Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 11 Uppskatta rdrsärkstnadr för inköpsartiklar Md rdrsärkstnadr för inköpsartiklar ass alla d särkstnadr sm är förknippad md att gnmföra n anskaffningsprcss, från förbrdlsr ch lrantörsal till inlrans i lagr ch btalning a lrantörsfaktra. Ordrsärkstnadn för n inköpsrdr kan i allmänht btraktas sm brnd a ald rdrkantitt. Ordrsärkstnadr är särkstnadr sm brtfallr m bställningar int tförs, ds. d inkldrar ndast kstnadr sm pårkas a antalt rdr. Följand tå tillägagångssätt för att fastställa rdrsärkstnadr rdisas ndan. Mdlrdrsärkstnadr Rörliga rdrsärkstnadr 1 Anändningsmråd Paramtrn rdrsärkstnadr anänds i första hand id partifrmning för bstämning a knmisk rdrkantitt för lagrförda artiklar. Dn ingår mplis i dn så kallad kadratrtsfrmln llr Wilsnfrmln. 2 Aktiittr sm mdför rdrsärkstnadr Följand aktiittr kan ara aktlla för att gnmföra n anskaffningsprcss. D kstnadr sm aktiittrna förrsakar bör därför inkldras id rdrsärkstnadsbräkning. 1 Offrtförfrågan 9 Gdsmttagning 2 Lrantörsförhandling 10 Ankmstkntrll 3 Val a lrantör 11 Inläggning i lagr Kpia för prsnligt brk. Får j kpiras llr spridas. Stig-Arn Mattssn 1 Vrsin 3
4 Inköpsanmdan/rdrförslag 12 Inlransrapprtring 5 Inköpsrdrhantring 13 Intrna transprtr 6 Lransbakning 14 Faktrakntrll 7 Andra lrantörskntaktr 15 Btalning 8 Etrna transprtr Kstnadrna för dssa aktiittr är främst a typ prsnalkstnadr, databhandlingskstnadr samt transprt- ch hantringskstnadr. För bställningar sm är a karaktär arp från tt ingångt lransatal brtfallr kstnadr för aktiittrna 1 3 ch aktiittrna 4 6 rdcras kraftigt. A anstånd aktiittr är dt int alltid sm ankmstkntrll, främst kantitts- ch kalittskntrll, tgör rdrsärkstnadr. Dt är ndast i fall där man gör stickprsmässig kntrll för arj lrrad rdr llr på annat sätt kalittssäkrar hla partir i tagt. Kstnadr för allkntrll a lrrad artiklar är ingn rdrsärkstnad i dt här sammanhangt. Om kstnadr för trna transprtr ingår i artiklprist, ds. man köpr CIF tgör d int några rdrsärkstnadr. I issa fall är transprtkstnadr int brnd a transprtrad kantitt. D tgör då int hllr n rdrsärkstnad. 3 Bräkning a mdlrdrsärkstnadr Bräkning a mdlrdrsärkstnadr innbär att samtliga särkstnadr för inköps- ch gdsmttagningsrksamhtn inkldras i rdrsärkstnadsbräkningn, ds båd fasta ch rörliga kstnadr. Arbtsgång 1. Bräkna llr ppskatta d ttala årliga särkstnadrna för inköps- ch gdsmttagningsrksamhtn ndr kmmand år. Utgå från d aktiittr sm rdisads an. 2. Uppskatta antalt inköpsrdrradr ndr kmmand år. 3. Diidra dn bräknad årliga särkstnadrna md bräknat antal inköpsrdrradr. Dt rhållna ärdt rprsntrar dn ppskattad rdrsärkstnadn för kmmand år. Empl D ttala rdrsärkstnadrna för inköps- ch gdsmttagningsrksamhtn på tt förtag har ppskattats till 1.283 tkr pr år. Antalt rdrradr pr år ppskattas till 4.260 styck. Ordrsärkstnadn pr rdrrad blir då 1.283.000 / 4.260, ds 301 kr pr rdrrad. 2
