Råd för att främja hälsosamma matvanor och förebygga fall hos äldre kvinnor och män. Risk- och nyttohanteringsrapport

Transkript

1 Råd för att främja hälssamma matvanr ch förebygga fall hs äldre kvinnr ch män Risk- ch nytthanteringsrapprt

2 Denna titel kmmer att kunna laddas ner från: Citera gärna Livsmedelsverkets texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, ftgrafier ch illustratiner är skyddade av upphvsrätten. Det innebär att du måste ha upphvsmannens tillstånd att använda dem. Livsmedelsverket, 0.

3 0 0 Förrd Regeringen har inlett ett natinellt arbete för att minska antalet falllyckr bland äldre. Sm ett led i detta arbete har Livsmedelsverket under 0 0 fått i uppdrag av Scialdepartementet att ta fram ch sprida infrmatin direkt till äldre kvinnr ch män m maten ch måltidens betydelse för ett hälssamt åldrande samt för att minska risken för falllyckr. Utöver detta ska ett kunskapsstöd till verksamheter inm häls- ch sjukvård ch inm scialtjänst tas fram. Uppdraget ska genmföras i samråd med Scialstyrelsen ch Sveriges Kmmuner ch Landsting, samt i samarbete med rganisatiner inm äldremrådet. Risken för undernäring ch skörhet ökar med stigande ålder. Hälssam mat i rätt mängd tillsammans med fysisk aktivitet kan skjuta upp dessa tillstånd ch därmed minska risken att falla. Denna risk- ch nytthanteringsrapprt beskriver de överväganden sm gjrts för att anpassa de svenska kstråden, Hitta ditt sätt, till kstråd för persner över år. Grunden för arbetet är flera berende studier sammanställda i vetenskapliga underlag, tidigare risknytthanteringsrapprter från Livsmedelverket samt andra relevanta rapprter. De två nya vetenskapliga underlagen Hur äter äldre samt Nutritin ch fallrisk är framtagna speciellt för detta uppdrag. I prjektgruppen sm arbetat med hanteringen av de vetenskapliga risk- ch nyttvärderingarna har Ulla-Kaisa Kivist Hursti, prjektledare, Inger Stevén, dietist, samt Jrun Sanner Färnstrand ch Sara Engström, kmmunikatinsstrateger, ingått. Rapprten har granskats internt av Anna-Karin Quetel, nutritinist, Åsa Rsengren, mikrbilg, Ylva Sjögren Blin, nutritinist, samt Mia Kristerssn, txiklg.

4 Innehåll Förrd... Ordlista ch förkrtningar... Sammanfattning... Bakgrund... Livsmedelsverkets uppdrag m kstråd till äldre... Vetenskapliga underlag... Hälssamma matvanr... Ökad ålder, ökad risk för undernäring ch fall... Kstråd till äldre... 0 Hantering... Avgränsningar... Råd.... Energibalans ch måltidsrdning.... Tallriksmdellen.... Grönsaker ch frukt.... Nötter ch frön..... Bröd, gryn, pasta ch ris.... Fisk ch skaldjur Mejeriprdukter.... Matfett.... Rött kött ch chark Salt.... Scker.... Alkhlhaltiga drycker.... Vätska Ksttillsktt.... Fysisk aktivitet... Referenser sm risk- ch nytthanteringen grundar sig på...

5 Ordlista ch förkrtningar Anabl BMI Bulk DASH-ksten Dagsprtin FYSS Intrkning Degeneratin Diuretisk ESPEN Energibalans Energität Katabl Malabsrbtin Muskelsvikt (sarkpeni) NNR Näringstät Skörhet Supplementera Undernäring WCRF Uppbyggande av exempelvis krppsvävnad, muskler Bdy Mass Index är ett internatinellt mått på övervikt ch fetma. Måttet bygger på förhållandet mellan längd ch vikt ch är framtaget av WHO. Födans vlym i mag-tarmkanalen Dietary Apprach t Stp Hypertensin. Kstråd för att förebygga högt bldtryck. DASH-ksten är utvecklad av American Heart Assciatin utifrån studier m sambandet mellan kst ch högt bldtryck All mat sm äts under ett dygn. Vanligt uttryck vid planering av måltider. Fysisk aktivitet i Sjukdmspreventin ch Sjukdmsbehandling är en evidensbaserad handbk sm beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga ch behandla en mängd lika sjukdmstillstånd. Vätskebrist, uttrkning eller urvätskning av krppen på grund av ändrad balans mellan intag respektive förlust av vätska, antingen genm för lågt vätskeintag eller för hög vätskeförlust Försämring, mvandling av celler, vävnader eller rgan så att funktinen försämras Urindrivande, sm ökar urinavsöndringen Eurpean Sciety fr Clinical Nutritin and Metablism Energibalans anger förhållandet mellan energiintaget via födan ch krppens msättning av energi När ett livsmedel eller en måltid ger mycket energi, kalrier, i förhållande till sin vikt eller vlym Nedbrytande av exempelvis krppsvävnad, muskler Svårighet att i mag-tarm kanalen ta upp ett eller flera näringsämnen ur maten En kmbinatin av låg muskelstyrka ch låg muskelmassa Nrdiska näringsrekmmendatinerna När ett livsmedel eller en måltid innehåller rikligt med näringsämnen i förhållande till energimängd. Sämre förmåga att återhämta sig. Ett tillstånd av svaghet, nedsatt mtståndskraft mt infektiner ch begränsad reservkapacitet i krppens lika rgansystem Att tillföra extra näringsämnen sm ksttillsktt, i frm av tabletter, drppar eller liknande Tillstånd där brist på energi, prtein ch/eller andra näringsämnen, ensamt eller i kmbinatin med varierande grad av inflammatinsdriven katablism, har rsakat mätbara ch gynnsamma förändringar i krppens sammansättning, funktin eller av en persns sjukdmsförlpp Wrld Cancer Research Fund, arbetar med cancerpreventin genm att analysera glbal frskning m kst, näring, fysisk aktivitet ch cancer ch ta fram rekmmendatiner

