LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 JONEBERGSSKOLAN SIMRISHAMNS KOMMUN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 BAKGRUND 4 DEFINITIONER 4 HUR VI FÖREBYGGER KRÄNKANDE BEHANDLING 5 HUR VI UPPTÄCKER KRÄNKANDE BEHANDLING 6 HUR VI UTREDER OCH ÅTGÄRDAR KRÄNKANDE BEHANDLING 6 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER OM ELEV KRÄNKS AV PERSONAL 8 HUR VI UTVÄRDERAR PLANEN 8 HUR PLANEN ÄR UPPRÄTTAD 9 HUR PLANEN GÖRS KÄND 9 DOKUMENTERING 9 Bilaga: Blankett Kränkande behandling Samtalsguide 2
FÖRORD Jag tar tydligt avstånd från alla tendenser till kränkande behandling och mobbing, vidare ställer jag mig helt bakom uppdraget att främja barns och elevers lika rättigheter inom diskrimineringsgrunderna som beskrivs. Jag vill underlätta vårt gemensamma arbete när det gäller likabehandling genom att arbeta för att enhetens Likabehandlingsplan blir ett levande dokument för elever och personal. Jonebergsskolan vill vara en förebild när det gäller att hantera likabehandling! Jag förutsätter att den personal som arbetar på enheten hanterar uppgifterna i enlighet med vad vi gemensamt inom enheten beskriver i Likabehandlingsplanen. Det innebär bl.a. att hantera uppkomna händelser och konflikter på ett professionellt sätt. Vidare ingår i personals arbetsuppgift att aktivt medverka vid upprättande av planen, att delta i kompetensutvecklingsinsatser enligt denna och att medverka vid utvärdering och revidering av Likabehandlingsplanen. En primär förutsättning för att elev skall må bra i skolan, kunna arbeta och visa resultat är att vi beaktar och använder oss av Likabehandlingsplanens syften, råd och anvisningar i vårt löpande arbete. Ett stort ansvar vilar alltså på den personal som i det dagliga arbetet möter elever och elevgrupper. En elev har rättighet att slippa kränkningar och ett eget ansvar att själv agera så att andra inte kränks. Skolans elever har ett ansvar att leva upp till det goda idealet Kamrat som inte kränker. Den elev som utsätts för kränkning eller ser någon utsättas för kränkningar skall kontakta personal eller Antimobbningsteamet. Det förväntas också att elever tar ansvar och uppmärksammar personal på miljöer eller aktiviteter där elev kan riskera kränkningar. Vårdnadshavare uppmanas att vara oss behjälpliga och meddela skolpersonal om det kommer till vårdnadshavares kännedom att någon elev blir kränkt. Likabehandlingsplan för Jonebergsskolan 2007 ligger färdig. Simrishamn 2007-08-08 Magnus Henriksson rektor 3
BAKGRUND Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) började gälla 2006-04-01. Skolverket har därefter gett ut Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen säger att det skall finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Likabehandlingsplanen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder Planen skall också förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. DEFINITIONER KRÄNKANDE BEHANDLING: Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Diskriminering: Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. MOBBNING: Mobbning sker när en person upprepade gånger och under viss tid upplever sig utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer. Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och msn). Kränkningar kan bl.a. ta sig i uttryck som: mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet, homofobi. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 4
HUR VI FÖREBYGGER KRÄNKANDE BEHANDLING Kunniga och engagerade vuxna är säkerligen den mest avgörande framgångsfaktorn i det förebyggande arbetet. I förordet finns ett tydligt och konsekvent avståndstagande från rektor när det gäller kränkande behandling. Där fördelas också ansvaret att arbeta efter planen till alla, såväl vuxna som elever. ELEVEN En elevs tankar kring skolgång och meningsfullhet är central. En skolgång som innebär arbete i demokratiska former med utbrett elevinflytande möjliggör individuella val och ansvar. Tydlighet från skolan när det gäller vilka mål vi ställer samt skilda sätt att redovisa sin kunskap främjar lusten. Distinkthet när det gäller bedömning och positiv återkoppling till individ, grupp och hem stärker självkänslan. MILJÖ Skolmiljön bedömer vi spelar stor roll när det gäller trivsel. Klotter och