RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I. Del 2 Röntgenrörets uppbyggnad. Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet

Relevanta dokument
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Elektromagnetisk strålning. Spektrofotometri. Absorbans / Emission. Elektromagnetiskt spektrum

E F. pn-övergång. Ferminivåns temperaturberoende i n-dopade halvledare. egen ledning. störledning

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

================================================

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Föreläsning 3 Extrinsiska Halvledare

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

Föreläsning G04: Surveymetodik

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE

ELEKTRICITET.

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

IAB Sverige Juni 2017

Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Boendeenheten

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Nr Bilaga 1. Det rekommenderade värdet för flödestätheten i ett statiskt magnetiskt fält (0 Hz).

Föreläsning 3 Extrinsiska Halvledare

Föreläsning 10 (MOS)-Fälteffekttransistor I

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

RÄKNESTUGA 2. Rumsakustik

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Föreläsning 10: Kombinatorik

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Facit till Testa dig själv 3.1

101. och sista termen 1

Smärtlindring vid medicinsk abort

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Efter tentamen För kurser med fler än 60 examinerande meddelas resultatet SENAST 20 arbetsdagar efter examinationen annars 15 arbetsdagar.

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x


Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 17 september 2009, 9:00-11:00, stora konferensrummet

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

Tentamen 9 juni 2016, 8:00 12:00, Q21

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

LÖSNINGAR TILL. Räkningar: (z i z) 2 = , Δ = z = 1 n. n 1. Konfidensintervall:

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Elektricitet och magnetism

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

ELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början.

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Stången: Cylindern: G :

Funktionsteori Datorlaboration 1

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

Torsdag 16 oktober: Klassisk fysik- Modern Fysik -Teknologi (Arne)

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

1. Test av anpassning.

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n

Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Kontakt- och familjehemsenheten

a utsöndring b upptagning c matspjälkning d cirkulation

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Design mönster. n n n n n n. Command Active object Template method Strategy Facade Mediator

Z-Testet. Idè. Repetition normalfördelning. rdelning. Testvariabel z

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

( ) ( ) Kap Kolligativa egenskaper + fasjämvikter för 2-komponentsystem 5B.2/5.5 Kolligativa egenskaper R T

2004 Rune Norberg. Måste elimineras! Hur då? Kapitel 9. Variation Olika typer av data Rune Norberg. Kapitel 9

Transkript:

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålig och tekik I Del 2 Rötgerörets uppbyggad Lea Jösso Medicisk stråligsfysik Luds uiversitet Täthetsskillader Expoerigsparametrar SUS Lud: 50 60 kv, 3.2 5 mas

Täthetsskillader Expoerigsparametrar SUS Lud: 70 80 kv, 16-40 mas Rötgerörets uppbyggad Olika udersökigar kräver olika expoerigsparametrar (kv, mas,...) Hur får vi olika rörspäig, rörström och rörladdig i rötgeröret?

Översikt över rötgeudersökige Rötgerör Produktio av strålig Rötgerörets uppbyggad och fuktio Stråliges växelverka Expoerigsparametrar Patiet Trasmissio av strålig Stråliges växelverka, atteuerig Stråligsbiologiska effekter, strålskydd Bildgivade detektor Detektio av strålig Stråliges växelverka Digitala bilder Bildparametrar Ordförklarig Växelverka strålige påverkas av det material de passerar igeom och dämpas (förlorar eergi) och ka ädra riktig Trasmissio strålig som passerar igeom ett material UTAN att påverkas Detektor e detektor mäter strålige och ka ge e bild eller ett värde på mägde strålig som passerat

Hur fugerar rötgeröret? Rörkåpa Elektrisk skärmig och strålskärmig Blädarhus Iställig av strålfältet Strålskärmig Läckstrålig (Bushog sid 122 Fig. 7-3) Rötgeröret Rötgerör Aod Rörkåpa Katod Strålföster

Rötgeröret Produktio av rötgestrålig q Värme egativ bieffekt måste kylas Katod elektroproduktio Högspäigsgeerator (ej iuti rötgeröret) acceleratio av elektroera Aod produktio av rötgestrålig Katod Aod Rötgestrålig bromsstrålig och karakteristisk rötgestrålig Elektroer frigörs frå katode och accelereras mot aode där de producerar rötgestrålig då de växelverkar med atomera e - Bromsstrålig vxv med atomkära Karakteristisk rtg vxv med elektroera Bromsstrålig - ökad saolikhet vid q Högt atomummer (Z), t.ex. bly, wolfram q Hög elektroeergi Bromsstrålig

Katode och aode Katode Spiralformad glödtråd Elektroer q frigörs i de upphettade katode q Accelereras frå katod till aod q Vxv med aodmaterialet och producerar rötgestrålig (bromsstrålig framför allt) Katod Grovfokus, fifokus Aode Roterade metalltallrik av bl.a. volfram Träffyta på aode grovfokus, fifokus Katode sedd framifrå Aod IAE Bromsstråligsproduktio i rötgeröret Rörspäig kv q Maximala fotoeergi q Högre rörspäig ger mer bromsstrålig Rörström ma q Atal accelererade elektroer per sekud Rörladdig mas q Rörström x expoerigstid mas q Högre mas ger mer bromsstrålig e - Rötgestrålig (bromsstrålig + karakteristisk rötgestrålig)