6 0 Sammanfattning Livsmedelsverket har fått ett uppdrag att under 0 0 ta fram infrmatin till äldre m bra mat för ett hälssamt åldrande ch för att minska risken för falllyckr. Hälssamma matvanr är viktigt för alla. De svenska kstråden gäller alla vuxna, men många äldre persner behöver äta på ett lite annrlunda sätt för att ha de bästa möjligheterna att bevara rk ch hälsa så långt det är möjligt. Äldre behöver lite mer prtein ch D-vitamin samt tänka på ett lite annrlunda sätt kring mat ch måltider för att mtverka aptitlöshet ch viktnedgång. De svenska kstråden behöver därför anpassas till äldre persner med minskande aptit för att minska risken för viktnedgång ch skörhet. Skörhet ch undernäring påverkar förmågan att klara sig själv ch ökar därmed även risken för falllyckr. Vid vilken ålder övergången från aktiv persn med nrmal aptit till en persn med tilltagande skörhet utan aptit sker, ch hur lång tid det tar, är individuellt. Denna risk- nytthanteringsrapprt innehåller de överväganden sm Livsmedelsverket gjrt utifrån de svenska kstråden, Hitta ditt sätt, ch sm lett fram till kstråd för persner över år. I tabellen nedan finns en sammanfattning av kstråden för äldre. Råd Råd +, persner med nrmal aptit Råd +, persner med nedsatt aptit Energibalans ch måltidsrdning Tallriksmdellen Grönsaker ch frukt Bröd, gryn, pasta ch ris Samma råd sm till andra vuxna: Balans mellan energiintag ch energiförbrukning. Fördela maten på tallriken efter den tallriksmdell sm passar din fysiska aktivitet. Lägg till baljväxter i delen för grönsaker ch eller prteinrika mellanmål. Samma råd sm till andra vuxna: Sammanlagt minst 00 gram grönsaker ch frukt m dagen. Ät lika srter. Mycket kålväxter, lök, baljväxter ch rtfrukter. Samma råd sm till andra vuxna: Välj fullkrnsprdukter av pasta, bröd, gryn ch ris. Fördela måltiderna över dygnet med flera små energi- ch näringstäta måltider. Håll nattfastan under timmar. Övergå till att fördela maten på tallriken efter tallriksmdellen för sköra äldre samt drick energirik dryck till maten. Vid behv kan mängden grönsaker behöva minskas för att ge plats åt mer energitäta livsmedel. Vid behv kan fullkrnsmängden behöva minskas för att ge plats åt mer energitäta alternativ.

7 Mejeriprdukter Matfett Salt Scker Vätska Fisk ch skaldjur Rött kött ch chark Nötter ch frön Alkhlhaltiga drycker Fysisk aktivitet Ksttillsktt Samma råd sm till andra vuxna: Ät magra, sötade mejeriprdukter. Välj D-vitaminberikade prdukter, eller berikade växtbaserade alternativ. Samma råd sm till andra vuxna: Nyttiga ljr, sm till exempel rapslja eller flytande matfetter gjrda på rapslja i matlagningen. Samma råd sm till andra vuxna: Välj prdukter med lägre salthalt. Välj jderat salt. Samma råd sm till andra vuxna: Begränsad knsumtin av scker, särskilt från söta drycker. Drick mellan, till liter vatten m dagen. Samma råd sm till andra vuxna: Fisk gånger i veckan, varav en gång fet fisk. En successiv övergång till fetare varianter av mjölk, yghurt, fil, grädde ch crème fraiche eller växtbaserade alternativ rekmmenderas. Vid viktnedgång, undernäring ch skörhet är rekmmendatinen att alltid välja fettrika varianter. Samma råd sm till andra vuxna men vid skörhet eller undernäring blir behvet av energi viktigast ch fettsyresammansättningen underrdnad. Salt mat kan stimulera både salivprduktin ch aptit. Vid skörhet ch undernäring kan rådet m salt få stå tillbaka för att säkerställa tillräckligt näringsintag. Vid skörhet eller undernäring blir behvet av energi viktigast, då kan sckerrika livsmedel ge ett betydande tillsktt av energi. Därför kan en någt större mängd scker ingå i hälssamma matvanr för sköra äldre. Drick mellan, till liter vatten m dagen. Drick även m du inte är törstig. Välj fisk sm fiskats eller dlats på ett hållbart sätt ch kmmer från hållbara bestånd, till exempel miljömärkt. Samma råd sm till andra vuxna: Inte mer än sammanlagt 00 gram i veckan av kött från nöt, gris, lamm, ren ch vilt, varav endast en mindre del bör vara chark. Välj med msrg, det vill säga kött sm är prducerat på ett hållbart sätt, ch där man tagit hänsyn till hur djuren mår. Samma råd sm till andra vuxna: Ett par matskedar nötter ch frön m dagen. Samma råd sm till andra vuxna: Begränsa intaget av alkhlhaltiga drycker. Samma råd sm till övriga vuxna utifrån egen förmåga. Med tillägg att utifrån egen förmåga träna styrketräning, viktbärande träning ch öva balans. Tillsktt med D-vitamin för alla över år

8 0 0 0 Bakgrund Livsmedelsverkets uppdrag m kstråd till äldre Under 0 0 har Livsmedelverket fått i uppdrag av Scialdepartementet att ta fram kstråd riktade till äldre för att främja en frisk ålderdm samt för att minska risken att den äldre drabbas av falllyckr. Vetenskapliga underlag I samband med revideringen 0 0 av Livsmedelsverkets råd Bra måltider i äldremsrgen () gjrdes på uppdrag av Livsmedelsverket en genmgång av den aktuella, samlade frskningen kring sköra äldres näringsmässiga behv ch utmaningar (,). Därför fanns inte behv av nya mfattande genmgångar av den vetenskapliga litteraturen. Under hösten 0 gjrdes kmpletteringar i frm av dels en sammanfattning av kunskapen m vad äldre i Sverige äter (), dels ett underlag för att förklara hur hälssamma matvanr samt närings- ch vätskeintaget hs äldre persner kan vara relaterat till deras risk för att falla (). Med utgångspunkt från dessa underlag har Livsmedelverket tagit fram råd m matvanr för att främja ett hälssamt åldrande, vilket inkluderar minskad risk att falla. Dessa råd ch överväganden till råden beskrivs i denna hanteringsrapprt. Hälssamma matvanr Bra matvanr ch fysisk aktivitet är avgörande för att mtverka hälsa ch sjukdm ch för att stödja krppens prcesser ch funktiner, sm läkningsprcesser ch muskelfunktin. Mest fördelaktigt är att ha hälssamma levnadsvanr genm hela livet, men att ändra sina matvanr i linje med kstråden kan få str psitiv betydelse för hälsan avsett ålder. (,) Hälssamma matvanr generellt är sådana sm inkluderar mycket grönsaker, frukt, fullkrn, fisk, vegetabiliska ljr ch magra mjölkprdukter. Att äta mycket rött kött ch charkuteriprdukter, scker ch mat sm innehåller mycket salt ch mättat fett ökar i stället risken för kstrelaterade sjukdmar. (, ) Råd m hälssamma matvanr, kstråden Hitta ditt sätt, tgs fram av Livsmedelsverket 0 ch var en revidering av tidigare svenska kstråd. De handlar m hur man äter hälssamt ch samtidigt tar hänsyn till miljön, samt m fysisk aktivitet. Underlagen sm ligger till grund för Hitta ditt sätt är främst de nrdiska näringsrekmmendatinerna, NNR 0. Dessa beskriver rekmmendatiner m enskilda näringsämnen ch fysisk aktivitet samt m hälssamma kstmönster. För persner år ch äldre sm är friska ch aktiva gäller i strt sett samma rekmmendatiner av vitaminer, mineraler, fett ch klhydrater sm för vuxna generellt. Det är bara rekmmendatinen för prtein ch D-vitamin sm är någt högre för äldre. (, ) Matvaneundersökningen Riksmaten Vuxna 00-0 är även det ett viktigt underlag för kstråden Hitta ditt sätt ch visar att äldre persner i Sverige äter generellt sett bra, men det finns utrymme

