Vägen till entreprenörskap!

Relevanta dokument
Vägen till entreprenörskap!

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

Från politisk vision till konkret skolsatsning

Entreprenörskap i skolan

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Skolplan Med blick för lärande

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Vad menar vi med entreprenörskap i skolan?

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Tänk dig en liten stad där allt är möjligt. var budskapet i det vinnande bidraget av Mathias Eriksson 16 år

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Begreppet entreprenörskap

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Vision och målbild förskola och grundskola

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Verksamhetsplan Duvans förskola

Skolplan för Tierps kommun

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Tankar från förra gången

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Antagen av kommunfullmäktige

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan Duvans förskola

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

En förskola för alla där kunskap och människor växer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

SKOLPLAN. för förskola, grundskola och gymnasieskola. Teckningen är ritad av Linus Larsson, Lillhaga Förskola

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Pedagogiska Institutionen

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Entris mars 2013 Gabriella Holm

Skolplan Aspero Friskolor AB

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Teamplan Ugglums skola F /2012

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Arbetsplan 2015/2016

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

1.Bakgrund Tillvägagångssätt Strategi - Sveriges bästa skola Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Arbetsplan. Killingens förskola

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Skolledarkonferens september 2016

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Lönekriterier för lärare

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Transkript:

Vägen till entreprenörskap!

Kontext

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

We need change! Obama

Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till livet.det är inte ett ämne, det ska in överallt i undervisningen. Eleverna skall från förskolan och genom alla skolstadier vara entreprenör i sitt eget lärande och i sitt eget liv.

Från vision 2012 till konkret satsning 2006

Mål Barn och ungdomar i Söderhamns förskolor och skolor skall vid projektets slut möta lärandemiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till entreprenöriella individer. Detta skall ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt.

..från förskola till eftergymnasial utbildning

Konsten att mötas Bild från Skolverkets hemsida

Definition Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individen, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Nutek

Utveckla kompetenser för: - självkunskap/tillit - personligt ledarskap - lärande - förändringar

Från inre till yttre entreprenörskap

Syfte Att barn och elever ska uppmuntras till att utvecklas till entreprenöriella individer innebär inte alla ska bli företagare. Entreprenöriellt tänkande och nya lösningar behövs överallt både för att vi själva och samhället ska kunna utvecklas.

Styrgrupp Politiker Kommunalråd, skolnämnd Tjänstemän Barn och utbildning, Lärande och arbete, Näringslivsenheten företagarna Söderhamn Region Gävleborg Forsknings och Utvecklingscentrum Söderhamn

Färdriktning samsyn samverkan tydlig och synlig ledning legitimitet hålla i och hålla ut!

Framgångskriterier Skolplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Lönekriterium Utbildningssatsningar Arenor Stipendier 2006-2008 Följeforskning

Så blir entreprenörskap i skolan mer är en visionär idé. Det är dock viktigt att dessa projekt/utbildningssatsningar, för att få ett bestående resultat, har ett stöd hos kommunernas samtliga ledningsnivåer, på såväl politisk nivå som förvaltnings- och skolnivå, att entreprenörskap finns tydligt inskrivet i kommunala skolplaner och att arbetet följ upp inom ramen för det ordinarie kvalitetsarbetet. Doktorand Carina Holmgren

Initiering Varför Vad

ANALYS varför FÖRSTÅELSE vad Initiering top - down MÅL Kick-off party Utmaningar Omvärldsspaning Inspiration Information

Varför Vad ska barn och unga förberedas för?

Vilka kompetenser efterfrågas på arbetsmarknaden idag? Specifika kunskaper Generella egenskaper och kompetenser Personliga kvaliteter egenskaper och attityder

Vad är entreprenörskap i skolan? entreprenöriellt förhållningssätt/lärande arbetslivs/omvärldslärande entreprenörskapsträning

Entreprenörskap i forskning Immanent är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Det handlar om att bevara och utveckla barns och ungdomars inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självtillit, att fostra så att de kan skapa och våga i livets alla delar! Teknisk är lärandekoncept som exempelvis Ungt Företagande och Sommarlovsentreprenörer. Övergripande syfte blir då att utveckla kvalifikationer för att bli egen företagare. Kooperativ är samverkan skola - arbetsliv /närsamhället där syftet är att utveckla arbetslivskunskaper/yrkeskännedom PH.Dr Bettina Backström - Widjeskog

