Integrerat växtskydd i jordgubbar 2010

Transkript

1 LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rpportserie Integrert växtskydd i jordgur 21 Tillväxt Trädgård Birgitt Svensson Hortikultur, SLU, Alnrp Sveriges lntruksuniversitet Fkulteten för lndskpsplnering, trädgårds- och jordruksvetenskp Rpport 21:34 ISSN ISBN Alnrp 21

2

3 LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rpportserie Integrert växtskydd i jordgur 21 Tillväxt Trädgård Birgitt Svensson Hortikultur, SLU, Alnrp Tillväxt Trädgård Är ett projekt som syftr till tt ge förutsättningr för ökd konkurrenskrft och tillväxt inom trädgårdsnäringen genom nytänknde och smrete. Projektet finnsiers v Europeisk jordruksfonden för lndsygdsutveckling: Europ investerr i lndsygdsområden, SLU, LTJ-fkulteten Alnrp, LRF/GRO, Hushållningssällskpen i Mlmöhus, Hllnd och Kristinstd, Lovng Lntrukskonsult AB, Mäster Grön smt Prysek.

4

5 Innehållsförteckning Integrert växtskydd i jordgur Metodik... 4 Informtion/Kommuniktion om projektet och dess resultt... 4 Gråmögelprognos... 6 Resultt... 7 Diskussion

6 Integrert växtskydd i jordgur 21 Integrert växtskydd i jordgur 21, är ett smretsprojekt som finnsierts v SLU Tillväxt Trädgård, Jordruksverket och GRO Bär. Projektet är genomfört som fältförsök på tre pltser; Vellinge, Vinslöv och Skänninge. Syftet hr främst vrit tt vis på möjlig verktyg för tt tillämp integrert växtskydd, som lir ett krv när EU:s Växtskyddsdirektiv införs 214. Projektet är ettårigt och kn därför inte ge en fullständig ild men idrr till tt vis på prolem och möjligheter tt utveckl vidre i flerårig projekt. Resultten från 21 visr tt: ekämpning v gråmögel kn reducers med hjälp v prognoser, men risker finns iologisk kontroll och fysikliskt verknde produkter ehöver tests mer i fält r verktyg med hög precision ehövs för tt t eslut om ekämpning mer forskning och utvecklingsrete är nödvändigt för tt tillämp integrert växtskydd Metodik Försöket utfördes i jordgusodlingr på tre pltser: Vellinge, Vinslöv och Skänninge. Plntorn vr tvåårig och v sorten Honeoye. I Vellinge odls i duelrder, cc:1,m, med hlmtäckning, i Vinslöv odls i plsttäckt duelrder, cc:1,m, med droppevttning och i Skänninge i plnteringssystem med 4+6 cm rdvstånd och hlmtäckning. Vädersttion för registrering v klimtdt fnns på ll tre försökspltser. En sporfäll (Buckrd) hr vrit plcerd i Vinslöv och sporförekomst hr registrerts kontinuerligt under lomning. Försöket estår v tre försöksled: oehndld kontroll, odlrens prxis smt IPM (integrert växtskydd enligt retsgruppens pln). Vrje ehndling är slumpd inom lock och uppreps tre gånger på vrje försöksplts. Totlt 3*3=9 försöksrutor per odling; 3 odlingr ger totlt 27 försöksrutor. Vrje försöksrut är c 7 m² och endst de mitterst rdern nvänds för provtgning och registrering. Behndlingr, tell 1, med ekämpningsmedel är utförd v Hushållningssällskpets försöksptrull på orten, med npssde rdsprutor med huvr. Gråmögelekämpning i IPM-led är grundt på vrning från gråmögelprogrmmet BOTEM. Utsättning v iologisk ekämpning smt vräkningr v resultt, förekomst v skdegörre och edömningr v sjukdomr, tell 2, hr utförts v rågivre Thild Nilsson och Andres Kronhed med hjälp v studentern Emm Jönsson och Christin Westmn. Informtion/Kommuniktion om projektet och dess resultt 1. Fältvndringr för odlre den 27 mj i Vinslöv och den 3 juni i Skänninge 2. Artikel i VIOLA nr 7 s.31-33, Christin Winter, Jordruksverket 3. Pressrelese om projektet den 3 ugusti 21, Jordruksverket 4. Kursdg för rådgivre i Hässleholm, den 1 septemer 21 info v Birgitt Svensson. Poster vid IOBC-möte, Ungern septemer 21, Snj Mnduric, Thild Nilsson 6. Kurs för odlre, Hooks Herrgård, 1 decemer 21, Birgitt Svensson 7. Rpport, Birgitt Svensson 8. Interntionell pulicering, IOBC, Birgitt Svensson, Snj Mnduric, Thild Nilsson mnuskript lämns i decemer 21 4