9 för förbättringar. Både kvinnr ch män äter för lite grönsaker, frukt ch fullkrn, ch majriteten äter mer mättat fett ch mer tillsatt scker än rekmmenderat. De äldre äter för lite fibrer, i synnerhet män, ch det finns utrymme att öka andelen prtein i ksten för både kvinnr ch män. () Ökad ålder, ökad risk för undernäring ch fall Med stigande ålder ökar risken för undernäring. Undernäring kan vara sjukdmsrelaterad eller ickesjukdmsrelaterad. Det finns flera rsaker till icke-sjukdmsrelaterad undernäring, exempelvis nrmala förändringar i krppens ämnesmsättning vid stigande ålder samt lika funktinsnedsättningar. Till detta är det vanligt bland äldre med känslr av ensamhet, r ch nedstämdhet. Flera av dessa faktrer påverkar aptiten ch kan ge upphv till minskad lust eller intresse att äta. Undernäring är en str utmaning inm äldremsrgen ch mycket tyder på att viktminskningen börjar redan i hemmet innan de äldre kmmer i kntakt med msrgen. Det är både svårt ch tidskrävande att återställa näringsbalansen hs en undernärd persn ch det är därför viktigt att så långt sm möjligt sträva efter att förebygga att undernäring uppstår (). En svensk studie från 0 visar att, prcent av alla persner över år sm skrevs in på sjukhus var välnärda, prcent var undernärda ch prcent i riskznen för undernäring (). Vid vilken ålder övergången från aktiv persn med nrmal aptit till en persn med tilltagande aptitlöshet ch skörhet sker, ch hur lång tid det tar, är individuellt. Undernäring är ett tillstånd där brist på energi, prtein ch/eller andra näringsämnen, ensamt eller i kmbinatin med varierande grad av inflammatinsdriven katablism, har rsakat mätbara ch gynnsamma förändringar i krppens sammansättning, funktin eller av en persns sjukdmsförlpp (). Undernäring påverkar hela krppen, exempelvis rk, sårläkning, allmäntillstånd, infektinskänslighet med mera. En allvarlig knsekvens av undernäring i kmbinatin med tillräcklig rörelse är muskelsvikt (sarkpeni) där nedsatt muskelmassa ch muskelfunktin påverkar möjligheten till självständigt liv, ökar risken för fallskadr ch funktinsnedsättning. () En viktnedgång på cirka 0, kg/år efter 0 års ålder kan anses nrmalt. En nrmal viktnedgång kan sällan undvikas men med adekvat närings- ch energiintag samt fysisk aktivitet är det möjligt att delvis mtverka förlppet. Det är även fördelaktigt med en någt högre krppsvikt hs äldre. () 0 Matvanrs betydelse för fallrisken Falllyckr är den lyckstyp sm leder till flest dödsfall ch sjukhusinläggningar per år i Sverige. Ttalt sett vårdades nästan 00 persner per invånare, år ch äldre, för fallskadr i slutenvård eller vid läkarbesök i specialiserad öppenvård under 0. Betydligt fler kvinnr än män erhåller vård för fallskada. () Det finns inte frskning m direkta samband mellan mat, näringsämnen ch risken för fall. Det finns däremt en str mängd publikatiner sm belyser hur mat ch näring påverkar undernäring, skörhet, muskelsvikt ch benskörhet, sm indirekt kan vara relaterade till fall. Mat, måltider ch nutritin har alltså str betydelse för att minska risken för undernäring ch därmed även risken för falllyckr.

10 Underlaget är tillräckligt för att med säkerhet kunna säga vilka val av livsmedel äldre ska göra för att minska risken för fall. Hälssamma matvanr kan bidra till hälssamt åldrande ch lika näringsämnen fyller sin givna funktin i krppen. Avsaknaden av studier m nutritinsfaktrer ch direkt risk för att falla innebär inte att det inte finns någt direkt samband. Figur är en förenklad mdell sm visar hur för lite mat ch dryck, till exempel för lågt prteinintag, kan leda till näringsbrist ch vätskebrist. Detta påverkar risken för undernäring, muskelsvikt, skörhet ch benskörhet ch kan därmed öka risken för att falla. Sambandet gäller mat ch nutritin, vilket är det sm Livsmedelsverket har tagit hänsyn till i underlaget, men eftersm för lite fysisk aktivitet är en del av det negativa förlppet har det inkluderats i den första rutan. () 0 0 Figur. Mat ch fall negativt förlpp Kstråd till äldre Hälssamma matvanr ger förutsättningar för att må bra genm hela livet. När vi blir äldre minskar energibehvet, ftast sm en följd av minskad fysisk aktivitet. Det är även vanligt med nedsatt aptit. För att inte gå ner i vikt ch tappa i muskelmassa, men heller inte gå upp för mycket i vikt, är det betydelsefullt att tänka på ett nytt sätt ch anpassa sina matvanr utifrån de nya utmaningar sm hög ålder medför. Hälssamma matvanr för äldre kmmer därför att se lika ut för lika grupper av äldre ch kstråden måste utgå från de lika förutsättningarna. Vid vilken ålder man kan betraktas sm äldre är inte helt självklart men Livsmedelverket har i detta arbete valt att sätta år sm en gräns. Bilgiskt åldrande startar vanligtvis betydligt senare (). Kstråd för att stötta till hälssamma matvanr hs persner med nedsatt aptit fkuserar på att maten behöver vara energi- ch näringstät, samt fördelas i små prtiner över dagen för att ptimera närings- ch energiintag. Vid tilltagande aptitlöshet ch skörhet behöver mställningen av ksten ske gradvis ch anpassat utifrån individuella förutsättningar. Under denna förändring kmmer matens långsiktigt hälsfrämjande ch sjukdmsförebyggande inflytande succesivt bli mindre betydelsefulla. Att tidigt förändra sättet att äta vid begynnande ch tilltagande aptitlöshet skulle sannlikt kunna skjuta upp risken för viktnedgång, skörhet ch undernäring. Men alla -åringar är inte i riskznen för undernäring. I Flkhälsenkäten från 0 rapprterade cirka prcent av persnerna i åldern 0 år att de hade övervikt, varav prcent hade fetma. 0

11 0 Det innebär att övervikt ch fetma är mer än dubbelt så vanligt bland äldre ( år ch 0 år) än i den yngsta åldersgruppen (Flkhälsmyndigheten 0). Det är rimligt att anta att det i dessa siffrr finns flera säkerhetsfaktrer sm påverkar resultatet, till exempel att sköra äldre, med förmdat låg vikt, kan vara underrepresenterade i undersökningen. Även m övervikt ch fetma kan innebära många påfrestningar på krppen är det sällan bra för överviktiga äldre att gå ner mycket i vikt. Viktminskning utan tillräcklig fysisk aktivitet kan leda till förlust av muskelmassa ch undernäring kan förekmma hs persner med övervikt ch fetma. Rekmmendatinen för äldre är i stället viktstabilitet ch att undvika viktuppgång. (, ) Gruppen äldre från år ch uppåt i Sverige är således en hetergen grupp där en del är mycket aktiva medan andra är inaktiva, samt där övervikt, fetma, undervikt ch undernäring finns representerat i samma ålder. Därför behöver vissa grupper äldre äta nrmalstra måltider med mycket näring men lite energi medan andra behöver äta många små, energirika ch näringstäta mål.

