Har du tid för en lunch?

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP Har du tid för en lunch? En kvantitativ studie m sambandet mellan upplevd stress ch kstmönster Lina Bergström Lvisa Wetterstedt Kandidatuppsats 15 hp Prgram: Hälsprmtin inriktning kstvetenskap Vt 2017 Handledare: Daniel Arvidssn Examinatr: Agneta Sjöberg Rapprtnummer: VT17-30

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP Kandidatuppsats 15 hp Rapprtnummer: VT17-30 Titel: Har du tid för en lunch? En kvantitativ studie m sambandet mellan upplevd stress ch kstmönster Författare: Lina Bergström & Lvisa Wetterstedt Prgram: Hälsprmtin inriktning kstvetenskap Nivå: Grundnivå Handledare: Daniel Arvidssn Examinatr: Agneta Sjöberg Antal sidr: 36 (inklusive bilagr) Termin/år: Vt 2017 Nyckelrd: Livsmedelsval, Matvanr, Måltidsrdning, Upplevd stress Sammanfattning Ohälsa till följd av stress, övervikt ch fetma är idag ett strt ht mt flkhälsan. Stress kan påverka ätbeteenden ch öka intaget av energirika livsmedel ch därmed skapa ett energiöversktt sm kan leda till viktuppgång. Att utfrska eventuella samband mellan stress ch ätbeteenden kan anses nödvändigt för att kunna arbeta hälsfrämjande inm mrådet. Syftet med denna studie var att utfrska sambandet mellan högre nivåer av upplevd stress ch livsmedelsval samt måltidsrdning hs individer sm arbetar på universitet. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där 129 anställda från två institutiner vid Götebrgs Universitet deltg. Datainsamlingen genmfördes via en internetbaserad enkät. Resultatet från studien visar på att högre nivåer av upplevd stress är signifikant asscierat med ett större intag av livsmedel innehållandes stra mängder scker, fett samt energi. Även en signifikant skillnad i intaget av mellanmål kunde identifieras, där deltagare sm upplever högre nivåer av stress har ett mer frekvent intag. Då det stressrelaterade ätandet kan leda till frtsatt viktuppgång hs beflkningen är det viktigt att ta reda på bakmliggande rsaker till varför högre nivåer av upplevd stress ökar intaget av energirika livsmedel. Detta mråde kan i framtiden vara aktuellt för hälsvetare ch hälsfrämjande arbete.

Förrd h Vi vill först ch främst tacka alla deltagare sm ställt upp ch besvarat vår enkät ch därmed bidragit till studiens resultat. Vi vill även rikta ett strt tack till vår handledare Daniel Arvidssn sm på ett engagerat sätt givit ss värdefull feedback ch vägledning under uppsatsskrivningen. Arbetsfördelningen av uppsatsens lika delar har fördelats jämbördigt mellan författarna (tabell 1). Tabell 1. Författarnas bidrag Arbetsuppgift Planering av studien 50/50 Litteratursökning 50/50 Datainsamling 50/50 Analys 50/50 Skrivande 50/50 Layut 50/50 Prcent utfört av Lina/Lvisa

Innehållsförteckning 1. Intrduktin... 5 1.1 Syfte ch frågeställningar... 5 2. Bakgrund... 6 2.1 Stress... 6 2.2 Kst... 6 2.3 Stressens påverkan på ksten... 8 3. Metd... 9 3.1 Design... 9 3.2 Urval... 9 3.3 Datainsamling... 10 3.4 Databearbetning ch analys... 11 3.5 Metdlgiska överväganden... 12 4. Resultat... 15 4.1 Stress... 15 4.2 Livsmedelsval... 15 4.3 Måltidsrdning... 16 5. Diskussin... 17 5.1 Metddiskussin... 17 5.2 Resultatdiskussin... 19 5.3 Slutsatser ch implikatiner... 22 Referenser... 23 Bilagr... 28 Bilaga 1 Förfrågan m deltagande i studien... 29 Bilaga 2 - Följebrev... 30 Bilaga 3 - Enkät... 31 Bilaga 4 - Påminnelse... 36.

1. Intrduktin Ett möjligt sätt att hantera lika situatiner ch känslr sm uppstår under livet är att förändra sin knsumtin av mat, både genm val av livsmedel ch mängden mat sm knsumeras (Singh, 2014). Stress är en av de känslr sm studier visar har en effekt på matbeteendet (Trres & Nwsn, 2007). Många individer använder sig av mat för att hantera stressen sm de upplever (Macht, 2008). Däremt finns det inget entydigt svar på hur stress påverkar matbeteendet hs en individ, då studier visar på att det är en känsla sm både ökar ch minskar aptiten. Däremt är stress framförallt asscierat med ett ökat intag av livsmedel rika på fett, scker ch ttal mängd energi samt en ökad krppsvikt, ch en ökande hälsa (Laitinen, Ek & Svi, 2002; Trres et al., 2007; Arbetsmiljöverket, 2017). Att arbeta med att hitta rsaker till hälsa ch att främja hälsan hs beflkningen är nödvändigt då hälsan i västvärlden ökar till följd av bland annat hälssam kst, övervikt ch fetma (Kstenius & Lindqvist, 2006). Även psykisk hälsa i frm av upplevd stress är ett ökande flkhälsprblem (Arbetsmiljöverket, 2017). Att det finns en möjlig relatin mellan övervikt ch stress, med utgångspunkt i det stressrelaterade ätandet, gör att det finns en risk att prblemet gällande övervikt bland beflkningen frtsätter att öka (Trres et al., 2007). Detta gör det stressrelaterade ätandet till ett relevant mråde vid hälsfrämjande arbete. För att kunna identifiera ett möjligt samband ch angripa båda prblemen behövs vidare frskning inm mrådet. Denna studie genmförs bland annat för att möjliggöra framtida hälsfrämjande arbete kring kst ch stress genm att identifiera eventuella samband mellan upplevd stress ch kstmönster. Studier har visat att universitetsanställda är en målgrupp sm i dagsläget utsätts för högre nivåer av stress än tidigare, vilket gör dem till en intressant målgrupp att utfrska (Watts & Rbertsn, 2011). 1.1 Syfte ch frågeställningar Syftet med denna studie var att utfrska sambandet mellan högre nivåer av upplevd stress ch livsmedelsval samt måltidsrdning hs individer sm arbetar på universitet. Mer specifikt frmulerades följande frågeställningar: 1. I vilken utsträckning upplever universitetsanställda stress samt vilken påverkan har ålder, kön, institutinstillhörighet ch undervisning på den upplevda stressen? 2. Hur ser sambandet ut mellan upplevd stress ch livsmedelsval hs universitetsanställda? 3. Skiljer sig måltidsrdning mellan universitetsanställda utifrån nivåerna av upplevd stress? 5

