Analys -Volym. Författarna och Bokförlaget Borken, Volym - 1
|
|
- Peter Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anlys -Volym Teori Så beräkns volymen v en rottionskropp med snittren A(). Teori Sklmetoden för volymberäkningr.. Modell Sklmetoden för volymberäkningr... Modell Beräkning v volym om inte A() är cirkulär. Fcit...6 Förfttrn och Bokförlget Borken, Volym -
2 Teori Så beräkns volymen v en rottionskropp med snittren A() Låt oss först se hur volymen v en s k rottionskropp kn definiers. Vi nvänder en rgumentering som klls skivmetoden. Vi låter kurvn y =, som skär -eln i punktern = och =, roter kring -eln. Vi kn tänk oss tt ett först ungefärligt värde på kroppens volym är summn v de fyr cylindrrn med höjdern /. Rdien på dess cylindrr får vi genom tt låt mittpunktern till höjdern definier Volym -
3 cylindrrns rdier:,;,;,;,. Volymen v de fyr cylindrrn =, De fyr cylindrrns syns nedn. Ett ännu bättre värde på rottionskroppens volym (=,7) får vi om vi nvänder 8 cylindrr. Den tredje figuren nedn visr 6 cylindrr med volymen = =,75. Volym -
4 Med cylindrr blir volymen =,798 Med 6 cylindrr blir volymen =,7976 Med 8 cylindrr blir volymen =,7976 Vi kn nu låt ntlet cylindrr gå mot oändligheten, vilket sker om ders höjder går mot noll. Om följden v dett innebär tt vi får ett gränsvärde för summn v volymen för dess cylindrr så är dett gränsvärde rottionskroppens volym. Enligt definitionen på integrl i är integrlen det tl I som ligger melln ll över- och undersummor. Eftersom gränsvärdet för llt fler cylindrr ovn också ligger melln över- och undersummor så är dett gränsvärde lik med I. Vi låter f() vr en kontinuerlig funktion i intervllet b som dels in i lik stor delintervll i. Dess delintervll är höjder i ett ntl skivor. Dess små skivor hr i det speciell fllet (den röd rottionskroppen på sidn ) volymen: V [()] f i i men i det llmänn fllet (den grön tredimensionell kroppen nedn) behöver inte tvärsnittsreorn ( A() i ) vr cirkulär utn kn h vilken form som helst, i figuren rätvinklig tringlr. I dett fll är den lill volymen ( Vi ) som börjr i koordinten i med bredden : V A(). i i i i Volym -
5 I figuren hr vi ritt ll de inskrivn skivorn som täcker området b. Ders totl volym är i det speciell fllet n V [()] f V i n i A() i i och i det llmänn fllet. Vi hr tidigr vist tt sådn summor går mot ett gränsvärde om i går mot noll och f() är kontinuerlig. Dess summor är volymen v vår kroppr i de två fllen. Vi hr vidre vist (Insättningsformeln Modulen Anlys Are, s. ) tt dess summor kn beräkns med hjälp v den primitiv funktionen V(): b V = A()d = V() = V(b) -V() Funder på! Volymen v en godtycklig tredimensionell kropp som roterr kring -eln beräkns med formeln: b b V [()] f d En kurv som roterr runt -eln hr lltid smm volym som om smm kurv roterr kring y-eln. Volym - 5
6 G I figuren här nedn hr kurvn y = + roterts kring -eln. Vi kn tänk oss tt ett värde på rottionskroppens volym är summn v volymern v de fem inskrivn cylindrrn med höjdern,. Ett ännu bättre värde på rottionskroppens volym får vi om ntlet cylindrr fördubbls. Om vi låter ntlet cylindrr gå mot oändligheten, får vi det korrekt värdet på volymen. Beräkn pproimtionen med fem skivor! G Låt den stegvis konstnt funktionen: y = n + där n n roter kring -eln. Beräkn dess volym med tre värdesiffror om n ntr värden till och med 9. G Aren som begränss v kurvn y smt linjern = - och = roterr kring -eln. Beräkn den lstrde rottionskroppens volym med en värdesiffr. Hur mång intervll behövs för dett närmevärde? Använd t e GeoGebr som även på kommndot Undersumm[f(), -,, n] räknr ut bestämd integrler v kontinuerlig funktioner. G Beräkn volymen v de kroppr som bilds då det beskrivn området, O, roterr kring -eln. Ge ekt svr. ) O begränss v + y = och koordintlrn. b) O begränss v y = smt linjern = och = smt. c) O begränss v y = 9 smt linjern = och =. d) O begränss v y = 7 smt linjern = och =. e) O begränss v y = 5 smt linjern = och =. Volym - 6
