:s anläggning. Efter optisk sortering i Jakobstad går energiavfallet till Ewapower. Där krossas det inför energiåtervinning (förbränning). energiavfall i ljus påse bioavfall i svart påse Använd tåliga, max 40-liters plastpåsar och knyt dem omsorgsfullt! Ekopunkten Vid ekopunkten finns det behållare för returpapper, glas, metall och batterier. Vid vissa ekopunkter finns det också kärl för returkartong. Returpapper: rent och torrt papper som kommer till hushållet via posten t.ex. tidningar, reklamblad, broschyrer och kuvert. Returkartong: ren och torr kartong och brunt kraftpapper. Glas: rent, färgat eller ofärgat glas, som glasflaskor och -burkar, glaskärl samt dricksglas. Metall: olika mindre metallföremål som konservburkar, lock, stekpannor, kastruller, brödrostar, paraplyer,...lim och lack, lösnings

11 vanliga glödlampor, aluminiumfolie och aluminiumformar. OBS! Lågenergilampor räknas som farligt avfall och bör föras till en återvinningsstation. Batterier: alla typer av mindre batterier. Större batterier och ackumulatorer förs till återvinningsstationen. Återvinningsstationen Ekorosk tillhandahåller 22 st återvinningsstationer som är bemannade under öppettiderna. Till återvinningsstationen får hushållen kostnadsfritt föra bl.a. kläder, möbler, metallskrot, kartong, papper, plaster, träavfall, trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall, eloch elektronikskrot och farligt avfall. Till farligt avfall räknas bl.a. lysrör, energisparlampor, ackumulatorer, batterier, spillolja, rester av målfärg, lim och lack, lösningsmedel, sprayburkar, bekämpningsmedel och växtskyddsmedel. Gamla mediciner och kvicksilvertermometrar bör föras till apotek. Kom ihåg! Det lönar sig att sortera upp avfallet redan hemma så löper lossnings- och sorteringsarbetet snabbt och smidigt vid återvinningsstationen. Återvinningsstationernas öppettider Nykarleby, Kvarnvägen 15 Måndagar kl 14 18 Torsdagar kl 12 18 Första lördagen i månaden kl 10 13 Munsala, Södra Munsalavägen 222 Fredagar kl 14 18 Fjärde lördagen i månaden kl 10 13 Jeppo, Pensalavägen 190 Onsdag kl 14 18 Tredje lördagen i månaden kl 10 13 För mera information om avfallshanteringen se www.ekorosk.fi eller ring avfallsrådgivaren tfn 050-368 1422. (Källa: www.ekorosk.fi) Sonja Frilund Vihdoinkin kesä ja lomaa! Mutta et kai aio viettää vapaata jätteidenlajittelusta? Rantamme ja saaristomme ovat yleisön vapaaajanvieton ja virkistyksen osalta hyvin tärkeitä. Ranta-alue muodostaa myös tärkeän elinympäristön niille monille kasvi- ja eläinlajeille, jotka ovat siitä riippuvaisia. Siksi on tärkeää, että muistamme suojata rantoja ja pyrimme säilyttämään rantaalueet mahdollisimman pilaamattomina ja puhtaina. Jokainen meistä pystyy pienillä jokapäiväisillä valinnoilla vaikuttamaan ympäristömme ja vesiemme hyvinvointiin. Jos lajittelemme jätteemme, luomme samalla edellytykset niiden hyödyntämiselle, joka vuorostaan vähentää jätteen ympäristökuormitusta ja säästää luonnonvaroja. Vapaa-ajan asuntoa koskevat samat lajittelusäännökset kuin vakinaista asuntoa ja myös vapaa-ajan asunto tulee olla liittyneenä järjestettyyn jätteenkuljetukseen. Siksi Ab Ekorosk Oy ylläpitää vapaa-ajan asutuksien keittiöjätteelle tarkoitettuja jäteastioita 1.5 30.9 välisenä aikana. Vapaa-ajan asunnon omistaja voi myös itse järjestää jätteenkuljetuksen huvilalta vähintään kolmeksi kuukaudeksi. Ekorosk järjestää lisäksi vuosittain vapaa-ajan asutukselle tarkoitettuja keräyskampanjoita ongelmajätteelle ja metalliromulle. Tarkka keräysaika julkaistaan paikallislehdissä ja Ekoroskin kotisivuilla. Tietoa vapaa-ajan asunnon omistajien vuosimaksuista löytyy osoitteesta www.ekorosk.fi. Kotitalousjätteet lajitellaan biologiseen jätteeseen ja energiajätteeseen Jokapäiväiset kotitalousjätteet tulee lajitella biologiseen jätteeseen ja energiajätteeseen. Biologinen jäte pakataan mustiin muovipusseihin ja energiajäte vaaleisiin pusseihin (tavallinen kauppakassi käy myös hyvin). Käytä kestäviä, enint. 30 litran kasseja. On tärkeää, että täysi pussi sidotaan huolellisesti ennen kuin se viedään jäteastiaan. Biologisella jätteellä tarkoitetaan esim. ruoantähteitä, medel, sprayburkar...

