Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder är förbjudet på Nygårdsskolan. Ur FN:s barnkonvention, artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering. Likabehandlingsplanen är ett stöd i verksamheten. Syftet med likabehandlingsplanen är att förebygga och motverka att elever utsätts för trakasserier eller annan kränkande behandling. Nygårdsskolans likabehandlingsplan har upprättats i samarbete med elever, lärare och vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen följs upp och ses över varje år eftersom likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument. Elever, vårdnadshavare och personal är delaktiga i detta arbete. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling -mobbning Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: är en handling som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling som medför obehag för personen som blir utsatt och när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Handlingen kan vara såväl av fysisk karaktär som psykisk, ex. utfrysning ur gruppen. Likabehandlingsplan Nygårdsskolan 1-7 2010
ANSVAR vid diskriminering, trakasserier, kränkande behandling - mobbning Rektor har ett övergripande ansvar för verksamheten och arbetsmiljön att skolan har ett program för att motverka alla former av kränkande särbehandling bland elever och medarbetare. Policyn är att inte acceptera någon form av kränkande särbehandling i verksamheten. Vid uppgift om trakasserier eller kränkande behandling ansvarar rektor för att en utredning sker som belyser vad som inträffat och analyserar orsakerna till de som hänt. Utredningen skall omfatta både den som utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. All personal som arbetar i skolan har ett ansvar för att ingripa och omgående rapportera till klasslärare och elevhälsan om någon blir utsatt för kränkning. All personal arbetar med ett gemensamt förhållningssätt. All personal arbetar för att vara överens om samma gränser för negativa beteenden mellan eleverna. All personal arbetar för att vara konsekventa och agera beslutsamt samt diskutera negativa beteenden. DEFINITIONER av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling - mobbning Mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. (Skolverkets allmänna råd 2009). Varningssignaler Barnet som går ensamt vill vara ensam -drar sig hellre undan än blir kränkt. Barnet försöker alltid vara nära en vuxen i fria situationer. Barnet som blir förlöjligat - som man driver med. Ont i magen eller huvudet - stor ströfrånvaro. Uteblir från gemensamma aktiviteter ( t ex friluftsdagar, utflykter ) Vill ofta inte delta på idrottslektioner. Bråk och skoj som ofta upplöses när en vuxen kommer nära. Kommer ofta till personal med bagateller. Tar lång tid på sig att komma ut. Ofta förstörda kläder teckningar - böcker. Kontrollera ögonspelet i gruppen - speciellt högstatusbarnen. Svårigheter att tala högt på lektionerna. Verkar ledsen och olycklig-gråter lätt. Svårigheter att koncentrera sig. Saknar vänner. Tänk på att mobbning är ett uttryck för obalans i makt. Vanligt bus mellan elever som är jämnstarka är inte mobbning. De negativa handlingarna kan vara: Verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, kränkande e-post och/eller SMS etc. Fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och/eller ägodelar. Psykiska i form av utfrysning (någon får ej vara med), miner, suckar, fniss och/eller skratt. Likabehandlingsplan Nygårdsskolan 2-7 2010
De fem diskrimineringsgrunderna är: Etnisk tillhörighet - att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder - varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktions förmåga. Kön - trakasserier på grund av kön. ÅRLIG PLAN mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling mobbning DECEMBER Sammanställning av tillbud NOVEMBER Revidering Likabehandlingspla JANUARI FEBRUARI MARS Skyddsrond OKTOBER Utvecklingssamtal Elevenkät ÅRS PLAN APRIL Utvecklingssamtal Musikal SEPTEMBER Kartläggning våld och hot AUGUSTI Allas lika värde JULI JUNI MAJ Revidering av trivselregler Vid utvecklingssamtal (2 ggr/år) behandlas frågan om trivsel, trakasserier och kränkande behandling. Årligen återkommande elevenkät eller trivselenkät sker under höstterminen. Elever och deras vårdnadshavare skall omedelbart rapportera till klasslärare när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier. Läraren skall omedelbart rapportera till rektor. Tillbud där kränkningar och våld- och hot kan förekomma dokumenteras och analyseras. En sammanställning sker i december månad av samverkansgruppen i området. Skolans trivselregler och broschyren Allas lika värde delges elever och föräldrar under hösten. Personalen kartlägger våld och hot med hjälp av enkät se bilaga 1 Likabehandlingsplan Nygårdsskolan 3-7 2010