7 Tell 1. Behndlingr utförd i Vellinge, Vinslöv och Skänninge, inklusive kostnd. Mskinkostnd är eräknd till 2 kr och mnuell spridning v kvlster till 3 kr per hektr Dtum Preprt Kg/ Skdegörre Odlre Kr/h IPM Kr/h Vellinge 26-pr Neoseiulus cucumeris,6 milj Trips/kvlster 7-mj Krte, Vecklre X 362 X 13 Turex 1 X 9 14-mj Switch 1 Gråmögel X 19 Signum 1,8 Gråmögel X mj Signum 1,8 Gråmögel X 164 Switch 1 Gråmögel X mj N. cucumeris,6 milj Trips/kvlster X mj Switch 1 Gråmögel X 19 Kliumikront 1% Mjöldgg X 4-jun Signum 1,8 Gråmögel X 164 Summ Vinslöv Kliumikront 1% Mjöldgg Kr X pr N. cucumeris,6 milj Trips/kvlster X 13 -mj Signum 1,8 Gråmögel X 164 X mj Teldor 1, Gråmögel X 143 Kliumikront 1% Mjöldgg X 19-mj Switch 1,2 Gråmögel X 19 X mj Signum 1,8 Gråmögel X 164 Kliumikront 1% Mjöldgg X 27-mj Vertimec 1,2 Trips/kvlster X 1962 N. cucumeris,6 milj Trips/kvlster X 13 3-mj Teldor 1, Gråmögel X 143 Kliumikront 1% Mjöldgg X 4-jun Svvel Gråmögel X 666 Kliumikront 1% Mjöldgg Summ kr Skänninge 29-pr N. cucumeris,6 milj Trips/kvlster X 13 2-mj Signum 1,8 Gråmögel X 164 X mj Switch 1 Gråmögel X 19 Kliumikront 1,% Mjöldgg X 4-jun Bioglns Spinnkvlster X 73 N. cucumeris,6 milj Trips/kvlster X 13 7-jun Teldor 1, Gråmögel X 118 Amistr 1 Mjöldgg X 719 Kliumikront 1,% Mjöldgg X 14-jun Bioglns Spinnkvlster X 73 1-jun Kliumikront 1,% Mjöldgg X Summ kr X

8 Predicted fruit infection(%) Gråmögelprognos Progrmmet BOTEM från Est Mlling, Storritnnien, nvändes för estämning v ekämpningsehov för gråmögel, integrert led. Progrmmet sers på klimtdt, tempertur och luftfuktighet, och ger vrning när riskfktorn för gråmögelngrepp i skörd eräkns till mer än 1 procent vid vrje ktuellt tidpunkt (under lomning) RED points re those dys with predicted infection greter thn the threshold (1%) Predicted fruit infection(%) 1 1 A 4-mj 7-mj 1-mj 13-mj 16-mj 19-mj 22-mj 2-mj 28-mj 31-mj 3-jun RED points re those dys with predicted infection greter thn the threshold (1%) 1 1 Predicted fruit infection(%) 2 B 4-mj 7-mj 1-mj 13-mj 16-mj 19-mj 22-mj 2-mj 28-mj 31-mj RED points re those dys with predicted infection greter thn the threshold (1%) C 19-mj 22-mj 2-mj 28-mj 31-mj 3-jun 6-jun 9-jun 12-jun 1-jun Figur 1. Figurern visr den prognostiserde risken för ett gråmögelngrepp som är över 1 procent (röd mrkering) under perioden 4 mj-2 juni i Vellinge (A) och Vinslöv (B) smt 18mj-1 juni 21, Skänninge (C). 6

