SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Skyddseffekt mot snytggeskdor för cypermetrin, imidkloprid, lmd-cyhlotrin och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Delrpport nr 2. Kristin Wllertz Ulf Johnsson Rpport nr 2-28 Sveriges lntruksuniversitet As försöksprk

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Skyddseffekt mot snytggeskdor för cypermetrin, imidkloprid, lmd-cyhlotrin och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Kristin Wllertz Ulf Johnsson Rpport nr 2-28 E-mil:Kristin.Wllertz@esf.slu.se Sveriges lntruksuniversitet As försöksprk Tel: 472-26 3 3 3 Lmmhult Fx: 472-26 3 63

INNEHÅLL MATERIAL OCH METODER... 7 Cypermetrin och imidkloprid... 8 Imidkloprid och Conniflex... 8 Imidkloprid och lmd-cyhlotrin... 8 Cypermetrin och Conniflex... 8 RESULTAT... 9 Cypermetrin och imidkloprid... 9 Imidkloprid och Conniflex... Imidkloprid och lmd-cyhlotrin... 11 Cypermetrin och Conniflex... 12 DISKUSSION... 13

Inledning Behndling med insekticider är idg det vnligste sättet tt skydd skogsplntor mot snytggeskdor i Sverige och i fler ndr länder i Europ (Petersson & Wllertz 26, Petersson m.fl. 24, Långström & Dy 24, Petersson & Örlnder 23). Sedn 1979 nvändes insekticider med den ktiv sustnsen permetrin, men tillstånd för sådn ehndling upphörde 31/12 23. Den 5 decemer 27 kom ett nytt eslut från kemiklieinspektionen (KEMI). Beslutet inneär tt fyr medel godkänns med villkoren tt tillståndsinnehvrn vrje år under en tre-årsperiod sk rpporter om eventuell hälsoprolem lnd nvändre. De preprt som godkänts är följnde: Merit Forest WG, ktiv sustns imidkloprid, godkänt t.o m den 31 dec 28. Nytt eslut kommer i decemer. Hyloi Forest, ktiv sustns lmd-cyhlotrin, godkänt t.o m den 31 dec 211. Forester, ktiv sustns cypermetrin, godkänt t.o m den 31 dec 211 Cyper Plus M ktiv sustns cypermetrin, godkänt t.o m den 31 dec 211 Kunskpen om de ny preprten med vseende på skyddseffekt mot snytggeskdor är ristfällig. Erfrenhet från försök och prktisk nvändning visr tt insekticidern ilnd skyddr effektivt men det finns också uppgifter v motstsen (Örlnder & Örlnder 25, Petersson & Wllertz 26). Vi hr smmnställt resultt från olik studier från As och Tönnersjöhedens försöksprker smt från prktisk försök på Sveskogs mrker. I försöken finns kontrollplntor och plntor med ehndlingr v cypermetrin och imidkloprid smt lmd-cyhlotrin representerde. I smmnställningen finns också jämförelser med eläggningsskyddet Conniflex. Dett skydd estår v en elstisk mss som eläggs med snd och pplicers på den nedre delen v stmmen på plntn. Årets rpport föregås v en tidigre liknnde rpport ( Wllertz m.fl. 27) där även permetrin finns representert. Målsättningen är tt en ny rpport sk skrivs vrje år efterhnd som resultt från ny studier finns tt tillgå. Syftet med smmnställningen är tt jämför skyddseffekten hos de olik insekticider som nu nvänds i förhållnde till vrndr smt till ett v de mest lovnde meknisk plntskydden. Resulttet är v stor etydelse för det prktisk skogsruket eftersom c miljoner plntor årligen skyddsehndls mot snytggeskdor (Plntskyddskommitténs hemsid).