2. Bakgrund 2.1 Stress Stress är ett vanligt förekmmande begrepp sm innefattar flera faktrer ch kan därmed definieras lika berende på i vilket sammanhang det benämns (Institutet för Stressmedicin, 2017a). Ordet stress kan beskriva en belastning, en upplevelse, aktiveringen sm sker i krppen eller en knsekvens av någn av dessa faktrer. Det går även att skilja på akut ch krnisk stress. Den akuta stressen handlar m de fysilgiska ch psyklgiska reaktiner sm sker för att kunna klara en utmaning. Tidigare har dessa reaktiner varit nödvändiga för människans överlevnad (Jnisdttir & Flkw, 2013). Medan det i det svenska samhället idag sällan förekmmer situatiner där människr behöver fly för sina liv, kvarstår dck samma reaktin ch den aktiveras av det ständiga flöde av infrmatin sm vi måste filtrera (McEwen, 2013). Det är en str risk att belastningen kvarstår under en längre tid ch att det inte finns möjlighet för återhämtning, vilket definieras sm krnisk stress (Institutet för Stressmedicin, 2017a). Det är den typen av långvarig stress sm är rsaken till den stressrelaterade hälsan. Det finns inget entydigt sätt för hur individer reagerar på en specifik situatin, utan det är viktigt att se till den enskilda individen ch dennes upplevelse av en situatin för att kunna bedöma stressupplevelsen (Hultberg, Skagert, Ekbm Jhanssn & Ahlbrg, 2010). Vid återkmmande stressituatiner på en arbetsplats uppstår den typ av långvarig stress sm kan ge upphv till hälsa (Arbetsmiljöverket, 2017). Den långvariga stressen på arbetsplatsen är ett växande prblem sm leder till att allt fler drabbas av hälsa till följd av krnisk stress. När kraven är högre än resurserna för att utföra arbetet leder det till en str arbetsbelastning ch återkmmande stress hs arbetstagarna. I en undersökning sm genmfördes av Arbetsmiljöverket (2016) framgick det att cirka 15 prcent av alla yrkesverksamma kvinnr ch åtta prcent av alla yrkesverksamma män hade besvär till följd av stress eller andra psykiska påfrestningar i arbetet. Tidigare har den akademiska världen identifierats sm en arbetsmiljö med låga stressnivåer, detta är dck någt sm under de senaste årtindena har förändrats till följd av ökad arbetsbelastning ch högre krav (Watts et al., 2011). Universitetspersnal sm utsätts för ett strt antal studenter upplever högre nivåer av stress ch utbrändhet. Även kön ch ålder har en betydande faktr för upplevd stress hs universitetslärare. Stress ch utbrändhet hs universitetspersnal är numera jämförbart med stress ch utbrändhet inm vård- ch läraryrket. Arbeten sm innebär en str interaktin med andra människr, exempelvis undervisning, har str möjlighet att påverka anställdas välbefinnande negativt. Individer med eftergymnasial utbildning, sm exempelvis universitetspersnal, drabbas i större utsträckning av besvär till följd av stress ch psykiska påfrestningar jämfört med persner utan eftergymnasial utbildning (Arbetsmiljöverket, 2017). 2.2 Kst 2.2.1 De nrdiska näringsrekmmendatinerna De nrdiska näringsrekmmendatinerna 2012 är framtagna för att vägleda beflkningen till hälssamma matvanr (Nrdic Cuncil f Ministers, 2014). Näringsrekmmendatinerna har flera typer av referensvärden gällande dagligt intag av prtein, fett, enskilda fettsyrr, klhydrater samt sckerarter, kstfiber, alkhl, vitaminer ch mineralämnen. För en hälssam ksthållning bör ksten innehålla 6

närings- ch fiberrik mat. Ksten ska bestå av naturligt fiberrika livsmedel sm grönsaker, frukter, baljväxter, bär, nötter, frön ch fullkrn. Ksten bör även innehålla fisk, skaldjur samt enkel- ch flermättade fetter från exempelvis vegetabiliska ljr ch mindre mättat fett från exempelvis mejeriprdukter. Denna ksthållning med rätt typ av näring från fibrer, fullkrn ch flermättade fetter främjar en bättre hälsa bland beflkningen. Däremt bidrar en ksthållning innehållande stra mängder prcessat kött ch rött kött, samt livsmedel gjrda på förädlat ch siktat mjöl, livsmedel med str mängd tillsatt scker, salt, mättat fett ch transfett med negativa hälseffekter ch krniska sjukdmar. Att äta enligt näringsrekmmendatinerna är viktigt för att tillgdse krppen med alla viktiga näringsämnen, vitaminer ch mineraler sm krppen behöver för att fungera ptimalt ch för att förebygga hälsa (Nrdic Cuncil f Ministers, 2014). 2.2.2 Livsmedelsverkets kstråd Under åren 2010-2011 genmförde Livsmedelsverket en natinell undersökning av svenskarnas matvanr, Riksmaten - Vuxna 2010-11, för att sammanställa hur matvanrna ser ut i Sverige (Livsmedelsverket, 2015). Undersökningen visade att cirka 15 prcent av energin sm svenska beflkningen äter kmmer från sötsaker, snacks ch läsk samt att fyra av ti vuxna äter för mycket scker. Genm att knsumera för mycket av dessa livsmedel ökar risken för övervikt ch hälsa på grund av att de är rika på energi men fattiga på näring ch fta ger ett energiöversktt (Livsmedelsverket, 2014). Ett för högt energiintag är ett strt ht mt hälsan eftersm det ökar risken för övervikt ch fetma sm idag är ett av de största flkhälsprblemen. Genm bra matvanr går det att förebygga övervikt ch fetma, däremt har andelen vuxna persner sm har dessa besvär ökat bland beflkningen fram till 2012 ch efter det stabiliserades utvecklingen någt (Livsmedelsverket, 2014; Scialstyrelsen, 2017). Livsmedelsverket (2015) har i sina kstråd tagit extra hänsyn till betydelsen av att äta lagm mycket ch att upprätthålla en energibalans. Kstråden består bland annat av att äta minst 500 gram frukt ch grönsaker m dagen. Frukt, grönsaker, bär, baljväxter ch rtfrukter innehåller generellt mycket vitaminer, mineraler ch antixidanter. De har ckså en hög näringstäthet ch lågt energiinnehåll ch en kst med mycket vegetabilier leder till minskad risk för kstrelaterade sjukdmar sm hjärt- ch kärlsjukdmar, vissa typer av cancer ch fetma. Rådet gällande fiskknsumtin är ett intag två till tre gånger i veckan, varav en gång ska vara fet fisk sm lax eller makrill. Det är dck viktigt att välja fisk sm kmmer från hållbara bestånd. Fisk ch skaldjur är rika på essentiella fettsyrr, prtein ch lika vitaminer ch mineraler. Kstmönster sm är förknippade med lägre risk för krniska sjukdmar, bland annat fetma, är fta rika på fisk ch skaldjur. Råden kring rött kött ligger på ett maximalt intag på 500 gram per persn ch vecka. Knsumtin av rött kött ch charkuteriprdukter sm överstiger rekmmendatinen har setts vara förknippat med tjck- ch ändtarmscancer. En hög köttknsumtin är även trligen förknippat med ökad risk för viktuppgång. Råd finns även m att begränsa intaget av gdis, glass, bakverk ch söta drycker för att minska knsumtinen av tillsatt scker. Dessa livsmedel innehåller mycket energi ch tillsatt scker. Består vår kst av en str del av sådana energi- ch sckerrika livsmedel försämras kstens kvalitet eftersm de har en låg näringstäthet. Studier visar att sckerrika livsmedel är asscierade med ökad risk för viktökning (Livsmedelsverket, 2015). 7