HANDLINGSPLAN vid upptäckt av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling mobbning Berörda lärare samlar försiktigt, konkret information om vad som har hänt. Berörda lärare de inblandade elevernas föräldrar om vad som har hänt. Vid misstanke om mobbning genomför berörda lärare samtal med ev. mobbare/mobbningsoffer. Dokumentera ovanstående arbete. Blankett - anmälan olycksfall, tillbud och kränkningar. Rektor ansvarar för en utredning sker som belyser vad som inträffat och analyserar orsakerna till det som hänt. Utredningen skall omfatta både den som utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. Om mobbning konstaterats sker samtal med inblandade elever, lärare, elevhälsa och rektor i syfte att omedelbart stoppa fortsatt mobbning. Informera mobbarens respektive mobbingoffrets föräldrar/vårdnadshavare. Övrig personal informeras i förebyggande syfte. Uppföljningssamtal sker med de inblandade. Dokumentera samtalet. Om någon personal misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling skall rektor leda en utredning. ARBETE mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling - mobbning Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och är en naturlig del i det vardagliga arbetet och strävar efter att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Livskunskap på schemat där vi bland annat arbetar med sociala samtal och värderingsövningar, organiserade lekdagar med samarbetsövningar. Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev Om elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan skall rektor kontaktas. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och att en utredning påbörjas. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas. Åtgärdande arbete Påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Åtgärder dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. FÖREBYGGANDE ARBETE vid diskriminering, trakasserier, kränkande behandling - mobbning Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla elever skall ta ansvar för sitt eget uppförande så att alla på skolan mår bra. tydligt ta avstånd från våld, kränkande språk och illa behandling, samt anmäla detta. delta i uppföljning av likabehandlingsplanen respektera varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder ta ansvar för att ej utföra eller delta i någon form av skadegörelse eller andra olikheter. Likabehandlingsplan Nygårdsskolan 4-7 2010
All personal skall vara goda förebilder. arbeta för en bra och öppen kontakt med föräldrarna. vara lyhörd, agera och följa upp vad som händer. alltid agera om något händer i korridorer och andra utrymmen. agera snabbt och när det är möjligt hämta hjälp. lyssna aktivt på eleverna och ta dem på allvar. respektera varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller andra olikheter. Lärare skall reagera på fniss och liknande när elev t.ex. svarar fel under en lektion. arbeta förebyggande i klassen fortlöpande under läsåret, särskilt vid skolstarten. lära barnen mer om hur grupper fungerar. vara i tid till lektion. ansvara för att klassråd genomförs. vara noga med att sköta rast- och bussvakterna och att då vara aktiva. delta i uppföljning av likabehandlingsplanen ej missgynna elev genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. i utvecklingssamtalet prata om elevens trivsel och kamratrelationer Rektor skall se till att det alltid finns ett bra rast- och bussvaktsystem, samt god tillsyn. garantera elevmedverkan t.ex. elevskyddsombud och kamratstödjare. ha genomgång av rutiner och förebyggande arbete varje år. ansvara för att kamratstödjarnas arbete fungerar och utvecklas. delta i uppföljning av likabehandlingsplanen ej missgynna elev genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. ej missgynna elev genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Föräldrar/vårdnadshavare bör uppmärksamma tecken som kan tyda på kränkning eller diskriminering. samtala med sina barn om deras situation på skolan, om de mår bra osv. kontakta skolan, vid misstanke om kränkning eller diskriminering. delta i uppföljning av likabehandlingsplanen. REGLER SOM STYR Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2009. "För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. "Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17). Jämställdhetslagen (SFS 1991:443,6 ). Reviderad: 2010-03-05 Likabehandlingsplan Nygårdsskolan 5-7 2010
Bilaga 1 Arbetsmiljöverkets kartläggning av risker för VÅLD och HOT Arbetsplats Datum JA NEJ 1. Risker a) Vet du som arbetsgivare var riskerna för våld eller hot om våld finns? b) Finns det särskilda risker i vissa situationer eller på vissa platser? c) Känner anställda och elever, inklusive nyanställda, vikarier, timanställda och städ personal, till riskerna? 2. Förebygg Har ni gjort något för att förebygga riskerna? 3. Agera Vet alla anställda och elever hur man bör agera i en våldssituation? 4. Handlingsplan Finns det en handlingsplan för hur våld och hot ska förebyggas där bl.a. stöd och handledning ingår? 5. Lokaler a) Förekommer det att obehöriga uppehåller sig i lokalerna? b) Förekommer det att obehöriga vistas på skolgården? c) Finns det tillräcklig belysning i och utanför lokalerna? 6. Snabb hjälp Går det att få snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation? 7. Säkerhetsrutiner a) Vet alla hur man gör om man behöver kalla på hjälp? b) Finns det regler för hur pengar och stöldbegärliga föremål ska förvaras? c) Finns rutiner och regler dokumenterade, t.ex. i en handlingsplan eller checklista? d) Kontrollerar ni regelbundet att anställda och elever känner till säkerhetsrutinerna? 8. Ensamarbete a) Händer det att någon arbetar ensam? b) Finns det särskilda risker för våld och hot vid ensamarbete? c) Händer det att minderåriga arbetar ensamma? 9. Dokumentation a) Anmäler ni olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket i ditt län? b) Anmäler ni arbetsskador till Försäkringskassan? c) Utreder ni händelser med våld och hot? Likabehandlingsplan Nygårdsskolan 6-7 2010
JA NEJ 10. Hjälp efteråt a) Vet ni vilken form av fysisk, psykisk och social hjälp eller stöd som ska ges för att undvika eller lindra skador? b) Finns det särskild hjälp att tillgå, t.ex. företags- eller skolhälsovård eller annan expert? 11. Förekomst Har fysiskt våld eller hot om våld förekommit inom verksamheten? 12. Ökning Har fysiskt våld eller hot om våld ökat? Planerade åtgärder Ansvarig Klart den Likabehandlingsplan Nygårdsskolan 7-7 2010