Vilken grundsyn har jag? Vilken grundsyn finns i styrdokumenten? Människosyn Kunskapssyn Lärande syn Hur ser vi på varandra? Hur ser vi på kunskap? Hur ser vi på lärande? //..Det rika barnet - med både kraft och resurser..// // en av individen själv uppbyggd, meningsfull tankevärld.// //..anordnande av en inlärningsmiljö med varierat utbud av resurser //

Läraryrkets mest centrala fråga Lärarnas förståelse av hur eleven fungerar och insikten om vad som krävs för att elever ska utvecklas till kunniga människor som är till glädje för sig själv och andra kommer enligt vår åsikt att fortsätta vara läraryrkets mest centrala fråga Lärare av i morgon (Carlgren & Marton 2000).

Vilka generella kompetenser ska tränas i lärandet? självtillit kreativitet nyfikenhet samarbetsförmåga initiativkraft riskvilja ansvar förmåga till problemlösning/idéutveckling

Gemensamt språk //..alla talar om kreativitet och hurviktigt det är men vad det specifiktinnebär, hur man ska arbeta framgår inte..// Eva Leffler: Kampen om den företagsamma eleven.

Vem ska vara stjärna i lärandet? Barn och ungdomar och vuxna ska vara aktiva och deltagande och känna att de har makten över sitt eget lärande och upptäcka att det de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet då bibehålls lusten att lära!

Lärarroll Undervisa Fånga kunnandet om lärandet Utmana Coacha

Läroplanernas frirum Lokalt tolkar lärare och elever målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera innehållet, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisningen. Lärarna använder sin yrkeskunskap och yrkeserfarenhet för att coacha eleverna göra val LPO 94

Utmaning för lärandet - hitta balans Fokus på brister och svagheter genom träning och kontroll (extern motivation) Fokus på intressen, idéer och styrkor genom frigörelse (intern motivation)

Söderhamns barn och ungdomar får i lärandet: utveckla initiativ och idéer, odla drömmar och fantasi medvetet göra egna val samt tar ansvar för egna val allt högre grad av delaktighet och reellt inflytande träna sin reflektions- och analys förmåga vara medskapare i sitt lärande och företagare för sitt eget liv träna samverkan Konkretisering av Söderhamns mål

Utmaning! på riktigt vara viktigt ge resultat 33

Följeforskning Har just börjat fundera Har tänkt lite, vill pröva Har kommit längre Har börjat se det entreprenöriella lärandet som ett sammanhang Behöver tid, enskilt och i grupp, för reflektion och samtal Behöver idéer och inspiration Behöver material, verbalisering, konfliktlösningar (föräldrar, andra pedagoger Behöver organisatoriska förändringar På väg mot entreprenöriellt lärande Lotta Svensson

Pedagogisk ledare/rektor: Undervisa /informera Fånga kunnandet om lärandet Utmana Coacha

Följeforskning Fungerande arbetslag med tid för skolutveckling i den dagliga driften Skolledare med tid för skol - utveckling och inte endast dagliga drift Organisation och ram faktorer som stödjer den nya skolkulturen

Lärarna, lärarna, lärarna

Down-up

Lärande Kompetensen ökar inte enbart genom att göra erfarenheter man måste arbeta med erfarenheterna. Genom reflektion kan gamla tankemönster brytas och nya lösningar och synsätt utvecklas.

Entreprenöriell förbättringsorganisation Drift Utveckling

Analysera uppdraget Helhetsförståelse Välja utvecklings område = lagets idé Drift & utveckling Våga hoppa våga göra! Litteratur & reflektion Mål Utvärdering / paper Ny kompetens Process

ARENOR MAGASIN HEMSIDA

Utmaning! få varje led i verksamheten att äga utvecklingsprocessen

Utmaning!..från förskolan till vuxenutbildning..