skadegörelse måste åtgärdas omedelbart. KARTLÄGGNING Skolan skall under höst- och vårterminen undersöka elevers trivsel och inflytande samt förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Denna undersökning skall årskursledare ansvara för tillsammans med elevrådsrepresentanter. Kartläggningen skall ligga till grund för kommande åtgärder i det främjande arbetet. (Ansvar: årskursledare) UTBILDNING Undersökningen ovan kan vara incitament till utbildningsinsatser för personal. Under året skall en utbildningsinsats inom ett av diskrimineringsområdena genomföras. Kontakt har etablerats med KPE (Kulturpedagogiska enheten) för att planera personalutbildning kring genus frågor. (Ansvar: rektor) RASTVAKT Kränkningar mellan elever äger vanligtvis rum när vuxna inte finns i närheten. Det är därför viktigt att systemet med rastvakt fungerar. Det finns en upprättad arbetsbeskrivning för rast- och bussvakt. Personal som rör sig på skolan bör regelmässigt passera områden som normalt inte frekventeras av vuxna. Det förebyggande arbetet integreras som en naturlig del i skolans löpande verksamhet genom: Tydliga budskap från alla på skolan att kränkningar och diskrimineringar inte accepteras. Lärare och övrig personal iakttar ett demokratiskt och icke-kränkande förhållningssätt i sitt uppträdande mot elever. Eleverna görs delaktiga i arbetet mot kränkande behandling genom diskussioner i klassoch elevråd. (Ansvar: mentor/elevrådsansvarig) Vid grupparbete är det läraren som bestämmer gruppsammansättningen. Mentor för återkommande samtal med eleverna om attityder, relationer och värderingar. För att tydliggöra detta startar vi arbetet med Livsviktigt till hösten 2007. Närvarokontroll hanteras enligt plan. Vårdnadshavare informeras vid frånvaro. Denna kan bero på otrivsel och/eller kränkande behandling. Vid start i skolår 7 redogör mentor för vårdnadshavare om likabehandlingsplanen. Vid utvecklingssamtalet tar mentor upp frågan om elevs trivsel. 5
Antimobbningteamet presenterar sig i alla klasser vid läsårsstart. Teamet gör även uppföljningar. (Ansvar: kurator) Elevcafé med organiserad verksamhet styrd av skolvärd där umgängesregler och förhållningssätt ständigt uppmärksammas. Kulturpedagogiska enheten stöder skolans personal i arbetet mot kränkningar. (T.ex. socialiseringövningar skolår 7, utbildningsinsatser för personal, värderingsövningar i elevgrupper) Skolans skyddsrond (elevskyddsombud deltar) skall ha en punkt, Våld och Hot, på dagordningen. Då skall bl.a. otrygga fysiska miljöer lokaliseras och åtgärdas. Det lokala stödteamet, kurator, skolsköterska och specialpedagoger, går regelbundet genom inkomna blanketter Kränkande behandling (se nedan). Samtal förs om förändringar i organisation, annan ekonomisk styrning, utbildning eller annan åtgärd. Kurator lämnar förslag på förändringar till utvärderingsgruppen, se nedan. HUR VI UPPTÄCKER KRÄNKANDE BEHANDLING Elev kan berätta om utsatthet för vårdnadshavare och dessa kontaktar därefter skolan. Skolan har ett Antimobbningteam bestående av sju elever och tre personal. Teamet träffas tre till fyra gånger per termin. Vid mötena följs tidigare ärenden upp och nya lyfts fram av eleverna. Antimobbingteamets elever söker även vid behov upp personal i teamet. När lokalt stödteam träffar mentorer kan vi diskussionsvägen upptäcka elev som kan fara illa. Mentor är uppmärksam på att hög och/eller oregelbunden frånvaro kan vara tecken på otrygghet. Det kan vara frånvaro vid enstaka arbetspass i ett visst ämne eftersom eleven måste passera ett visst område för att komma till arbetspasset. Det kan också vara alla arbetspass i ett visst ämne för att eleven utsätts för kränkningar under arbetspasset. Skolskjutsen och/eller väntan på skolskjutsen kan upplevas som så besvärlig att eleven inte vill gå till skolan. Vid utvecklingssamtal ställer mentor direkt fråga om elevs trivsel. Vårdnadshavare och elev har utrymme att berätta om skolsituationen. Vid utvecklingssamtal kan det även framkomma att annan elev är utsatt. Kränkande behandling upptäcks ibland i det akuta skeendet när elev har blivit kränkt och gråter, vill åka hem eller inte delta i aktivteter. En elev som är ensam och nedstämd kan vara utsatt för kränkningar, liksom elev som själv kränker andra. Elev och/eller personal kan uppmärksamma om elev upplever sig kränkt av vuxen på skolan. HUR VI UTREDER OCH ÅTGÄRDAR KRÄNKANDE BEHANDLING När vuxen upptäcker, eller får information om, kränkande behandling mellan elever skall denne bilda sig en uppfattning om vad som har hänt. ENSTAKA KRÄNKANDE HANDLING När enstaka kränkande handlingar såsom trakasserier, hotfulla eller kränkande tillmälen eller milt våld (t.ex. knuffar) inträffar, oavsett vem det riktas mot, har vi alla ett ansvar att agera. Elever bör som regel inte själva ingripa utan tillkalla någon vuxen. Arbetsgång för personal: 1. Direkta tillsägelser följt av samtal med berörda elever. 6