Mteril och metoder Rpporten är en smmnställning v ett ntl olik försök (tell 1). Viss studier återkommer fler gånger därför tt inom smm försök kn olik fktorer h jämförts, t.ex. plnttyp, doser v insekticiden, engångs- eller omehndling. Gemensmt för ll studier är tt resultten redoviss först när plntorn vrit ute i fält under minst två och oft tre säsonger. All plnteringr är gjord på färsk eller ett-årig hyggen och kontrollen är en oehndld plnt. Om mrkeredning utförts hr ll plntor plnterts enligt smm instruktion. Trädslget är grn i ll försöken. Den vnligste orsken till tt plntn dött förutom snytggeskdor hr vrit syrerist eller okänd skdor. Inventering v plntorn genomförs vrje höst under minst tre års tid efter plntering. Ilnd dör plntn tidigt på säsongen och vid en höstinventering kn det vr svårt tt helt säkert fstställ orsken. Den klsss då som okänd. Exempel på sådn skdor kn vr tork eller skdor som uppstått v ehndlingen före utplntering. Tell 1.Beskrivning v de försök som ingår i rpporten Lokl Typ v försök Anläggningsår Plnttyp Mrkeredning Fig. As Meknisk skydd 23 Täckrot Nej 1 As Meknisk skydd 24 Täckrot Nej 1 Tönnersjöheden Insekticidstudie 25 Omskold täckrot J 1 Tönnersjöheden Insekticidstudie 26 Brrot J 1 As Insekticidstudie 25 Täckrot, rrot, omskold täckrot Nej 1 As Insekticidstudie 25 Täckrot Nej 1 As Meknisk skydd 26 Täckrot Nej 1 As Insekticidstudie 26 Täckrot J 1 As Meknisk skydd 23 Täckrot Nej 2 As Meknisk skydd 24 Täckrot Nej 2 Sveskog Prktiskt försök 22 Täckrot Nej 2 Sveskog Prktiskt försök 22 Täckrot Nej 2 As Meknisk skydd 23 Täckrot Nej 3 Sveskog Prktiskt försök 22 Täckrot Nej 3 Sveskog Prktiskt försök 22 Täckrot Nej 3 As Insekticidstudie 25 Täckrot Nej 3 As Meknisk skydd 22 Täckrot Nej 4 As Meknisk skydd 23 Täckrot Nej 4 As Meknisk skydd 24 Täckrot Nej 4 As Meknisk skydd 24 Brrot Nej 4 As Meknisk skydd 25 Täckrot Nej 4 As Meknisk skydd 25 Täckrot Nej 4 As Smretsstudie 26 Täckrot Nej 4 As As-mockn 25 Täckrot Nej 4 As As-mockn 25 Täckrot Nej 4 Vi hr gjort fyr olik jämförelser med vseende på snytggeskdor och plntskydd; cypermetrin och imidkloprid, imidkloprid och Conniflex, imidkloprid och lmdcyhlotrin smt cypermetrin och Conniflex. I vrje jämförelse hr vi vlt studier där de ktuell ehndlingrn och kontrollplntor finns representerde. De plnttyper som förekommer är följnde; Täckrot, rrot smt omskold täckrot (täckrotsplnt som omskolts på frilnd, dvs T-plus eller Plugplusett). 7

Cypermetrin och imidkloprid Resultten från ehndling med cypermetrin och imidkloprid ygger på 8 olik försök (figur 1). I dess ingår täckrotsplntor i sex v fllen. I en jämförelse hr rrotsplntor nvänts och det finns en studie där omskold täckrotsplnt hr nvänts. I en v jämförelsern finns ll tre plnttyper representerde. I ll studiern hr omehndling med insekticidern utförts på våren ndr året i fält. Imidkloprid och Conniflex Resultten från ehndling med imidkloprid och Conniflex ygger på 4 olik jämförelser (figur 2). I ll försök hr täckrotsplntor nvänts. I en v studiern ehndldes plntorn en gång före plntering medn i de resternde gjordes en omehndling v imidkloprid ndr året i fält. Imidkloprid och lmd-cyhlotrin Resultten från ehndling med imidkloprid och lmd-cyhlotrin ygger på 4 olik jämförelser (figur 3). I smtlig försök hr täckrotsplntor nvänts. I en v studiern ehndldes plntorn en gång före plntering medn i de resternde gjordes en omehndling med insekticider ndr året i fält. Cypermetrin och Conniflex Resultten från jämförelsen melln cypermetrin och Conniflex ygger på 9 olik studier. I nio v jämförelsern hr täckrotsplntor nvänts medn rrotsplntor förekommer i en studie. I sex v studiern gjordes en omehndling med cypermetrin ndr året i fält medn i två v studiern nvändes plntor som enrt ehndlts en gång före utplntering. 8

