Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Relevanta dokument
Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

SF1625 Envariabelanalys

10. Tillämpningar av integraler

9. Bestämda integraler

SF1625 Envariabelanalys

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

13 Generaliserade dubbelintegraler

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Generaliserade integraler

Tillämpning av integraler

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

TATA42: Tips inför tentan

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. X. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Matris invers, invers linjär transformation.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Finaltävling den 20 november 2010

9 Dubbelintegralens definition

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Tavelpresentation grupp 5E

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Mat Grundkurs i matematik 1, del III


Derivata och integral tolkning av definitionerna med hjälp av Maxima. Per Jönsson, Malmö högskola

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Grundläggande matematisk statistik

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

Teorifrå gor kåp

1 Inledning 2. 2 Måttet av en öppen mängd 3. 3 Integralen av en kontinuerlig funktion 9. 4 Jämförelse med Riemannintegralen 14

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Lösningsförslag till fråga 5

FÖRELÄSNING 3 ANALYS MN1 DISTANS HT06

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Matematiska uppgifter

1.1 Sfäriska koordinater

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

9. Vektorrum (linjära rum)

24 Integraler av masstyp

Integraler och statistik

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Induktion LCB 2000/2001

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Föreläsning 7: Trigonometri

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Sidor i boken

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

Sfärisk trigonometri

Analys -Volym. Författarna och Bokförlaget Borken, Volym - 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Läsanvisningar till kapitel

En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Tentamen i Mekanik D, TKYY , kl 14:00-19:00

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Polynominterpolation av kontinuerliga

Transkript:

Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner. Generliserde integrler v oändlig funktioner och generliserde integrler över oändlig intervll. Volum v kroppr. Metod med skivor. Vi vill inför begreppet volum v en godtycklig kropp och börjr med tt skär kroppen i stort ntl tynn prllell skivor med pln ortogonl till /x - xeln som på bilden. Låt snittet melln sådn pln och kroppen h ren A(x) beroende på punkten x där plnet skär x - xeln. Vi förutsätter dessutom tt A(x) är en kontinuerlig funktion v x. Låt och b beteckn miniml och mximl x - koordinter för punkter inom kroppen. För tt beskriv bilden ovn med formler inför vi en indelning v intervllet [; b] med punktern x ; x ; x ; :::; x n, så tt = x och b = x n och betrktr skivor som pln genom dess punkter skär v koppen. Den konstruktioner påminner resonemng som vi genomförde för tt de nier Riemnns summor och bestämd integrl. Det är nturligt tt tänk om kroppens volum som summn v volum för ll skivor som kroppen består v. Sedn pproximerr vi vrje skiv med en (väldigt t om n är stort!) cylindrisk skiv som hr bottens ren A(c i ) och höjden (x i ) = x i x i :Punkten c i är någon punkt melln x i och x i, se på bilden

Dess cylindrr hr volum V i = A(c i ) (x i ). Vi pproximerr kroppens volum med summn v volumer v ll dess cylindrisk skivor: A(c i )(x i ) Dett är Riemnns summ för kontinuerlig funktionen A(x) över intervll [; b]: Med tt beräkn gränsvärdet v den summ med n! och j(x i )j! får vi en bestämd integrl v snittens re A(x) som är nturligt tt betrkt som kroppens volum: V = A(x)dx = lim n! j(x i )j! A(c i )(x i ) () I prktisk situtioner är det ett särskild problem tt beräkn ren A(x) för en konkret kropp. Den typ v problem kommer tt betrkts i tredje läsperioden. Volum v rottionskroppr. Metoden med skivor. I fll med rottionskroppr är det lätt tt beräkn ren A(x) eftersom snittet v en rottionskropp med pln ortogonl mot rottionsxeln är cirkelskivor. Om guren R begränsd med kurvn y = f(x), linjen y =, och linjer x = och x = b, roters runt x - xeln, den bugger en rottionssymmetrisk kropp. Snittet v den kroppen med ett pln ortogonlt mot x - xeln genom punkten x;är cirkel med rdien jf(x)j. Aren A(x) v det snittet är lim med (f(x)). Formeln för volum ör rottionskroppen följer då från llmänn formeln ovn. Exempel. Volum v ett klot. _Beräkn volum v ett klot med rdien. Ett klot kn generers med rottion en hlv cirkelskiv v rdien, runt x- xeln, see bilden Rnden v cirkelskivn är en cirkel med ekvtion y(x) = p x. Volum beräkns då

