Slutrpport för projektet Optimerd näringssmmnsättning och gödselplcering för ökd skörd och förbättrd kvlité hos mltkorn fältförsök (PA-projekt 147) Len Holm och Ev Johnsson Område Agrosystem SLU Alnrp 2011-06-15
2
Förord Dett försök hr pågått under totlt tre år, 2007-2009. År två och tre nvändes två försökspltser i Skåne och projektet finnsierdes v Prtnerskp Alnrp och Skånsk Lntmännens stiftelse. Under år ett nvändes totlt tre försökspltser och den extr försökspltsen finnsierdes v Stiftelsen Svensk Växtnäring, medn de övrig två även under dett år finnsierdes v Prtnerskp Alnrp och Skånsk Lntmännens stiftelse. Yr hr ställt upp med finnsiering för bl.. vläsningr med N-sensor smt inköp v specilgödselmedel. Proteinundersökningrn som gjorts i projektet finnsierdes v Prtnerskp Alnrp och Skånsk Lntmännens Stiftelse. Till projektet finns en referensgrupp knuten som hr vrit mycket betydelsefull för rbetet. Till dess personer vill jg rikt ett särskilt tck. Lennrt Wikström, SL-stiftelsen Gunill Frostgård, Yr Ingemr Gruveus, Hushållningssällskpet Skrborg (år 1-2) Dve Servin, Prtnerskp Alnrp Jens Blomqvist, Hushållningssällskpet Mlmöhus Christer Nilsson, SLU Alnrp, Område Jordbruk Ingemr Sundelöf, Väderstd-Verken AB Försökspersonlen på Lönnstorps försökssttion, SLU Alnrp, hr stått för försökens prktisk utförnde och utn dem smt de lntbrukre som ställt upp som försöksvärdr så hde försöken inte vrit möjlig. Tck därför: Anders Engberg, försöksledre, Lönnstorps försökssttion (år 1) Bertil Christensson, försöksledre, Lönnstorps försökssttion (år 2-3) Eskil Kemphe, försökspersonl, Lönnstorps försökssttion Erik Rsmusson, försökspersonl, Lönnstorps försökssttion Hns Lxmr, lntbrukre på Lxmns Åkrp Anders Gerdtsson, lntbrukre på Lunnrp (år 2-3) Dniel Holm, driftsledre på Börringekloster Huvudgård AB (år 1) Sttistisk berbetning v fältförsöksdt hr utförts v Jn-Eric Englund, SLU Alnrp. Len Holm heter i tidigre delrpporter för projektet Len Hby. Fotot på rpportens frmsid är tget v Len Hby ut över försöksprcellern på Lunnrp 2009. 3
Smmnfttning I ett tidigre pilotprojekt i Biotronen, Alnrp, hr forskre försökt hitt en optimerd näringssmmnsättning för mltkorn. Resultten indikerde tt icke optimerde näringslösningr, till skillnd från ders optimerde, fördröjde skottens tillväxtstrt något. När grundgödslingen utfördes i form v en bredspridning med myllning smt där tillskott v en optimerd näringslösning tillfördes i sården (smmylld strtgiv), blev ntlet skott 29 % högre och torrsubstnsen 24 % högre än för normlledet där grundgödslingen utfördes i form v kombisådd utn extr näringstillskott i såfårn. Hypotesen är tt skörden ökr vid nvändning v en optimerd näringssmmnsättning smt tt en smmylld strtgiv vid sådd, speciellt vid tidig sådd på våren, leder till en snbbre tillväxt hos grödn, en tidigre och större skörd, ett minskt gödslingsbehov genom bättre växtnäringsutnyttjnde och minskd utlkningsrisk, vilket resulterr i en förbättrd odlingsekonomi och en minskd miljöbelstning från odlingen. Syftet med projektet är tt i fält fstställ om en liten mängd näringstillskott med en optimerd smmnsättning i kärnns direkt närhet kn ök vkstningen smt kvliteten hos mltkorn jämfört med tt plcer ll näring skiljt från kärnn genom kombisådd eller bredspridning v konstgödseln. Även MAP som näringstillskott ingår i någr led. Fältförsök utfördes på tre pltser i södr Skåne med 6 led och 6 upprepningr under år 1 och på två pltser i södr Skåne med 7 led och 6 upprepningr under år 2 och 3. De 7 leden vr: 1 Smmylld NPKmikro-strtgiv kombinert med en rdmylld NPK-huvudgiv 2 Ingen strtgiv. Endst en rdmylld NPK-huvudgiv 3 Smmylld NPKmikro-strtgiv kombinert med en bredspridd mylld NPK-huvudgiv 4 Ingen strtgiv. Endst en bredspridd mylld NPK-huvudgiv 5 Smmylld MAP-strtgiv kombinert med en bredspridd mylld NPK-huvudgiv 6 Smmylld MAP-strtgiv kombinert med en rdmylld NPK-huvudgiv 7 Kontroll: Ingen strtgiv. Endst en bredspridd mylld NS-huvudgiv (ingick inte år 1) Resultten från projektet visde tt såväl odlingsåret som odlingspltsen spelde stor roll både för uppkomst, tillväxt, vkstning, kvlitet och proteinsmmnsättning hos mltkorn vid skörd och efter mältning. Behndlingen (i form v näringstillförsel beskriven ovn) påverkde dock smtlig dess prmetrr mrginellt i fält när resultten jämfördes över tre år och 4-7 odlingspltser (eftersom inte motsvrnde gårdr och fält nvändes under de olik år som försöket pågick behndldes vrje odling som en odlingsplts). Mycket få signifiknt skillnder erhölls som kunde förklrs rkt v ifrån behndlingen. Viss signifiknt skillnder kunde emellertid detekters under specifik år och på specifik pltser vilket indikerr tt det finns smverknsfktorer melln odlingsår, odlingsplts och behndling. Dett innebär tt det skulle kunn lön sig tt behndl enligt någon v ovnstående typer v behndling (led) på en specifik plts och under ett specifikt år. Mycket mer kunskp behövs dock gällnde interktioner och när olik behndlingr lönr sig både ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Ett försök gjordes inom dett projekt tt korreler jord- och klimtdt med vkstnings- och kvlitetsdt. Ing tydlig korreltioner erhölls dock vilket kn förklrs v det låg ntlet v försökspltser (totlt 7 st). Slutstsern från dett projekt blir således tt ing generell rekommendtioner kn görs rkt v gällnde förändrd näringstillförsel vid odling v mltkorn. Betydligt mer undersökningr måste görs om inverkn och interktion v olik fktorer vid odling v mltkorn innn mer specifik rekommendtioner kommer tt 4
kunn görs. Mer specifikt behövs mer kunskp om hur olik mrk-, jord- och klimtfktorer smverkr med näringstillförsel för tt generer vkstning och kvlitet hos mltkorn. 5
