Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Relevanta dokument
Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Andra ordningens lineära differensekvationer

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

101. och sista termen 1

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Svar till tentan

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Räkning med potensserier

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Introduktion till statistik för statsvetare

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Föreläsning G04: Surveymetodik

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 2) 10 januari 2017 kl. 14:00-19:00. a+bx e x 2 dx

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

LÖSNINGAR TILL. Räkningar: (z i z) 2 = , Δ = z = 1 n. n 1. Konfidensintervall:

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

= e 2x. Integrering ger ye 2x = e 2x /2 + C, vilket kan skrivas y = 1/2 + Ce 2x. Här är C en godtycklig konstant.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Matematisk statistik

Lösningar till tentamen i Transformmetoder okt 2007

Kompletterande kurslitteratur om serier

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Matematisk statistik TMS063 Tentamen

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

a) Beräkna E (W ). (2 p)

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund - Exempel på tavlan

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 3.5hp,

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Föreläsning G70 Statistik A

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Teori för linjära ordinära differentialkvationer med konstanta koefficienter

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 3.5hp,

Avd. Matematisk statistik

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

SF1635, Signaler och system I

Del I. Modul 1. Betrakta differentialekvationen

KTH Matematik Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633.

Rita även upp grafen till Fourierseriens summa på intervallet [ 2π, 3π], samt ange summans värde i punkterna π, 0, π, 2π. (5) S(t) = c n e int,

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 23 oktober 2017 kl

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

Institutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1202/2 Diff och Trans 2 del 2, för F och T.

Transkript:

KH Matematik Kotrollskrivig 3 i SF676, Differetialekvatioer med tillämpigar isdag 7-5-6 kl 8:5 - illåtet hjälpmedel på lappskrivigara är formelsamlige BEA För godkäd på module räcker 5 poäg Bara väl motiverade lösigar ger full poäg! Förekla svare så lågt som möjligt Skriv di lösig på samma blad som uppgifte (aväd baksida om det behövs) Lösigsförslag kommer att läggas på kurssida efter skrivige Efteram: Nam: Persoummer: Program: Lycka till! otalpoäg: Bedömig (G/U): Sida av 9

Sida av 9

(3p) a) (p) Aväd Laplacetrasformer för att lösa följade differetialekvatio y + 7y + y( δ, y ( ), y ( ), där δ ( är Diracs deltafuktio b) (p) (Oberoede av a-dele) Låt F(s) vara Laplacetrasforme av f ( Härled (bevisa) följade formel för Laplacetrasformerig as L[ f ( t a) U ( t a)] e F( s), där U ( t a) är Heavisides stegfuktio Lösig: a) Först trasformerar vi båda lede av ekvatioe och föreklar: ( s Y ( s) sy() y'()) + 7( sy ( s) y()) + Y ( s), s Y ( s) + 7sY ( s) + Y ( s), Vi löser ut Y (s) och får: Y ( s) { s + 7s + ( s + 3)( s + 4) ( s + 3) ( s + 4) } Vi iverstrasformerig (Beta eller partialbråksuppdelig) ger y( 3t 4t e e def b) Bevis: L( f ( t a) U ( t a)), t a U ( t a) ), t < a a st f ( t a) U ( t a) e dt (eftersom st f ( t a) e dt (substitutioe t a x, dt dx ) s( x+ a) sa sx f ( x) e dx e f ( x) e dx e as F(s) def VSB Svar a) y( 3t 4t b) se beviset e e Rättigsmall: a) Korrekt till Y ( s) ger poäg Allt korrekt p s + 7s + b) rätt eller fel Sida 3 av 9

(3p), t < Låt f, t <, f ( t + ) f Låt S f ( betecka Fourierserie till f ( a) (p) Rita grafe till S f ( i itervallet [ 3, 3 ] och pricka i värdet av S f ( diskotiuitetspuktera b) (p) Bestäm Fourierserie till f ( Lösig: i a) Notera att i diskotiuitetspuktera gäller kursboke) S f f ( t ) + f ( t + ) (Se sats i Grafe till S f ( : -3p -p -p p p 3p b) Metod (direkt beräkig), Ω, a f dt f dt För,,3, har vi dt + dt a f cos Ωt dt f cos t dt cost dt + cost dt si t Sida 4 av 9

b f si Ωt dt f si t dt si t dt + si t dt cost [cos cos( )] ( otera att cos( ) cos( ) ( ) ] [ ( ) ] [( ) ] Därmed är a S + [ a cos( + b si( ] [( ) ] + si( f Metod Vi ser att fuktioe är ästa udda Om vi drar grafe edåt för ehet då blir grafe symmetrisk i origo Med adra ord, om vi defiierar g f ( därmed f g( + ) då är om < t < g e udda fuktio om t < Alltså utvecklar vi först fuktioe g ( och därefter adderar [eftersom f g( + S S ] f + g Först utvecklar vi g ( i siusserie: 4 Vi aväder formlera b g( si( Ω dt, a, (F) där (och ), Ω Alltså b 4 f ( x) si( Ω dt si( dt Sida 5 av 9