Det finns även framtagna rekmmendatiner gällande måltidsrdningen (Livsmedelsverket, 2005). Energi- ch näringstillförseln bör fördelas jämt över dagen ch lämplig måltidsrdning är tre huvudmål (frukst, lunch ch middag) samt ett till tre mellanmål per dag för barn ch vuxna. Det är viktigt att måltiderna har en bra näringsmässig sammansättning ch att de är regelbundet fördelade över dagen. 2.3 Stressens påverkan på ksten u Under stressiga perider i livet är det vanligt att individer knsumerar stra mängder av livsmedel sm de nrmalt sett inte skulle knsumera (Zellner, Laiza, Gnzalez, Pita, Mrales, Pecra & Wlf, 2006). Trts delade meningar m stress ökar eller minskar mängden mat sm knsumeras visar majriteten av studierna att upplevd stress leder till ett ökat intag av energirika livsmedel, sm exempelvis livsmedel med hög andel tillsatt scker ch fett (Oliver & Wardle, 1999; Ng & Jeffery, 2003; Zellner et al., 2006; Trres et al., 2007; Gresz et al., 2012; Errisuriz, Pasch & Perry, 2016). Det råder dck delade meningar m huruvida stress minskar knsumtinen eller inte av hälssamma ch näringsrika livsmedel sm frukt ch grönsaker. Vid stressfulla situatiner tenderar individer även att strunta i vissa måltider under dagen (American Psychlgical Assciatin, 2017; Fazer fd services, 2017). Det finns flera faktrer sm påverkar hur en individ reagerar på en viss känsla ch så även gällande känslbaserat ätande (Macht, 2008). Någt sm bland annat avgör huruvida stress ökar eller minskar knsumtinen av livsmedel är persnliga egenskaper ch typ av stressr (El Ansari & Berg-Beckhff, 2015). De individer sm enligt frskningen klassificeras sm emtinella ätare ökar knsumtinen av mat i större utsträckning än de sm uppger att de inte är emtinella ätare (Wallis & Hetheringtn, 2009). Stressrer sm har visats ha en ökande effekt på intaget av mat är bland annat situatiner sm innefattar stressrer sm ger förändrad självbild, långvarig arbetsrelaterad stress samt stress sm uppstår i sciala sammanhang (Wardle, Stepte, Oliver & Lipsey, 2000; Oliver, Wardle & Gibsn, 2000; Wallis et al., 2009). Ytterligare en aspekt sm studerats m det har en inverkan på utsträckningen av det stressrelaterade ätandet är kön (Oliver et al., 1999; Zellner et al., 2006). Det finns däremt inget entydigt resultat gällande detta, då det finns studier sm visar på att kvinnr ökar sin knsumtin av livsmedel i större utsträckning jämfört med män, men även studier sm inte visar på några skillnader i livsmedelsknsumtinen hs män ch kvinnr vid upplevd stress. Det finns även flera fysilgiska faktrer sm leder till att upplevd stress kan öka begäret efter mat ch bidra till brist på kntrll över ätande, ge mer hungerskänslr ch trigga igång hetsätning (Gresz et al., 2012). Vid stressituatiner kan hjärnan uppfatta att faran är alldeles för str ch att det inte går att ta sig ur situatinen vilket rsakar en stressreaktin (1177 Vårdguiden, 2014). Krppen drar då ner på energiförbrukningen ch vid långvarig stress kan detta leda till att en del av nervsystemet försöker bygga upp krppen ch signalerar att energi behövs, trts att den förbrukar mindre energi än vanligt. Denna reaktin kan göra att vi känner ett behv av tröst sm kan leda till att vi äter mer scker- ch fettrik mat. Vid psyklgiska påfrestningar, sm upplevd stress, använder även vissa individer mat sm uppmuntran när de känner sig stressade (Dallman et al., 2003). Stressade individer föredrar fta livsmedel med högt innehåll av fett ch klhydrater i sådana situatiner eftersm att dessa aktiverar samma delar av hjärna sm aktiveras när 8

människr mttager någn frm av belöning (Dallman et al., 2003; Singh, 2014). Vidare kan även en förklaring till den ökade knsumtinen av specifika livsmedel finnas i den ökade prduktinen av stresshrmnet krtisl (Newman, O Cnnr & Cnner, 2007; Yan et al., 2016). Vid högre nivåer av krtisl tenderar individer att i större utsträckning knsumera mer energitäta livsmedel (Newman et al., 2007). Den eventuellt bakmliggande rsaken till detta är att en ökad krtislprduktin även påverkar utsöndringen av insulin (Yan et al., 2016). En förhöjd utsöndring av insulin sänker bldsckernivåerna, vilket kan öka begäret efter energirik mat, speciellt mat med högt sckerinnehåll. Frskning visar därmed på att stressen påverkar matknsumtinen på flera lika sätt, bland annat ökad knsumtin av energirika livsmedel, vilket kan ses sm en bidragande faktr till övervikt ch fetma (Oliver et al., 1999; Ng et al., 2003; Zellner et al., 2006; Trres et al., 2007; Gresz et al., 2012; Errisuriz et al., 2016). Vid knsumtin av energirika livsmedel, sm stressen fta ger upphv till, rubbas energibalansen, vilket ses sm en av de grundläggande rsakerna till övervikt ch fetma. Övervikt ch fetma har ökat stadigt de senaste åren både i Sverige ch runt m i västvärlden ch ses sm en av vår tids största flkhälsprblem (Kstenius & Lindqvist, 2006). Fetma klassificeras sm en sjukdm ch innebär en allvarlig medicinsk hälsrisk eftersm den ökar risken för bland annat hjärt- ch kärlsjukdmar ch diabetes, men även för tidig död. Övervikt ch fetma behöver dck inte bara handla m att inte kunna kntrllera sitt matintag, utan sm nämns van kan maten även fungera sm en känslmässig tröst vid svåra situatiner sm exempelvis innefattar hög upplevd stress. 3. Metd 3.1 Design Studien har en kvantitativ tvärsnittsdesign där empiri samlats in via enkäter då syftet med studien var att utfrska sambandet mellan högre nivåer av upplevd stress ch livsmedelsval samt måltidsrdning hs individer sm arbetar på universitet vid en given tidpunkt för att finna eventuella samband mellan dessa variabler (Bryman, 2011). 3.2 Urval Den urvalsmetd sm tillämpades för att urskilja lämpliga deltagare var flerstegs klusterurval, där ppulatinen var persnal på Götebrgs universitet. Vidare inkluderades klustren institutinen för pedaggik ch specialpedaggik samt institutinen för vårdvetenskap ch hälsa tillhörande utbildningsvetenskapliga fakulteten respektive Sahlgrenska Akademin (Götebrgs universitet, 2016a; Götebrgs universitet, 2016b). Samtliga anställda vid institutinen för pedaggik ch specialpedaggik samt institutinen för vårdvetenskap ch hälsa tillfrågades att delta i studien. För att inkluderas i studien skulle deltagaren vara anställd vid någn av de utvalda institutinerna. Ttalt tillfrågades 359 anställda att delta, varav 206 från institutinen för pedaggik ch specialpedaggik ch 153 från institutinen för vårdvetenskap ch 9