Summry In prior pilot project in the Biotron, Alnrp, reserchers hve tried to find n optimised nutrient composition for mlting brley. Unlike their optimised solution, the results indicted tht non-optimised nutrient solutions delyed the growth strt of the shoots. In the tretment with strter fertilizer of n optimised nutrient solution in the seed row together with brod spred nd erthed over bsl fertilizer, there were 29 % more shoots nd 24 % higher dry mtter content compred to the norml tretment without ny strter fertilizer nd bnded (to the side nd underneth the seed) bsl fertilizer. The hypotheses is tht yield increses by using n optimised nutrient composition nd tht strter fertilizer, especilly when sowing erly in the spring, results in fster plnt growth, n erlier nd incresed yield, decresed fertilizer need through better nutrient use nd decresed risk of lekge, which results in n improved growers economy nd reduced risk of environmentl lod from the cultivtion. The im of the project is to, in field, ppoint if smll mount of nutrient ddition with n optimised composition in the direct vicinity of the seed cn increse the yield nd qulity of mlting brley compred to when ll fertilizer re seprted from the seed through bnding (to the side nd underneth the seed) or brod spred. MAP is lso included s strter fertilizer in two of the tretments. Field trils were performed t three plces in southern Scni with 6 tretments nd 6 replictes during yer one nd t two plces in southern Scni with 7 tretments nd 6 replictes during yer 2 nd three. The 7 tretments were: 1. NPKmicro strter fertilizer + bnded NPK bsl fertilizer 2. No strter fertiliser. Only bnded NPK bsl fertilizer 3. NPKmicro strter fertilizer + brod spred NPK bsl fertilizer 4. No strter fertiliser. Only brod spred NPK bsl fertilizer 5. MAP strter fertilizer + brod spred NPK bsl fertilizer 6. MAP strter fertilizer + bnded NPK bsl fertilizer 7. Control: No strter fertiliser. Only brod spred nd hrrowed down NS bsl fertilizer The results from the present project showed tht the cultivtion yer nd the cultivtion plce plyed lrge role for determintion of plnt growth, yield, qulity nd protein composition in mlting brley t hrvest nd fter mlting. Tretment (in terms of nutrient dditions s described bove) influenced ll mentioned prmeters much less s compred to yer nd loction in field cultivtion of mlting brley over three yers nd t 4-7 cultivtion plces (due to the fct tht the sme frms nd fields were not used during the different yers of this experiment, ech of the cultivtions were treted s one cultivtion plce. Very few significnt differences were obtined tht could be explined stright wy by the different tretments evluted. Some few significnt differences could be detected during specific yers nd t specific plces tht indicted tht there re interctive effects in between cultivtion yer, cultivtion plce nd tretments. Thus, it might be worthwhile to tret mlting brley with ny of the tretments described bove during specific yer or t specific plce. However, much more knowledge is needed s relted to interctions nd when different tretments re economiclly nd environmentlly fesible. A try ws crried out during this project to correlte soil-, climte- nd yield- qulity dt. No cler significnt reltionships were obtined which might be explined by the low number of experimentl sites in the present investigtion ( totl number of 7). 6
To conclude, no generl recommendtions cn be mde fter this project s to wht chnged routines for nutrient dditions tht should be used in growing of mlting brley. Much more investigtions must be crried out relting to influences nd interctions of vrious fctors within cultivtion of mlting brley before specific recommendtions cn be stted. More specificlly, incresed knowledge is needed s to how different soil-, nd climte fctors re intercting with nutrient dditions in generting yield- nd qulity in mlting brley. 7
Innehåll Förord 3 Smmnfttning 4 Summry 6 Innehåll 8 Inledning 10 Bkgrund 10 Syfte 10 Mteril och metoder 11 Försöksupplägg 11 Sådd 13 Avläsningr/nlyser 16 Skörd 16 Sttistisk berbetning 17 Resultt 18 Klimtdt 18 Försöksdgbok 20 Plnträkning 21 N-sensor mätningr 21 Axräkning 23 Skörd 23 Proteinsmmnsättning vid skörd 26 Proteinsmmnsättning efter mältning 28 Diskussion 29 Källförteckning 31 Publicering 31 Bilg 1 Försöksdgbok år 1 (2007) 32 Försöksdgbok år 1 (2007) 32 Bilg 2 Försöksdgbok år 2 (2008) 33 Försöksdgbok år 2 (2008) 33 8
Bilg 3 Försöksdgbok år 3 (2009) 36 Försöksdgbok år 3 (2009) 36 Bilg 4 - Ekonomisk redovisning för projektet 38 Bilg 5 Resultt år 3 (2009) 39 Klimtdt 39 Ksserde prceller 41 Före uppkomst 41 Uppkomst 41 Plnträkning 41 Färggrdering 42 N-sensor mätningr 43 Axräkning 45 Skörd 48 9
Inledning Bkgrund I ett tidigre pilotprojekt i Biotronen, Alnrp, hr forskre försökt hitt en optimerd näringssmmnsättning för mltkorn v sorten Brke. Kärlförsök utfördes där en optimerd näringssmmnsättning nvändes i försök tt ök skörden och förbättr kvliteten hos korn. Resultten indikerde tt icke optimerde näringslösningr, till skillnd från den optimerde, fördröjde skottens tillväxtstrt något. När grundgödslingen utfördes i form v en bredspridning med myllning smt där tillskott v en optimerd näringslösning tillfördes i sården (smmylld strtgiv) så blev ntlet skott 29 % högre och torrsubstnsen 24 % högre än för normlledet där grundgödslingen utfördes i form v kombisådd utn extr näringstillskott i såfårn (Hellgren & Nilsson, 2002; Hellgren & Nilsson, 2003). Hypotesen är tt skörden ökr vid nvändning v en optimerd näringssmmnsättning smt tt en smmylld strtgiv vid sådd, speciellt vid tidig sådd på våren, leder till en snbbre tillväxt hos grödn, en tidigre och större skörd, ett minskt gödslingsbehov genom bättre växtnäringsutnyttjnde och minskd utlkningsrisk, vilket resulterr i en förbättrd odlingsekonomi och en minskd miljöbelstning från odlingen. Smmylld strtgiv (eng. strter fertilizer) innebär tt en liten mängd växtnäring, frmför llt fosfor och oftst i kombintion med kväve, plcers i direkt kontkt med utsädet i smbnd med sådden. Huvudgivn v växtnäringen tillförs på nnt sätt, t.ex. som grundgödsling eller senre på säsongen som kompletteringsgödsling. I Cnd och USA är smmyllde strtgivor vnligt förekommnde, frmför llt i mjs, men även i vårkorn och vårvete (Kristoffersen et l., 2005). Allr vnligst är förekomsten vid direktsåddsystem (no-till). I Europ hr smmyllde strtgivor nvänts i grönsksodling såsom till slld och lök (Costign, 1984; Stone, 2000), men är inte vnligt förekommnde i spnnmålsodling. Proteinsmmnsättningen hos mltkorn hr vist sig påverk kvliteten hos mlten och hos det färdig ölet (Molin-Cno et l., 2001; 2002; Evns et l.., 1999). En önskn fnns därför tt vidre undersök proteinsmmnsättningen i mltkorn inom dett projekt. Syfte Syftet med projektet är tt i fält fstställ om en liten mängd näringstillskott med en optimerd smmnsättning i kärnns direkt närhet kn ök vkstningen smt kvliteten hos mltkorn jämfört med tt plcer ll näring skiljt från kärnn genom kombisådd eller bredspridning v konstgödseln. Även MAP som näringstillskott ingår i någr led, då dett gödselmedel redn finns som en produkt vsedd tt nvänd som smmylld strtgiv. Vidre vr syftet tt undersök hur optimerd näringssmmnsättning och gödselplcering påverkr proteinsmmnsättningen i mltkorn. 10