7 G5 Beräkn ekt värden på volymern när följnde kurvor roters kring y-eln melln de givn gränsern. Skiss gärn den uppkomn kroppen ) y från y = till y =, b) y från y = till y =, c) y från y = till y =, d) y ln från y = till y =. G6 Aren som begränss v kurvn y = e -, lrn och linjen = roterr kring -eln. Beräkn den genererde volymen ekt och med tre värdesiffror. G7 G8 Aren under en båge v sinuskurvn roterr kring -eln. Vilken är den lstrde volymen? Ange svret ekt och med tre värdesiffror. Aren som begränss v kurvn y = / smt linjern = och = roterr kring -eln. Beräkn den lstrde rottions-kroppens volym. G9 Aren som begränss v kurvn y = smt linjern = och = roterr kring -eln. Beräkn den lstrde rottions-kroppens volym? G Låt området som begränss v kurvn y R, y-eln och -eln roter kring både -el och y-el. Beräkn volymer-n v de rottionskroppr som uppkommer. Den rottionskropp som uppkommer vid rottion kring -eln(yeln) är ett hlvt klot med rdien R. Vilken formel gäller lltså för klotets volym? G Skiss kurvn y sin i intervllet. Det område som begränss v den ovn ngivn kurvbågen och - eln får roter ett vrv kring -eln. Beräkn den volym som då lstrs. Volym - 7
8 V Formeln för konens volym är V r h, där r är konens rdie och h dess höjd. Bevis formeln på följnde sätt: Låt det område som begränss v en linje genom origo och punkten (h, r), linjen h och -eln få roter kring -eln. (Tips: Beräkn först ekvtionen för den rät linjen genom origo och punkten (h, r).) V Från punkten (, ) drs linjer som går genom punktern (, ) och (, e) på kurvn y = e. Eponentilkurvn och de båd linjern begränsr ett område. Beräkn, med tre gällnde siffror, volymen v den kropp som lstrs då dett område roterr kring -eln. V En skål tillverks på så sätt tt skålens inre buktig yt generers v tt den del v kurvn y ln, som ligger melln y = och y = h, får roter kring y-eln. Hur stor skll höjden h vr för tt skålen sk rymm, dm? V5 Kurvn y =, > och linjen y =, >, och y-eln bildr tillsm-mns ett begränst om-råde. När dett roterr ett vrv kring y-eln lstrsen kropp med volymen 65 8v.e. Bestäm konstnten. V6 En rottionskropp hr lstrts genom tt kurvn y = 6 ( < < ) hr rotert ett vrv kring y-eln. Idennrottionskropp inskrivs en kon med spetsen i origo. Vilken rdie hr konen när den inskrivn konen hr miml volym? Volym - 8
9 V7 I figuren här bredvid är linjen y = ritd. Den utritde rektngeln i figuren får roter kring -eln. Bestäm den miml rottions-volymen då. V8 Vilken vttenbehållre, i form v en rk cirkulär cylinder, där den totl begränsningsytns re är lik med 5 m hr miml volym? V9 Vilken volym blir störst v följnde två lterntiv: () y = 5/ som roterr kring -eln eller (b) smm kurv om den roterr kring y-el. I bägge fllen beräkns volymen i området och y. Du knske kn förstå vilken utn beräkningr? V V Beräkn volymen v det till dett vsnitt inlednde eempel, om vi ntr tt denn kurv y = roterr kring y-eln. Låt Agnesis hä: y( + ) =, roter kring y-eln. Sätt upp integrlen för volymen melln y = /e och y =. Sätt =. (Mri Agnesi vr en mtemtiker från Milno på 7- tlet.) Volym - 9