hälsa. Av de tillfrågade besvarade 135 persner enkäten varav 129 stycken inkluderades i studien på grund av att övriga enkäter inte var fullständigt ifyllda. Det resulterade i ett brtfall på 230 persner (64 %). Av de sm besvarade enkäten var 20 män, 108 kvinnr ch 1 persn angav annat sm prnmen. Antalet deltagare från respektive institutin var 61 stycken från institutinen för pedaggik ch specialpedaggik, 65 stycken från institutinen för vårdvetenskap ch hälsa samt tre stycken sm inte uppgav institutinstillhörighet. Åldersfördelningen bland deltagarna var mellan 25 år ch 72 år (X= 50,5 sd = 11,6). Antalet deltagare vars tjänst innefattade undervisning var 99 persner. 3.3 Datainsamling För insamling av empiri användes en enkät (se bilaga 3) sm innefattade frågr m upplevd stress (fråga 1-14), livsmedelsknsumtin (fråga 15-25) ch måltidsrdning (fråga 26-29). Även infrmatin m kön, ålder, institutinstillhörighet, tjänstebefattning samt m tjänsten innefattar undervisning samlades in för att kunna analysera m detta var ytterligare variabler sm påverkade utfallet. Enkäten pilttestades bland 10 yrkesverksamma persner, sm senare inte deltg i studien, för att uppmärksamma möjliga felaktigheter ch svårigheter i utfrmningen av enkäten. Efter att enkäten pilttestas strukturerades frågrna 15-29 m för att underlätta för deltagarna att besvara enkäten. För att få gdkännande till att genmföra studien på de valda institutinerna kntaktades prefekten samt vice prefekten vid respektive institutin via e-pst innan påbörjad datainsamling (se bilaga 1). Kntaktuppgifter till deltagarna anskaffades via institutinernas hemsidr (Götebrgs universitet, 2016a; Götebrgs universitet, 2016b). Enkäten var utfrmad i Ggle frmulär ch distribuerades till deltagarna via e-pst. Deltagarna hade möjlighet att besvara enkäten under 10 arbetsdagar innan slutgiltiga data samlades in via Ggle frmulär. Efter sex arbetsdagar skickades en påminnelse (se bilaga 4) m enkätundersökningen ut via e-pst för att minska brtfallet (Bryman, 2011). 3.3.1 The Perceived Stress Scale För att utfrska målgruppens nivåer av upplevd stress den senaste månaden användes den svenska versinen av The Perceived Stress Scale (PSS) sm bestd av 14 frågr (Institutet för Stressmedicin, 2012). Frågrna mätte i vilken grad livet kändes förutsägbart, kntrllerbart ch överbelastat, samt i vilken grad lika situatiner i livet upplevdes sm stressande (Chen, Kamarck & Mermelstein, 1983). Svarsalternativen angavs på en femgradig-skala (0=aldrig, 1=nästan aldrig, 2=ibland, 3=ganska fta, 4=väldigt fta). 3.3.2 Livsmedelsfrekvensfrmulär Deltagarna självrapprterade sina intag av specifika livsmedel med hjälp av ett livsmedelsfrekvensfrmulär (FFQ) sm baserades på tidigare framtagna FFQ s (Wirfält & Anderssn, 2013; El Ansari et al., 2015; Rbinsn et al., 2017 ). Frågrna från frmuläret mätte deltagarnas knsumtin av 11 stycken livsmedelsgrupper den senaste månaden. De livsmedelsgrupper sm angavs i enkäten var grönsaker, rtfrukter, frukt ch bär, fisk ch skaldjur, rött kött, krv ch charkuteriprdukter, gdis, chips ch snacks, fikabröd ch glass, sckersötad dryck, öl, vin ch sprit, snabbmat ch färdiglagade maträtter samt hemlagad 10

mat. De alternativ till frekvens på intag av dessa livsmedel angavs per månad (<1-3 gånger), per vecka (1-6 gånger) eller per dag (1-4 gånger eller mer). 3.3.3 Måltidsrdning För att utfrska målgruppens måltidsrdning sammanställdes frågr rörande frekvens på intag av frukst, lunch, middag ch mellanmål utifrån rekmmendatiner m måltidsrdning (Livsmedelsverket, 2005). Deltagarna fick besvara frågr såsm hur fta äter du frukst?, svarsalternativen angavs med ett intervall per månad (<1-3 gånger), per vecka (1-6 gånger) ch per dag (1-4 gånger eller mer). 3.4 Databearbetning ch analys Deltagarnas svar angående upplevd stress sm angetts i PSS bearbetades genm att vända på resultatet från de sju psitiva frågrna (ex. 0=4, 1=3, 2=2, 3=1, 4=0) (Chen et al., 1983). Dessa sju frågr var 4, 5, 6, 7, 9, 10 ch 13. Sedan summerades resultatet från alla 14 frågr för att urskilja grupper med varierande nivåer av upplevd stress. Den högsta möjliga pängen på PSS är 56, där höga päng mtsvarar högre nivåer av upplevd stress (Institutet för Stressmedicin, 2017b). PSS har inga förutbestämda cut-pints sm klassificerar nivån av upplevd stress sm låg respektive hög (White, Jiang, Hall, Katz, Zimmerman, Sliwinski & Liptn, 2014). Baserat på pängen från PSS grupperades deltagarna i tre grupper med liknande deltagarantal, låg upplevd stress (n = 41), mellan upplevd stress (n = 43) ch hög upplevd stress (n = 45). Respektive grupp mtsvarade en PSS päng på 18 för låg upplevd stress, 19 24 för mellan upplevd stress ch > 24 för hög upplevd stress. Livsmedelsgrupperna sm förekm i FFQ klassificerades utifrån de nrdiska näringsrekmmendatinerna ch livsmedelsverkets råd (Nrdic Cuncil f Ministers, 2014; Livsmedelsverket, 2015). De grupper sm klassificerades sm mer hälssamma var grönsaker, rtfrukter, frukt ch bär, fisk ch skaldjur samt hemlagad mat. Livsmedelsgrupperna rött kött, krv ch charkuteriprdukter, gdis, chips ch snacks, fikabröd ch glass, sckersötad dryck, öl, vin ch sprit ch snabbmat ch färdiglagade maträtter klassificerades sm mindre hälssamma. En högre intagsfrekvens på de mer hälssamma livsmedelsgrupperna mtsvarade ett mer hälssamt matbeteende, samt en lägre intagsfrekvens på de mindre hälssamma livsmedelsgrupperna klassificerades sm ett mer hälssamt matbeteende. För ett mindre hälssamt matbeteende gäller det mvända. Intagsfrekvenserna sm fanns sm svarsalternativ i enkäten för de lika livsmedelsgrupperna mvandlades från rdinalskalenivå till kvtskalenivå. Omvandlingen angav antal intag per månad (4 veckr) för att skalan skulle ha samma enhet vid beräkningen (<1 gång per månad = 0, 1 gång per månad = 1, 2 gånger per månad = 2, 5 gånger per vecka = 20, 6 gånger per vecka = 24 sv.). För att analysera datan användes statistikprgrammet IBM SPSS statistics versin 24 (IBM Crp, Armnk, NY, USA). Först analyserades nivåerna av upplevd stress bland deltagarna ch huruvida det fanns ett samband eller skillnad mellan nivåerna av upplevd stress ch persnkaraktäristik. För att testa sambandet mellan ålder ch nivån av upplevd stress användes Pearsn krrelatinskefficient. För att sedan studera skillnader mellan de tre stressgrupperna gällande kön, institutinstillhörighet ch undervisning användes Mann-Whitney U-test. 11