Mteril och metoder Försöksupplägg Fältförsök utfördes med mltkorn på tre pltser i södr Skåne med 6 led och 6 upprepningr under år 1 och på två pltser i södr Skåne med 7 led och 6 upprepningr under år 2 och 3. Smtlig år utfördes försöken som ett rndomisert blockförsök. De tre försökspltsern vr år 1; Lönnstorps försökssttion, Alnrp, Lxmns Åkrp vid Fjelie och Börringekloster Huvudgård AB melln Svedl och Skurup. Under år 2 och 3 vr försökspltsern Lxmns Åkrp vid Fjelie och Lunnrp vid Dlby. Kriteriern för pltsvlet under först året (2007) vr tt det skulle vr ett jämnt mltkornsfält med P AL <8, det fick inte vr gödslt med stllgödsel, sockerbetsklk eller slm under de senste åren eftersom dett ger en oförutsägbr växtnäringstillgång. Lxmns Åkrp vr en v tre försökspltser under 2007 och vr den plts som gv tydligst resultt. Därför vr det intressnt tt fortsätt med denn gård under ndr och tredje försöksåret. Lxmns Åkrp är en god växtodlingsjord med hög skördenivåer. År 1 och 2 vr försöksytn på Lxmns Åkrp belägen på smm skifte, endst c 150 m från vrndr. Någr enstk år hr dock skiftet delts upp så tt de två nvänd pltsern hft olik grödor. År 3 vr försöksytn beläget på skiftet bredvid föregående två års försök, c 400 meter från försöket 2007 och c 600 meter från försöket 2008. Vid vlet v den ndr pltsen under försöksår två och tre (Lunnrp), vr kriteriet tt det skulle vr en jord med P AL <6 och som vr kll och långsm på våren, utöver tidigre gällnde kriterier. Försöken låg på olik fält de två olik åren. De 7 leden vr följnde (Figur 1-3): 1. Smmylld NPKmikro-strtgiv kombinert med en rdmylld NPK-huvudgiv 2. Ingen strtgiv. Endst en rdmylld NPK-huvudgiv 3. Smmylld NPKmikro-strtgiv kombinert med en bredspridd mylld NPKhuvudgiv 4. Ingen strtgiv. Endst en bredspridd mylld NPK-huvudgiv 5. Smmylld MAP-strtgiv kombinert med en bredspridd mylld NPK-huvudgiv 6. Smmylld MAP-strtgiv kombinert med en rdmylld NPK-huvudgiv 7. Kontroll: Ingen strtgiv. Endst en bredspridd mylld NS-huvudgiv (ingick inte år 1). Den totl kvävemängden vr konstnt i ll led. Som smmylld NPKmikro strtgiv vldes den kommersiell gödselprodukt som vi fnn mest likt den optimerde växtnäringssmmnsättning som definierdes i det tidigre Biotronförsöket. Vlet föll på Yrs produkt Prk Complete (NPK 12-5-15), en prilld produkt (2-4 mm) npssd för gräsmttor i prkmiljö. Som MAP strtgiv nvändes Opti- Strt NP 12-23, vilket är en produkt frmtgen för strtgivor och är väldigt småprillig (1-3 mm) för tt pss för ändmålet. Produkten finns inte på den svensk mrknden, utn importerdes från Norge. NPK 24-4-5 nvändes till huvudgivn och vldes eftersom den inte gödslr upp jorden, utn br tillför den mängd som senre förs bort med grödn. 11
Figur 1. Schemtisk bild v led 1 och 2 (Bild: Len Hby) Figur 2. Schemtisk bild v led 3 och 4 (Bild: Len Hby) 12
Figur 3. Schemtisk bild v led 5 och 6 (Bild: Len Hby) Sådd Respektive försöksvärd berbetde sitt fält med lämplig metod inför sådd med en Väderstd Rpid såmskin (se Figur 4 och 5), dvs. c en hrvning. Försöken skulle med fördel sås så tidigt som möjligt på våren då jorden är kll, för tt uppnå störst möjlig effekt v strtgödslingen. All led såddes med en Väderstd Rpid C. Frösålåd med fosforbillr från Väderstd (se Figur 4) nvändes för plcering v strtgivn intill utsädet vid sådd. Fosforbillrn ledde strtgödseln från frösålådn ner i såbillrn. Huvudgivn plcerdes i såmskinens ordinrie gödningsfck och spreds under sådd genom vnlig kombisådd (rdmyllning) respektive med luckorn öppn vid utmtningsvlsrn (billrn gick fortfrnde i mrken för lik jordberbetning) så tt gödseln föll fritt ner på mrken från gödningsbehållren (bredspridning). Bredspridd gödning mylldes v såbillrn och mskinens efterhrv. 13
fosforskenor Figur 4. Såmskinen bkifrån med frösålådn längst bk och därifrån gul fosforskenor som leder strtgödseln ner i utsädesbillrn (Foto: Len Hby) Figur 5. Såmskinen från sidn (Foto: Len Hby) 14
Nettorut: 3*24 m = 72 m 2 Sort: Gårdens eget mltkornsutsäde: år 1 Tipple på Lxmns Åkrp, Prestige på Lönnstorp och Alliot på Börringe kloster, år 2-3 odldes Tipple på Lxmns Åkrp och Lunnrp. Utsädesmängd: 350 kärnor per kvdrtmeter. Sådjup: 3-4 cm Gödningens djup vid rdmyllning: 1,5-2 cm under utsädet Gödselmängder (100 kg N/h i ll led): Led 1: 167 kg/h v Prk Complete + 333 kg/h v NPK 24-4-5 Tot. / h: 22 kg P, 42 kg K Led 2: 417 kg/h v NPK 24-4-5 Tot./h: 17 kg P, 21 kg K Led 3: 167 kg/h v Prk Complete + 333 kg/h v NPK 24-4-5 Tot./h: 22 kg P, 42 kg K Led 4: 417 kg/h v NPK 24-4-5 Tot./h: 17 kg P, 21 kg K Led 5: 52 kg/h Opti-Strt NP 12-23-0 + 392 kg/h v NPK 24-4-5 Tot./h: 28 kg P, 20 kg K Led 6: 52 kg/h Opti-Strt NP 12-23-0 + 392 kg/h v NPK 24-4-5 Tot./h: 28 kg P, 20 kg K Led 7: 370 kg/h Axn N-27 (ingick inte år 1) Tot./h: 0 kg P, 0 kg K Prkcomplete innehåller NPK 12-5-15. Ledens plcering i blocken: År 1; Lönnstorp Block I Block II BlockIII Block IV Block V Block VI 2 1 6 4 3 5 3 6 2 5 4 1 3 5 4 6 1 2 1 4 3 5 6 2 2 3 1 5 4 6 2 3 5 6 4 1 Lxmns Åkrp Block I Block II BlockIII Block IV Block V Block VI 2 1 6 4 3 5 3 4 6 1 2 5 6 1 3 2 4 5 1 4 3 6 2 5 4 6 1 2 5 3 5 3 6 4 1 2 Börringe kloster Block I Block II BlockIII Block IV Block V Block VI 2 1 6 4 3 5 4 2 6 3 5 1 3 4 1 5 6 2 1 4 2 5 3 6 1 3 4 6 2 5 2 5 3 4 6 1 År 2; Lxmns Åkrp Block I Block II BlockIII Block IV Block V Block VI 3 5 6 1 2 4 7 5 4 7 2 3 6 1 2 4 5 7 6 3 1 4 3 2 6 5 1 7 3 5 7 4 1 2 6 3 5 6 1 2 7 4 Lunnrp Block I Block II BlockIII Block IV Block V Block VI 3 5 6 1 2 4 7 5 2 4 6 3 1 7 7 5 6 4 2 1 3 4 6 1 7 2 3 5 6 5 7 2 3 1 4 2 4 7 6 5 3 1 År 3; Lxmns Åkrp Block I Block II BlockIII Block IV Block V Block VI 3 5 6 1 2 4 7 7 1 3 2 6 5 4 3 5 2 6 1 4 7 4 2 3 7 1 6 5 5 7 2 3 1 6 4 3 7 6 1 5 2 4 Lunnrp Block I Block II BlockIII Block IV Block V Block VI 3 5 6 1 2 4 7 2 4 3 6 5 7 1 6 1 5 2 3 7 4 6 4 5 1 3 7 2 1 6 3 2 5 4 7 5 1 6 3 4 2 7 15