10 V En vcker höstkväll tänker surströmmingsälskren Anders vnjut innehållet i en burk som hn köpt förr sommren. Under vintern hr burkens botten och lock börjt bukt ut eftersom innehållet jäser. Det som från börjn kunde beskrivs som en rk cirkulär cylinder, med dimetern, cm och höjden 5, cm är nu en kropp som från sidn ser ut som på bilden nedn., cm 5, cm, cm, cm Anders observerr tt lockets, och även bottnens, profil gnsk ekt kn beskrivs med grfen till en ndrgrdsfunktion v typen y b c. Beräkn volymsökningen i procent, när burken svällt så tt den buktr ut, cm på vrje sid smtidigt som dimeter och knthöjd är oförändrde. (Np E ht 97) V Beräkn den volym som lstrs då Neiles kubisk prbel, y, roters kring - eln. Låt rottionskroppen vgränss v linjern = och =. Volym -
11 Teori Sklmetoden för volymberäkningr Låt oss nt tt kurvn y = f() för vilken det gäller tt f för värden b roterr kring y-eln. Vi undersöker nu den sml rektngeln med bsen och höjden f(). När denn rektngel roterr kring y-eln uppstår ett cylindriskt skl (se figuren) med rdiern och och höjden f() och volymen V. V () f () V f V f V f f Vi bortser från som är försumbr i jämförelse med. V f Alltså är: b V lim y yd b Funder på! Skivmetoden och sklmetoden ger smm värden om föremålet för undersökningen är smm kurv och hr smm gränser. Är dett snt? Volym -
12 Modell Sklmetoden för volymberäkningr Eempel Beräkn volymen v en rottionskropp som vi fått genom tt roter y kring y-eln för intervllet. 5 Lösning 6 V lim y d d 5 5 V Beräkn volymen v en prbolisk sockerkk med sklmetoden. Vi vill beräkn den volym som uppkommer om den grå ren, y =,75 får roter kring y-eln. V5 Kurvorn y = och y = innesluter tillsmmns en re. Låt denn roter kring y-eln och beräkn dess volym med sklmetoden V6 En rk, cirkulär kon hr sidn cm. För vilken höjd blir volymen miml och hur stor är denn volym? V7 En cylindrisk behållre med rdien cm är fylld med vtten. Behållren roters och så länge rottionshstigheten ökr rinner vtten över behållrens knt. Vid en viss rottionshstighet blir vttennivån i behållrens mitt lik med noll, se figur. I dett läge gäller smbndet y ',, där y' är vttenytns lutning på vståndet cm från rottionseln. Volym -
13 ) Bestäm y som funktion v b) Hur mycket vtten hr runnit ut sedn rottionen strtde? c) Rottionshstigheten öks så tt ett cirkelområde med rdien, cm blir torrlgt i mitten v cylindern. I smbndet y ' k, får k då ett nytt värde. Det vtten som finns kvr i cylindern kommer fortfrnde tt nå upp till knten. Teckn ett uttryck för volymen v det vtten som nu finns kvr. (Np E vt 98) Modell Beräkning v volym om inte A() är cirkulär b Vi vet tt V = A ()() d V V ()() b V Eempel Beräkn volymen v en godtycklig kon och speciellt en godtycklig pyrmid med bsren B och höjden h. Lösning Vi lägger en -el genom pyrmidens spets, origo, och låter denn el vr vinkelrät mot bsen. Vi lägger dessutom ett rörligt pln som är prllellt med bsen och som ligger på vståndet från origo. Dett pln hr ren A(). Eftersom den mindre pyrmiden är likformig med den större så är reskln lik med kvdrten på A () längdskln vilket ger B h eller A() B. Dett innebär h h h B B Bh V d h h b Volym -
14 V8 En högst märklig geometrisk kropp hr refunktionen A() =e. Vilken blir dess volym om den inneslutes v plnen genom = och =? V9 Byggnden Turning Torso i Mlmö är 9 m hög med femhörnig våningspln på m. Byggnden vrider sig 9 från bottenvåningen till tket. Motiver din beräk-ningr vid uträknndet v dess ungefärlig volym. V Ftim hr tillverkt ett föremål vrs bottenyt hr formen v en cirkel y. Dessutom är vrje genomskärning v föremålet vinkelrät mot y-plnet en kvdrt, t e det gul plnet i figuren. Vilken är föremålets volym. (Tips: Tänk dig tt volymen är summn v ll skivor med bredden som fyller cirkeln melln = och =, dess-utom prllell med det gul plnet. Volym -