Spearmans rangkrrelatinskefficient användes för att identifiera eventuella samband mellan intaget av de lika livsmedelsgrupperna ch nivåerna av upplevd stress. Vid analys av frågrna gällande måltidsrdning användes Chi-två-test för att studera intagsfrekvenserna av frukst, lunch, middag ch mellanmål i de tre grupperna sm baserades på stressnivå ( låg upplevd stress, mellan upplevd stress ch hög upplevd stress ). Den signifikansnivån sm sattes för studien var 5 prcent, vilket innebär att för att resultatet ska vara signifikant måste risken för att resultatet endast berr på slumpen vara mindre än 5 prcent (Ejlertssn, 2012). 3.5 Metdlgiska överväganden 3.5.1 Urval För att skapa ett lämpligt urval till studien användes klusterurval i flera steg (Denscmbe, 2010; Bryman, 2011). Det första steget i urvalsprcessen grundades på att finna urval sm var begränsade gegrafiskt till Götebrgs stad för att inte få en för str spridning på deltagarna. Utifrån den målgrupp sm skulle ingå i studien kunde naturligt förekmmande kluster identifieras vid Götebrgs Universitet sm ansågs vara lämpliga för studien i frm av fakulteter ch institutiner. Då Götebrgs Universitet består av ett strt antal fakulteter ch institutiner valdes två fakulteter sm erbjöd lika typer av utbildningar att ingå i studien. För att begränsa deltagarantalet genmfördes ett slumpmässigt urval av institutinerna vid de två utvalda fakulteterna. I de slutgiltiga klustren inkluderades alla individer vid de två deltagande institutinerna för att möjliggöra att den variatin sm finns i den ttala ppulatinen även representerades i studiens urval. Det leder till att majriteten av deltagarna är kvinnr eftersm att läget på de inkluderade institutinerna är sådant. Valet att använda två lika institutiner vid insamling av data baserades även på att få ett tillräckligt strt deltagarantal samt för att utfrska eventuella skillnader mellan institutinerna. Ett strt urval medför en större möjlighet att generalisera resultatet från studien över en större ppulatin (Bryman, 2011). 3.5.2 Datainsamling I studien användes enkäter för insamling av data då syftet med studien var att finna eventuella samband mellan lika variabler (Denscmbe, 2010). Enkäten möjliggjrde att alla deltagare fick identiska frågr samt svarsalternativ vilket medförde att svaren sedan kunde kvantifieras. Enkäten bestd till största del av stängda flervalsfrågr då studien var en kvantitativ studie där svaren från enkäten skulle analyseras i statistikprgrammet IBM SPSS statistics versin 24. Endast frågrna rörande ålder, institutinstillhörighet ch vilken tjänst deltagarna hade var öppna frågr utan färdiga svarsalternativ. Dessa frågr var placerade i början av frmuläret för att låta deltagarna svara på enklare frågr ch sedan gå in på de mer krävande frågrna gällande upplevd stress ch kstmönster. Enkäten innehöll tydliga instruktiner för att underlätta för deltagarna när de besvarade enkäten. Innan påbörjad datainsamling pilttestades enkäten för att ta reda på m det fanns eventuella brister i enkäten, sm överflödiga eller tydliga frågr samt m det fanns några svårigheter med att fylla i enkäten. När möjligheten till en piltstudie finns rekmmenderas det att en genmförs för att enkätundersökningen ska bidra med relevant data samt för att studien i sin helhet blir bra (Bryman, 2011). För att fylla enkäten med relevanta frågr genmfördes litteratursökningar för att hitta frmulär sm tidigare använts för att utfrska upplevd stress (Institutet för 12

Stressmedicin, 2017b), livsmedelsval (Rbinsn et al., 2017; El Ansari et al., 2015; Wirfält & Anderssn, 2013) ch måltidsrdning (Livsmedelsverket, 2005). PSS består av 14 frågr ch i studien användes den svenska versinen för att utfrska deltagarnas nivå av upplevd stress den senaste månaden (Institutet för Stressmedicin, 2017b). PSS-frmuläret i riginalfrm har använts i flertalet tidigare studier ch har validerats sm ett pålitligt ch lämpligt instrument för att mäta upplevd stress (Chen et al., 1983; Institutet för Stressmedicin, 2017b). Även den svenska versinen har validerats sm mätinstrument (Nrdin & Nrdin, 2013). Testet uppvisade en hög begreppsvaliditet ch en gd intern reliabilitet (Crnbach s alpha = 0,82). I jämförelse med andra mätinstrument gällande stress, såsm exempelvis life-event scres, är PSS bättre på att förutsäga vilken påverkan stressen har på individens hälsstatus (Chen et al., 1983). Den svenska versinen ansågs vara fördelaktig att använda på grund av eventuella språkliga svårigheter med en engelsk versin. För att mäta hur fta deltagarna knsumerade lika srters livsmedel användes ett FFQ där deltagarna själva fick ange hur fta de knsumerade specifika livsmedelsgrupper. FFQ:s är den vanligaste kstundersökningsmetden för att få en översiktlig bild av knsumtinen av lika livsmedel ch har även den använts i flertalet studier ch ansågs därför vara relevant för studien (Rbinsn et al., 2017; El Ansari et al., 2015; Wirfält & Anderssn, 2013). Livsmedelsgrupperna sm inkluderades i FFQ valdes eftersm de nämns i livsmedelsverkets råd m hälssamma samt mindre hälssamma kstvanr (Livsmedelsverket, 2015). Angående frågrna m måltidsrdning utfrmades dessa utifrån livsmedelsverkets råd m att en gång per dag inta frukst, lunch ch middag samt ett till tre mellanmål, efter att litteratursökningen inte gav några tidigare exempel på frmulär (Livsmedelsverket, 2005). Data gällande måltidsrdning samlades in för att kunna identifiera m det förekm en eventuell över- eller underknsumtin av mat sm var asscierad med höga nivåer av upplevd stress. Valet att använda en internetbaserad enkät ch att distribuera den via e-pst till deltagarna gjrdes utifrån flera lika aspekter (Denscmbe, 2010). Då studien genmfördes under en begränsad tid med en begränsad budget ansågs internet sm en lämplig plattfrm för insamling av data eftersm det är ett snabbt ch smidigt sätt för att skicka ut ch samla in enkätsvar. Datan sm samlades in via den internetbaserade enkäten sammanställdes även autmatisk i ett frmat sm sedan kunde analyseras i IBM SPSS statistics versin 24, vilket underlättade databearbetningen. Då alla anställda vid respektive institutin skulle ingå i studien så kntaktades deltagarna via deras e-pst sm var kpplad till deras arbete, då detta var ett lämpligt sätt att få tillgång till alla sm ingick i de lika urvalsgrupperna. 3.5.3 Databearbetning ch analys Datan från PSS bearbetades utefter instruktinerna m att summera svaren på frågrna för att få fram ett resultat angående deltagarnas upplevda stressnivå. PSS användes, sm tidigare nämnt, eftersm det är ett lämpligt samt validerat instrument för att mäta upplevd stress hs individer (Chen et al., 1983). För att utfrska samband mellan upplevd stress ch livsmedelsval användes en kntinuerlig stressvariabel för att ta reda på huruvida stressen ökar eller minskar intaget av de lika livsmedelsgrupperna. Vid analys av måltidsrdning användes däremt en kategrisk stressvariabel där deltagarna delades in i tre lika stressgrupper. Valet av att använda lika skalnivåer för stressvariabeln möjliggjrde lika typer av analyser 13