Melln sådd och skörd sköttes försöksytorn enligt gängse rekommendtioner för ogräs- och pesticidbekämpning om behov förelåg. Avläsningr/nlyser Beståndet följdes under växtsäsongen i vrje enskild prcell genom tt grder uppkomsten (visuell bedömning enligt skln 0-10 där 0 betyder ingen uppkomst och 10 betyder full uppkomst i stdiet 0-1 bld), räkn ntlet uppkomn plntor i 2-3 bldsstdiet, en löpmeter på två rder mitt i prcellen (år 1: 3-4 m in från försökets en långsid/prcellens kortsid; år 2: c 3 m in från försökets en långsid/prcellens kortsid på Lxmns Åkrp respektive en löpmeter på två rder i prcellen, i 6:e rden från respektive långsid på prcellen, c 2-6 m in från prcellerns kortsid på Lunnrp; år 3: i 4:e rden från respektive långsid på prcellen), vläsningr v biomss och kväveinnehåll med en hndburen Yr N-sensor (i 3-4- bldsstdiet, smt i utvecklingsstdium DC 31 och DC 37-39 (Zdoks et l., 1974)), xräkning (ll x räkndes ovsett storlek längs en löpmeter på två rder i prcellen, c 0,5 m in från respektive långsid och 3-4 meter in från en långsidn på försöket/kortsidn på prcellen), stråstyrk vid skörd (skl 0-100, där 100 är full stråstyrk och 0 är 100 % liggsäd) och vkstning. Ur skörden togs prov ut från vrje prcell som skickdes till AnlyCen år 1 smt Agri Lb AB år 2-3 för nlys v vttenhlt, vrens, mltkornsndel (kärnor > 2,5 mm), proteinhlt, tusenkornvikt och rymdvikt. Mtjordens ph, mullhlt, lerhlt, jordrt (år 2-3) smt innehåll v P, K, C och Mg nlyserdes också v AnlyCen år 1 smt Agri Lb AB år 2-3 såväl som respektive försöksplts kväveprofil (0-30, 30-60 cm) på våren. Mrktemperturen registrerdes med en nedgrävd Tinytg temperturlogger från INTAB (c 1,5 cm under mrkytn) under försöksperioden på smtlig försökspltsern. Väderuppgifter hr för Lönnstorp tgits v klimtsttionen på Lönnstorp, för Börringe med hjälp v en enkel trädgårdsregnmätre, för Lunnrp tgits från klimtsttionen Bjällerup (c 6 km (år 2) respektive 3 km (år 3) fågelvägen) och för Lxmns Åkrp hr mätningr från Borgeby nvänts (c 4 km fågelvägen). Dess två senre sttionern registrerde lufttempertur, nederbörd, vindhstighet, vindriktning smt reltiv luftfuktighet. Med N-sensorn görs 4 mätningr per prcell (en mätning från respektive hörn in mot centrum). Av ll olik våglängder som mättes, så är indexet SN det som nvänts i denn rpport. Yrs index SN är ett mått på grödns reflektns, vilket är strkt korrelert till växterns klorofyllinnehåll, vilket i sin tur bestäms v kväveinnehållet i växten. Ett lågt SN visr lltså på ett lågt klorofyllinnehåll och därmed även ett lågt kväveinnehåll i växten. Skörd Vid skörd tröskdes vrje prcell med en prcelltrösk (1,60 m skärbord år 1-2; 2,0 m skärbord år 3). År 1 vr skörderutorn 37,6 m 2 på Lxmns Åkrp och Lönnstorp smt 28,8 m 2 på Börringe. År 2 vr skörderutorn 32 m 2 och år 3 vr de 30 m 2 på båd försökspltsern. Proteinsmmmnsättning De erhålln provern inom dett projekt nlyserdes som småprover (vrje led, block och år nlyserdes seprt) med hjälp v en väletblerd SE-HPLC metod befintlig på Alnrp (Johnsson et l., 2001). 16
Sttistisk berbetning Resultten ifrån projektet hr nlyserts sttistiskt med ANOVA i sttistikprogmmen SAS smt Minitb. Medelvärden i form v Lest Squres Mens hr nvänts eftersom denn medelvärdesberäkning kompenserr för vsknd v mätvärden, vilket hnterr tt viss försöksrutor strukits från försöket. 17
01-pr 08-pr 15-pr 22-pr 29-pr 06-mj 13-mj 20-mj 27-mj 03-jun 10-jun 17-jun 24-jun 01-jul 08-jul 15-jul 22-jul 29-jul Resultt Klimtdt Nederbörd mättes under hel odlingsperioden för respektive år och plts förutom i Börringe 2007 där mätningrn vslutdes till midsommr smt på Lxmns Åkrp 2007 där ingen nederbörd registrerdes lls. Således mättes nederbörden enligt följnde; Börringe 2007 17 pril till 21 juni, Lönnstorp 2007 4 pril till 1 ugusti, Lunnrp 2008 27 pril till 18 ugusti, Lxmns Åkrp 2008 15 pril till 15 ugusti, Lunnrp 2009 14 pril till 17 ugusti och Lxmns Åkrp 2009 15 pril till 15 ugusti. En smmnställning v nederbörden för smtlig åren viss i Figur 6. Totlt under odlingsperioden föll 331 mm regn på Lönnstorp 2007, 105,8 mm regn på Lunnrp 2008, 145,5 mm regn på Lxmns Åkrp 2008, 53,8 mm regn på Lunnrp 2009 och 118, 2 mm på Lxmns Åkrp 2009. Den totl nederbördsmängden vr lltså högre 2007 på Lönnstorp än på de nvänd försöksgårdrn 2008 och 2009 och 80 % v nederbörden 2007 på Lönnstorp föll melln den 15 juni och skörd den 1 ugusti. År 2009 vr ett torrt år i Lunnrp och 95% v det regn som föll kom från den 1 juli och frm till skörd. 40 35 30 25 20 15 10 Börringe 2007 Lönnstorp 2007 Lunnrp 2008 Lxmns Åkrp 2008 Lunnrp 2009 Lxmns Åkrp 2009 5 0 Figur 6. Nederbörd på de olik loklern under de olik åren Resultten för mrktemperturregistreringrn i de olik försöken under de olik åren viss i Figur 7. Mrktemperturen vrierde gnsk mycket melln de olik åren och generellt sett hde 2007 den lägst medeltemperturen. Generellt följde mrktemperturen smm mönster på de olik pltsern under smm år. Under 2007 och 2008 vr mrktemperturen också likrtd under smm dg på de olik pltsern. Under 2009 hde dock Lunnrp lägre mrktempertur än vd Lxmns Åkrp hde. 18
30 25 20 15 10 5 Börringe 2007 Lönnstorp 2007 Lxmns Åkrp 2007 Lunnrp 2008 Lxmns Åkrp 2008 Lunnrp 2009 Lxmns Åkrp 2009 0 04-pr 04-mj 04-jun 04-jul 04-ug Figur 7. Mrktempertur på de olik loklern under de olik åren registrerd med en temperturlogger 1,5 cm under mrkytn under hel växtsäsongen Jordprov togs med fler stick digonlt över försöksytorn på respektive lokler innn gödsling och sådd. Provtgningen missdes i Börringe 2007, vrför provtgning gjordes senre och denn redoviss inte här. Resultten från generlproven viss i Tbell 1 smt 2 och kväveprofilern i Tbell 3. Som kn ses i tbellern nedn är skillndern stor melln de olik loklern men också melln de olik åren, inte minst vd gäller kväveprofilern under våren. Tbell 1. Smmnställning v jordrns ph och näringsinnehåll på de olik försökspltsern och för de olik åren Plts ph Fosfor, klium, mgnesium och klcium, mg/100g mg/kg Lönnstorp 07 Lxmns Åkrp 07 Lunnrp 08 Lxmns Åkrp 08 Lunnrp 09 Lxmns Åkrp 09 P-AL Kl K-AL Kl Mg- AL K/Mg C- AL 6,5 7,2 III 9,7 III 5,7 1,7 200 7,7 8,1 IV 7,9 II 9,0 0,9 690 K- HCl Kl P- HCl 7,1 5,6 III 14,1 III 16,0 0,9 431 156 III 39 II 9,3 Kl Cu-HCl 7,9 10,8 IV 6,7 II 9,4 0,7 644 67 II 45 III 10,2 6,8 8,7 IVA 13,2 III 16,1 0,8 497 139 III 41 III 9,8 7,1 6,7 III 8,1 III 8,7 0,9 411 77 II 31 II 8,8 19
Tbell 2. Smmnställning v jordrter på de olik försökspltsern och för de olik åren Plts Mullhlt, % Lerhlt, % Silt, % Snd & Jordrt grovmo, % Lönnstorp 07 2,7 16 Lxmns 2,7 10 Åkrp 07 Lunnrp 08 3,6 24,5 35,5 36,4 Mmh mo LL Lxmns 3,4 15,0 29,0 52,6 Mmh l Mo Åkrp 08 Lunnrp 09 3,4 26,0 31,5 37,1 Mmh ML Lxmns Åkrp 09 3,2 14,0 34,0 47,8 Mmh l Mo Tbell 3. Smmnställning v kväveprofil på våren (0-30, 30-60 cm) på de olik försökspltsern och för de olik åren Plts Djup, cm Kg/h NH-N Kg/h NO3-N Kg/h N-MIN Lönnstorp 07 0-30 2,5 10,5 13,0 Lönnstorp 07 30-60 <1,3 7,3 8,6 Lxmns Åkrp 0-30 1,3 15,8 17,1 07 Lxmns Åkrp 30-60 <1,3 10,1 11,4 07 Lunnrp 08 0-30 30,3 36,9 67,2 Lunnrp 08 30-60 23,1 14,2 37,3 Lxmns Åkrp 0-30 16,8 17,6 34,4 08 Lxmns Åkrp 30-60 13,0 13,9 26,9 08 Lunnrp 09 0-30 8,1 9,1 17,1 Lunnrp 09 30-60 7,3 6,3 13,6 Lxmns Åkrp 0-30 8,1 10,8 19,0 09 Lxmns Åkrp 09 30-60 6,6 3,7 10,4 Försöksdgbok Försöksdgböckern för de olik åren finns återgivn i ppendix 1-3, för år 2007-2009. 20