Späig Elektrisk späig q Skillad i elektrisk potetial mella två pukter. q Laddige mella plus- och mius-pol skiljer sig, och beror fysikalist på hur måga "flyttbara" (= överskott av) elektroer miussida har och hur måga mottagaratomer med behov av elektroer plussida har. http://faktabake.u/ellara.htm Späig Likelser q Vattefall Späige är höjde på vattefallet Strömme är atige bredde på vattefallet eller atalet liter per sekud som rier (faller) förbi. q Vatteslag Olika tryck olika späig http://faktabake.u/ellara.htm

Ström Ström q Elektrisk ström är elektriska laddigar som rör sig. Om det flyter ström geom e sladd som består av koppar utgörs strömme av elektroer, som är egativt laddade. Elektroera flyttar hela tide frå e atom i koppar till atome bredvid, och så vidare. Likström q Strömme flyter åt samma håll hela tide (t.ex. batteri) Växelström q Strömme växlar riktig hela tide (t.ex. ur vägguttaget) q Frekvese, atalet svägigar per sekud, är 50 Hz (hertz) Rörström och rörladdig 1 elektro mista ehet för elektrisk laddig Eheter q Elektrisk laddig coulumb (C) 1 C = 6.3 10 18 elektroer laddig per elektro 1C/ 6.3 10 18 = 1.6 10-19 C/elektro q Elektrisk ström (elektrisk strömstyrka)- ampere (A) 1 A = flödet av 1 C/s I rötgesammahag rörströme mäts i ma (milliampere) q Vad är då mas? mas milli-ampere-sekud m C/s s = mc alltså atal laddigar, atal elektroer I rötgesammahag är detta rörladdig

Högspäigsgeerator Trasformera späige q Vägguttag 230 V q Rötgeutrustig 50-150 kv Likrikta q Elektroera ska gå frå glödtråde till aodtallrike hela tide. Ite tvärtom vid ågot tillfälle. Diagostisk avädig av rötgestrålig Rörspäig 50-150 kv mammografi 25-30 kv datortomografi 100-140 kv

Expoerigstid Om udersökige ska göras med 100 mas och maskie väljer 200 ma, hur låg blir expoerigstide? q Om 12.5 mas och 100 ma? q 0.5 s 0.125 s Om 10 mas och 400 ma? q 0.025 s

Bild 5. Diskutera skillade i bildera effekt och orsak Rörladdig - mas Vad häder i rtgröret då rörladdige ädras? Fler elektroer accelereras!

http://www.imt.liu.se/edu/courses/tbmt02/oh/digkval2007_6ps.pdf

Rörladdig - bildkvalitet http://www.imt.liu.se/edu/courses/tbmt02/oh/digkval2007_6ps.pdf Rötgestativet kv: rörspäiig ma: rörström s: expoerigstid mas: ström x tid Filtrerig Hit har vi kommit u! Detektor

Aeurysm Vävader med ästa samma täthet är svåra att se på kovetioella rötgebilder Kotrastmedel Datortomografibilder Rötgeudersökig uta kotrastmedel Bildgivade detektorer digitala detektorer Siemes Siemes Bildgivade detektorer

Digitala detektorer Lagom expoerig? q Detektor registrerar rötgestrålige som trasmitterats geom patiete q Rimlig brusivå med avseede på frågeställig q Expoerigsidex som hjälpmedel T.ex. Fujis bildplattesystem S-värde q Ju mer strålig som ått detektor lägre S-värde SSM FS 2008:20 Lädrygg (SoS-kod 623) Rötgeutrustig: ormalt koordiat-(rygg-)bord Rörspäig: q Frotalprojektioer: 70 80 kv, q Lädrygg lateral: 80 90 kv, q Sacrum, L5 lateral: 90 100 kv Övrigt: avädig av goadskydd för maliga patieter, om tillämpligt. kompressio bör avädas; för frotale är bukläge ett alterativ.

Stråldos Ett mått på hur mycket stråligseergi som strålige avger i ett material t.ex. patietes kropp. Växelverka eergiavgivig risk för skador (DNA-påverka) Stråldos Högre mas q ökad bromssstråligsproduktio högre stråldos Högre kv q högre fotoeergi ökad trasmissio q ökad bromssstråligsproduktio Högre kv och oförädrar mas q Högre patiestråldos Högre kv och lägre mas q Lägre patietstråldos

Shoefittig Bromsstråligsproduktio i rötgeröret Katod q Glödtråd q Elektroproduktio Högspäig q Elektroacceleratio Aod q Bromsstråligsproduktio

Bromsstrålig (rötge) Elektroera producerar fotostrålig, bromsstrålig, då de växelverkar med atomkära Ökad saolikhet vid q Högt atomummer (Z), t.ex. bly, wolfram q Hög elektroeergi e - Bromsstrålig Karakteristisk rötgestrålig 1. 2. 3. Karakteristisk rötgestrålig

Rötgespektrum - rörspäig (kv) Bild 5. Diskutera skillade i bildera effekt och orsak

Rörspäig (kv) s (proportioal to the mas) has bee halved. Rörladdig - bildkvalitet 80 kv, 16mAs S = 225 Ski dose 1.6 mgy

Rörladdig - bildkvalitet 80 kv, 1mAs S = 3648 ski dose 0.1 mgy Rörladdig - bildkvalitet 80 kv, 16mAs 80 kv, 4mAs S = 225 Ski dose 1.6 mgy S = 836 ski dose 0.4 mgy 80 kv, 0.5mAs S = 5522 ski dose 0.05 mg

Bild 6. Diskutera skillade i bildera effekt och orsak Expoerigstid Expoerige bra me rörelsoskärpa Öka ma och miska expoerigstide