12 0 0 Hantering Denna hanteringsrapprt beskriver de överväganden sm gjrts utifrån de vetenskapliga underlagen, ch sm resulterat i råden m bra matvanr för äldre med nedsatt aptit. De vetenskapliga underlagen återfinns i referenslistan. Målet med råden är att minska nutritinella hälsrisker hs äldre. Rapprten är strukturerad utifrån de svenska kstråden, Hitta ditt sätt, sm riktar sig till alla vuxna. Här beskrivs i vilken grad kstråden behöver förändras för äldre persner för att minska risken för hälsa ch falllyckr. Den berör även matens fördelning på tallriken ch över dygnet samt ksttillsktt. Avgränsningar Hanteringen har inte inneburit överväganden kring kstråd för behandling av sjuka, inte heller rekmmendatiner för riskbedömning eller behandling av undernäring. Livsmedelverkets uppdrag kring kstråd mfattar alla sm inte behöver särskild kstbehandling på grund av sjukdm. Kstbehandling samt riskbedömning för undernäring ch behandling av undernäring faller under Scialstyrelsens ansvar. I ch med uppdraget att ta fram infrmatin för att minska risken för falllyckr kmmer Livsmedelsverkets arbete i detta uppdrag att tangera Scialstyrelsens ansvar. Gränsen mellan nrmalt åldrande ch sjukdm är svår att dra ch sköra äldre med nedsatt aptit kan sällan räknas till helt friska. Kstråd för sköra äldre kmmer därför att hamna i ett slags gränsland mellan vanliga kstråd ch behandling av undernäring eller risk för undernäring. Livsmedelsverket bedömer att kstråd för äldre med nedsatt aptit ingår i myndighetens ansvar ch tar fram dessa i nära samarbete med Scialstyrelsen. Hanteringen har inte inneburit överväganden kring råd m mikrbilgiska ch kemiska risker förknippade med mat, eftersm dessa nyligen har hanterats av Livsmedelsverket. Dessa råd finns på Livsmedelsverkets webbplats samt är dkumenterade i lika risk-nytthanteringsrapprter, ch finns i Livsmedelsverkets publikatinsdatabas.

13 Råd. Energibalans ch måltidsrdning Kstråden Hitta ditt sätt : Försök att hålla energibalansen genm att äta lagm mycket Råd +, persner med nrmal aptit Samma råd sm till andra vuxna Balans mellan energiintag ch energiförbrukning Råd + persner med nedsatt aptit Fördela maten över dygnet, med flera små energi- ch näringstäta måltider. Kan kräva extra gd munhygienen. Tiden mellan sista måltiden på kvällen ch den första på mrgnen bör inte bli för lång. Vid nedsatt aptit ch skörhet bör den inte överskrida elva timmar Mtiv Energi (kalrier) behövs för att upprätthålla basala livsfunktiner ch för fysisk aktivitet. Över- respektive underknsumtin av energi leder i längden till negativa knsekvenser för hälsan. Energibalans innebär att energiintaget via mat ch dryck mtsvarar energiförbrukningen, vilket leder till viktstabilitet. () Det är viktigt att äldre får i sig tillräckligt med energi ch näring. De dminerande nutritinella prblemen bland äldre är ätsvårigheter ch undernäring (). Vid nedsatt aptit är det lättare att äta all den mängd mat sm krppen behöver m maten fördelas över dygnet i flera små måltider. Det finns stöd för att en nattfasta längre än elva timmar ch färre än fyra måltider per dag är förknippat med ökad risk för undernäring hs äldre. () Frskning inm msrgen av äldre visar att det går att förbättra äldres nutritinella status genm insatser sm inkluderar anpassade måltidsrutiner ch mellanmål (inklusive aptitretare) utifrån de äldres behv ch preferenser (). Studier antyder att BMI under hs äldre är kpplat till ökad dödlighet. Mt den bakgrunden bör referensmrådet för ptimalt BMI justeras uppåt för äldre individer; BMI - har föreslagits. () Undernäring ökar risken för falllyckr (). Om risk för undernäring föreligger är det viktigare att äta tillräckligt mycket energi ch prtein än att följa kstråd ch dieter ().

14 0 0 Fetma är ett allvarligt flkhälsprblem. Att vara nrmalviktig innebär minskad risk för hälsa ch ökad livskvalitet (). Övervikt ch fetma ökar risken för livsstilssjukdmar, till exempel flera lika cancerfrmer ch för tidig död (). För att bibehålla muskelmassan är det sällan bra för överviktiga äldre att gå ner i vikt, rekmmendatinen är i stället viktstabilitet ch att undvika viktuppgång (). Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet ch välbefinnande. Kvaliteten på tänderna kan sägas ha ett dubbelt samband med matvanrna, dels genm att ksten påverkar tandhälsan ch dels genm att tandkvaliteten påverkar förmågan att äta ch vad man äter. (Flkhälsmyndigheten 0) Tänderna behöver vila mellan måltiderna, därför finns risk för hälsa i munnen vid ökat antal mellanmål, nattmål ch söta drycker. Att vara äldre ch skör kan även innebära str trötthet ch försämrad rk att sköta sin munhygien. Många äldre upplever även muntrrhet. () Slutsats Det finns idag dåligt med underlag för att kunna ge råd kring måltidsrdning för friska vuxna. Området är dåligt studerat ch de individuella skillnaderna är stra. Men Livsmedelverket bedömer att det finns flera fördelar för äldre med nedsatt aptit att äta många små måltider spridda över dygnet. För att inte försämra tandhälsan är det då angeläget med bra munhygien. Det finns många fördelar att sm äldre med nrmal aptit vara nrmalviktig. Övervikt ch fetma är asscierade med flera lika påfrestningar på krppen men det finns risker med str viktnedgång hs äldre. Rekmmendatinen är därför viktstabilitet, m inte annat förespråkas av häls- ch sjukvården. Hs äldre med nedsatt aptit är risken för undervikt ch skörhet str. Sammanfattningsvis är energibalans betydelsefullt hs alla persner över år.. Tallriksmdellen Tallriksmdellen är ett redskap för att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att få en bra balans i måltiden. 0 Råd +, persner med nrmal aptit Fördela maten enligt tallriksmdellerna för persner med nrmal aptit, utgå ifrån din fysiska aktivitet. Kmplettera med baljväxter i grönsaksdelen ch/eller prteinrika mellanmål för att säkerställa det någt högre behvet av prtein Råd + persner med nedsatt aptit Fördela maten enligt tallriksmdellen för persner med nedsatt aptit Ät fler prtein- ch energirika mellanmål fördelat över dagen