Plnträkning Plnträkning gjordes på smtlig försök och pltser under smtlig år men vid olik dtum. De olik fälten såddes också på olik dtum. I och med de olik sådtumen, olikheter i grödns utveckling på de olik pltsern och under de olik åren, olikheter i försökspltser smt olikheter i plnträkningsdtum melln olik fält och olik år går inte olik pltser och år tt jämför med vrndr. När olik led inom smm försöksplts och år jämfördes kunde ing signifiknt skillnder hitts melln olik led vd gällde uppkomsten v plntor vid beräkningsdgen. Färggrdering Färggrdering gjordes 2007-05-10 på Lönnstorp och Lxmns Åkrp, 2008-05-28 på Lunnrp och Lxmns Åkrp, och 2009-05-04 på Lunnrp och Lxmns Åkrp. Grödn vr signifiknt grönre 2007 jämfört med 2008 och 2009. Den grönste grödn återfnns på Lxmns Åkrp 2007 och 2008 (Tbell 4). Färgrdering är dock i viss mån en subjektiv bedömning och därmed är inte lltid jämförelser v sådn färgbedömning helt tillförlitlig. Näringstillförseln påverkde grönheten hos grödn såtillvid tt smmylld NPK strtgiv kombinert med rdmylld NPK giv gv signifiknt grönre gröd än de övrig behndlingrn. Därefter medförde endst rdmylld NPK-giv smt smmylld MAP-giv i kombintion med rdmylld NPK giv signifiknt grönre gröd än övrig behndlingr. Dett innebär således tt rdmylld NPK giv verkr vr gynnsmt om mn vill h en grön gröd tidigt och smmylld giv, i synnerhet v NPK typ verkr påverk grödn till tt bli ännu grönre. Tbell 4. Smmnställning v medelvärden för färgrdering för olik år, pltser och led. Skl 1-10 för grönhet (10 grönst) År Antl Prceller Medelvärde grönhet Plts 2007 54 9,13 Lönnstorp 07 2008 54 8,76b Lxmns Åkrp 07 2009 54 8,76b Lunnrp 08 Lxmns Åkrp 08 Lunnrp 09 Lxmns Åkrp 09 Antl Prceller Medelvärde grönhet Led Antl Prceller Medelvärde grönhet 27 9,04b 1 12 9,75 27 9,22 2 12 9,17b 27 8,30c 3 12 8,58c 27 9,22 4 12 8,17cd 27 8,78b 5 12 8,08d 27 8,74b 6 12 9,17b 7 12 8,17cd Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) N-sensor mätningr Mätningr med N-sensor v SN index som kn nvänds som ett mått på klorofyll- /kväveinnehåll visde högre värde 2009 än 2008 och 2007 vid ll mättillfällen (se Tbell 5). Utvecklingstdiern skiljde dock gnsk mycket vid mätningrn, speciellt vid mätning tre vilket gör resultten från mättillfälle 3 något tveksmm. Resultten från N-sensor mätningrn stämmer inte med grönmätningen då det inte kunde påviss skillnd melln åren eller den högre kväveprofil som fnns i mrken 2008 jämfört med 2009. 21
Tbell 5. Index SN från 3 mättillfällen för olik år, pltser och led, som mått v klorofyll-/kväveinnehållet i växtern Mättillfälle 1, DC12-14 År Antl prceller Medelvärde SN Plts Antl prceller Medelvärde SN Led Antl prceller Medelvärde SN 2007 32 19,3c Börringe 16 24,5c 1 25 26,3 07 2008 32 29,2b Lönnstorp 16 18,5d 2 25 23,4 07 2009 32 36,0 Lxmns 16 19,1d 3 25 25,2 Åkrp 07 Lunnrp 16 18,0d 4 25 22,4 08 Lxmns 16 30,2b 5 25 22,5 Åkrp 08 Lunnrp 16 29,6b 6 25 23,8 09 Lxmns 16 35,4 7 15 23,9 Åkrp 09 Mättillfälle 2, DC21-31 År Antl prceller Medelvärde SN Plts Antl prceller Medelvärde SN Led Antl prceller Medelvärde SN 2007 32 106,9b Lönnstorp 16 107,0c 1 23 107,0 07 2008 32 104,8b Lxmns 16 103,7c 2 23 102,9 Åkrp 07 2009 32 153,7 Lunnrp 16 34,7d 3 23 95,1 08 Lxmns 16 105,2c 4 23 90,9 Åkrp 08 Lunnrp 16 150,2b 5 23 93,6 09 Lxmns 16 155,9 6 23 103,7 Åkrp 09 7 15 79,0 Mättillfälle 3, D37-49 År Antl prceller Medelvärde SN Plts Antl prceller Medelvärde SN Led Antl prceller Medelvärde SN 2007 32 115,2b Börringe 16 133,5b 1 19 113,0 07 2008 32 99,8c Lxmns 16 112,4d 2 19 108,8 Åkrp 07 2009 32 138,7 Lunnrp 16 68,1f 3 19 101,9 08 Lxmns 16 100,3e 4 19 100,6 Åkrp 08 Lunnrp 16 121,7c 5 19 103,5 09 Lxmns Åkrp 09 16 141,8 6 19 110,9 7 15 96,0 Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) 22
Lxmns Åkrp uppvisde signifiknt högre SN index än Lunnrp både 2008 och 2009 och vid smtlig tre mättillfälle. Liksom gällnde skillndern melln de olik åren, gäller för jämförelsen melln pltsern tt mätningrn gjrodes vid olik utvecklingsstdier på de olik pltsern, frmför llt vid mätning 3, vilket gör resultten något tveksmm. Smstämmigheten över åren och de olik mättillfällen indikerr dock tt en skillnd fnns melln de olik pltsern. Dett är troligen en inverkn v skillnder i jordmån som fnns på de olik loklern. För de olik behndlingrn kunde ingen signifiknt skillnd påviss vid mätning v SNindex. Axräkning Medelntl x per 2 löpmeter skiljde signifiknt melln de olik åren. Högst ntl x erhölls 2009, följt v 2008 och därefter 2007. Antlet x skulle kunn tänks h ett smbnd med kväveinnehållet i plntn och därmed skulle det kunn nses förväntt tt störst ntl x skulle erhålls 2009. Skillnder i ntl x tycktes dock inte h något smbnd med kväveinnehåll i plntn när dess prmetrr jämfördes med vrndr per plts (se Tbell 5 och 6). Signifiknt skillnder i ntl x per behndling (led) erhölls br i den obehndlde gentemot de behndlde. Denn skillnd är dock svår tt verifier signifiknt då den obehndlde behndlingen br fnns med 2008 och 2009, och dett innebär tt 2007 inte kn ts med i den sttistisk behndlingen v en sådn jämförelse. Tbell 6. Smmnställning v medelvärden för ntl x för olik år, pltser och led År Antl prceller Medelvärde ntl x Plts 2007 57 188c Börringe 07 2008 57 207b Lönnstorp 07 2009 57 217 Lxmns Åkrp 07 Lunnrp 08 Lxmns Åkrp 08 Lunnrp 09 Lxmns Åkrp 09 * Enbrt jämfört med 15 prceller från 2008 och 2009. Antl prceller Medelvärde ntl x Led Antl prceller Medelvärde ntl x 15 233 1 25 202 15 173c 2 25 195b 15 213b 3 25 201 15 206b 4 25 203 15 237 5 25 203 15 245 6 25 197 15 201c 7 15 189b* Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) Skörd Smtlig mätt skördeprmetrr utom utbyte och rymdvikt skiljde melln de olik åren. Vttenhlt och proteinhlt vr generellt hög (medelvärdet på proteinhlt är för högt för mltkorn) 2008 medn vkstningen vr låg. Avrens och tusenkornvikt vr också hög 2008 (Tbell 7). 23