15 V Ftims mtemtisk skulpturer hr nu blivit så efterfrågde tt hon tillverkr tre stycken vrs volymer med en del eftertnke b kn löss med A () d när mn väl upptäckt uttrycket för re-funktionen, A(). Beräkn de tre volymern i figurern nedn. ) b) Denn kropp hr bsren: dm dm smthögst höjd dm. Tvärsektionern, som är vinkelrät mot bsen, är likbent tringlr vrs höjder är lik med ders vstånd från kroppens kortste sid (=). c) Denn kropp ligger på en cirkel med rdien 6cm. Tvärsektion-ern, som är vinkelrät mot bsen, är liksidig tringlr. I dett fll är bsen en cirkel. Den färdig skulpturen är cm i dimeter och lik hög. Tvärsektionern, som är vinkel-rät mot bsen, är kvdrter. Volym - 5
16 Fcit G Rdien på cylindrrn får vi genom tt nvänd y-värden ;,9;,8;,6 och,6. Alltså blir volymen = ( +,9 +,8 +,6 +,6 ), = =,6 v.e. 9 G ( n ) = 6, v.e. n G. G ) () d 6 / 6 / G5 b) c) d) e) ) b) d 6 96 (9) d 8 8 [(88(8 )( 8( ))] ) d 896(. v.) e 7 = ( 5 -. d.) v e ln5 = ln5 y y ()( y dy (..) y y e ()()( y dy..) y e y c) y dy 6(..) e från y = till y =, y y d) e dy e e (. e.) G6 e d,5 e = -,5(e -6 - ),57v.e. cos sin sin d d,5 G7 (,5 ),5(..) v e,9(..) v e Volym - 6
17 G8 G9 G G d = ( v. e.) / (..) ( / ) d = v e R R () R [( d / ]( R / ) R R R π/ Eftersom det är en cirkel som roterr blir volymen lik stor i R bägge fllen. Klotets volym är ( sin) d [ cos ]( cos cos ) V Linjen genom origo och punkten (h, r) hr ekvtionen y = r/h. h Konens volym ( /) / h r h V r h d [ r h ] V Linjen genom punktern (, ) och (, ) hr ekvtionen y = +. Alltså är e V ((( e)) e) d [ d ] (e / e / ),9 v. e. V y ln medför tt = e y. Skålens volym är h h h y y y (e ) dy e dy e / e h / / sk rymm, dm medför e h / / vilket ger e h /. Alltså är h =,5ln(/ π + ), (dm). Skålen Volym - 7
18 V5 Eftersom y = får vi y / = 5/ 5/ / ) / y 65 ( y dy y dy 5/ vilket medför 5/ Alltså är = = 5 7 V6 Rdien för miml inskriven volym är (-/). V7 Antg tt rektngelns hörn på linjen y = är (h, h). Alltså är rektngeln rottionsvolym V = ( ) h h (6h 6h ) h. V = (6 h ) h. V = för h = eller h = /. Teckenstudium ger miml rottionsvolym 8π/7 för h = / V8 Antg tt cylinderns höjd respektive rdie är h och r m. Alltså πr 5 r + πrh = 5 vilket ger h =. V = πr (5 πr ) r / πr = r(7 πr ) = 7r πr. V = 7 πr vrs nollställe inom definitionsmängden är r = /. Eftersom V = 6πr < får vi miml volym för r = / och h = V9 I först fllet är volymen: ()() d d / / 5/ /. I det ndr /5 /5 8/5 5 fllet är volymen: ()() y dy dy / 5. Alltså är volymen störst i det senre fllet. Volym - 8
19 V y = ger lösningrn,,5,5 y. Dett innebär V tt,5 y.,5,5 y () dy(,5) (,5 y dy y,5,5 (,5),5 Vi sätter = och beräknr rottionskroppens y volym.,5 ( y )(ln)(ln dy )(ln(/ y y e) / e) / e / e ( /) e e V Den nedre prbeln kn ses som funktionen V volym är y. Dess 6 6ydy 9. Från börjn är burkens volym 6 5. Efter jäsning är burkens totl volym = ,. Alltså hr burkens volym ökt med % () d 6,(..) v e 7 7 V Välj ett -värde melln,5 och,5. Rit en rektngel med höjden f() och bredden i punkten och roter denn runt y-eln. Volym - 9
20 Vi får då en mycket tunn cylinder med omkretsen, höjden f() och tjockleken. Alltså är dess volym V () f. Om vi nu delr in sträckn melln =,5 ch =,5 i n delr så blir summn v ll cylindrrn V () f. Låter vi nu ntlet cylindrr vä över ll gränser så blir sockerkkns volym =,5,5 n () f d = (..) v e V5 Volymen melln kurvorn och gränsern = och = är: 5 [()()] f g d[ ] d 5 (/ / 5)(..) v e V6 Antg tt höjden och rdien är h resp. r cm. Alltså gäller r h. Dett innebär tt r h. Alltså blir konens r h ()() h h h h volym V ( ) h V ' vilket ger V = för h = 8 6,9. Eftersom V ' h får vi miml volym för höjden 8 6,9. Volymen blir då 8( 8) V cm. V7 ) ( y, ), b) y dy eller (,, ) d, ) =, (liter) Volym -