15 0 0 0 Mtiv Prtein För äldre persner rekmmenderas i NNR ett någt högre prteinintag, det vill säga -0 energiprcent (E%) prtein, att jämföras med 0-0 E% prtein sm är rekmmendatinen för andra vuxna. Betydelsen av tillräckligt med prtein i maten för att bibehålla muskelfunktin med ökad ålder är väl belagt, prteinintag kan därför vara en viktig faktr för att förebygga fall (). Äldre sm lider av akut eller krnisk sjukdm, samt har eller är i riskznen för undernäring, kan behöva ytterligare högre intag av prtein utifrån eget behv (). Den gradvisa förlusten av muskelmassa ch styrka, ökad svårighet att syntetisera prtein, samt att krnisk sjukdm är vanligare i den äldre gruppen, är anledningar till rekmmendatinen m en högre andel prtein. Inflammatin ch katablism liksm perider av inaktivitet ch låg aptit leder till att krppens fria aminsyrr minskar ch måste ersättas av prtein från ksten () Trts att prteinrekmmendatinen är högre för äldre persner ligger de flesta inm det rekmmenderade intervallet ch prteinbrist är sällsynt hs friska individer med gd aptit (). Matvaneundersökningen Riksmaten Vuxna 00- visar att matens genmsnittliga innehåll av prtein för både kvinnr ch män över år låg inm 0 E%. Cirka prcent nådde dck inte upp till den nedre rekmmenderade gränsen på E%. () Prteinrik mat ger en högre mättnadskänsla ch en ökad andel prtein skulle därför kunna innebära negativ inverkan på aptiten. Eftersm dkumentatinen är svag kring dessa samband bör de vägas mt de fördelar sm ett ökat prteinintag kan ge (). Äldre har nedsatt känslighet för anabla stimuli sm aminsyrr ch insulin. Det leder till ett minskat anablt svar i muskeln efter måltid, med försämrad muskelprteinsyntes, ch bidrar trligen i ett längre perspektiv till utveckling av muskelsvikt. Senare frskning har visat att ett ökat intag av prtein kan mtverka dessa effekter. () Fördelningen av energigivande näringsämnen Rekmmendatinerna angående energiprcent, det vill säga förhållandet mellan de energigivande näringsämnena (prtein, fett ch klhydrater) kan behöva förändras för att tillmötesgå behvet hs äldre persner med nedsatt aptit. För att begränsa prtinsstrleken kan andelen klhydrater, framför allt från livsmedel med str andel fibrer, behöva minskas medan andelen prtein ch fett ökas. Det innebär högre energitäthet, mer prtein ch därmed möjlighet att begränsa prtinens vlym. (, ) Tallriksmdellen Tallriksmdellen är ett pedaggiskt sätt att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att få plats med en str mängd grönsaker ch få en bra balans i måltiden. Den är främst anpassad för lagad mat vid traditinell lunch ch middag. Vad sm äts under resten av dagen, sm frukst ch mellanmål, kan med fördel innehålla liknande prprtiner.

16 0 I Livsmedelsverkets tallriksmdeller är delen för kött, fisk, ägg eller baljväxter en femtedel av mängden mat på tallriken. Strleken på grönsaksdelen ch ptatis-pasta-bröd-gryn-delen är flexibel, ch berr på graden av fysisk aktivitet. I den vanliga tallriksmdellen för den sm har nrmal aptit ch rör sig regelbundet är ptatis-pasta-bröd-gryn-delen str, eftersm en fysiskt aktiv persn behöver mer energi (kalrier) än en persn med stillasittande livsstil. För att täcka det någt ökade prteinbehvet hs äldre med nrmal aptit kan det vara fördelaktigt m baljväxter sm bönr, linser ch ärtr även ingår i grönsaksdelen. I tallriksmdellen för en persn med nrmal aptit sm rör sig lite, ch inte har möjlighet att öka den fysiska aktiviteten, är grönsaksdelen (den minst energirika delen) större. Detta för att mtverka viktuppgång. För att täcka det någt ökade prteinbehvet hs äldre med nrmal aptit är det fördelaktigt m baljväxter sm bönr, linser ch ärtr även ingår i grönsaksdelen. 0 Livsmedelverkets tallriksmdell för sköra äldre med nedsatt aptit är lite annrlunda än de andra två tallriksmdellerna. Eftersm rekmmendatinen för prtein är högre för äldre samt att nedsatt aptit fta påverkar prtinens strlek beskriver denna mdell både fördelningen av livsmedelsgrupperna på tallriken men även prtinens strlek. Med mindre mängd grönsaker ch mindre mängd ptatis-pasta-bröd-gryn blir prtinen betydligt mindre i vlym ch energitätheten högre. I mdellen ingår att extra fett tillsätts maten ch att energigivande dryck dricks till måltiden. För att maten ska täcka dagsbehvet av näringsämnen behöver huvudmåltiderna även kmpletteras med flera näringstäta mellanmål fördelade över dygnet. () 0 Miljöaspekter En del mat har str påverkan på miljön, en del har mindre. Generellt är det bra att öka mängden vegetabilier ch minska mängden animaliska livsmedel, det minskar belastningen på miljön (). Att äta enligt tallriksmdellen är miljösmart. Det är ett sätt att öka mängden mat från växtriket ch minska på animalierna. Men i varje del av tallriksmdellen går det att genm klka val bli ännu mer miljösmart.

17 0 Slutsats När individen blir äldre ch aptiten minskar behöver sättet att äta förändras i takt minskningen av aptit. De lika tallriksmdellerna är ett pedaggiskt sätt att visa hur förändringen kan göras i praktiken på tallriken vid huvudmåltiderna. Eftersm prteinbehvet är någt förhöjt hs äldre är det fördelaktigt att bönr, linser ch ärtr ingår även i grönsaksdelen. Ett annat sätt att öka prteininnehållet i dagsprtinen är att äta fler prteinrika mellanmål. Vid nedsatt aptit ch undernäring bör varje mål ch mellanmål innehålla någt livsmedel sm är rikt på prtein, exempelvis bönr, linser, nötter, fisk, fågel, ägg, mjölkprdukter eller kött. När prtinerna blir mindre behöver måltiderna kmpletteras med energigivande dryck samt fler näringstäta mellanmål för att tillgdse behvet av näring ch energi.. Grönsaker ch frukt Kstråden Hitta ditt sätt : Ät mycket grönsaker, frukt ch bär. Välj gärna grva grönsaker sm rtfrukter, vitkål, blmkål, brccli, bönr ch lök. 0 Råd +, persner med nrmal aptit Samma råd sm till andra vuxna Sammanlagt minst 00 gram grönsaker ch frukt m dagen. Ät lika srter. Mycket kålväxter, lök, baljväxter ch rtfrukter. 0 Råd + persner med nedsatt aptit Mängden grönsaker ch frukt kan behöva vara mindre än 00 gram för att ge plats åt mer energitäta livsmedel Mtiv Äldre har samma eller större behv av vitaminer ch mineraler sm andra vuxna. Därför är det viktigt med hög andel grönsaker, rtfrukter, baljväxter samt frukt ch bär i måltiden (). Det är bra att variera lika srter för att få i sig alla näringsämnen ch minska risken för näringsbrist(). Enbart prcent av männen ch prcent av kvinnrna åt frukt ch grönsaker i en mängd sm var i linje med kstråden. Medelintaget för frukt ch grönsaker inklusive dl juice hs gruppen äldre -0 år visade på g för kvinnr ch g för män (). Miljöaspekter Lagringsdugliga grva grönsaker ch frukter rekmmenderas i första hand, samt att srterna varieras efter säsng för att minska klimatpåverkan ().