4 Bräkning a rörliga rdrsärkstnadr En någt mr förfinad bräkning a rdrsärkstnadr för inköpsrdrbhandling kan åstadkmmas gnm att sparra fasta ch rörliga särkstnadr för inköpsrksamhtn ch ndast låta d rörliga särkstnadrna ara dimnsinrand. Sm mpl på fasta rdrsärkstnadr sm marginllt llr int alls pårkas a inköpsrdrlymn kan nämnas lkalkstnadr, kstnadr för arbtsldning ch kstnadr för allmänt inköpsarbt a typ gnrlla lrantörsbdömningar, bsök på mässr, prdkttbildning dyl. Om dssa fasta särkstnadr kan liminras md hjälp a rdisningssystmt kan förgånd mtd än anändas i dtta fall. Är dt int praktiskt möjligt kan man i ställt anända ndanstånd tillägagångssätt. Arbtsgång 1. Bräkna llr ppskatta d ttala årliga särkstnadrna för inköps- ch gdsmttagningsrksamhtn ndr tt antal år bakåt i tidn. Utgå från d aktiittr sm rdisads an. 2. Uppskatta antalt inköpsrdr pr år ndr art ch tt a dssa år. 3. Pricka in antalt rdr (-aln) ch d ttala rdrsärkstnadrna (y-aln) för mtsarand år i tt diagram. 4. Dra n rät linj sm så nära sm möjligt sammanfallr md d inprickad ärdna ch aläs ar linjn skär y-aln. Dtta ärd på y-aln mtsarar dn fasta rdrsärkstnadn. 5. Minska dn bräknad ttala rdrsärkstnadn för kmmand år md dn ppskattad fasta rdrsärkstnadn ch diidra dt rhållna ärdt md dt ppskattad antalt inköpsrdr för kmmand år. Dn sålnda rhållna kstnadn rprsntrar n ppskattad rörlig rdrsärkstnad för kmmand år. Än md dn här mtdikn bräknas rdrsärkstnadr pr rdrrad gnm att diidra rdrsärkstnadn nligt an md gnmsnittligt antal rdrradr pr inköpsrdr. Empl På tt förtag har d ttala särkstnadrna för inköps- ch gdsmttagningsrksamhtn ndr n fyraårsprid ch antalt inköpsrdrradr ndr samma prid ppskattats ch ärdna har prickats in i tt diagram nligt figr ndan. Dsstm har d ttala särkstnadrna samt antalt inköpsrdrradr för dt kmmand årt, 1.283 tkr rspkti 2260 rdrradr, ppskattats ch prickats in i diagrammt. A diagrammt framgår att dn fasta särkstnadn är 550 tkr. Dtta innbär att dn rörliga särkstnadn är 1.283 tkr 550 tkr = 733 tkr ch att rdrsärkstnadn pr rdrrad är 733 tkr / 2.260 = 324 kr pr rdrrad. 3
1.200 Särkstnadr i tkr 1.000 800 600 Antal rdr/år 500 1000 1500 2000 Figr 1 Bräkning a rörliga rdrsärkstnadr 5 Flkänslight id ppskattning a rdrsärkstnadr För bräkning rdrsärkstnadr är dt a intrss att ta i ilkn tsträckning flppskattningar pårkar knmisk rdrkantitt ch därmd smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr rspkti kapitalbindningn i lagr. Dnna flkänslight kan bräknas md hjälp a följand frmlr. SK SK 1 2 SKa SKa där SK rhållna smma lagrhållnings- ch rdrsärkstnadr SK smma lagrhållnings- ch rdrsärkstnadr id rkliga rdrsärkstnadr SKa rhålln kapitalbindning i msättningslagr SKa kapitalbindning id rkliga rdrsärkstnadr ppskattad rdrsärkstnadr rkliga rdrsärkstnadr Aiklsr i smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr samt i kapitalbindning i prcnt för några lika mpl på prcntlla flppskattningar i rdrsärkstnadr bräknad md hjälp a anstånd frmlr framgår a ndanstånd tabll. 4
Prcntlla fl i rdrsärkstnadr -50-30 -10 +10 +30 +50 Aikls i smma kstnadr +6,1 +1,6 +0,1 +0,1 +0,9 +2,1 Aikls i kapitalbindning -29,3-16,3-5,1 +4,9 +14,0 +22,5 Tabll 1 Aiklsr från ptimala smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr samt från ptimal kapitalbindning i prcnt id några mpl på prcntlla flppskattningar i rdrsärkstnadr Om mplis rdrsärkstnadn ppskattas 30 % för högt llr för lågt blir smman a rdrsärkstnadr ch lagrhållningssärkstnadr ndast cirka 1 % rspkti 2 % högr än ptimalt. Ur ttalkstnadssynpnkt är sålnda bräkningn a knmisk rdrkantitt myckt känslig för flppskattningar i rdrsärkstnadr. Samma typ a samband rådr ckså när andra anliga mtdr för bräkning a knmisk rdrkantitt anänds. Man kan ckså ntra att