Gula febern. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin

Relevanta dokument
Virala tropiska infektioner. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin

Zikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947

Japansk encefalit. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Zika klinik. Zika-symposium 4 oktober 2016 Charlotta Rydgård Infektionskliniken Karolinska

Riktlinjer vid exposition av mässling

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Rotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Aktiv immunisering mot hepatit A

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Menjugate , version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Sticktillbud Höstmötet 2016

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Mässling. primärinfektion eller genombrottsinfektion? -erfarenheter från utbrottet i Göteborg 2017/2018

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Blodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

TBE fästingburen hjärninflammation

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

Influensavacciner Rebecca Chandler, MD Klinisk utredare

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Hepatiter och blodsmitta

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Till Dig som ska eller har vaccinerats med

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Bipacksedel: Information till användaren. Typhim Vi 25 mikrogram/0,5 ml injektionsvätska, lösning i förfylld spruta

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

TBE - vaccinationsrekommenationer Vilka är de och varför?

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården

Influensa och vinterkräksjuka

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Fluenz Tetra Influensavaccin som nässpray för barn och unga 2 17 år

Hur ser sjukdomarna ut?

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Vaccination mot influensa 2019

Nya virus och pandemiska hot. Mia Brytting, Folkhälsomyndigheten

Influensasäsongen 2016/2017. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Om hepatit C. och din behandling

Blodsmitta och sprutbyte. Riskbruk, missbruk, beroende 7 maj 2019 Umeå Gunilla Persson, infektionsläkare NUS

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

, version V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Nya virus och pandemiska hot. Mia Brytting

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Malaria och Babesia Likheter och skillnader. Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se

Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Saker vi pratat om hösten 2018

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Tropiska viroser och rickettsioser

Riskgrupper. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren

Tillhör du en riskgrupp?

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland

Hepatit B hos barn och ungdomar

BLODSMITTA. 1. hiv 2. hepatit B 3. hepatit C. Arne Runehagen

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

Rotavirus sjukdom och vaccination

EBV och CMV Klinik. Det beror på

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Influensa och pneumokockvaccination. Säsongen Hans Fredlund Anja Rosdahl Anne Lennell

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Herd Immunity & Replacement

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health

Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin

Vaccination mot HPV för flickor

Influensa och graviditet

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

Zikavirus. Epidemiologi och riskbedömningar. Anders Wallensten

TBE fästingburen hjärninflammation. Peter Nolskog Bitr. smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen april 2016

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Upptaktsmöte inför influensasäsongen Per Hagstam Smittskydd Skåne

Rotavirus sjukdom och vaccination

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr 26064/2016 1(6)

Transkript:

Gula febern Vaccinationer och resemedicin Umeå 12-16 november 2018 Martin Angelin

Bakgrund Flavivirus Aedes egypti En serotyp Ursprung i Centralafrika Spreds via slavhandeln till Nord och Sydamerika

Bakgrund Reservoar i naturen Mygga - apa A. Egypti förekommer i vattensamlingar vid bosättningar Urbana fall Utrotad i Sydamerika men nu åter Oklart hur viruset överlever torrperioden

Transmissionscykel

Epidemiologi I Sydamerika Yrkesrelaterad risk (skogsarbete) Män > kvinnor I Afrika Barn högst risk Sedan ackumulerad immunitet Ålder Äldre riskerar svårare sjukdom Och troligen barn < 5 år Oklart om könsskillnad

Patogenes Infektionscykel hos vektorn 1000 virus per blodmål Replikeras lokalt i dermis och epidermis Sprids via lymfsystemet Hematogen spridning till lymfoida organ och övriga kroppen Labsmitta förekommit Oklar smittväg

Klinisk bild Inkubationsperiod 2-9 dagar (4 medel) Varierande klinisk bild från subklinisk infektion (55%) och mild infektion (33%) till svår infektion (12% Svår infektion - mortalitet 50%

Klinisk bild 3 sjukdomsstadier Infektion Feber, trötthet, huvudvärk, ljuskänslighet, ländryggsmärta, ont i knäna, myalgi, matleda, illamående, kräkningar, irritabilitet, yrsel Viremiska Remission Symtomfattigt Antikroppssvar

Klinisk bild Intoxikation Feber, bradykardi, illamående, kräkningar, epigastriesmärta, gulsot, oliguri è systeminflammatorisk reaktion med multiorgansvikt (njursvikt, leversikt, cirkulatorisk instabilitet, koagulopati med blödningar, CNS symtom (cerebralt ödem, encefalit mkt ovanlig) Överföring till foster Smitta vid amning

Klinisk bild Genomgången dengueinfektion Kan mildra sjukdomsförloppet Motstridiga uppgifter Immunförstärkning/ antikroppsberoende infektivitet Dengue Förekomst av icke neutraliserande antikroppar ger kraftigare viremi och svårare sjukdom Verkar kunna förekomma men inget genomslag in vitro Ej heller i samband med vaccination