9 lrver lomklsr lrver lomklsr lrver lomklsr lrver lomklsr lrver lomklsr lrver lomklsr ntl lrver/ngripn lomklsr per 1 plntor Tell 2. Metodik för vräkning v skdegörre Skdegörre Avräkning Tidsperiod Vecklre Lrver i 1 plntor, skdde lommor Vrje veck 1 mj-17 juni Jordgusvivel Antl vivlr per håvning, nkning smt Vrje veck 1 mj-17 juni vitn lomknoppr Spinnkvlster Antl spinnkvlster per 1 ld Vrje veck 1 mj-17 juni Jordguskvlster Antl kvlster på outvecklde ld, 1 Slutet på mj, under skörd per rut Stinkfly Håvning och nkning Vrje veck 1 mj-17 juni Trips Antl per 2 lommor och rut, smt på krt för gråmögelvläsning Vrje veck under lomning Gråmögel Grön krt, minst 2 st per rut, dgr vid 2 C och 99%RH En gång per veck under krtsättning 3-4 ggr Mjöldgg Bedömning v ldverket, 1- Börjn v juni, under skörd Resultt Resultten presenters per försöksplts. Vellinge Jordgusvecklre 6 4 oehndld odlren IPM mj 11-mj 18-mj 26-mj 2-jun 9-jun Figur 2. Antl vecklrlrver och ngripn lommor per 1 plntor, mj-9 juni, Vellinge. Det förekom ing signifiknt skillnder efter ehndling med Krte/ Turex den 7 mj. 7

10 vitn lomknoppr per rdmeter vitn lomknoppr per rdmeter Jordgusvivel 2 oehndld odlren IPM mj 2-jun 9-jun 16-jun Figur 3. Antl vitn lomknoppr 27mj-17 juni, Vellinge. Odlrens led vr esprutt med Krte den 7 mj mot vecklre vilket inte hde någon inverkn på ntl jordgusvivlr. Spinnkvlster Ingen ehndling, ing spinnkvlster oserverde Jordguskvlster Ing jordguskvlster oserverde i fält Stinkfly Endst enstk stinkflyn oserverde i fält. Trips Enstk trips oserverde den 9 juni i Vellinge Gråmögel Gråmögel på krt vr < procent, ing skillnder förekom melln ehndlingr, se även figur 8. Mjöldgg Ingen mjöldgg förekom i försöket. Vinslöv Jordgusvecklre Ingen ehndling, ing vecklre oserverde i fält Jordgusvivel 2 oehndld odlren IPM mj 3-jun 1-jun 17-jun Figur 4. Antl vitn lomknoppr 27mj-17 juni, Vinslöv. Ing ehndlingr mot insekter är utförd. 8

11 Krt med gråmgöel, procent jordguskvlster per 1 ld spinnkvlster per 1 ld Spinnkvlster 1 8 oehndld odlren IPM mj 27-mj 3-jun 1-jun 17-jun Figur. Antl spinnkvlster per 1 ld, 2 mj-17 juni, Vinslöv. Olik okstv nger signifiknt skillnd (p<,) vid respektive dtum. Jordguskvlster oehndld odlren IPM 27 mj 17 juni Figur 6. Antl jordguskvlster per 1 ld den 27 mj och 17 juni, Vinslöv. Det är ing signifiknt skillnder melln ehndlingr Stinkfly Ing stinkflyn oserverdes i försöket. Trips Enstk trips förekom i lommorn den 27 mj. Gråmögel oehndld odlren IPM 3-jun -jun 7-jun 9-jun 11-jun 13-jun 1-jun 17-jun Figur 7. Grön krt, procent, som utvecklt gråmögel vid förvring i 2 C, 7 dgr och hög luftfuktighet, Vinslöv. Olik okstv nger signifiknt (p<,) skillnd melln ehndlingr vid respektive dtum. 9