12 Metallijätettä ovat erilaiset pienet metalliesineet kuten säilyketölkit, kannet, paistinpannut, kattilat, leivänpaahtimet, sateenvarjot, hehkulamput, alumiinifoliot ja -vuoat sekä tyhjät spraypullot. Huom! Energiansäästölamput ovat vaarallista jätettä ja ne tulee siksi viedä hyötykäyttöasemalle. Paristot: Kaikentyyppiset pienet paristot saa viedä ekopisteeseen mutta suuremmat paristot ja akut viedään hyötykäyttöasemalle. Återvinningsstationsskötare Johnnie Wisén reder upp fynd från fritidsbosättningens avfallskärl. I kärlen ska bara ljusa och svarta påsar sättas och inget löst material får lämnas varken i kärlen eller på marken. pilaantuneita ja kuivia elintarvikkeita, hedelmän- ja vihannesten kuoria, kahvin ja teen poroja, vaippoja, siteitä sekä kasvien jäännöksiä. Energiajätteellä tarkoitetaan esim. tekstiilejä (ei kuitenkaan sade- tai nahkavaatteita eikä kenkiä) pölyä ja pölynimuripusseja, paperista, muovista, pahvista, muovista tai styroksista valmistettuja elintarvikepakkauksia ja muita pakkauksia. Myös muovisia käyttöesineitä kuten tiski- ja hammasharjoja voi laittaa energiajätteisiin. Huom! Jos sinulla on niin suurikokoisia tekstiilejä etteivät ne mahdu 30 litran kassiin, sinun on joko leikattava ne pienemmäksi tai vietävä ne hyötykäyttöasemalle. Tekstiileistä ei tarvitse poistaa vetoketjuja, metallinappeja tai muuta vastaavaa, koska nämä suodattuvat pois itsestään Ab Ewapower Oy:n laitoksessa. Energiajäte menee, Pietarsaaren laitoksessa tapahtuvan optisen lajittelun jälkeen, suoraan Ewapowerin laitokseen. Ekopiste Ekopisteessä on astiat teollisuudessa raaka-aineina hyödynnettäville jätelajeille kuten lasille, metallille ja keräyspaperille. Myös paristoja saa viedä ekopisteeseen. Tietyissä ekopisteissä on erillinen, keräyspahville tarkoitettu astia. Keräyspaperia ovat esim. puhtaat ja kuivat lehdet, mainokset, esitteet ja kuoret. Keräyspahvia ovat mm. puhdas ja kuiva pahvi ja ruskea voimapaperi. Lasijätteellä tarkoitetaan puhdasta, värillistä tai väritöntä pakkauslasia kuten lasipulloja ja -purkkeja, lasiastioita ja juomalaseja. Hyötykäyttöasema Ekorosk ylläpitää 21 hyötykäyttöasemaa jotka ovat aina miehitettyjä aukioloaikoina. Hyötykäyttöasemille kotitaloudet voivat maksutta viedä mm. vaatteita, huonekaluja, metalliromua, pahvia, paperia, muoveja, puujätettä, puutarhajätettä, rakennus- ja purkujätettä, sähkö- ja elektroniikkaromua sekä ns. vaarallista jätettä. Vaarallisia jätteitä ovat mm. loisteputket, valkoromut, energiansäästölamput, akut, paristot, jäteöljy, maaliväri, liuotinaineet, liima, lakka, kyllästysaineet ja kasvinsuojeluaineet. Muista! Kannattaa jo kotona lajitella jätteet eri jakeisiin jotta niiden purkaminen ja lajitteleminen hyötykäyttöasemalla kävisi sujuvasti ja vaivatta. Lisätietoja jätteenkäsittelystä löydät osoitteesta www.ekorosk.fi. Voit myös soittaa jäteneuvojalle puh. 050-368 1422. Hyötykäyttöasemien aukiolo-ajat (Lähde: www.ekorosk.fi) Uusikaarlepyy, Myllytie 15: Maanantaisin klo 14 18 Torstaisin klo 12 18 Kuukauden I lauantaina klo 10 13 Munsala, Eteläinen Munsalantie 222: Perjantaisin klo 14 18 Kuukauden IV lauantaina klo 10 13 Jepua, Pensalantie 190: Keskiviikkoisin klo 14 18 Kuukauden III lauantaina klo 10 13 Sonja Frilund...valkoromut, energian