Resultt Cypermetrin och imidkloprid Nästn hälften v kontrollplntorn hde dött v snytggeskdor efter 2-3 år i fält (46%), medn ehndling med de åd insekticidern innehållnde cypermetrin och imidkloprid resulterde i nivåer på 11 respektive 17 % död (figur 1). Den främst nledningen till plntvgångr vr snytggeskdor men det förekom också ndr skdor såsom syrerist och okänd skdor som ledde till plntdöd. Det fnns ingen signifiknt skillnd i effekten melln de åd insekticidern vre sig vd gäller snytggeskdor eller överlevnd. Andel plntor som dött v snytggeskdor Andel överlevnde plntor Procent 5 5 3 3 2 2 kontroll cypermetrin imidkloprid kontroll cypermetrin imidkloprid Figur 1. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält smt procentuell ndel överlevnde plntor. Behndlingr vrs värden är mrkerde med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt. Resultt från 8 studier. 9

Imidkloprid och Conniflex Över hälften v kontrollplntorn hde dött v snytggeskdor efter 2-3 år i fält (63 %) medn de åd ehndlingrn resulterde i 33 respektive 25 % död (figur 2). Andel plntor som drdes v okänd skdor vr hög i ett pr v studiern som ingår i jämförelsen. Dessutom vr nederörden år 24 ovnligt riklig vilket gjorde tt i en v studiern hmnde mång plntor i vtten som lev stående under en längre tid. Dett medförde tt en del v plntorn drdes v syrerist och dog som följd därv. Kontrollplntorn hde signifiknt högre ndel snytggeskdor smt lägre ndel överlevnde plntor jämfört med de åd ehndlingrn. Melln ehndlingrn med imidkloprid och Conniflex kunde inte påviss någon signifiknt skillnd i skyddseffekt mot snytgge eller överlevnd. Andel plntor som dött v snytggeskdor Andel överlevnde plntor Procent 5 3 2 5 3 2 Oehndld Imidkloprid Conniflex Oehndld Imidkloprid Conniflex Figur 2. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält smt procentuell ndel överlevnde plntor. Behndlingr vrs värden är mrkerde med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt. Resultt från 4 studier

Imidkloprid och lmd-cyhlotrin Nästn % v kontrollplntorn hde dött v snytggeskdor efter 2-3 år i fält (69%) medn ehndling med imidkloprid och lmd-cyhlotrin resulterde i 42 respektive 15 % död plntor (figur 3). Plntor ehndlde med imidkloprid klrde sig ättre jämfört med oehndlde plntor men sämre än plntor ehndlde med lmd-cyhlotrin. Behndling med lmd-cyhlotrin hde signifiknt äst skyddseffekt mot snytgge. Skdor orskde v snytgge vr den främst orsken till tt plntorn dog men en viss vgång noterdes till följd v okänd skdor. Högst överlevnd hde plntor ehndlde med lmd-cyhlotrin medn ingen signifiknt skillnd i överlevnd kunde påviss melln plntor ehndlde med imidkloprid och kontrollplntor i den här jämförelsen. Andel plntor som dött v snytggeskdor Andel överlevnde plntor Procent 5 5 3 3 2 c 2 Oehndld Imidkloprid lmd-cyhlotrin Oehndld Imidkloprid lmd-cyhlotrin Figur 3. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält smt procentuell ndel överlevnde plntor. Behndlingr vrs värden är mrkerde med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt. Resultt från 4 studier 11