12 ntl spinnkvlster per 1 ld krt med gråmögel, procent oehndld odlren IPM Figur 8. Grön krt, procent, som utvecklt gråmögel vid förvring i 2 C, 7 dgr och hög luftfuktighet, Vellinge och Vinslöv. Olik okstv nger signifiknt (p<,) skillnd melln ehndlingr vid respektive dtum. Mjöldgg Ingen mjöldgg förekom i försöket. Sporfäll Det fnns endst någr få gråmögelsporer registrerde i fälln vilket kn ero på 1) ingen förekomst lterntivt 2) rister i fällns funktion. Skänninge Jordgusvecklre Ingen ehndling, enstk vecklrelrver oserverde 2 mj Jordgusvivel Ingen insektsehndling utförd, enstk jordgusvivlr vid nkning 23 juni och få vitn lomknoppr Spinnkvlster 3 2 oehndld odlren IPM mj 27-mj 3-jun 1-jun 17-jun 24-jun 1-jul Figur 9. Antl spinnkvlster per 1 ld 2 mj-1 juli, Skänninge. Det är ing signifiknt skillnder melln ehndlingrn och det förekom tydlig lockskillnder i fältet. 1

13 procent mjöldgsngripn ld ntl trips per 2 krt Jordguskvlster Det förekom enstk jordguskvlster vid vräkning den 1 juli Stinkfly Endst enstk stinkfly oserverde i försöksfälten Trips oehndld odlren IPM Figur 1. Antl trips per 2 krt, 9-23 juni i Skänninge. Det förekommer ing signifiknt skillnder melln ehndlingr. Gråmögel Mindre än 1 procent v krten vr ngripn v gråmögel och det vr ing signifiknt skillnder melln ehndlingr. Mjöldgg oehndld odlren IPM -mj 12-mj 19-mj 26-mj 2-jun 9-jun 16-jun 23-jun 3-jun Figur 11. Andel ld i procent, ngripn v mjöldgg mj-3 juni, Skänninge. Det är ing signifiknt skillnder melln ehndlingr. Vrje delprov estod v 1 ld. 11

14 Diskussion De mest intressnt resultten från årets försök visr tt föryggnde kemisk ehndling mot gråmögel kn reducers när mn npssr åtgärdern efter det ktuell klimtet. Prognosprogrmmet som nvänts hr egränsningr eftersom det lltid ligger lite efter det ktuell ehovet och det skns kurtivt verknde preprt. Trots dett hr de integrerde försöksleden, som r ehndlts en gång inledningsvis smt en gång efter tt progrmmet vist på en risk på över 1 procent, gett ungefär lik ngrepp v gråmögel som odlrens led. I Vellinge och Skänninge vr det låg förekomst v gråmögel på grön krt ovsett ehndling medn det i Vinslöv vr sttistiskt signifiknt skillnder melln ehndlingr. I den oehndlde kontrollen fick melln 13 och 3 procent v krten ett utvecklt gråmögelngrepp medn odlrled endst hde 2 och integrert led 8 procent som mest. Det är först vid provtgning den 17 juni som det integrerde ledet inte är signifiknt skild från kontrollen i Vinslöv och då är det också drygt fyr veckor efter ehndling. Perioden 6 till 12 juni vr nederördsrik och det integrerde ledet sknde då helt skydd för gråmögel medn odlrens led hde visst skydd från Teldor-ekämpning den 3 juni. Vid smmnslgning v resultten från Vellinge och Vinslöv är resultten tydlig med signifiknt skillnder melln kontroll och kemisk ekämpning men utn skillnd melln odlrled och integrert led vid ll tre provtgningstillfällen. I Skänninge vr utvecklingen senre och provern kn inte jämförs korrekt. Försöket visr tt prognosmodellen fungerr väl i perioder med reltivt låg temperturer och tt ekämpningsehovet då kn reducers i jämförelse med odlrens prxis. Jordgusviveln vr inget stort prolem under 21 och vi registrerde få insekter och egränsde skdor. Registreringr v förekomst gv ett r underlg för eslutet tt vstå ekämpning. Fällor som ttrherr flygnde jordgusvivlr är en metod vi väntr på och förhoppningsvis kn dess tests i fält de närmste åren. Jordguskvlster förekommer mer eller mindre i fält och i dett försök vr det främst i Vinslöv som det vr reltivt mycket. Utsättning v Neoseiulus cucumeris i slutet v pril och mj kn h gett det integrerde ledet en viss kontroll v uppförökningen v kvlster i fält i Vinslöv. Skillndern är dock inte sttistiskt säkr på grund v stor fältvritioner. Kvlster förekommer oft fläckvis i fält och det är svårt tt få representtiv prover för vrje ehndling. Spinnkvlster förekommer främst i Vinslöv och Skännninge. I Vinslöv får odlrens ehndling med Vertimec den 27 mj en vgörnde effekt på utvecklingen v spinnkvlster i fält. I Skänninge förekommer stor vritioner i fältet med fläckvis stor förekomst, vilket är vnligt för kvlster. Användning v Bioglns i det integrerde ledet hr inte hft någon större effekt även om det visde viss tendens till positiv effekt i örjn v juni. Vecklre förekom i mindre mängder främst i Vellinge och vrken ehndling med Krte eller Turex påverkde förekomst v lrver och skdor på lommor vid de rådnde förhållnden. 12