2. Mentorer informeras och kontaktar respektive hem. 3. Mentor har ansvar för uppföljning. 4. Mentorer har ansvar för dokumentation och redogör (ev. tillsammans) för gjorda insatser på blankett Kränkande behandling. Blanketten lämnas ifylld till kurator. Blanketten skall sättas in kronologiskt i pärm i arkivet på skolan. MOBBNING Den som upptäcker mobbning skall underrätta elevskyddsteamet. Elevskyddsteamet består av kurator, berörda mentorer och specialpedagog. Rektor kan kallas in. Elevskyddsteamet startar en utredning och skall skyndsamt utreda vad som hänt. Elevskyddsteamet sammanträder, lägger upp en plan för sitt arbete och fördelar inbördes arbetsuppgifterna mellan sig. Elevskyddsteamet dokumenterar löpande och skriftligt sitt arbete (Ansvar, kurator). Rektor informeras. Exempel på arbetgång: 1. Kurator talar enskilt med den mobbade så snart som möjligt, helst samma dag. Dokumentera! Ta reda på detaljer (Var? När? Av vem?) Hur mår den mobbade? Stödåtgärder? Vem? Hur? 2. Någon av de vuxna i teamet talar med den som bedöms leda mobbningen. Följ och fyll i mallen Samtalsguide. (Se bilaga; Vad tänker du göra för att få slut på mobbningen? När skall du börja? Övervaka! Kontrollera!) Hur mår den mobbade? Stödåtgärder? Vem? Hur? 3. Någon av de vuxna i teamet pratar med ev. medhjälpare en och en. Följ och fyll i mallen Samtalsguide. 4. Någon av de vuxna i teamet pratar med ev. vittnen. 5. Någon av de vuxna i teamet kontaktar berörda föräldrar. 6. Teamet försöker ordna försoningssamtal. 7. Under arbetets gång skall teamet överväga att upprätta ett åtgärdsprogram för att underlätta för elev att få ordning på sitt handlande. Mentor har som uppgift att upprätta ett eventuellt åtgärdsprogram. 8. Teamet planlägger uppföljning och återkoppling till hemmen. Personal i teamet har uppföljningssamtal med de inblandade var för sig efter en vecka. De berörda skall känna sig trygga. Kontakt tas med hemmet, både positiv och negativ. Efter ytterligare några veckor, nytt uppföljningssamtal. 9. Elevskyddsteamet kan tidigt bedöma att den uppkomna situationen kräver en elevvårdskonferens. Rektor skall i så fall informeras och bjuda in till evk. Om mobbningen inte upphör Elevskyddsteamet arbetar för att splittra starka negativa grupper. Elevskyddsteamet informerar skyddsombudet. Vid en elevvårdskonferens försöker skolan, den mobbande eleven och dess vårdnadshavare komma till rätta med situationen. Följande alternativ presenteras som aktiva åtgärder från skolan om mobbningen inte omedelbart upphör: Den mobbande får övervakare. Någon utses i personalgruppen, hyrs in utifrån eller kopplas in i samarbete med socialförvaltningens ungdomsgrupp eller arbetsförmedlingen. Den mobbande kan placeras i särskild undervisningsgrupp eller får anpassad studiegång för att på ett bra sätt kunna tillgodogöra sig skolgång under en pressad situation. Den mobbande byter klass, grupp eller skola. På detta sätt kan undervisningskvalitén upprätthållas och tryggheten garanteras. Den mobbande kan erbjudas hemundervisning. 7