av datan. Vid analys av livsmedelsval var syftet att se huruvida upplevd stress krrelerar med intaget av hälssamma respektive mindre hälssamma livsmedelsgrupper. För måltidsrdning genmfördes en gruppering av stressvariabeln för att få en tydligare bild av skillnader i måltidsrdning mellan lika nivåer av upplevd stress. Detta för att kunna urskilja hur många deltagare sm uppfyller rekmmendatinerna i respektive grupp ch inte enbart m nivån av upplevd stress krrelerar med ett ökat eller minskat intag av de lika måltiderna. Livsmedelsgrupperna i denna del av enkäten klassificerades utifrån de nrdiska näringsrekmmendatinerna samt livsmedelsverkets råd för att med säkerhet kunna garantera en vetenskaplig bakgrund till dessa (Nrdic Cuncil f Ministers, 2014; Livsmedelsverket, 2014). Slutligen bearbetades datan från FFQ till en kntinuerlig skala på kvtskalenivå. Det innebär att variabelvärdena kan rangrdnas på ett vis sm möjliggör en beskrivning av skillnaderna mellan svarsalternativen (Ejlertssn, 2012). Denna marbetning av skalan gav fler möjligheter i analysen av den insamlade datan. Gällande datan från PSS ch FFQ användes Spearmans rangkrrelatinskefficient sm analysmetd eftersm syftet med studien var att finna eventuella samband mellan variablerna upplevd stress ch intaget av specifika livsmedel (Ejlertssn, 2012). Datan bedömdes sm icke-nrmalfördelad ch därmed ansågs det vara en lämplig analysmetd. Vid analys för att finna eventuella samband mellan variablerna ålder ch upplevd stress användes Pearsn krrelatinskefficient eftersm datan bedömdes vara nrmalfördelad ch de båda variablerna var kntinuerliga. För de kategriska variablerna kön, institutinstillhörighet ch undervisnings inverkan på nivåerna av upplevd stress användes Mann-Whitneys U-test för att se eventuella skillnader i dessa variabler mellan stressgrupperna. På grund av att nivåerna av upplevd stress var en kntinuerlig variabel medan de övriga var kategriska genmfördes gruppjämförelser för dessa variabler. Datan bedömdes vara icke nrmalfördelad, därmed användes Mann-Whitneys U-test. Måltidsrdningen analyserades med hjälp av Chi-två-test genm att beräkna hur många i respektive stressgrupp sm knsumerade frukst, lunch ch middag en gång per dag, samt mellanmål en till tre gånger per dag, för att se hur str del av gruppen sm uppnådde rekmmendatinerna gällande måltidsrdning. Valet av test baserades på syftet att undersöka intagsfrekvenser samt studera hur str andel i respektive stressgrupp sm uppnår den förväntade intagsfrekvensen sm mtsvarar rekmmendatinen (Livsmedelsverket, 2005; Ejlertssn, 2012). 3.5.4 Etik Under studiens gång har hänsyn tagits till de fyra frskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna infrmerades m syftet med studien, att deltagandet var frivilligt, annymt ch att uppgifterna sm samlades in endast skulle kmma att användas i studiens syfte. Genm att besvara enkäten gav deltagarens sitt samtycke m att delta i studien. Infrmatin m detta delgavs deltagarna via ett följebrev sm bifgades sm första sida på enkäten (se bilaga 2). För att deltagandet skulle vara annymt efterfrågades inte namn på deltagarna ch det gick därmed inte att se vilka i urvalsgrupperna sm besvarat enkäten ch vilka sm inte hade svarat. Deltagarna kntaktades via e-pst där namnet gick att urskilja i e- pst adresserna men för att upprätthålla en annymitet besvarade deltagarna enkäten via Ggle frmulär sm inte registrerar persnliga uppgifter. All insamlad data analyserades ch presenterades även på gruppnivå ch antalet deltagare var 14

tillräckligt strt för att inte kunna urskilja enskilda individer. Deltagarna tillfrågades i enkäten att uppge könstillhörighet ch hade möjlighet att välja mellan tre prnmen (kvinna, man, annat) för att inte exkludera någn sm inte identifierar sig sm varken man eller kvinna. 4. Resultat 4.1 Stress I studien uppgav alla deltagare att de upplever stress, däremt varierade nivån av upplevd stress hs deltagarna inm ett intervall på 3-40 PSS-päng (md = 22, sd = 7,2). Data från studien visade att det inte fanns någn skillnad i nivån av upplevd stress mellan anställda vid institutinen för pedaggik ch specialpedaggik samt anställda vid institutinen för vårdvetenskap ch hälsa. Det fanns inte heller någn skillnad i nivån av upplevd stress baserat på m tjänsten innefattade undervisning eller inte. En signifikant, negativ krrelatin mellan ålder ch upplevd stress (r = - 0,24, p < 0,01) identifierades. Deltagare med en lägre ålder angav att de upplevde högre nivåer av stress i jämförelse med deltagare med en högre ålder. Även kön identifierades sm en variabel sm påverkar nivån av upplevd stress hs deltagarna. Kvinnr upplevde en signifikant högre nivå av stress än män (p < 0,05). 4.2 Livsmedelsval Krrelatinen mellan upplevd stress ch deltagarnas angivna intag av de 11 studerade livsmedelsgrupperna i FFQ redvisas i tabell 2. Fyra av de mindre hälssamma livsmedelsgrupperna ( gdis, chips, snacks, fikabröd, glass, sckersötad dryck, snabbmat, färdiglagade maträtter ) var asscierade med ett ökat intag vid högre nivåer av upplevd stress. Det fanns en signifikant, psitiv krrelatin mellan upplevd stress ch tre av de nämnda livsmedelsgrupperna gdis, chips, snacks, sckersötad dryck ch snabbmat, färdiglagade maträtter. Gällande de livsmedelsgrupper sm klassificerades sm mer hälssamma kunde inget tydligt samband identifieras mellan livsmedelsval ch nivån av upplevd stress. 15

Tabell 2. Krrelatin mellan upplevd stress ch livsmedelsgrupperna. Livsmedelsgrupp Krrelatin P-värde Gdis, chips, snacks 0,35 < 0,001 Snabbmat, färdiglagade maträtter 0,24 0,01 Sckersötad dryck 0,23 0,01 Hemlagad mat -0,16 0,07 Fikabröd, glass 0,11 0,23 Fisk, skaldjur -0,09 0,33 Frukt, bär 0,03 0,74 Rött kött, krv, charkuteriprdukter -0,02 0,86 Grönsaker -0,02 0,8 Rtfrukter -0,004 0,96 Öl, vin, sprit -0,003 0,97 4.3 Måltidsrdning I tabell 3 visas prcentuell andel av deltagarna sm uppnådde rekmmendatinerna kring måltidsrdning ch därmed intg frukst, lunch ch middag en gång per dag samt mellanmål en till tre gånger per dag. Det fanns en antydan till att deltagare sm upplevde högre nivåer av stress i större utsträckning nådde upp till rekmmendatinerna gällande ett dagligt intag av frukst ch mellanmål. Gällande måltiderna lunch ch middag fanns en tendens till att de sm upplevde hög stress uppnådde ett dagligt intag i lägre utsträckning än de sm upplevde låga nivåer av stress. Tabell 3. Prcentuell andel sm uppfyller rekmmendatinen för respektive måltid uppdelat efter stressnivå. Låg upplevd stress (n = 41) Mellan upplevd stress (n = 43) Hög upplevd stress (n = 45) % % % Frukst 71 77 78 Lunch 71 67 69 Middag 66 65 64 Mellanmål 34 47 51 16