enligt llmänn formeln: x x 3 3 Z V = Z Z p (y(x)) dx = = x dx jmn_funktion = = 3 3 = 4 3 3 3 x dx Z x dx = Svr: V olum = 4 3 3 : Exempel Beräkn volum v kropp genererd med rottion v begränsde guren melln y - xeln och kurvn x = y y - runt y xeln. Se bilden. Prbeln x = y y hr rötter y = och y =. Ett pln genom punkt y på y xeln, ortogonl mot y - xeln som är rottionsxeln, skär v en cirkelskiv med rdien r(y) = y y från kroppen. Volum representers med integrl med vseende på y i det fllet. V olum = Z Z (y y ) dy = 4 4 = 3 y3 4 y4 + 5 y5 = 3 = 6 + 3 = 6 3 5 5 4y 4y 3 + y 4 dy Svr: V olum = 6 5 : 3

Volum v rottionskroppr. Metoden med cylindrisk skl. Iblnd är det lättre tt betrkt nnn metod för tt beräkn volum v rottionskroppr. Det händer om vi hr en kurv de nierd som grf v en funktion v x: y = f(x), men rottionsxeln är inte x xeln men y - xeln. För tt nvänd metoden med skivor i det fllet, måste mn uttryck x som funktion v y: Det kn vr svårt eller helt omöjligt, speciellt om funktionen f ovn sknr inversfunktionen. I det fllet är det lättre tt pproximer kroppen inte med cirkelskivor, men med cylindrisk skl som på bilden. Volumen dv v tynn cylindrisk sklet med tjöckleken dx som på bilden, kn pproximers som dv = f(x)xdx () där xdx är ren v botten v cylindrisk sklet och f(x) är dess höjd, så tt volumen är produkten v bottens re och höjden. Totl kroppens volum kn frmställs då med integrlen V = f(x)xdx (3) genom gränsövergången v Riemnns summor på smm sätt som tidigre volum med hjälp v skivor. 4

Exempel. Beräkn volumen v rottionskroppen som är byggd då guren begränsd v prbeln y = x x, och intervll [; ] på x - xeln, roters runt y - xeln. Vi betrktr här smm gur melln prbeln och koordintxeln som innn, men roterr den runt nnn xel. Bilden på roternde kurvn y = x x : y.75.5.5.5.5 x Formeln för volum med hjälp v cylindrisk skl: Z Z Svr: V olum = 8 3. V olum = x x x dx = xf(x)dx = x x 3 dx = 3 x3 4 x4 6 6 = 3 4 Mer volumberäkning med hjälp v skivor x= = 3 4 3 = 3 3 4 4 = 8 3 5

Exempel. Beräkn volum v snittet v två likdn cylindrr med rdier lik med ; och med xlr som skär vrndr och är ortogonl mot vrndr. En åttonde del v kroppen är frmställd på bilden. Snittet v den åttonde delen v kroppen på höjden z är kvdrt med sidn p z. Dess re är A(z) = z : V olum = 8 Z Båglängden för funktions grf ( z )dz = 8 z z 3 = 6 3 3 3 Båglängden v en godtycklig kurv kommer tt betrkts i tredje läsperioden. Ideen med längdens begrepp följer smm spår som begreppet med Riemns summor och bestämd integrl. Mn pproximerr kurvn med hjälp v ett polygon och betrktr gränsvärdet v polygonets längd (i fll den existerr) då ntlet segment i polygonet går mot oändligheten och ländern v ll segment går mot noll. Vi kommer tt betrkt här br fllet då kurvn v intresse är grf till en funktion med kontinuerlig derivt. Låt f vr en funktion de nierd på ett slutet begränst intervll [; b] som hr kontinuerlig derivt f där. Låt C vr kurvn som är grf till funktionen f. Vi vill de nier längden v C som gränsvärdet v pproximtioner v den kurvn med polygon med längden v ll segment som går mot noll och ntlet segment som går mot oändlighet. För en indelning v intervllet [; b]: f = x ; x ; x ; :::; x n = bg vi betrktr polygon som går genom punkter P i = (x i ; f(x i )), i = ; ; :::; n. Längden v polygon genom dess punkter är summn v längdern v segment melln konsekvent punkter P i och P i : l i = jp i P i j = p (x i x i ) + (y i y i ) = = p (x i x i ) (f(x i ) f(x i )) Längden v hel polygonet genom punkter P, P,..., P n, P n är p L n = jp i P i j = (xi x i ) + (f(x i ) f(x i )) = (x i ) s + (f(x i) f(x i )) (x i x i ) 6