Skillndern vr också signifiknt för smtlig skördeprmetrr när olik odlingslokler och under olik år jämfördes (Tbell 8). Ing signifiknt skillnder kunde dock påviss melln olik behndlingr (led) när de olik behndlingrn jämfördes över år och pltser (Tbell 9). Viss signifiknt skillnder för olik led på seprt pltser och under seprt år hr kunnt påviss i tidigre rpportering från dett projekt. Resultten här stödjer lltså de resultt som erhållits vid klimtkmmrodling (Hby & Johnsson 2009), som visr tt plts och år är viktigre för både vkstning och kvlitet hos mltkorn än behndling men interktioner finns så tt det i viss fll (dvs på viss pltser och under viss år) är möjligt tt påverk såväl vkstning som kvlitet med en viss behndling i form v optiml gödselplcering och näringssmmnsättning. Tbell 7. Smmnställning v medelvärden för olik skördeprmetrr för olik år År Antl prceller Vttenhlt, % Avkstning, kg/h 15% vh Proteinhlt, % Avrens, % Tkv, g Utbyte, > 2,5 mm, % Rymdvikt, g/l 2007 46 14,7b 7386b 10,4b 0,56b 54,4b 279 477 2008 46 18,3 6797c 11,6 1,00 59,1 277 486 2009 46 14,02c 8021 9,00c 0,64b 49,0c 270 474 Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) Tbell 8. Smmnställning v medelvärden för olik skördeprmetrr för olik lokler Plts Antl prceller Vttenhlt, % Avkstning, kg/h 15% vh Proteinhlt, % Avrens, % Tkv, g Utbyte, > 2,5 mm, % Rymdvikt, g/l Börringe 14 19,6 5624e 12,2 0,62cd 47,8f 95.6d 671d 07 Lönnstorp 14 16,1c 6038d 11,6b 0,72c 54,0c 98,1b 695b 07 Lxmns 14 14,0d 7935b 9,7d 0,45e 54,5c 98,5b 684c Åkrp 07 Lunnrp 14 18,2b 6751c 10,2c 1,11 58,0b 98,3b 685c 08 Lxmns 14 18,3b 6799c 12,3 0,89b 59,9 99,0 699 Åkrp 08 Lunnrp 14 16,1c 6843c 9,3e 0,89b 50,0d - 665e 09 Lxmns 14 13,0e 8559 8,8f 0,51de 48,7e 97,5c 682c Åkrp 09 Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) 24
Tbell 9. Smmnställning v medelvärden för olik skördeprmetrr för olik behndlingr (led) Led Antl prceller Vttenhlt, % Avkstning, kg/h 15% vh Proteinhlt, % Avrens, % Tkv, g Utbyte, > 2,5 mm, % Rymdvikt, g/l 1 24 15,9 7090 10,5 0,76 54,0 98,0 688 2 24 15,9 7037 10,4 0,80 54,0 98,0 689 3 24 16,1 7007 10,5 0,80 54,4 98,2 688 4 24 16,2 6949 10,6 0,80 54,5 98,0 688 5 24 16,2 7144 10,6 0,80 54,5 97,9 688 6 24 16,0 7071 10,4 0,81 54,0 98,0 686 7* 15 16,1 7414 10,4 0,92 55,0 98,0 689 * Enbrt jämfört med 15 prceller från 2008 och 2009. Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) En korreltionsnlys gjordes melln de olik jordprmetrrn som uppmättes för de olik jordrn och medelvärden för de olik uppmätt prmetrrn på de olik loklern. De end signifiknt smbnden som kunde uppviss med denn nlys vr ett signifiknt (P<0,005) och negtivt smbnd (Spermn rnk korreltion nvändes) melln mmonium-, nitrt-, och minerlisert kväve på 30-60 cm djup och SN-indexet uppmätt med N-sensor vid smtlig tre mättillfällen. Dett indikerr tt en lägre kvävemängd på 30-60 cm djup i jorden skulle medför högre kvävenivåer i grödn. Ett sådnt smbnd verkr inte rimligt och kn knske förklrs v de reltivt få värden som hr korrelerts innehållnde endst sex olik mätvärden. När ll olik uppmätt prmetrr korrelerdes med vrndr per block, led och år erhölls emellertid ett ntl signifiknt smbnd som verkde rimlig (Tbell 10). Färgrderingen v grödn korrelerde tex signifiknt och positivt till SN-index vid de två tidig mättillfällen, vilket innebär tt en gröd som bedömdes grön tidigt också bedömdes innehåll mycket N något senre under plntutvecklingen. Antl x i grödn smt vkstningen vr också signifiknt och positivt korrelert till SN index vid smtlig tre mättillfällen vilket indikerr tt mycket N i grödn leder till bildndet v mång x och högre skörd. Ett negtivt smbnd melln proteinhlten och vkstning förekom i vnlig ordning och det är troligt tt det är dett smbnd som förklrr det negtiv smbndet melln SN index och proteinhlt, vilket knske inte vr förväntt. Proteinhlten vr dock positivt korrelert till färggrderingen som gjordes. Proteinhlten är också positivt korrelerd till tusenkornvikt, rymdvikt, vrens och utbyte. Viss v dess smbnd kn tänks vr en effekt v tt viss lokler knske tex resulterr i både hög proteinhlt och hög tusenkornvikt och då erhålls ett smbnd trots tt prmetrrn knske är oberoende v vrndr. 25
Tbell 10. Spermn rnk korreltionskoefficienter för uppmätt prmetrr under försöken där mätvärden från ll block, led och år hr korrelerts mot vrndr (N=151-219). Uppmätt prmetrr är färgrdering (Grön), SN-index vid tre tidpunkter (SN1, SN2 och SN3), ntl x per två löpmeter (Ax), smt skördeprmetrrn vttenhlt (Vt), vkstning (Avk), proteinhlt (Prot), tusenkornvikt (Tkv), rymdvikt (Rv), vrens (Av) och utbyte (Utb) Grön SN1 SN2 SN3 Ax Vt Avk Prot Tkv Rv Av SN1 0,22** SN2 0,21** 0,83*** SN3 0,14 0,86*** 0,96*** Ax -0,08 0,22** 0,35*** 0,25*** Vt 0,011-0,68*** -0,75*** -0,80*** 0,08 Avk -0,00 0,71*** 0,66*** 0,75*** 0,17** -0,68*** Prot 0,24*** -0,46*** -0,57*** -0,44*** -0,12 0,73*** -0,65*** Tkv 0,15* -0,53*** -0,67*** -0,69*** -0,17** 0,44*** -0,17** 0,49*** Rv 0,22*** -0,25*** -0,51*** -0,45*** -0,33*** 0.17** -0,10 0,53*** 0,72*** Av -0,18** -0,70*** -0,59*** -0,67*** -0,08 0,52*** -0,42*** 0,23*** 0,39*** 0,04 Utb 0,26*** -0,29*** -0,39*** -0,42*** -0,03 0,23*** 0,00 0,34*** 0,84*** 0,65*** 0,27*** Proteinsmmnsättning vid skörd Proteinsmmnsättningen i mltkorn vid skörd skiljde melln de olik åren, melln de olik loklern och för de olik behndlingrn (Tbell 11-13). År 2008 vr proteinern mer polymeriserde jämfört med de två övrig åren. År 2007 vr det år som resulterde i minst polymeriserde och mest lätt extrherbr proteiner. Led 7, som vr ett kontrolled, med br bredspridd mylld NS-giv uppvisde högst polymeriseringsgrd på proteinern (LUPP och TUPP) och minst mängd lättextrherde proteiner. Högst mängd lättextrherbr proteiner (TOTE) uppvisde led 4 (utn strtgiv och med bredspridd mylld NPK-giv). Lägst polymeriseringsgrd uppvisde proteinern i korn från led 1, 3 och 4 (smmmylld NPK strtgiv + rdmylld NPK-giv, ingen strtgiv + rdmylld NPK-giv, ingen strtgiv + bredspridd mylld NPK-giv). Tbell 11. Smmnställning v medelvärden för olik proteinprmetrr för olik år År N TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol 2007 84 9,69 2,95b 34,0b 27,3c 14,4b 1,73b 2008 84 7,74b 3,23 37,4 34,3 19,3 1,68c 2009 84 7,90b 2,75c 36,0 30,0b 13,8b 1,83 Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) 26