15 Trips i lomning och krtsättning kn vr ödesdigert för ärutvecklingen när lrvern suger på mognnde är. Förekomsten v trips vr reltivt egränsd under lomning och krtsättning och metoden för registrering gv ett r underlg för eslut tt vstå ehndling. Mjöldgg förekom endst i Skänninge och vrken odlrledets ehndling med Switch och Amistr eller det integrerde ledet med kliumikront gv effekt som vr ättre än det oehndlde kontrolledet. Det finns stor ehov tt fortsätt retet med tt utvärder metodiken kring tillämpning v gråmögelkontroll som sers på ett prognosprogrm. Under försöksperioden 21 vr väderleken reltivt kylig och det är då förhållndevis riskfritt tt vstå ekämpning. Vädret kn dock skift snt och med högre tempertur och nederörd närmre skörd kn det li ödesdigr konsekvenser för ärens kvlité. Fältförsök med vriernde gråmögelförekomst och lterntiv strtegier för ekämpning efter prognos kn ge säkrre edömning v när och hur prognosmetoden sk nvänds. Det ehövs r verktyg även för eslut om insekts och kvlsterkontroll. Fältregistreringr v förekommnde insekter, tempertursummor, fällor mm är nödvändig metoder för tt hitt rätt tröskelvärden som underlg för säkr eslut om ett integrert växtskydd. Kostndern för gråmögelehndling hr reducerts med till 63 procent i de integrerde leden jämfört med odlrens prxis. När det gäller de totl kostndern för ehndlingr som utförts i försöken skiljer det dock lite eller inget melln odlrens prxis och integrert led. Det inneär också tt det inte är någon stor kostnd tt nvänd föreyggnde iologisk kontroll mot t.ex. jordguskvlster. Det är dock mycket viktigt tt inte kominer utsättning v rovkvlster med ekämpning med insektsmedel. Moroten för tt nvänd integrert växtskydd måste vr hög säkerhet. Därför ehövs skrpre verktyg, högre precision och säkrre strtegier för kontroll v skdegörre. Mer utvecklingsrete är nödvändigt för tt tillämp integrert växtskydd i prktiken. Hort.stud. Emm Jönsson, hr utfört ett kndidtrete om 1 hp inom projektet, med titeln Gråmögelprognos i jordgur som kommer tt finns tillgängligt på Projektets referensgrupp: Thild Nilsson Andres Kronhed Christin Winter Snj Mnduric Johnn Jnsson Annie Drotterger Mts Olsson Birgitt Svensson 13