21 V8 8, V d V y dy 75 5 Godtgbrt tecknd funktion för vttenytns höjd y, 7, 96 c) t.e. eller, 9,75,96 e e e d 9,6( v. e.) V9 A()= ger: V 9 V Antg tt en skiv med bredden från y-eln. Dess volym är d 9 7,6(m). befinner sig på vståndet V ( ) (). Alltså är V () d ( / ) 7(..) v e V )En tvärsektion på vståndet från origo, längst frm, hr höjden och bsen och lltså ren /. V d () dm. b) Cirkelns ekvtion är y 6. Vi lägger origo mitt i bsytn och -eln vinkelrät mot tvärsektionern. Antg tt en godtycklig tvärsektion hr vståndet från origo. Om bssidn är s så är höjden s och ren v sektionen s och dess (6). Alltså är hel kroppens volym: volym 6 (6) d 6 [ ] (cm) c) Vi lägger origo enligt smm principer som i b. Rdien är 6 cm. Alltså är hel kroppens volym: (6) d 6 [6 6 ] 5 69(cm),6(dm) 6 Volym -
22 Volym -
TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.
Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning TILLÄMPNINGA A INTEGALE. OLYMEÄNING. uvud verktg för volmeräkning är duelintegrl som tillör kursen i flervrielnls, men någr volmeräkningr kn vi gör med jälp v enkelintegrl.
Föreläsning 7b. 3329 Längdskalan är L = 2 3
Föreläsning 7b 3329 Längdskln är L = 2 3 eller 2 : 3 som det oft skrivs i smbnd med krtor. Från teorin får vi tt A, reskln är längdskln i kvdrt det vill säg A = L 2. I denn uppgift ger det A = ( ) 2 2
Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3
Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.
1 Föreläsning IX, tillämpning av integral
Föreläsning IX, tillämpning v integrl. Volym v någr kroppr.. Skiv- oc sklmetodern, m.m. Vi kn tänk oss en limp (röd) som längsledes är genomorrd v eln,. Limpn skivs i n lik tjock skivor, lltså med tjocklek
10. Tillämpningar av integraler
90 10 TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER 10. Tillämpningr v integrler 10.1. Riemnnsummor I det här vsnittet sk vi se hur integrler nvänds för tt beräkn re v en pln t, volm v rottionskroppr, längd v en kurv, re
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna 21-25. Föreläsning 21, 27/1 2010:
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf Envribelnlys, 0 hp STS, X 00-0-7 Föreläsning, 7/ 00: Genomgånget på föreläsningrn - 5. Generliserde integrler. Vi hr vist tt den bestämd integrlen I b f
TATA42: Föreläsning 2 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler
TATA4: Föreläsning Rottionsre, tngdpunkter och Pppos-Guldins formler John Thim 7 mrs 16 1 Rottionsre När vi sk beräkn rottionsre kommer vi tt utför liknnde mnövrr som vi gjorde för rottionsvolmer, men
TATA42: Föreläsning 1 Kurvlängd, area och volym
TATA4: Föreläsning Kurvlängd, re och volm John Thim 5 pril 6 Kurvlängd Vi börjr med tt betrkt situtionen då en kurv i plnet ges på prmeterform: ((t), (t)). Dett innebär tt både - och -koordintern simultnt
1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Addition och subtraktion
Sidor i boken 35-39 Addition och subtrktion Vi börjr med lite ritmetik. Heltlsddition innebär ing som helst problem. Här tr vi lämpligen räknedosn till hjälp. Eempel. 3+00+5 = 7 Så länge ll nämnre är lik
konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b
Tentamen i Inledande matematik för V och AT, (TMV25), 20-0-26. Till denna uppgift skulle endast lämnas svar, men här ges kortfattade lösningar. a) Bestäm { konstanterna a och b så att ekvationssystemet
Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?
Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde
ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Tillämpad Matematik I Övning 4
HH/ITE/BN Tillämpd Mtemtik I, Övning 8 6 Tillämpd Mtemtik I Övning 6 8 Allmänt Övningsuppgiftern, speciellt Tpuppgifter i först hnd, är eempel på uppgifter du kommer tt möt på tentmen. På denn är du ensm,
Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
4-6 Trianglar Namn:..
4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?
TATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,
Modul 6: Integraler och tillämpningar
Institutionen för Matematik SF65 Envariabelanalys Läsåret 5/6 Modul 6: Integraler och tillämpningar Denna modul omfattar kapitel 6. och 6.5 samt kapitel 7 i kursboken Calculus av Adams och Essex och undervisas
TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013
TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment
Stokes sats och Integralberäkning Mats Persson
Föreläsning 5/9 tokes sts och Integrlberäkning Mts Persson 1 tokes sts Först given på skrivningen för mith sk priset i februri 185 i mbridge. Bäst student J.. Mxwell). ts: Den slutn kurvn är rnden till
Volymer av n dimensionella klot
252 Volymer av n dimensionella klot Mikael Passare Stockholms universitet Ett klot med radien r är mängden av punkter vars avstånd till en given punkt (medelpunkten) är högst r. Låt oss skriva B 3 (r)
Finaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler
TATA4: Föreläsning 1 Rottionsre, tngdpunkter och Pppos-Guldins formler John Thim 15 november 18 1 Rottionsre När vi sk beräkn rottionsre kommer vi tt utför liknnde mnövrr som vi gjorde för rottionsvolmer,
Lösningsförslag till finaltävlingen den 19 november 2005
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Lösningsförslg till finltävlingen den 19 novemer 2005 1 Vi utvecklr de åd leden och får ekvtionen vilken efter förenkling kn skrivs x 3 + xy + x 2 y
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1
Kapitel 6 Gränsvärde 6. Definition av gränsvärde När vi undersöker gränsvärdet av en funktion undersöker vi vad som händer med funktionsvärdet då variabeln, x, går mot ett visst värde. Frågeställningen
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier
Facit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida www.ebersteinska.norrkoping.se. Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.
Detta häfte innehåller uppgifter från fyra olika områden inom matematiken. Meningen är att de ska tjäna som en självtest inför gymnasiet. Klarar du dessa uppgifter så är du väl förberedd inför gymnasiestudier
SF1620 Matematik och modeller
KTH Teknikvetenskap, Institutionen för matematik 1 SF160 Matematik och modeller 007-09-10 Andra veckan Trigonometri De trigonometriska funktionerna och enhetscirkeln Redan vid förra veckans avsnitt var
TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Induktion LCB 2000/2001
Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n
9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Mängder i R n. Funktioner från R n till R p
Kpitel 1 Mängder i R n. Funktioner från R n till R p 1.1. Euklidisk rummet R n : geometri Som vnligt betecknr vi med R n mängden v ll reell n-tiplr = ( 1, 2,..., n ) med origo (nollvektorn) = (,,...,)
Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION
OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i
Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
9. Vektorrum (linjära rum)
9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,
SF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym
TATA4: Föreläsning Kurvlängd, re och volm John Thim 4 mrs 8 Kurvlängd Vi börjr med tt betrkt situtionen då en kurv i plnet ges på prmeterform: ((t), (t)). Dett innebär tt både - och -koordintern simultnt
Tillämpning av integraler
CTH/GU LABORATION 3 MVE6 - /3 Mtemtisk vetenskper Inledning Tillämpning v integrler Vi skll se på två tillämpningr v integrler. Först ren oh volymen v rottionskropp sedn omkretsen v en ellips. Rottionskroppr
Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.