Diagnos PCR blod Högst känslighet till dag 4 Folkhälsomyndigheten Antigen i blod Serologi Problem med korsreaktioner pga andra flavivirus Traditionellt utförts virusisolering

Behandling Symtomatisk Steroider Ev vid septisk chock Vid vaccinorsakad sjukdom Ribavirin effekt in vitro Dock behövs toxiska doser för effekt in vitro Utveckling pågår Ref HCV behandling

Epidemiologi Uppskattad incidens början 90-talet 200 000 fall, 30 000 dödsfall Uppskattad incidens i Afrika 2013 130 000 fall, 78 000 dödsfall Uppdaterade kartor för endemiska områden 2008 (WHO, CDC) Dock bristande kunskapsunderlag ffa i Afrika Mkt varierande incidens även inom länder

Endemiska länder https://wwwnc.cdc.gov/travel/yellowbook/2018/infectious-diseases-related-to-travel/ yellow-fever

Förekomst i Afrika 33 länder endemiska Störst risk i Västafrika Länder i Central- och Östafrika utan kända fall senaste årtiondena Mkt färre rapporterade fall jfr uppskattningar Ffa endemiska fall

Endemiska länder https://wwwnc.cdc.gov/ travel/yellowbook/2018/ infectious-diseases-relatedto-travel/yellow-fever

Förekomst i Sydamerika 13 endemiska länder Mkt lägre antal fall jfr i Afrika Multifaktoriellt Färre vektorer, mindre antal fall, högre vaccinationstäckning

Epidemiologi Sydamerika högst risk regnperiod Jan-maj (feb-mars) Västafrika, savannklimat Högst risk augusti-oktober Slutet av regnperioden, början av torrperioden

Epidemiologi Kraftig nederbörd föregår epidemier Dock är A. Aegypti mindre säsongsberoende Inkubationsperioden i vektor temperaturberoende Global uppvärmning Expansion i endemiska områden Ex utbrott i Brasilien

Epidemiologi Spridning till Asien? Vektorn finns Zika, Chikungunya Varför inte redan etablerat? Olika stammar av A. Aegypti? Sämre vektor Utkonkurerad av dengue? JEV vaccination? Partiell immun population Demografi Flesta fall hos personer som inte reser

Epidemiologi EYE Eliminate Yellow Fever Epidemics Startade 2017 Förebygga, identifiera och behandla 2026 ska 1 miljard människor vara skyddade mot sjukdomen Ingår även i EPI (Extendend Programme on Immunization) och andra vaccinationsprogram è Efterfrågan större än tillgång

Risk för resenärer Risk relaterat till: Resmål (både land och region) Reslängd Säsong (slutet regnperiod, början torrperiod) Aktiviteter på resan Aktuell sjukdomsaktivitet Hög vaccinationstäckning kan dölja risk Bristande rapportering kan också dölja risk

Risk för resenärer Risk för ovaccinerad 1/1000 månad (baserad på risk för lokalbef) i Västafrika 10ggr lägre i Sydamerika 2 veckors resa under en epidemi 1/267

Fall hos resenärer Nästan alla fall hos resenärer var relaterade till pågående utbrott hos ovaccinerade 6 rapporterade fall hos amerikanska och europeiska turister 1995-2015 Ovaccinerade Alla dog 2016-2017 Minst 16 fall hos resenärer

Fall hos resenärer 10 konstaterade fall i Kina 2016 Utbrott i Angola (stadsmiljö) Stor kinesisk population Bristande vaccinationstäckning Utbrottet i Brasilien Dec 16-juni 17 och Dec 17-juni 18 5 fall hos européer jan-mars 2018 (ovaccinerade) Till 20 maj 2018 20 fall hos turister (inkl från Sydamerika)

Tidigare vaccin Inaktiverade vaccin Tidigare försök gav dåligt resultat Återupptagits under senare tid Biverkningar av levande vaccin Tidigare levande vaccin French neurotropic Framställdes på mushjärna Övergivet pga biverkningar (postinfektös encefalit)

Nuvarande vaccin Levande attenuerat Subculture series 17D Framställt 1936 Serum från patient Asibi 1927 Framställs via kycklingembryon och ägg Standardisering 1957 WHO Biverkningar (encefalit) Bristande effektivitet (överattenuering)

17D 6 olika tillverkare i världen (Sanofi Pasteur) è Stamaril Skiljer sig åt men inte kliniskt betydelsefullt Innehåller inga konseveringsmedel, antibiotika Kort hållbarhet efter förberett dos www.who.int

17D Spridning av virusstam osannolik Låg viremi Kan ej infektera/ replikeras i vektorn Kan mäta vaccinvirus i urin