Tbell 12. Smmnställning v medelvärden för olik proteinprmetrr för olik lokler Plts N TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol Börringe 6 10,2b 4,32 27,4d 28,2de 24,2 1,52d 07 Lönnstorp 6 11,3 2,93c 32,0c 22,7f 12,8d 1,60cd 07 Lxmns 6 7,40e 2,90cd 42,8 36,3 16,0c 1,91 Åkrp 07 Lunnrp 6 7,43e 3,00c 39,1b 33,8b 17,8bc 1,64bc 08 Lxmns 6 9,40c 3,41b 26,5d 29,9cd 20,2b 1,53d Åkrp 08 Lunnrp 6 8,44d 2,58d 31,0c 26,3e 11,4d 1,71b 09 Lxmns 6 7,86de 2,77cd 40,6b 31,7bc 12,7d 1,90 Åkrp 09 Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) Tbell 13. Smmnställning v medelvärden för olik proteinprmetrr för olik behndlingr (led) Led N TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol 1 44 8,44b 3,01 35,9b 30,3b 16,6b 1,80 2 44 8,40b 3,07 37,5b 31,5b 17,3 1,82 3 44 8,59b 3,01 36,4b 30,6b 16,1b 1,76 4 44 8,76 2,98 35,4b 29,3b 15,5b 1,76 5 44 8,80 3,04 37,4b 30,4b 15,7b 1,82 6 44 8,64b 3,00 37,9b 31,0b 15,5b 1,82 7* 24 7,91b 3,08 40,7 34,0 15,6b 1,77 * Enbrt jämfört med 24 N från 2008 och 2009. Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) Mängden monomer proteiner i förhållnde till polymer proteiner (Monpol), smt extrherbrheten v de monomer proteinern korrelerde positivt respektive negtivt till SN indexet (Tbell 14). Dett indikerr tt mer kväve i bldmssn hos mltkorn genererr en högre mängd lättlöslig och monomer proteiner i kärnn hos det mogn kornet. Proteinhlten vr i vnlig ordning positivt korrelerd till mängden lättlöslig och svårlöslig proteiner (TOTE och TOTU), smt negtivt korrelerd till polymeriseringsgrden v proteinern (LUPP och TUPP; Tbell 14). 27
Tbell 14. Spermn rnk korreltionskoefficienter för proteinfktorer och uppmätt prmetrr under försöken där mätvärden från ll block, led och år hr korrelerts mot vrndr (N=151-219). Proteinfktorer mätt inom försöket är TOTE (reltiv totl mängd proteiner extrherbr med SDS), TOTU (reltiv totl mängd proteiner inte extrherbr med SDS), LUPP (stor polymer proteiner inte extrherbr med SDS i förhållnde till totl mängden stor polymer proteiner), TUPP (totl mängden polymer proteiner inte extrherbr med SDS i förhållnde till totl mängden polymer proteiner), LUMP (stor monomomer proteiner inte extrherbr med SDS i förhållnde till totl mängden stor monomer proteiner), Monpol (förhållnde monomer till polymer proteiner). Uppmätt prmetrr är färgrdering (Grön), SN-index vid tre tidpunkter (SN1, SN2 och SN3), ntl x per två löpmeter (Ax), smt skördeprmetrrn vttenhlt (Vt), vkstning (Avk), proteinhlt (Prot), tusenkornvikt (Tkv), rymdvikt (Rv), vrens (Av) och utbyte (Utb) TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol Grön 0,13-0,07-0,16* -0,14-0,00 0,01 SN1 0,11-0,08 0,20* 0,01-0,27*** 0,52*** SN2 0,16-0,27*** 0.05-0,17* -0,43*** 0,45*** SN3 0,09-0,19* 0,22* -0,03-0,39*** 0,53*** Ax -0,16* 0,07 0,12 0,19*** 0,21*** 0,21*** Vt 0,27*** 0,45*** -0,38*** -0,12 0,51*** -0,72*** Avk -0,57*** -0,17* 0,62*** 0,53*** -0,11 0,71*** Prot 0,61*** 0,47*** -0,51*** -0,33*** 0,34*** -0,72*** Tkv -0,11 0,11 0,01 0,14* 0,19** -0,29*** Rv 0,21*** 0,09-0,10-0,09-0,04-0,25*** Av -0,03-0,02-0,18** -0,09 0,08-0,40*** Utb -0,09-0,07-0,03 0,09 0,02-0,10 Proteinsmmnsättning efter mältning Proteinsmmnsättningen skiljde efter mältning i korn från olik år och olik odlingspltser men inte melln olik behndlingr (led; Tbell 15-17). År 2008 uppvisde en högre polymeriseringsgrd (LUPP, TUPP och LUMP) men också mer monomer proteiner i förhållnde till polymer (Monpol; Tbell 15). Tbell 15. Smmnställning v medelvärden för olik proteinprmetrr på mlten för olik år År N TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol 2008 100 10,1 2,51 23,6 20,9 13,6 5,08 2009 100 8,50b 1,90b 12,2b 11,5b 12,5b 4,52b Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) 28
Tbell 16. Smmnställning v medelvärden för olik proteinprmetrr hos mlt för olik lokler Plts N TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol Lunnrp 28 9,16b 2,22b 24,3 19,9b 12,8b 4,22c 08 Lxmns 28 11,7 3,06 22,1b 22,9 15,7 3,71d Åkrp 08 Lunnrp 28 8,67c 1,91c 11,6c 11,0c 12,6b 6,11 09 Lxmns 28 8,70c 1,83c 11,7c 11,6c 11,0c 5,69b Åkrp 09 Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) Tbell 17. Smmnställning v medelvärden för olik proteinprmetrr hos mlt för olik behndlingr (led) Led N TOTE TOTU LUPP TUPP LUMP Monpol 1 20 9,73 2,28 19,6 17,4 12,8 4,56 2 20 9,53 2,28 21,3 18,3 12,8 4,45 3 20 9,39 2,27 21,3 18,7 12,9 4,69 4 20 9,42 2,31 21,7 20,3 13,0 4,92 5 20 9,39 2,27 21,0 18,4 13,0 4,64 6 20 9,13 2,20 21,6 19,0 12,9 4,71 7 20 9,69 2,35 23,1 19,7 12,9 4,51 Siffror som åtföljs v smm bokstv är inte signifiknt åtskiljd (Duncn post-hoc test P<0,05) Diskussion Resultten från dett treårig fältförsök beträffnde möjlighetern tt påverk mltkornets kvlitet genom nvändndet v optimernde näringssmmnsättning och gödselplcering visr tt de nvänd behndlingrn över ll år och ll lokler gv väldigt lite utslg beträffnde vkstningen och kvliteten hos mltkornet. De olik åren och de olik odlingspltsern påverkde både vkstningen och kvliteten hos mltkornet i hög grd. Grundförutsättningrn på de olik pltsern och under de olik åren skiljde sig också åt gnsk väsentligt vilket kn ses i insmld väderdt och jorddt. Dock erhölls i princip ing signifiknt smbnd melln jord- och väderdt, och vkstnings- smt kvlitetsdt på mltkornet i dett försök. Avsknden v signifiknt smbnd här beror troligen på det låg ntlet olik försökspltser som undersökts. För tt uppnå rimlig signifikns i korreltionsnlyser behövs i llmänhet stor dtmängder. Avsknden v generell smbnd melln behndlingr och skörde- smt kvlitetsprmetrr behöver inte innebär tt det ldrig är lönt tt behndl mltkorn med optimerd näringssmmnsättning och gödselplcering. Under viss år och på viss pltser kn det fortfrnde vr lönt. I delrpportern till dett försöket hr vi kunnt påvis tt under viss år och på viss pltser hr behndlingen påverkt både vkstningen och kvliteten på mltkornet. En mycket större förståelse krävs dock beträffnde hur olik jord- och kvlitetspretrr smverkr och inverkr på mltkornets vkstning och kvlitet innn det går tt förutsäg när det är lämpligt tt behndl (tillsätt näring) och på vilket sätt. 29