För frukst syntes en skillnad i intagsfrekvens mellan låg upplevd stress (71 %), mellan upplevd stress (77 %) ch hög upplevd stress (78 %) där ökade nivåer av upplevd stress hade en tendens att successivt öka intagsfrekvensen. Det framkm dck ingen signifikant skillnad mellan grupperna (x 2 = 19,23, df = 22, p = 0,63). Gällande måltiden lunch nådde gruppen låg upplev stress (71 %) upp till rekmmendatinen för den måltiden i störst utsträckning, en lägre intagsfrekvens kunde ses hs grupperna hög upplevd stress (69 %) samt mellan upplevd stress (67 %). Skillnaden sm identifierades mellan grupperna var inte signifikant (x 2 = 18,34, df = 18, p = 0,43). Det framkm inga tydliga skillnader i intagsfrekvensen av måltiden middag mellan grupperna. Intagsfrekvensen var lägst i gruppen hög upplevd stress (64 %), men grupperna låg upplevd stress (66 %) ch mellan upplevd stress (65 %). Inte heller dessa skillnader var signifikanta (x 2 = 20,05, df = 24, p = 0,69). Intaget av mellanmål visar en antydan till ökat intag vid högre nivåer av upplevd stress, där gruppen hög upplevd stress uppfyllde rekmmendatinen i störst utsträckning (51 %), ch därefter km gruppen mellan upplevd stress (47 %) ch lägst intag av mellanmål återfanns i gruppen låg upplevd stress (34 %). De skillnader sm framkm mellan de tre stressgrupperna gällande intaget av mellanmål var signifikanta (x 2 = 42,21, df = 24, p = 0,01). Andelen sm rapprterade ett intag över det rekmmenderade intaget var liknande i de tre grupperna. 5. Diskussin 5.1 Metddiskussin 5.1.1 Datainsamling Under studiens gång framkm det att några deltagare upplevde en viss prblematik med att besvara enkäten. Frågrna 1-14 gällande upplevd stress uppfattades av några deltagare sm svåra att besvara. Detta kan ses sm en nackdel med datainsamlingsmetden då deltagarna fyllde i enkäten på egen hand ch inte hade möjlighet att ställa frågr m de inte förstd någn enkätfråga ch därmed inte kunde besvara den krrekt (Bryman, 2011). En brist i utfrmningen av enkätfrågrna 26-28 gällande måltidsrdning upptäcktes efter datainsamlingen var klar, då några deltagare uppgav att de knsumerade frukst, lunch ch/eller middag upp till fyra gånger per dag eller mer vilket uppfattades sm rimligt. Dessa eventuellt felaktiga svar kan vara en möjlig felkälla i studiens resultat (Bryman, 2011). Svarsalternativen var desamma sm vid frågrna 15-25 gällande livsmedelsval men brde ha marbetats för att bättre passa frågrna gällande måltidsrdning. Vid analys av deltagarnas måltidsrdning sammanställdes däremt svaren från alla deltagare sm åt frukst, lunch, middag ch/eller mellanmål minst en gång per dag eller mer vilket gör att de extrema värdena inte påverkar resultatet mer än m de hade svarat att det knsumerade frukst, lunch, middag ch/eller mellanmål endast en gång per dag. Denna brist var däremt inget sm uppmärksammades av de sm deltg i piltstudien. Brtfallet i studien uppgick till 64 prcent ch trs främst ber på tidsbrist hs de tillfrågade. Andra faktrer sm påverkade brtfallet var fullständigt ifyllda enkäter, deltagare sm var på semester, föräldraledighet eller sm var tjänstlediga under studiens gång. Ytterligare eventuella rsaker till brtfallet kan ber på sjukskrivningar, språkbarriärer samt svårigheter med att besvara enkäten via datrn. 17

Risken med brtfallet i studien är att de sm upplever höga nivåer av stress eventuellt inte haft tid, eller tagit sig tid, till att besvara enkäten ch att de sm upplever högst nivåer av stress i urvalsgruppen därmed inte finns med i denna studie. Detta leder till en skevhet i resultatet då de sm besvarat enkäten kan skilja sig från de sm inte besvarat enkäten (Bryman, 2011). För att minimera brtfallet sm rsakades av fullständigt ifyllda enkäter hade frågrna kunnat vara bligatriska att svara på, en funktin sm fanns i datainsamlingsverktyget Ggle frmulär. Att använda sig av bligatriska frågr kan dck strida mt de etiska principerna m att deltagandet ska vara frivilligt ch att frskarna inte ska påverka deltagarna när de besvarar enkäten (Bryman, 2011). Den låga svarsfrekvensen leder till svårigheter att generalisera resultatet till en annan ppulatin. Däremt visar denna studie på liknande resultat sm tidigare genmförda studier, vilket möjligen ökar trvärdigheten för denna studie (Oliver et al., 1999; Ng et al., 2003; Zellner et al., 2006; Trres et al., 2007; Gresz et al., 2012; Errisuriz et al., 2016). För att minska brtfallet kunde ytterligare en påminnelse sänds till respndenterna, då två påminnelser med större säkerhet ger ett tillräckligt strt antal deltagare (Bryman, 2011). Valet att använda en tvärsnittsdesign vid datainsamlingen möjliggjrde endast en analys gällande huruvida variablerna upplevd stress ch lika kstmönster krrelerade med varandra (Bryman, 2011). Det är inte möjligt att dra slutsatser m kausalitet ch rsaksriktning i denna studie eftersm det inte följs över tid. Studier med ett lngitudinellt upplägg har däremt kunnat hävda att nivån av upplevd stress har en inverkan på kstmönster (Michaud, Kahn, Musse, Burlet & Niclas, 1990; Laitinen et al., 2001). Vid insamlingen av data kntaktade några av deltagarna studieledarna via e-pst med infrmatin angående att de besvarat enkäten samt att de tlkat ch därmed besvarat enkäten på ett specifikt sätt. Detta kan ses sm ett etiskt dilemma då det riskerar deltagarnas annymitet, sm ville upprätthållas (Bryman, 2011). Antalet enkäter sm samlades in gjrde det dck inte möjligt att urskilja enskilda deltagare eller hur de hade besvarat enkäten. Datan sammanställdes, analyserades ch presenterades på gruppnivå, vilket innebär att enskilda enkäter inte hanterades. Under studiens gång tgs även beslutet att skicka en påminnelse via e-pst m att besvara enkäten för att minimera brtfallet. En påminnelse kan anses bryta mt de frskningsetiska principerna sm säger att deltagandet i en studie ska vara frivilligt ch att studieledarna inte ska ha någn påverkan på deltagandet (Bryman, 2011). I påminnelsen angavs det dck tydligt att deltagandet var frivilligt ch enligt Bryman (2011) är påminnelser acceptabla för att minska brtfall. En styrka med studien ligger i användningen av datainsamlingsinstrumenten PSS ch FFQ. Sm tidigare nämnt är dessa instrument vanligt förekmmande för att mäta upplevd stress respektive livsmedelsval ch därför anses studien mäta det sm den är avsedd att mäta vilket ökar studiens validitet ch reliabilitet. 5.1.2 Databearbetning ch analys Valet av att använda Spearmans rangkrrelatinskefficient vid analys av samband mellan resultatet från PSS ch FFQ grundades på att datan inte var nrmalfördelad ch därmed krävde ett icke parametriskt test. Att använda ett icke parametriskt test kan bidra med att statistiska skillnader mellan lika grupper inte blir lika tydliga jämfört med m ett parametriskt test använts (Clephas & Zwinderman, 2011; Ejlertssn, 2012). Ett icke parametriskt test har däremt bättre mtståndskraft för 18