cos( [ ] ( ) [( ) ] [ cos( ) cos() ] [( ) ] illhörade siusserie är sg b si( Ω si( [( ) ] Därför S f + Sg + si( Svar a) Se grafe b) S f + [( ) ] si( Rättigsmall: a) rätt eller fel ( poäg om diskotiuitetspukter sakas) b) Metod : poäg för korrekta a och a poäg för korrekt Metod : poäg för korrekt relatio S f + Sg om < t < fuktioe g poäg för korrekt om t < b Allt korrekt p och korrekt uttryck för udda b Allt korrekt p 3 (3p) a) (p) Bestäm alla produktlösigar u( x, X ( x) Y till ekvatioe u( x, u( x, 5, < x <, t > (ekv) x t b) (p) Bestäm alla produktlösigar som uppfyller följade villkor: V: u (,, för alla t >, V: u(, för alla t >, Lösig: Vi börjar med produktasatse och variabelseparatio Låt u ( x, X ( x) Y (P) Vi substituerar P i (ekv) och får 5X ( x) Y Y X ( x) eller Sida 6 av 9

X ( x) Y X ( x) 5 Y (*) Eftersom västerledet beror av x och högerledet ebart av t, måste de vara kostata och ha samma värde som vi beteckar med λ (Vi beteckar kostate med λ för att efterlika beteckig i kursboke, aars ka vi aväda λ ) Alltså X ( x) X ( x) 5 Y ( λ Y (**) där λ är ett reellt tal (just u vilket som hels Frå (**) får vi två ekla ODE med kostata koefficieter: Frå X ( x) X ( x) λ och 5 Y ( Y λ får vi X + λ X (ekv a) och Y + 5 λ Y (ekv b) Vi betraktar tre fall λ, λ < och λ > I) Om λ blir ovaståede ekvatioer X och Y som ger X Ax + B och Y Ct + D Därmed blir u ( x, X ( x) Y ( Ax + B)( Ct + D) II) Om λ < ka vi av praktiska skäll betecka λ α där α är ett positivt tal Frå (ekv a) får vi X α X som gör X αx αx + Ae Be Frå (ekv b) har vi Y 5α Y som ger Y Ce + De 5αt 5αt Därmed u ( x, X ( x) Y ( Ae III) Om λ > ka vi betecka + Be )( Ce αx αx + De ), där α > 5αt 5αt λ α där α är ett positivt tal Frå (ekv a) får vi X + α X som gör X Acos( α x) + Bsi( αx) Frå (ekv b) får vi Y + 5α Y som ger Y C cos( 5α + Dsi(5αt ) Därmed Sida 7 av 9

u ( x, X ( x) Y ( Acos( α x) + Bsi( αx) )( C cos( 5α + Dsi(5αt ) ), där α > Sammafattigsvis har vi fått följade produktlösigar till (ekv): I) u ( x, ( Ax + B)( Ct + D) II) u ( x, ( Ae + Be )( Ce α x α x + De ), där α > 5αt 5αt III) u ( x, ( Acos( α x) + Bsi( αx) )( C cos( 5α + Dsi(5αt ) ), där α > (just u vilket som helst positivt tal) b) Fråga är vilka av ovaståede lösigar till ekv uppfyller också villkore V och V Amärkig: Eftersom ekvatioe och båda villkor är homogea så är de triviala lösige u ( x, e lösig till problemet Kvarstå att bestämma adra (icke-triviala) lösigar Först apassar vi V och V till vår produktlösig Eftersom u ( x, X ( x) Y ka vi skriva V: u (,, för alla t >, som X ( ) Y för alla t > Detta ger X ( ) eller Y ( Om Y så är u ( x, s k triviala lösige till ekv Vi har reda kostaterat att de triviala lösige u( x, är e lösig till problemet ) På samma sätt drar vi slutsats att V: u(, för alla t >, medför X ( ) Y och därmed X ( ) eller Y ( där Y ger de triviala lösige) Nu udersöker vi vilka produktlösigar som uppfyller V : X ( ) och V : X ( ) I) Om X Ax + B då får vi frå V och V att B och A Därför blir X som ger de triviala lösige u ( x, som vi reda har fått På likade sätt ka vi visa att typ II lösigar också leder till u ( x, eftersom Sida 8 av 9

A Ae B + αl αl αl ( αl Ae A e e α L αl + Be Ae ) α medför A, B (eftersom L α e e L edast om α ) Detta i si tur ger ige de triviala lösige som vi reda har fått Kvarstår lösigar av typ III dvs X Acos( α x) + Bsi( αx) Vi ska bestämma alla värde på α så att X uppfyller både V och V V : Frå X ( ) har vi A cos( ) + Bsi() A Alltså X Bsi( αx) V : Frå X ( ) har vi B si( α ) Härav si( α ) (eftersom B leder till triviala lösige), och därför α α där,,3,4, (otera att α > eligt atagade) Därför är X Bsi(x), där,,3,4, och B e kostat Därför u ( x, B si(x) ( C cos( 5 + Dsi(5 ), Vi ka skriva B C E och B D F och därmed u ( x, si(x ) [ E cos( 5 + F si(5 ] där E, F är godtyckliga kostater (Om både E och F är då får vi de triviala lösige u( x, som är också e lösig till problemet ) Svar: u ( x, si(x ) [ E cos( 5 + F si(5 ] Rättigsmall: a) p (- för midre räke fel me korrekt metod) b) p) Rätt eller fel Sida 9 av 9