Om mobbningen fortsätter, samlas teamet, rektor, den mobbande eleven och dennes föräldrar i en elevvårdskonferens igen för att fatta beslut om vilken av ovanstående åtgärder, eller annat, som skall vidtas. Övriga åtgärder från skolans sida som kan komma ifråga: Rektor informerar BUN om situationen. (Anmälan till BUF kall enligt Grf föregås av evk.) Rektor lämnar in polisanmälan. Kurator/rektor gör anmälan till socialförvaltning. Den dokumentation som görs skall sammanställas och namnges med utredningens startdatum och namn på den elev som var utsatt (Ex. 2007-03-15 Anna Andersson). Utredningen skall förvaras i skolans arkiv. Efter ett avslutat ärende samtalar elevskyddsteamet om vad som varit bra/dåligt något vi skall förändra på skolan, allmänna rutiner, i organisationen, i likabehandlingsplanen? (Ansvar: kurator) UTREDNING OCH ÅTGÄRDER OM ELEV KRÄNKS AV PERSONAL Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon personal på skolan så vänder du dig till skolans elevskyddsombud, skolans Antimobbningsteam eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektor. Naturligtvis kan rektor kontaktas direkt. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att utredning, samtal och uppföljning med berörda sker. Personal kan behöva stöd av kollega och/eller facklig representant. Rektor kan i utredningsarbetet få stöd från förvaltningskontoret. Eventuella åtgärder mot personal kan diskuteras med förvaltningschef och/eller personalchef. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas. Denna skall förvaras i skolans arkiv och namnges som ovan. HUR VI UTVÄRDERAR PLANEN I skolans kvalitetsredovisning skall vi redovisa hur likabehandlingsplanen fungerar. Utvärdering av likabehandlingsplanen skall göras av en personalgrupp, utvärderingsgruppen, som utses av kollegiet. Kurator ingår i gruppen. Gruppen ansvarar för elevmedverkan vid utvärderingen. Utvärdering av planen görs under oktober månad och sammanställs under elevernas höstlov. Bedöm i vilken mån ansvarsuppgifterna är genomförda. Försök att göra en analys av inlämnade blanketter Kränkande behandling. Försök att göra en analys av gjorda utredningar av Elevskyddsteamet. Sammanfatta elevrådets och elevskyddsombudens synpunkter på planen. Skriv förslag på förändringar/förbättringar i planen. Försök att komma med åtgärder i det främjande arbetet utifrån den kartläggning som skall göras (se sid.??)! Kom med förslag på text som beskriver de fem olika diskrimineringsgrunderna. Vi har som mål att ha en ny och reviderad likabehandlingsplan klar till vårterminsstart 2008. 8
HUR PLANEN ÄR UPPRÄTTAD Denna likabehandlingsplan har under senvintern 2007 arbetats fram av rektor och personalrepresentanter. Övrig personal har kunnat komma med idéer till råmaterialet och till den i princip färdiga produkten. Elevrådets styrelse har haft möjlighet att komma med synpunkter. HUR PLANEN GÖRS KÄND Planen presenteras för personal och elever vid läsårs- och terminsstart. Möjligheter för diskussion i smågrupper skall ges. (rektor resp. mentorer) Mentor informerar ny elev och dess vårdnadshavare om likabehandlingsplanen. Rektor informerar motsvarande till ny personal. Mentor presenterar planen för föräldrar vid klassmöte på höstterminen. Information ges om var planen finns, se nedan. Mentor för anteckningar från efterföljande diskussion. Alla deltagande föräldrar noteras på klasslista. (mentor) Planen skall finnas tillgänglig i klassrum (mentor) och i elevrum och bibliotek (kurator). Planen skall läggas ut på skolans hemsida. (hemsidesansvarig) BUN informeras om när likabehandlingsplanen är officiell. (rektor) DOKUMENTERING Som hjälp i arbetet med att utreda kränkande behandling finns blanketten Kränkande behandling och mallen Samtalsguide. Dessa finns som bilaga till likabehandlingsplanen och går också att finna i mappen Personal på utbildningsnätet. Enstaka kränkande handling dokumenteras på blanketten Kränkande behandling. Ifylld blankett skall lämnas i pappersformat eller e-postas som fil till skolans kurator. Den tyngre dokumentation som krävs när mobbningsärenden utreds av Elevskyddsteamet skall skrivas på dator. Det är viktigt att det framgår vilka som deltar i utredningsarbetet och datum när utredningen startar. Dokumentationen kan gärna ha dagboksform där insatser och resultat skrivs in kontinuerligt. Den planläggning av åtgärder som Elevskyddsteamet fattar skall skrivas ner. Det gör inget om planerna förändras under arbetets gång. Ärendet kan efter hand även dokumenteras med lösa dokument. Dessa bör förvaras i en mapp. När ärendet avslutas skall dokumentationen skrivas ut, undertecknas och läggas i mappen som skall förvaras i valvet. Lagen är tydlig med ett uttalat förbud mot repressalier på grund av att en elev har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid mot lagen. Förbudet mot repressalier gäller även om elev medverkat i en utredning enligt lagen. 9