Cypermetrin och Conniflex Mer än hälften v kontrollplntorn hde dött v snytggeskdor efter 2-3 år i fält (%) medn ehndling med cypermetrin och Conniflex resulterde i 22 respektive 24 % död plntor (figur 4). Av de oehndlde plntorn vr överlevnden endst 29 % medn resulttet för ehndling med cypermetrin vr 58% respektive 49 % för plntor försedd med Conniflex. En reltivt hög ndel v de ehndlde plntorn dog till följd v okänd skdor. Nederörden år 24 vr ovnligt riklig vilket gjorde tt i någr v de studiern som finns med under dett år drdes plntorn v syrerist och dog som följd därv. Andel plntor som dött v snytggeskdor Andel överlevnde plntor Procent 5 5 3 2 3 2 Oehndld Cypermetrin Conniflex Oehndld Cypermetrin Conniflex Figur 3. Andel plntor som dött v snytggeskdor efter 2-3 säsonger i fält smt procentuell ndel överlevnde plntor. Behndlingr vrs värden är mrkerde med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt. Resultt från 9 studier 12

Diskussion Det finns erättigde invändningr mot tt nvänd resultt från olik studier för tt ild ny medelvärden. Någr exempel på prolem med metodiken är tt ll studier väger lik tungt trots tt de innehåller olik ntl plntor, studiern innehåller åde rrots- och täckrotsplntor, ehndlingrn kn skilj sig åt och snytggetrycket är högst vriernde. Därför ör resultten tolks med viss försiktighet. Resulttet visr tt snytggeskdor är v mycket stor etydelse för det prktisk skogsruket och troligtvis den viktigste enskild fktorn för plntvgångr under de först åren i fält. Lmd-cyhlotrin hde signifiknt ättre skyddseffekt mot snytgge och totlt högre överlevnd jämfört med imidkloprid, som vr den insekticid som jämförelsen gjordes mot. I övrigt tyder resultten på tt det inte finns någon signifiknt skillnd i skyddseffekt melln cypermetrin och imidkloprid. All ehndlingr som ingick i smmnställningen hde effekt mot snytggeskdor och gv en högre överlevnd jämfört med oehndlde plntor. Det meknisk skyddet Conniflex visde sig i de här jämförelsern funger likvärdigt som insekticidern imidkloprid och cypermetrin. Tidigre rpportering stöder resulttet (Petersson & Wllertz. 26, Wllertz m.fl. 27). Under de kommnde åren kn jämförelsern li mer noggrnt undersökt eftersom resultt från fler studier kn utnyttjs. I vlet v plntskydd kn denn studie ge en vägledning med vseende på skyddseffekt och överlevnd. 13

Referenser Långström, B. nd Dy, K. 24. Dmge, control nd mngement of weevil pests, especilly Hyloius ietis. In: Brk nd wood oring insects in living trees in Europe: synthesis (Eds., Lietutier, F., Dy, K. R., Bttisri, A. Gregoire, J-P. & Evns, H. F.) Kluwer Acdmic Pulishers, Dordrecht. ISBN 1-2-22-9. Petersson, M. & Örlnder, G. 23. Effectiveness of comintions of shelterwood, scrifiction, nd feeding rriers to reduce pine weevil dmge. Cndin Journl of Forest Reserch 33, 64-73. Petersson M., Örlnder G., Nilsson U. 24. Feeding rriers to reduce dmge y pine weevil (Hyloius ietis) Scndinvin journl of forest reserch vol 19 48-59 Petersson, M. & Wllertz, K. 26. Prktisk studie v kemisk och meknisk plntskydd mot snytggeskdor- uppdrg åt Sveskog förvltning AB, verksmhet skogsruk. Slutrpport. Sveriges lntruksuniversitet. 26-2. Plntskyddskommitténs hemsid. www-skogforsk.se/plntskyddskommittén. Örlnder, I., & Örlnder, G. 25. Effekt v cypermetrin och permetrin på snytggeskdor hos grnplntor. Sveriges lntruksuniversitet, As Försöksprk. 25-2. Wllertz, K., Petersson, M., Johnsson,U., Örlnder, G. 27. Skyddseffekt mot snytggeskdor för permetrin, cypermetrin, imidkloprid och Conniflex. Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Delrpport nr 1. Sveriges lntruksuniversitet, As Försöksprk. 27-3. 14