Kapitel Analytisk geometri Målet med detta kapitel är att göra läsaren bekant med ekvationerna för linjen, cirkeln samt ellipsen..1 Linjens ekvation med riktningskoefficient Vi utgår från ekvationen 1
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
SF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter
Integraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
4-9 Rymdgeometri Namn:.
4-9 Rymdgeometri Namn:. Inledning Rymden har alltid fascinerat. Men vad menas med rymd i matematisk eller geometrisk mening? Här skall du få studera 3- dimensionella figurer och hur man beräknar volymen
Sfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
FÖRELÄSNING 3 ANALYS MN1 DISTANS HT06
FÖRELÄSNING 3 ANALYS MN1 DISTANS HT06 JONAS ELIASSON Dett är föreläsningsnteckningr för distnskursen Mtemtik A - nlysdelen vid Uppsl universitet höstterminen 2006. 1. Integrler I denn sektion går vi igenom
Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov
Mtte KONVENT Plgg tillsmmns inför de ntionell proen i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrm.se Mtteoken.se Formelsmlingen.se Plggkten.se 5 Innehåll: Plggtips Formelsmling Krspro I smrete med retsgirorgnistionen
23 mars 2006, kl.9.00-13.00 Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.
HH / Georgi Tchilikov GEOMETRI och LINJÄR ALGEBRA, 5p. 3 mrs 6, kl.9.-3. Ing hjälpmedel, förutom skrivmteriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, p. för Väl Godkänd v mx. 35p. Om ej nnt säges, gäller tt ll
13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
Mat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)
Umeå universitet Dugga i matematik Institutionen för matematik Envariabelanalys 1 och matematisk statistik IE, ÖI, Stat. och Frist. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej
Steg 10. 6 a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) 2. 12 a) 135 b) c) 6 ( )
Bråk och procent Steg elever a) st b) st 0,, %,,,, 0 liter T ex och a) b) 0 a) 0, b) 0, c) 0, a) ( ) b) c) 00 0 a) b) c) a) ( 00) b) 0 ( 000) c) ( ) 000 a) 0, b) 0, c) 0, a) b) c) 0 a) b) a) > b) < c)
ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund. 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson
ATT KUNNA TILL MA1050 Matte Grund 2011-06-14 Vuxenutbildningen Dennis Jonsson Sida 2 av 5 Att kunna till prov G1 Kunna ställa upp och beräkna additions-, subtraktions-, multiplikations- och divisuionsuppgifter
Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper
CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det
Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
Möbiustransformationer.
224 Om Möbiustransformationer Torbjörn Kolsrud KTH En Möbiustransformation är en komplexvärd funktion f av en komplex variabel z på formen f(z) = az + b cz + d. Här är a b c och d komplexa tal. Ofta skriver
Pesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola.
111a Geometri med snöre Pesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola. Areabegreppet När elever får frågan vad area betyder ges mestadels svar som antyder hur man
x 2 + px = ( x + p 2 x 2 2x = ( x + 2
Inledande kurs i matematik, avsnitt P.3 P.3. Bestäm en ekvation för cirkeln med mittpunkt i (0, 0) och radie 4. Med hjälp av kvadratkompletteringsformeln + p = ( + p ) ( p ) En cirkel med mittpunkt i (
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8
Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr
Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)
Aren och integrl Summor Huvudämne i föreläsningen är reor v gurer i plnet och integrler. Integrl är ett egrepp som låter de nier reor v gurer i plnet, och speciellt eräkn reor melln grfer v funktioner
Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En irkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given punkt
Matematiska uppgifter
Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v
Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,
Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Konstruktioner. 1 Att dela en sträcka i två lika delar. I Euklidisk geometri. Johan Wild 2010-01-18. Sträcka AB skall delas i två lika delar.
Konstruktioner I uklidisk geometri Johan Wild 2010-01-18 c Johan Wild johan.wild@europaskolan.se Får gärna användas i undervisning, kontakta i så fall författaren. 1 tt dela en sträcka i två lika delar
a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = 7 + 8 = 15.
1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D och F, SF161 och SF160, den juni 008 kl 08.00-1.00. DEL I 1. (p) Lös rekursionsekvationen
0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.
Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter.
Räkneövning 1 atomstruktur
Räkneövning 1 tomstruktur 1. Atomerns lägen i grfen (ett mteril som består v endst ett end tomlger v koltomer och vrs upptäckt gv Nobelpriset i fysik, 010) ligger i de gitterpunkter som viss i figuren
1. Frekvensfunktionen nedan är given. (3p)
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF14 TEN 11 kl 1.15-.15 Hjälpmedel: Formler och tabeller i statistik, räknedosa Fullständiga lösningar erfordras till samtliga uppgifter. Lösningarna skall
Volym och dubbelintegraler över en rektangel
Volym oh dubbelintegrler över en rektngel All funktioner nedn nts vr kontinuerlig. Om f (x i intervllet [, b], så är ren v mängden {(x, y : y f (x, x b} lik med integrlen b f (x dx. Låt = [, b] [, d] =
3. Värmeutvidgning (s. 49 57)
3. Värmeutvidgning (s. 49 57) Om du vill öppna ett burklock som har fastnat kan du värma det under varmt vatten en stund och sedan lossnar det enklare. Detta beror på att värmen får locket att utvidga
a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0
18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.
Kängurun Matematikens hopp Benjamin 2006 A: B: C: D: E:
3-poängsproblem : = + + Vilket tal ska frågetecknet ersättas med A: B: C: D: E: : Sex tal står skrivna på korten här intill. Vilket är det minsta tal man kan bilda genom att lägga korten efter varandra
24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier
SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR
STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig
Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)
Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En cirkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given
Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson
Föreläsning 14/9 Guss och tokes nlog stser och fältsingulriteter: källor och virvlr Mts Persson 1 tser nlog med Guss och tokes stser 1.1 tser nlog med Guss sts Det finns ett pr stser som är mycket när
MA002X Bastermin - matematik VT16
MA00X Bstermin - mtemtik VT6 Något om trigonometri Mikel Hindgren februri 06 Cirkelns ekvtion Exempel Beräkn vståndet melln punktern (4, 6) och (, ). 7 6 5 4 d (, ) 4 = (4, 6) 6 = 4 4 5 6 Pythgors sts:
Övningshäfte i matematik för. Kemistuderande BL 05
Övningshäfte i matematik för Kemistuderande BL 05 Detta häfte innehåller några grundläggande övningar i de delar av matematiken som man har användning för i de tidiga kemistudierna. Nivån är gymnasiematematik,
Tentamen ellära 92FY21 och 27
Tentmen ellär 92FY21 och 27 2013-05-31 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och beteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt
I den här delen används inte räknare. Motivera alltid din slutsats med matematiska uttryck, figurer, förklaring el.dyl.
DEL 1 Tid 30 min Poängantal 20 I den här delen används inte räknare. Motivera alltid din slutsats med matematiska uttryck, figurer, förklaring el.dyl. 1. Vilket är det största heltalet, som uppfyller följande
MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,
MA Tillämpd Mtemtik I,.hp, 9-8- Hjälpmedel: Penn, rdergummi och rk linjl. Vrken räknedos eller formelsmling är tillåtet! Tentmen består v frågor! Endst vrsblnketten sk lämns in! Inget tentmensomslg! vrslterntiv
Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.
Inlednde kurs i mtemtik, vsnitt P6 P6 eräkn sin P61 eräkn os 4 Vi ritr upp enhetsirkeln oh vinkeln Vi sk nvänd enhetsirkeln oh symmetrier i denn för tt estämm os 4 Den punkt på enhetsirkeln med vinkeln
Facit åk 6 Prima Formula
Facit åk 6 Prima Formula Kapitel 3 Algebra och samband Sidan 95 1 a 12 cm (3 4 cm) b Han vet inte att uttrycket 3s betyder 3 s eller s + s + s 2 a 5x b 6y c 12z 3 a 30 cm (5 6 cm) b 30 cm (6 5 cm) Sidan
Väga paket och jämföra priser
strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande
Observera att alla funktioner kan ritas, men endast linjära funktioner blir räta linjer.
1 Matematik som verktyg Antag att vi har en funktion som är en rät linje, y = 1 3x. Eftersom relationen mellan x och y är linjär räcker det med att vi hittar två punkter (två talpar) på linjen för att