18 0 Svenska växthusdlade grönsaker har idag lägre klimatpåverkan än tidigare eftersm förnybara bränslen används i allt högre grad. Odling i växthus innebär fta att det krävs betydligt mindre mängd växtskyddsmedel än vid dling på friland. I eklgisk dling används inte syntetiska växtskyddsmedel, vilket bidrar till en giftfri miljö ch är psitivt för bilgisk mångfald. Känsliga frukter, grönsaker ch bär sm transprteras med flyg eller långa kyltransprter har större klimatpåverkan. Det är därför miljösmart att välja sådant sm finns i säsng i närmrådet(). Slutsats Eftersm grönsaker, rtfrukter, baljväxter samt frukt ch bär innehåller mycket vitaminer, mineraler ch antixidanter är det rekmmenderat att äta mycket av detta även i hög ålder. För aktiva äldre gäller därför rekmmendatinen m minst 00 gram grönsaker ch frukt. När aptiten börjar minska behöver maten succesivt övergå till att bli mer energität. Grönsaker ch frukt innehåller mycket vätska ch fibrer. Trts att dessa livsmedel är en viktig del av en hälssam måltid för alla, kan därför grönsaksdelen behöva minskas ch vid skörhet bli ungefär lika str sm de andra delarna i tallriksmdellen.. Nötter ch frön. Kstråden Hitta ditt sätt : Mer nötter ch frön. Ett par matskedar m dagen av lika srters nötter ch frön kan vara en lagm mängd. 0 Råd +, alla Samma råd sm till andra vuxna Ett par matskedar nötter ch frön m dagen. Högst två matskedar hela linfrön per dag 0 Mtiv Nötter är hälssamma livsmedel ur nutritinssynpunkt eftersm de bidrar med essentiella fettsyrr, prtein, vitaminer ch mineraler. Nötter finns med bland de livsmedel sm man enligt NNR 0 bör öka knsumtinen av (NNR). I flera av de kstmönster sm förknippats med hälsfördelar finns nötter med sm en kmpnent, till exempel i medelhavsksten ch DASH-ksten (). Flera studier visar att saltade nötter ger nedsatt risk för hjärt- ch kärlsjukdm ch en gynnsam effekt på bldfetterna. Nötter innehåller flera biaktiva ämnen sm har kunnat sättas i samband med exempelvis minskat upptag av klesterl i tarmen ch minskad xidativ stress (). I matvaneundersökningen Riksmaten Vuxna 00-0 låg intaget av nötter lägre än gram/dag för gruppen -0 år.

19 0 Mellan åren 00 ch 0 har nötknsumtinen ökat från, till, kil per persn ch år enligt Jrdbruksverkets statistik. Mtsvarande siffra för 0 var, kg (Jrdbruksverket 0). Många äter linfrön för att hålla igång magen. Men att äta för mycket är inte bra, eftersm linfrön innehåller ämnen sm kan bilda vätecyanid. En till två matskedar hela linfrön per dag är k men ät inte krssade linfrön (Livsmedelverket 0). Livsmedelsverket gjrde 0 analyser sm visade att nyttan, i frm av minskad risk för hjärtch kärlsjukdm, skulle överstiga risken förknippad med en ökad expnering för mögelgiftet aflatxin vid en ökad nötknsumtin i den svenska beflkningen (). Slutsats Nötter är energi- ch näringstäta livsmedel ch kan ge ett bra tillsktt av nyttiga fettsyrr, prtein ch många andra näringsämnen. Ett intag av cirka 0 gram nötter ch frön per dag hs äldre skulle öka intaget av viktiga näringsämnen. Därför gäller rådet att äta ett par matskedar (ca 0g) nötter ch frön per dag även för gruppen äldre, inklusive äldre med nedsatt aptit. Generellt i Sverige visar matvaneundersökningar att det finns utrymme att öka mängden nötter ch frön i ksten. Trligen har äldres intag av nötter ökat under de senaste åren i takt med att genmsnittsknsumtinen ökat. Jrdbruksverkets siffrr visar att genmsnittet i Sverige 0 låg på gram per persn ch dag. Vilket pekar på att det är en bit kvar till rekmmenderad mängd. 0. Bröd, gryn, pasta ch ris Kstråden Hitta ditt sätt : Byt till Fullkrn. Välj fullkrn när du äter pasta, bröd ch gryn. Råd +, persner med nrmal aptit Samma råd sm till andra vuxna Fullkrnsprdukter av pasta, bröd, gryn ch ris i stället för srter gjrda på siktat vitt mjöl. 0 Råd + persner med nedsatt aptit Vid behv kan mängden bröd, gryn, pasta ch ris behöva minskas för att ge plats åt mer energitäta livsmedel Mtiv Fullkrn finns i spannmålsprdukter, det vill säga bröd, flingr, gryn, pasta ch ris. Fullkrn utgör, tillsammans med andra vegetabilier, en str del av ksten i de kstmönster sm förknippas med minskad risk för typ--diabetes, hjärt- ch kärlsjukdm, tjck- ch ändtarmscancer. De hälssamma kstmönstren utmärks ckså av en låg knsumtin av raffinerat spannmål, det vill säga vitt eller siktat mjöl.

20 0 0 I Glbal Burden f Disease (GBD) visar sammanställningar av hälsdata att för lite fullkrn är den största riskfaktrn för hälsa kpplad till matvanrna i Sverige 0 (). Fullkrnsprdukter är fiberrika ch bidrar därmed till en bra tarmfunktin, vilket kan vara särskilt viktigt för äldre sm fta drabbas av förstppning. Ett dagligt intag av gram kstfibrer från maten är rekmmenderat även för äldre persner. () Fullkrnsprdukter är bra källr till exempelvis järn ch flat, men även en rad andra näringsämnen, sm tiamin, niacin, magnesium ch zink, samt antixidanter ch andra biaktiva ämnen. I matvaneundersökningen Riksmaten Vuxna 00- uppgav endast av 0 persner i åldrarna -0 år att de åt 0-0 gram fullkrn per dag, vilket är den mängd sm rekmmenderas i kstråden. Eftersm fullkrnsfiber binder vätska ger fullkrn en bulkeffekt sm ger ökad mättnad ch gör fullkrnsrika livsmedel mindre energirika i jämförelse med mtsvarande fiberfattiga livsmedel. Detta har i studier visat sig skydda mt viktuppgång. För persner med nedsatt aptit ch risk för undervikt kan denna bulkeffekt dck hindra ett tillräckligt energiintag, ch leda till viktnedgång. Innehållet av fytinsyra i fullkrn kan minska upptaget av mineraler, till exempel järn ch zink. Fullkrn innehåller högre halter kadmium än siktade prdukter. Kadmium stannar kvar i krppen under lång tid ch lagras i njurarna, vilket gör att njurfunktinen kan skadas m man får i sig mycket kadmium under en längre tid. WHOs expertrgan för cancerklassificering, IARC, klassificerar kadmium sm cancerframkallande hs människa. Slutsats Ytterst få äldre når upp till rekmmendatinen för fullkrn. Fördelarna näringsmässigt ch funktinsmässigt för tarmen är stra. I risk-nytthanteringen inför kstråden Hitta ditt sätt 0 gjrdes bedömningen att fördelarna med fullkrn överväger riskerna. Rådet att välja fullkrnsprdukter gäller den aktiva persnen över, men eventuellt inte den sköra äldre eftersm stra mängder fullkrn kan ge bulkeffekt ch leda till att maten inte blir så energität sm äldre persner med nedsatt aptit kan behöva. 0. Fisk ch skaldjur Kstråden Hitta ditt sätt : Mer fisk ch skaldjur. Ät fisk ch skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta ch magra srter ch välj miljömärkt. Råd +, alla Samma råd sm till andra vuxna Fisk - gånger i veckan, varav en gång fet fisk. 0