Uppgifter, material & lärmiljöer Entreprenörskap rskap som en pedagogik Entreprenöriellt riellt förhållningssätt /lärande Konkreta delmål l och och kriterier Dokumentation betyg & bedömning Temapedagogik Traditionell undervisning Nya organisations former Aktivitet Entreprenörskap rskap som en aktivitet Entreprenörskap & skolan Carina Holmgren

Process för elevers lärande och idéutveckling

Mål att uppnå Lpo 94/ kunskapskrav Lgr 11 Mål att sträva mot Lpo 94/ övergripande mål och riktlinjer Lgr 11 Fira! Arena Idé om innehåll, arbetsform, redovisningsform Utvärdera Dokumentera Sortera formulera Reflektera och analysera lärandet Coacha utmana Genomföra Lärarlagets reflektion och planering

Utmaning! Medvetandegöra processen hos eleverna Varför skulle vi göra det här? Vem/vilka hade idéerna? Vad har vi bestämt? Vem/vilka bestämde hur vi skulle jobba? Hur skulle vi jobba? Etc.

Lärandekulturens mål är professionella elever som har kunskap om läroprocesser generellt och om de egna lärprocesserna kunskap om var källor finns och hur de kan användas kunskap om hur man lär tillsammans med andra kontroll över egen arbetstid och arbetsinsats kunskap om målen för lärandet och kriterier för resultat förmåga att relatera kunskapsinnehållet till verkligheten kunskaper om hur man kan framställa och redovisa resultaten av läroarbetet motivation för arbetet och uthållighet att genomföra det självtillit och personlig trygghet för att kunna ta ansvar för sitt eget lärande förmåga att utnyttja sin egen kreativitet Aha! Företagsamt lärande Johannison, Madsén och Wallentin

Entreprenöriellt förhållningssätt = demokratiutveckling i lärande och samspel

Entreprenörskap i utbildningssystem Immanent är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Det handlar om att bevara och utveckla barns och ungdomars inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självtillit, att fostra så att de kan skapa och våga i livets alla delar! Övergripande syfte blir då att utveckla kompetenser och egenskaper för personligt ledarskap, självkunskap, lärande och för förändringar/idéutveckling Teknisk är lärandekoncept som exempelvis Ungt Företagande och Sommarlovsentreprenörer. Övergripande syfte blir då att utveckla kvalifikationer för att bli egen företagare. Kooperativ är samverkan skola - arbetsliv /närsamhället/omvärlden där syftet är att utveckla arbetslivskunskaper/yrkeskännedom PH.Dr Bettina Backström - Widjeskog

Arbetsplatsförlagt lärande Närområdets arbetsliv Rollekar Branschlådor Företagsbesök Otraditionella yrken/val Entreprenöriell idéverkstad Skolenhetens branschmässa Arbete med företag i närsamhället Testa ett yrke Platsmagazinet Förskola 1-5 år Grundskola år F-3 Grundskola år 4-6 Grundskola år 7-9 Gymnasiet Temadagar Lärlingsutbildning APU Teknikcollege

Samverkan skola - arbetsliv Intresse Förskola 1-5 år Grundskola år F-3 Grundskola år 4-6 Grundskola år 7-9 Gymnasiet Genus Socioekonomiskbakgrund Kunskap om valprocessen Begåvning Självkännedom Kunskap om alternativen

Entreprenörskap i utbildningssystem Immanent är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Det handlar om att bevara och utveckla barns och ungdomars inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självtillit, att fostra så att de kan skapa och våga i livets alla delar! Övergripande syfte blir då att utveckla kompetenser och egenskaper för personligt ledarskap, självkunskap, lärande och för förändringar/idéutveckling Teknisk är lärandekoncept som exempelvis Ungt Företagande och Sommarlovsentreprenörer. Numera också entreprenörskapskurser inom Gy11. Övergripande syfte blir då att utveckla kunskaper om och kvalifikationer för att bli egen företagare. Kooperativ är samverkan skola - arbetsliv /närsamhället där syftet är att utveckla arbetslivskunskaper/yrkeskännedom PH.Dr Bettina Backström - Widjeskog

Sommarlovs entreprenör Feriearbete Sommarlovs entreprenör

Staffangymnasiet Söderhamn årets UF skola 2010!

Uppdrag från reproduktion till idéutveckling/nyskapande //..Det kan förhoppningsvis leda till att en mer snäv ämnesorientering byts ut mot en vidare helhetssyn där reproduktion och resultat har ersatts av nyskapande och processer. Om man ser pedagogiskt entreprenörskap på det sättet, så harmonierar det både med skolan i övrigt och med tanken på det livslånga lärandet det passar helt enkelt in i den existerande värdegrunden..// PH. Dr Bettina Backström - Widjeskog

www.soderhamn.se/drivkraft