flkänslightn är högr id för små rdrsärkstnadr än id för stra. Om man följaktlign är säkr på sina bräkningar llr ppskattningar bör man sålnda snarar älja tt högr än tt lägr ärd på rdrsärkstnadn. Md asnd på kapitalbindning i msättningslagr är känslightn någt högr. Här gr n 30 % för hög rdrsärkstnad pph till n 14 % för hög kapitalbindning i msättningslagr jämfört md dn kstnadsptimala nligt Wilsns frml ch id n 30 % för låg rdrsärkstnad n 16 % för låg kapitalbindning. Hänsyn har då int tagits till att rdrkantittn ckså pårkar kapitalbindningn i säkrhtslagr, ds. störr rdrkantittr ldr till lägr säkrhtslagr ch mänt. S handbksdl D66, Ordrkantittr md hänsyn tagn till säkrhtslagrstrlk. 6 Kmplttrand synpnktr ch anisningar Att id bräkning a rdrsärkstnadr än inkldra d fasta rdrsärkstnadrna innbär att rdrsärkstnadn blir någt för hög. Dtta mdför att rdrkantittrna kmmr att bli någt för höga ch därmd kapitalbindningn i lagr högr än ad sm blir fallt m mtd 2 anänds. Båda mtdrna innbär att samtliga artiklar får samma rdrsärkstnad, ds att alla krär samma rsrsinsats id anskaffning. Om dtta int är n accptabl apprimatin, kan rdrsärkstnadn för arj artikl dlas pp i n gmnsam ch för alla artiklar lika str dl ch n artiklindiidll dl. Dn gmnsamma dln bräknas md hjälp a någn a mtdrna an md skillnadn att dn ttala särkstnadn minskas md kstnadrna för d aktiittr för ilka lika artiklar mdför lika rsrsinsatsr. Dssa kstnadr bräknas sparat indiidllt pr artikl llr indiidllt pr artiklgrpp ch därmd gmnsamt för alla artiklar i grppn. Artiklindiidlla skillnadr förliggr framför allt bträffand aktiittrna 1 3, 8 ch 10. Dt finns tt analytiskt samband mllan rdrsärkstnadr ch rdrkantittr. Om man därför har bstämt rdrkantittr md hjälp a ppskattningar llr någn annan mtd än Wilsns frml kan man bräkna ilkn rdrsärkstnad man då i 5
ralittn gntlign anänt. Sådana bräkningar kan anändas sm hjälpmdl för att rimlightsbdöma ppskattningar a rdrsärkstnadr ch för att tärdra m narand rdrkantittr är rimligt krrkta. En Ecl-applikatin, EA01, Analysra ilka rdrsärkstnadr anända rdrkantittr mtsarar, för att gnmföra sådana bräkningar finns tillgänglig på www.lagrstyrningsakadmin.s. Att ha ppskattat rdrsärkstnadr ch anänt dm id bräkning a knmisk rdrkantitt innbär indirkt att man ckså fattat bslt m hr många inköpsrdr man måst ha rsrsr för att klara a pr år. Sambandt mllan rdrsärkstnadr ch antal inköpsrdr pr år rdisas i handbksdl B61, Samband mllan rdrsärkstnadr ch antal rdr. Mtsarand nglskspråkiga trm är rdring cst. Rfrnslittratr Fgarthy, D., Blackstn, J. ch Hffman, T. (1991) Prdctin and inntry managmnt, Sth-Wstrn Pblishing C. Hhnstin, L. (1982) Practical stck and inntry tchniqs that ct csts and impr prfits, Van Nstrand Rinhld Cmpany. Jansn, R. (1987) Handbk f inntry managmnt, Prntic-Hall. Jnssn, P. ch Mattssn, S-A. (2016) Lgistik Läran m ffktia matrialfldön, Stdntlittratr. Mattssn, S-A. (2002) Känslightsanalys a bställningspnktssystm, Frskningsrapprt, Instittinn för Tknisk Lgistik, Lnds Unirsitt. Olhagr, J. (2000) Prdktinsknmi, Stdntlittratr. Sln, W. ch Wd, W. (1987) Inntry cst dfinitin in an EOQ mdl applicatin, Prdctin and Inntry Managmnt Jrnal, 4 th qtr. Wmmrlö, U. (1978) Aspktr på partifrmning i samband md matrialbhsplanring, Dktrsahandling, Instittinn för Prdktinsknmi, Lnds Tkniska Högskla. 6