21 Välj fisk sm fiskats eller dlats på ett hållbart sätt ch kmmer från hållbara bestånd, till exempel miljömärkt. Även fet fisk från östersjön exempelvis strömming, går bra att äta en gång i veckan. 0 0 Mtiv Äldre äter generellt mer fisk än andra vuxna, men trts det finns utrymme för att äta mer. I Riksmaten Vuxna 00- var det prcent av kvinnrna ch prcent av männen sm inte åt den mängd fisk ch skaldjur sm rekmmenderas (). Fisk är en bra källa till näringsämnen sm annars kan vara svårt att få i sig exempelvis vissa flermättade fettsyrr samt selen, jd, prtein, D-vitamin ch vitamin B. Halterna varierar mycket mellan lika fiskarter ch därför är det bra att äta varierat. Skaldjur ch musslr är magra ch fta källr till prtein, vitamin B, jd, selen ch vitamin E (). Omega--fettsyrrna av marint ursprung, till exempel EPA ch DHA, antas ha flera bilgiska effekter, till exempel psitiva förändringar i cellmembranens sammansättning ch funktin. De mtverkar dessutm bldprppsbildning, högt bldtryck ch höga bldfetter (). Fisk är den helt dminerande källan till beflkningens expnering för metylkvicksilver. Höga halter kan finnas i abbrre, gädda, gös ch lake ch i stra rvfiskar sm färsk ch fryst tnfisk. En hög expnering för metylkvicksilver kan ge effekter på nervsystemet. Livsmedelsverkets råd är att inte äta sådan fisk mer fta än en gång i veckan. (). Dixiner ch PCB är rganiska miljöförreningar sm fått str spridning i miljön. Vi människr får i ss mest dixiner ch PCB via maten. Särskilt höga halter finns i fet fisk sm strömming ch vildfångad lax från förrenade mråden, till exempel Östersjön, Bttniska viken, Vänern ch Vättern. För att minska risken för hälsa rsakad av dixin bör kvinnr sm passerat barnafödande ålder ch män inte äta sådan fisk ftare än en gång per vecka (). 0 Miljöaspekter Fisk ch skaldjur är till stra delar en vild resurs sm behövs hushållas med. Många bestånd fiskas idag för hårt, ch för att kunna äta fisk ch skaldjur även på lång sikt är det viktigt att uttaget anpassas till hur mycket fisk det finns i havet. När en art minskar kan balansen i eksystemet ändras ch detta kan påverka andra arter. Vissa arter sm är mycket htade bör undvikas helt (). Hälften av all matfisk i världen är dlad. Fisk- ch skaldjursdlingar kan rsaka lkal övergödning ch skada känsliga kustmiljöer, berende på var ch hur dlingen sker. Det finns dck fiskdlingar i slutna system, där övergödande ämnen inte släpps ut i havet. Odling av rvfisk, sm lax ch trsk, kräver att det fiskas stra mängder fisk till fder. Det kan bidra till utfiskning av vilda fiskarter ch är ckså mindre resurseffektivt än att äta arterna längre ner i näringskedjan direkt. Vissa skaldjur, sm blåmusslr ch strn, silar planktn ur vattnet ch behöver inte fder. Vid skörd av dessa tar man ut näringsämnen ur havet vilket är psitivt för minskad övergödning (). Idag finns tre vanliga märkningar sm hjälper knsumenterna att hitta fisk ch skaldjur sm kmmer från stabila bestånd ch sm fiskats eller dlats på ett hållbart sätt. Det är

22 märkningarna MSC (Marine Stewardship Cuncil), ASC (Aquaculture Stewardship cuncil), ch Kravmärkt. Det finns även lika guider, till exempel WWF:s fiskeguide (). 0 Slutsats Även m äldre i Sverige har ett högre genmsnittsintag av fisk ch skaldjur än övriga vuxna är det många sm äter för lite fisk. En ökad knsumtin av fisk ch skaldjur är ett sätt att få i sig mer av viktiga vitaminer ch mineraler. Fisk från Östersjön ch en del insjöar kan innehålla höga halter önskade ämnen sm dixin ch kvicksilver men att sm äldre äta fisk från dessa vatten en gång i veckan är inte förknippat med någn ökad hälsrisk. När miljöaspekter vägdes samman med hälsmässiga aspekter bedömde Livsmedelsverket 0 att det är acceptabelt att äta fisk två till tre gånger i veckan, under förutsättning att man väljer fisk sm har fiskats eller dlats på ett hållbart sätt. Därför gäller råden m ökat intag av fisk ch skaldjur även för gruppen äldre.. Mejeriprdukter Kstråden Hitta ditt sätt : Byt till magra mejeriprdukter. Välj magra, sötade prdukter sm är berikade med D-vitamin. Alternativt berikade växtbaserade drycker. 0 Råd +, persner med nrmal aptit Samma råd gäller sm till andra vuxna Välj magra, sötade mejeriprdukter. Alternativt berikade växtbaserade drycker. D-vitaminberikade prdukter. 0 Råd + persner med nedsatt aptit En successiv övergång till fetare, gärna D-vitaminberikade varianter av mjölk, yghurt, filmjölk, grädde ch crème fraiche rekmmenderas. Alternativt berikade växtbaserade drycker ch alternativ till syrade prdukter. Vid viktnedgång ch skörhet är rekmmendatinen att alltid välja fetare varianter. Mtiv Mjölkprdukter är bra källr till bland annat prtein, vitamin B, kalcium, jd, zink ch selen. Berikade mjölkprdukter är viktiga källr till vitamin D (). Hs sköra äldre behöver hänsyn tas till målgruppens behv ch förutsättningar. För att öka energitätheten i måltiden kan det vara bra att välja feta framför magra mejeriprdukter ().

23 0 För att växtbaserade drycker ska kunna ersätta mjölkprdukter med avseende på vitaminer ch mineraler krävs att de är berikade med kalcium, selen, ribflavin (vitamin B ), vitamin B ch vitamin D (). I Riksmaten Vuxna 00-0 var mejeriprdukter den livsmedelsgrupp sm std för det största bidraget av mättade fettsyrr. Mättade fettsyrr bör begränsas hs de allra flesta ch livsmedel med mättat fett bör bytas mt ökad andel livsmedel med flermättat fett (). Näringsberäkningar visar att den mängd mejeriprdukter sm behövs för att tillgdse behvet av kalcium varierar mellan två ch fem deciliter per dag, berende på vilka andra livsmedel sm ingår i ksten. Den sm inte äter mejeriprdukter kan få i sig kalcium från andra livsmedel, sm berikade vegetabiliska alternativ, sesamfrön, nötter ch gröna bladgrönsaker (). 0 0 Miljöaspekter Mejeriprdukter kmmer från kr sm släpper ut metangas, vilket är negativt för klimatet. Samtidigt bidrar betande djur till ett rikt dlingslandskap med öppna naturbetesmarker ch ett rikt växt ch djurliv i Sverige. Mjölkkr äter fta en str mängd vallfder, ch flerårig valldling är psitivt för växtföljd, åkermarkens bördighet samt för att hålla nere användningen av bekämpningsmedel i dlingslandskapet. Inhemsk prduktin av fder bidrar till att hålla det svenska landskapet öppet. Ost är den mejeriprdukt sm har högst klimatpåverkan, med cirka 0 gånger så hög klimatpåverkan sm mjölk. () Slutsats Mjölkprdukter är en bra källa till prtein ch andra näringsämnen. Hs aktiva äldre med nrmalvikt eller övervikt är det bra att välja magra mjölkprdukter för att begränsa intaget av energi ch mättade fettsyrr. Magra mejeriprdukter ger energimässigt utrymme att i stället öka intaget av livsmedel med mättade fetter. Att byta från magra prdukter till feta mjölkprdukter vid minskad aptit är ett sätt att påverka måltidens energiinnehåll utan att öka vlymen. Trts att mättat fett bör begränsas kan det därför, hs sköra äldre, vara viktigare att måltiden ger adekvat mängd energi än betydelsen av fettkvalitet.. Matfett Kstråden Hitta ditt sätt : Byt till nyttiga matfetter. Välj nyttiga ljr i matlagningen, exempelvis rapslja eller flytande matfetter gjrda på rapslja, ch nyttiga smörgåsfetter. Råd +, persner med nrmal aptit Samma råd sm till andra vuxna Välj nyttiga ljr, sm till exempel rapslja eller flytande matfetter gjrda på rapslja, i matlagningen ch nyttiga smörgåsfetter.