där (x i ) = jx i x i j : Vi lägger märke till tt enligt mellnvärdesstsen (för derivtor) nns det en punkt c i (x i ; x i ) sådn tt (f(x i ) f(x i ) = f(c i ) (x i x i ) Härifrån följer tt summn är Riemnns summ för funktionen (x i )! : s = s(c) = L n = (x i ) + (f (c i )) + (f (x)) och hr ett unikt gränsvärde då n! och + (f (x)) dx = s + df dx (4) dx som är nturligt tt tolk som båglängden v kurvn C. Mn kn också tolk den integrl lite fritt som integrl över båglängdens "element" ds: s = Z x=b dx där med hjälp v lite fri beteckningr ds = + df dx och reltionen (ds) = (dx) + (dy) x= där mnlätt observerr uttrycket v Pythgorstsen: ds df dx dx = dy kommer vi till 7

Exempel Bestäm längden v bågen på grfen v funktionen y = x =3 för x melln x = och x = 8. dy(x) = d dx dx x=3 = 3 x =3 och är kontinuerlig melln x = och x = 8 (inte överllt!) och x =3 > där. Längden v bågen är frmställd med formeln s = = Z 8 Z 8 = 8 + (y (x)) dx = p 9x =3 + 4 3x =3 dx = Z 4 3 Aren v rottionsytor r + 4 Z r 8 9x 9 x =3 + 4 =3 dx = dx = 9x 8 =3 9 < u = 9x=3 + 4 = : vribelbyte : du = 6x =3 dx ; u() = 3; u(8) = 4 Z 8 u = du = 7 u3= 4 3 = 4p 4 3 p 3 7 Aren v rottionsyt genererd med rottion v en grf v funktion y = f(x) runt x - xeln kn de niers som gränsvärdet v summn v reor v strimlor som på bilden som fås med tt skär ytn med pln ortogonl mot x - xeln genom punkter x i på x- xeln. Aren v en sådn tynn striml pproximers väl med produkt v dess längd och dess s i : S i = (Strimlnslngd) (x i ) s i Vrje striml hr längden lik med längden v cirkeln med rdien r(x i ) = f(x i ) i det fllet. Vi observerr ochså tt strimplns bredd är s i = p + (f (x i )) (x i ): Dett medför tt S i = r(x i ) s i och hel ytns re pproximers med A n = r(x i ) s i = r(x i ) p + (f (x i )) (x i ) 8

Det är en Riemnns summ v funktionen r(x) p + (f (x)) :Efter gränsövergången med n! ; fås uttrycket för ren Are = eller för r(x) = f(x) förenkls formeln till Are = r(x) p + (f (x)) dx (5) jf(x)j p + (f (x)) dx (6) Vi påminner tt i det fller roters grfen v funktionen y = f(x) runt x-xeln. I fll då grfen v funktionen y = f(x) roters runt y-xeln är det lätt tt se tt r(x) = jxj och smm formel ser ut som Are = jxj p + (f (x)) dx (7) Det kn uppstå två fll till då betrkts grfen v funktionen x = g(y) som kn roters runt x - xeln eller runt y - xeln. Det är inte rimpligt tt memorer ll dess formler och är mer prktiskt tt komm ihåg logiken bkom hur de uppstår i något fll, och skriv dem dem själv för vrje konkret fll. Exempel. Bestäm ren v ytn som är skpd med rottion v en båge v prbeln y = x för x runt y - xeln. Det är lätt tt se från biilden tt ren i det fllet frmställes v följnde llmän formel Aren = x p + (f (x)) dx 9

I vårt konkret fll med f(x) = x ser fomeln ut som Aren = Z x + (x) dx = Z x p + 4x dx Det är lämpligt tt inför en ny vribel u = (x) = + 4x, du = 8xdx, u() =, u() = 5: Aren utttrycks då som Aren = 4 Z 5 u = du = 6 u3= 5 = 6 5 p 5