SN-index som nvändes i denn studien som ett mått på klorofyllhlten (mätt med N-sensor), korrelerde både med ett högt ntl x, en hög vkstning och en hög mängd lättlöslig monomer proteiner. En hög vkstning är önskvärt i mltkorn och N-sensor skulle därför kunn nvänds för tt mät SN-index och därmed förutspå vkstning och behov v instser. Korreltionen till ett högt ntl x indikerr dock tt en delförklring till den hög vkstningen vr ett högt ntl sidoskott i grödn. Fler sidox ger också en mer ojämn gröd vilket inte är önskvärt för mltkorn. SN-index vr också negtivt korrelert till tusenkornvikt, rymdvikt, och utbyte vilket också skulle kunn vr negtivt. Antlet x är negtivt korrelert till både tusenkornvikt och rymdvikt, vilket indikerr fler små kärnor med ökt ntl x. En hög ndel lättlöslig monomer proteiner skulle dock kunn vr positivt för ölkvliteten då z-proteiner hr vist sig korreler positivt till skumningsstbliteten hos öl och z-proteinern är en del i de lättlöslig monomer proteinern. Vid mältning och vidre ölbryggning bryts viss proteiner ner till mindre proteiner, peptider och minosyror medn de stor polymer proteinern filtrers bort. I dett projektet undersökte vi hur proteinern förändrdes i det först steget inom den process som syftr till tt gör öl, dvs vid mältning. Vd mn tydligt kunde se vr tt proteinern bröts ner till mindre och mer lättlöslig typer v proteiner. Skillnder hos det mogn mltkornet i proteinsmmnsättning som uppkommit melln olik år och pltser kvrstod i stor drg medn de mindre skillnder i proteinsmmnsättning som fnns hos det mogn kornet från olik behndlingr, i stort försvnn efter mältning. Dett indikerr igen tt vl v odlingsplts och år för odling v mltkorn är långt viktigre än vl v behndling i form v näringstillförsel. Kontrollledet under år 2 och 3 i försöket tillfördes endst NS-giv och även här resulterde skillnden i behndling i mycket små skillnder i vkstning och kvlitet för mltkornet jämfört med övrig behndlingr. Dett indikerr tt fälten generellt hde en god växtnäringssttus med vseende på P och K. Då priset för växtnäring (speciellt kväve och fosfor) med ll snnolikhet kommer ök i tkt med tt oljepriset stiger och världens fosforreserver minskr, är det v stor relevns tt utnyttj växtnäringen bättre än vd vi gör idg. Smtidigt är ett ökt utnyttjnde också positivt för miljön genom tt utlkningen minskr. Om vi genom tt lägg en del v näringen tillsmmns med kärnn kn ök vkstningen och kvliteten utn tt ök växtnäringstillförseln så är dett mycket intressnt för lntbruket, då dett kn genomförs utn fler körningr och utn någr större investeringr. Med ett näringstillskott i kärnns omedelbr närhet får kärnn en snbb tillgång till näring. Dett initierr en tidig plntutveckling smt leder till en ökd rotvolym tidigt på våren, vilket normlt begränss v den låg mrktemperturen. När temperturen ökr och minerliseringen strtr så finns det en välutveckld rotvolym som kn t upp det minerliserde kvävet och därmed förhindr näringsläckge. Mn kn därmed förvänt sig en miljövinst vid nvändning v smmylld strtgiv. För tt finlir med instser skll vr lönt både ekonomiskt och ur en miljösynpunkt krävs dock en mycket högre förståelse för vilk olik jord- och väderdt som intergerr på vilket sätt och under vilk förutsättningr som tillförsel v näring på olik sätt spelr en signifiknt roll för vkstning och kvlitet hos mltkorn. 30
Källförteckning Costign, P.A. (1984). The effects of plcing smll mounts of phosphte fertilizer close to the seed on growth nd nutrient concentrtions of lettuce. Plnt nd Soil, 79, 191-/201. Hellgren, O & Nilsson, G. (2002). Kn optiml näringsproportioner för korn fstställs och gynn tidig tillväxt?, Forskningsrpport Alnrp, Biotronen, Sveriges lntbruksuniversitet. Hellgren, O & Nilsson, G. (2003). Kornförsök med tillskottsnäring, Biotronen, Sveriges lntbruksuniversitet, Alnrp. Holm, L & Johnsson E (2009). Ökd skörd och bättre kvlitet hos mltkorn genom optimerd näringssmmnsättning och gödselplcering? Fkt från Prtnerskp Alnrp, Fkulteten för lndskpsplnering, trädgårds-, och jordbruksvetenskp, Info nr 10, 2009. Kristoffersen, A.Ø., Bkkegrd, M., & Hoel, B.O. (2005). Strter fertilizer to spring whet in south-est Norwy: Effects on growth nd nutrient uptke. Act Agriculture Scndinvic Section B-Soil nd Plnt Science, 55, 252-263. Stone, D.A. (2000). The effects of strter fertilizers on the growth nd nitrogen use efficiency of onion nd lettuce. Soil Use nd Mngement, 16, 42-/48. Zdoks J.C., Chng T.T. nd Konzk C.F. 1974. A deciml code for the growth stges of cerels. Weed Res. (Oxford) 14: 415 421. Publicering Johnsson E, Holm L (2012) Kn optimerd gödselgiv till mltkorn generer högre skörd och bättre kvlitet? Fkt från Prtnerskp Alnrp (under tryckning) Holm L, Mlik AH, Johnsson E (2012) (vetenskpligt mnus under utrbetnde) 31
Bilg 1 Försöksdgbok år 1 (2007) Försöksdgbok år 1 (2007) Lxmns Åkrp Sådtum: 2007-04-02 Förfrukt år 2006: sockerbetor 2005: korn 2004: höstvete Sådd 2007-04-02: Led 1-5 såddes utn problem. Vid sådd v led 6 upptäcktes ett stopp i billrn till huvudgivn i block I-IV. Dess 4 prceller fick därmed kssers. För block I-IV hissdes huvudgödselgivns billr upp mx. Dett ledde till tt gödselslngrn böjdes för mycket, vilket resulterde i ett stopp. Därefter ändrdes metoden till tt dr loss gödningsslngrn från huvudgödselgivns billr (som fortfrnde vr upphissde till mx) så tt gödselslngrn hängde fritt rkt ner. Dett fungerde br. Den bredspridd huvudgivn mylldes fint v jordströmmen runt såmskinens tllrikr. Direkt efter sådd vältdes försöket. I efterhnd visde det sig tt led 5 och 6 v misstg blivit förväxlde, vilket hr korrigerts i rpporten. 2007-04-13 Ing uppkomn plntor än. 2007-04-16 0,5 bld. Uppkomstgrdering. 2007-04-23 1,5 bld. Plnträkning. Såg ing visuell skillnder i fältet. 2007-05-10 DC 22-23. Grdering v färskillnder melln rutorn. 2007-05-31 DC 37-39. Ing synbr färgskillnder utöver de 4 prceller som ksserts på grund v gödselmistor. 2007-07-19 Axräkning. 2007-08-14 Skörd och bedömning v stråstyrkn. Lönnstorp Sådtum: 2007-04-03 Förfrukt år 2006: korn 2005: höstvete 2004: höstrps Sådd 2007-04-03: Hel försöket såddes utn problem. Försöket vältdes två dgr efter sådd. Vid undersökning v såbädden låg smmylld Prk Complete (NPKmikro) prillrn med c 2,5-3 cm vstånd. Det gjordes ingen sådn undersökning för OptiStrt-NP (MAP), men en grov uppskttning är tt vståndet borde bli ungefär det smm eftersom tt prillrn vr ungefär 1/3 v storleken för Prk Complete, men smtidigt vr givn också br 1/3. Avståndet melln gödselprillrn nses rimligt då vi vill lägg gödsel vid vrje kärn och vståndet melln plntorn i rden är c 2,5 cm. Om gödseln och utsädet mts ut jämnt innebär dett tt det finns en gödselprill på smm djup och mx 1,25 cm ifrån vrje kärn i rden. 2007-04-13 Ing uppkomn plntor än. 2007-04-17 0,5 bld. Uppkomstgrdering. 2007-04-23 1,5 bld. Plnträkning. Såg ing visuell skillnder i fältet. 2007-05-07 DC 14. 2007-05-10 DC 22-23 Grdering v färgskillnder melln rutorn. 2007-05-18 DC 22-23. Ing färgskillnder syns längre. 2007-05-21 DC 31. 32