24 Råd +, persner med nedsatt aptit Tillsätt mer fett i måltiden för att mtverka viktnedgång Använd extra lja ch flytande matfetter gjrda på rapslja i matlagningen ch på maten på tallriken. Vid skörhet ch undernäring är behvet av energi viktigare än ch valet av fett. Mtiv Matfetter bidrar med essentiella fettsyrr ch vitamin E. Berikade prdukter bidrar även med vitamin A ch D. Vegetabiliska ljr kan ckså innehålla biaktiva ämnen sm till exempel antixidanter. Det gäller främst raffinerade ljr. Vitamin E finns i alla vegetabiliska ljr, även raffinerade, ch skyddar de flermättade fettsyrrna mt nedbrytning i vävnaderna. () Det ttala intaget av fett i ksten påverkar inte risken för att insjukna i hjärt- ch kärlsjukdmar. Däremt kan en ändring av sammansättningen av fettsyrr bidra till att minska risken för hjärt- ch kärlsjukdmar. Att ersätta en del av de mättade fettsyrrna i ksten med samma andel flermättade fettsyrr kan bidra till att minska risken för hjärtch kärlsjukdmar. Evidensen för detta har bedömts sm övertygande i NNR 0. Mtsvarande samband ses även för enkelmättade fettsyrr från vegetabiliska källr. När det gäller de enkelmättade fettsyrrna har dck inget klart samband kunnat påvisas i epidemilgiska studier, vilket delvis kan ber på att studiedeltagarna sm åt mycket enkelmättat fett ckså fick i sig mycket mättat fett. Rapslja bidrar med flermättade fettsyrr, varav en jämförelsevis str andel mega-. Slrslja är rik på flermättade fettsyrr, huvudsakligen mega-. Vissa vegetabiliska fetter sm kksfett ch fett från ljepalm innehåller hög andel mättade fettsyrr. () Sammanställningen av äldre persners matvanr i Sverige visar att mer energi kmmer från mättat fett än rekmmenderat. I genmsnitt prcent av energin (energiprcent, E%) för båda könen, att jämföra med rekmmendatinen på max 0 energiprcent. Ett byte från mättat fett till mer flermättat fett kan bidra till att till att minska risken för hjärt- ch kärlsjukdmar. Ttalklesterl ch LDL-klesterl i serum eller plasma sjunker när andelen mättade fettsyrr i ksten minskar ch flermättade eller enkelmättade fettsyrr ökar med mtsvarande andel. En ökad kncentratin av LDL-klesterl i serum ökar risken för höga bldfetter ch åderförfettning. () Det finns visst vetenskapligt stöd för förebyggande effekt av mega- fettsyrr när det gäller kgnitiv svikt ch Alzheimers sjukdm (). Vid skörhet eller undernäring kan fördelningen av energigivande näringsämnen (fett, prtein ch klhydrater) behöva ändras så att andelen fett blir högre i förhållande till andelen klhydrater ch prtein. Detta för att maten ska vara tillräckligt energität. Då det vanligen handlar m krta tidsperspektiv ch de mer akuta riskerna med undernäring, är inte heller fettkvalitet av större betydelse. () Miljöaspekter Olika matfetter påverkar miljön lika mycket. Rapslja, matfetter med mycket rapslja, ch livlja påverkar generellt sett miljön mindre än smör ch icke certifierad palmlja ().

25 0 Använder man regnskgsmark för att dla ljepalm innebär det en mfattande förlust av bilgisk mångfald, eftersm artrikedmen sm finns i regnskgen går förlrad. När regnskg avverkas för att marken sedan ska dlas frigörs stra mängder växthusgaser. När så sker har palmlja betydligt större påverkan på klimatet än raps- ch livlja. Oljepalmen är dck flera gånger mer prduktiv per ytenhet än till exempel raps. Äldre plantager sm kntinuerligt föryngrats ger en palmlja med lägre klimatpåverkan (). Slutsats I Sverige äter de allra flesta för lite flermättat fett i förhållande till rekmmendatinerna. En bra balans mellan mättade ch mättade fettsyrr är viktigt för hälsan. Det finns inget i den vetenskapliga litteraturen sm mtsäger detta då det gäller äldre persner. Därför gäller råden kring matfett även gruppen äldre med nrmal aptit. Vid nedsatt aptit är det viktigt att göra måltiderna mer energitäta. För att bibehålla balansen mellan mättat ch mättat fett ser Livsmedelsverket fördelar med att energiberika maten i första hand med lja, ljerika livsmedel, samt prdukter av eller med lja. Vid allvarligare tillstånd sm viktnedgång ch skörhet är behvet av ett tillräckligt energiintag sannlikt viktigare än behvet av rätt fettbalans. 0. Rött kött ch chark Kstråden Hitta ditt sätt : Ät mindre rött kött ch chark, inte mer än 00 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark. 0 Råd: +, alla Samma råd sm till andra vuxna Maximalt 00 gram kött från nöt, gris, lamm, ren ch vilt i veckan, varav endast en mindre del bör vara chark. Välj med msrg, det vill säga kött sm är prducerat på ett hållbart sätt, ch där man tagit hänsyn till hur djuren mår. Mtiv Kött innehåller många viktiga näringsämnen, sm järn ch prtein (). Nrdiska ministerrådet lät 0 göra en uppskattning av huruvida en minskad köttknsumtin (enligt rekmmendatin m högst 00 gram rött kött per vecka ch uteslutande av charkuteriprdukter) skulle kunna få negativa näringsmässiga knsekvenser. Den generella slutsatsen var att en minskning av köttknsumtinen enligt dessa rekmmendatiner inte får några negativa näringsmässiga knsekvenser för beflkningen (). De två största källrna till prtein för kvinnr var fisk ch skaldjur samt kött. För män var de två största prteinkällrna kött ch kötträtter samt fisk ch skaldjur (inklusive rätter), enligt Riksmaten- vuxna 00-0.