17D 1 dos subcutant Studier visar att 1/5-1/10 dos kan räcka WHO 17 maj 2013 1 dos ger livslång skydd 12 vaccingenombrott på 600 miljoner doser sedan 1930 Ändring i juni 2016 i International Health Regulations

17D Undantag enligt ACIP (Advisory Committee on Immunization Practicies, USA): Gravid när fick vaccination Genomgått stamcellstransplantation efter vaccination HIV infekterade

17D Starkt vaccinsvar Involverar både medfödda immunförsvaret (makrofager, granulocyter, NK-celler, komplement) och förvärvade (T- och B- celler)

17D Serokonversion >90% och efter 30 dagar närmast 100% Tar ca 10 dagar för serokonversion Vaccinationsintyg giltigt först efter 10 dagar Verkar ej påverkas av ålder Ej klinisk betydelsefull påverkan av kön Tidigare Dengueinfektion kan påverka vaccinsvar Motstridiga uppgifter

Kontraindikationer Svår äggallergi Ovanligt med svåra reaktioner Finns rekommendationer för tillvägagångssätt om stort vaccinbehov Pricktest 1/10 utspädd vaccindos Intradermalt test på 1/100 utspädd vaccindos Alt 1/10 vid negativt pricktest Om positivt prov och måste vaccineras Ge succesivt ökande vaccindoser

Kontraindikationer Gravid (relativ kontraindikation) Ej påvisat intrauterin smitta Amning Påvisad virusöverföring Ålder < 9 månader (<6 mån vid epidemi) Ökad risk för postvaccinations encefalit Ålder >60 (ffa 65) år (relativ kontraindikation) Immunsuppression Välbehandlad HIV patient kan vaccineras Sjukdom i thymus

Biverkningar Smärta på injektionsstället Feber, huvudvärk, trötthet Svåra biverkningar vanligare i icke endemiska länder Oklar orsak Olika rapportering? Döljs av naturlig sjukdom?

Biverkningar YF- ANL Yellow Fewer Associated Neurologic Disease Neurotropisk sjukdom (meningit, encefalit) Mortalitet <1% Demyelinserande sjukdom (ADEM, Guillan Barre) Ej säkerställd koppling Ca 2v efter vaccination Förekomst 0,4-0,8/100 000 doser (dock 0,016-9,9) Hos >60 år 1,4-1,2/100 000 doser, 2,4-3,5 ggr vanligare Hos <6 mån 0,5-4/1000 doser

Biverkningar YF-AVD Yellow Fever Associated Viscerotropic disease Som naturlig infektion 60% mortalitet Rapporterades först 2001 Fall hittat retrospektivt 3-4 dagar post vaccination (1-18) 100 fall fram till 2017 Alla förstgångsvaccinerade

Biverkningar YF-AFD Defekt immunsvar (medfödda immunförsvaret)? >60 år 4,4 ggr, >70 år 13,4 ggr vanligare 1,8/100 000 >60 år jfr 0,1/100 000 1/100 000 >60 år, 2,3/100 000 >70 år Svårare sjukdom när drabbar yngre Kvinnor högst risk Defekt i thymus ökad risk Genetisk koppling? (fall i samma familj) Autoimmuna sjukdomar ökad risk?

Intygskrav Vaccinationsintyg krävs för inresa till endemiska länder Många länder som har vektorn A. Aegypti kräver vaccination för inresa från länder endemiska för Gula febern Dokumenteras i gula boken med stämpel Certifikat giltigt efter 10 dagar och livslångt Certificate of exemption from YF vaccination

https://lakemedelsboken.se/kapitel/antibiotika_och_reseprofylax/ rad_och_profylax_vid_resa.html#l2_45

När vaccinera? Resa till endemiskt område Inkluderande transfer (12 timmar) Om kontraindikationer Uppskatta risken på resmålet Utfärda intyg Anpassad resa Avråd resa Ska vi vaccinera de som önskar trots ökad risk?

Referenser i urval Yellow Book 2018. CDC. who.int Plotikin s Vaccine. Plotkin S. Orenstein W. Offit P. Edwards K. 7th Ed 2017. Elsevier. Wasserman, S. et al. Yellow fever cases in Asia: primed for an epidemic. International Journal of Infectious Diseases, July 2016, Vol.48, pp.98-103 Gossner, C.M. et al. Increased risk of yellow fever infections among unvaccinated European travellers due to ongoing outbreak in Brazil, july 2017 to March 2018. Eurosurveillance, 15 March 2018, Vol.23(11) http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/273782/wer9332.pdf? ua=1 http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2013/ yellow_fever_20130517/en/

Referenser i urval Mosimann B. Et al. Yellow fever vaccine and egg allergy. J Allergy Clin Immunol. 95:1064 1995