avvikande värden, så kallade utliers, sm gör datan icke nrmalfördelad ch dessa påverkar då inte resultatet i samma utsträckning sm de hade gjrt i ett parametriskt test. En nackdel sm uppstår vid användning av Spearmans rangkrrelatinskefficient är när delar av datan har samma värde, vilket förekm i denna studie (Ejlertssn, 2012). Då skapas så kallade ties ch alla insamlade svar sm antar samma värde får samma rangtal, vilket kan minska antalet individer sm påverkar krrelatinen. Detta kan leda till en svagare krrelatin. Den signifikanta krrelatin sm framkm i denna studie mellan upplevd stress ch variablerna gdis, chips ch snacks, sckersötad dryck samt snabbmat, färdiglagade maträtter var relativt svag. Vid svag krrelatin mellan två variabler kan variablerna påverkas av andra variabler sm inte ingår i analysen (Bryman, 2011). För att kntrllera huruvida sambanden kan betraktas sm äkta samband eller sm skensamband kan en analys där tre variabler analyseras tillsammans vara lämplig, en så kallad multipel regressinsanalys. Då resultatet från FFQ bedömdes vara icke-nrmalfördelad ansågs däremt Spearmans rangkrrelatinskefficient vara mer lämplig för att få ett krrekt resultat. Däremt ökar styrkan i att sambanden i studien är äkta då tidigare studier visat på liknande resultat (Oliver et al., 1999; Ng et al., 2003; Zellner et al., 2006; Trres et al., 2007; Gresz et al., 2012; Errisuriz et al., 2016). 5.2 Resultatdiskussin 5.2.1 Stress Stressnivån hs universitetsanställda i studien varierade med åldern, där yngre anställda upplevde högre nivåer av stress än äldre anställda. Enligt Arbetsmiljöverket (2016) är sysselsatta mellan 30-49 år den mest utsatta åldersgruppen för stress ch psykiska påfrestningar. Detta stämmer överens med resultatet från denna studie då de flesta inm detta åldersintervall uppgav att de upplevde högre nivåer av stress. Även skillnader i upplevd stress mellan könen kunde påvisas i denna studie, vilket tidigare har visats vara en avgörande faktr för nivåerna av upplevd stress hs universitetspersnal, där kvinnr tenderar att uppleva högre nivåer av stress (Watts et al., 2011). I en undersökning från 2015 av anställdas arbetsmiljö vid Götebrgs universitet framkm det att anställda vid utbildningsvetenskapliga fakulteten, däribland institutinen för pedaggik ch specialpedaggik, inm vissa mråden upplever de högsta nivåerna av stress av alla anställda på universitetet (Götebrgs Universitet, 2015). Den största rsaken till upplevd stress på fakulteten berdde främst på att de anställdas arbetsuppgifter krävde kvälls- ch helgarbete. Undersökningen visade även på att de anställda vid fakulteten Sahlgrenska akademin, vilket inkluderar institutinen för vårdvetenskap ch hälsa, upplever lägst nivåer av r av alla fakulteter. En känsla av r kan vara en eventuell rsak till högre nivåer av upplevd stress (1177 Vårdguiden, 2014). Den akademiska världen har tidigare haft relativt låga stressnivåer, men i takt med ökad arbetsbelastning ch högre krav har även den upplevda stressen ökat (Watts et al., 2011). Resultatet från denna studie visade att anställda vid Götebrgs universitet upplevde stress, däremt hittades inte någn signifikant skillnad i upplevd stress mellan de två deltagande institutinerna. Det gick inte heller att identifiera ett samband mellan undervisning ch högre nivåer av upplevd stress. Undervisning har tidigare nämnts sm en faktr sm möjligen kan påverka stressnivåerna hs de anställda negativt (Watts et al., 2011). 19

5.2.2 Livsmedelsval Gällande de mindre hälssamma livsmedelsgrupperna visade resultatet att intagsfrekvensen hs deltagarna generellt var låg, avsett stressnivå. Det förekm dck stra spridningar inm samtliga grupper av upplevd stressnivå. Högre utbildning är fta asscierat med mer hälssamma levnadsvanr (Rs & Prättälä, 2012). Högutbildade besitter en större hälslitteracitet, vilket innebär att de har en bättre förmåga att tillgdgöra sig ch använda infrmatin sm de delges angående hälssamma matbeteenden. Detta kan ha påverkat resultatet ch resulterat i svagare samband mellan nivån av upplevd stress ch de lika livsmedelsgrupperna. Den ökade kunskapen m hälssamma levnadsvanr ch effekterna av mindre hälssamma matbeteenden kan bidra till att deltagarnas matvanr inte påverkas i samma utsträckning av stress. Däremt förekm det deltagare sm upplevde högre nivåer av stress ch sm rapprterade ett högre intag av gdis, chips, snacks, sckersötad dryck samt snabbmat, färdiglagade rätter vilket visade på ett samband mellan nivåerna av upplevd stress ch knsumtin av mindre hälssamma livsmedelsgrupper. Det kan vara viktigt att identifiera vad sm gör att dessa individers livsmedelsval i större utsträckning krrelerar med nivåerna av upplevd stress för att kunna mtverka mindre hälssamma matbeteenden. Ytterligare en faktr sm kan påverka deltagarnas lågt angivna intag av lika livsmedel är att det fta sker en underrapprtering vid kstundersökningar (Wirfält & Anderssn, 2013). Underrapprteringen gäller fta livsmedel sm uppfattas sm mindre hälssamma då deltagaren inte vill vara helt ärlig med hur frekvent dessa livsmedel intas. Då studien inte tar hänsyn till hur str mängd deltagarna knsumerade per tillfälle av de valda livsmedelsgrupperna kan det vara prblematiskt att dra slutsatser m intagsfrekvensen visar på ett hälssamt intag eller inte. Deltagare sm har uppgett att de intar exempelvis sckersötad dryck tre gånger i veckan kan i terin ha en mindre ttalknsumtin än deltagare sm uppgett ett intag på endast en gång i veckan men sm knsumerar större mängder per gång. I Livsmedelsverkets kstråd ligger extra fkus på att äta lagm stra mängder för att undvika att hamna på ett energiöversktt sm kan leda till hälsa (Livsmedelsverket, 2015). Det är därför viktigt att ta hänsyn till både mängd ch intagsfrekvens för att kunna bedöma m knsumtinen av lika livsmedel är hälssam eller inte (Wirfält & Anderssn, 2013). Resultatet från studien visade ett högre intag av energirika ch mindre hälssamma livsmedel vid en ökad nivå av upplevd stress. Energität ch mindre hälssam mat kan påverka mängden sm knsumeras ch göra att vi äter mer av dem än av hälssamma livsmedel (Anderssn & Löf, 2013). Även m mängden av ett livsmedel sm knsumeras inte är känt i denna studie, så kan möjligen intagsfrekvensen visa på ett mindre hälssamt intag av en livsmedelsgrupp då ett intag av mindre hälssamma livsmedel är asscierat med en större knsumtin. Den psitiva krrelatinen mellan högre nivåer upplevd stress ch ett ökat intag var enbart signifikant för livsmedelsgrupperna gdis, snacks ch chips, snabbmat ch färdiglagad mat samt sckersötad dryck. Detta resultat bekräftas av liknande resultat från tidigare genmförda vetenskapliga studier (Oliver et al., 1999; Ng et al., 2003; Zellner et al., 2006; Trres et al., 2007; Gresz et al., 2012; Errisuriz et al., 2016). I dessa studier har nivåerna av upplevd stress flertalet gånger kunnat kpplas samman med en ökad knsumtin av livsmedel sm innehåller en str mängd fett ch scker. 20