Projektportfölj IT Prioritering

Relevanta dokument
Projektkontor V Thomas Persson

Projektkontor IT Thomas Persson

1 (15) IT-plansprocessen

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Modell för portföljledning

Projektstyrningsmodell

Portföljhantering

Från sociala investeringsprojekt till sammanhållen utvecklingsorganisation

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Guide till projektmodell - ProjectBase

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Styrande dokument. Göteborgs Stads riktlinje för nyttorealisering avseende digitalisering. Stadens nämnder och styrelser.

Projektkontoret. Januari

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Projektprocessen. Projektprocess

ESA STATUSRAPPORT 3.DOC

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

Utveckling av projektkulturen på Migrationsverket med stöd av Antura. Göran Dahl Projektchef på Migrationsverket

Nyttorealisering. Text Nyttorealisering för Ekonomirapporten Anna Pegelow Avdelningen för Digitalisering

Rubrikförklaringar till projektmallar

Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013

Från arkitektur till IT-styrning

[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Metodik för Portföljstyrning. Kortversion

Portföljhantering Lantmäteriet. Maria Björk Chef Lantmäteriet Utveckling

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Policy för projektarbete

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

IT-Projekt - Ingenting att skratta åt!

Projektmodell - UPPDRAGiL

Projektarbete. Innehåll

Nyttorealisering och effekthemtagning.

Projektprocessen. Projektprocess

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Investeringar Riktlinjer. Riktlinjer

Effektrealisering på SJ

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Översikt PPS - Projektledning

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Processpecifikation för Hantera projekt

PL_Rutin_Ändringshantering Version 0.2. Ladok3-projektet Lars Jackalin Sida: 1 (8) Ändringshantering

Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Agenda. Västra Götalandsregionen (VGR) bakgrundsfakta Arbete med projekt inom VGR Resan mot förbättrad projekthantering Utmaningar framöver

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Xxxx Multiprojekt, organisation

Handbok som stöd i strategisk vattenplanering 6 december, 2018

Ett praktikfall: Antura Projects på SJ

En föreslagen idé matchas mot tabell 1 och antalet fält i varje färg noteras.

Ramverk för projekt och uppdrag

Säkra nyttan med förändringsarbetet!

Östgötatrafiken berättar om sin styrning samt hur de använder pm3-licensen

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system

Styrning och ledning av Leader Upplandsbygd Ansvarsbeskrivning och allmänna riktlinjer för verksamheten

Portföljarbete och förändringsarbete går hand i hand på Folksam

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Nyttorealisering Frukostseminarium

Säkerställd digitalisering. Magnus Gunnarsson Mats Goffhé

Grundkonfiguration.

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)

Projekthantering uppföljning

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

Innovativ IT & Management. Processkartläggning av kommunal verksamhet

Resultat, avslut och uppföljning

Utlysningen FRÖN. - För ökad innovation i offentligt finansierad verksamhet. Informationsmöte

Modell för projektledning

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?

Var vi finns. Fakta om banken

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Bilaga 2: Handboken i korthet

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Universitetsgemensam ITverksamhet

Bilaga 2: Utdrag ur implementeringsplan Kategoristyrning

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Swedavia PMO Hur gjorde vi på Swedavia?

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Processbeskrivning Projektstyrning

Kravspecifikation - Boknings- och bidragssystem. för kultur och fritidsverksamheten. Förberedelse av upphandling

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

SLUTRAPPORT PROJEKT GDPR

Sammanträdesprotokoll

1 Introduktion PPS OnLine... 3

Transkript:

Projektportfölj IT Prioritering v2018-01-10 Thomas Persson

Generella instruktioner Modellen ska fungera som ett underlag för att skapa samsyn i beslutsfattandet vid prioritering. De olika kriteriernas värde ger ingen faktisk prioritering mellan projekt (dvs det säger inte tydligt vilket projekt som ska prioriteras högst). Bedömningen ska vägas samman mot andra faktorer som ledningsbeslut / politiska beslut, strategiska beslut och taktiska beslut. Prioritering bör ske regelbundet mot pågående projekt i portföljen, projekt i kön (beslutade att starta), och nya aktiviteter / projekt. Prioriteringen är inte statisk utan kan ändras. Vad noga med att kommentera resonemanget bakom en prioritering. Modellen kan komma att behöva anpassas / justeras / vidareutvecklas.

Råd vid bedömning Vid bedömning av förstudier gäller dessa förutsättningar: Kriteriet Kostnadsbesparing / tidsbesparing ska ha ett högt värde. Det beror på att en förstudie är tänkt att ge ett bra beslutsunderlag inför genomförandet, dvs vi säkerställer att vi gör rätt saker på ett kostnadseffektivt sätt. Övriga kriterier i kategorin Nytta bedöms utifrån det tänkta slutresultatet efter införandet. Kriterierna i kategorin Genomförbarhet bedöms utifrån hur genomförbar förstudien är.

Bedömningsmodell Låg Hög 1 2 3 Summa 1. Kostnadsbesparing / tidsbesparing 10 2 Nytta 2. Förbättrad kvalitet / användarupplevelse 3. Tvingande / lagkrav 1 3 1 3 11. Följer IT-strategin 1 3 1. Tillgänglig kompetens 1 Genomförbarhet 2. Stöd från ledningen 3. Projektets komplexitet 1 3 1 3 13. Finansiering kan ordnas 1 3

Kriterier i bedömningsmodell Kriterie Beskrivning Värde Kostnadsbesparing / tidsbesparing Förbättrad kvalitet / användarupplevelse Tvingande / lagkrav Följer IT-strategin Förbättringar som ger högre effektivitet eller kostnadsreduceringar. Förbättringar som ger högre kvalitet / bättre användarupplevelse Måste genomföras för att kunna efterleva lag, särskilt direktiv eller på grund av andra angelägna skäl som t.ex. förändrade processer, förändrad teknisk plattform eller prestanda/tillgänglighetskrav. Kan värderas utifrån vad händer om vi inte gör detta? Satsning som mappar mot ett eller flera mål i IT-strategin. Kan vara direkt eller indirekt måluppfyllande (indirekt: t.ex. ett infrastrukturprojekt som skapar förutsättningar för att nå målen). 1 = Låg = Hög 1 = Låg = Hög 1 = Kan vänta = Brådskande 1 = Låg = Hög Tillgänglig kompetens Tillgänglighet till kompetens och resurser 1 = Låg = Hög Stöd från ledningen Stöd och intresse från ledningen 1 = Låg = Hög Projektets komplexitet Projektets komplexitet m.a.p. teknik (är den t.ex. känd och beprövad?), projekts storlek, antal beroenden. 1 = Hög komplexitet = Låg komplexitet Finansiering Kan finansiering ordnas? 1 = Låg = Hög

Resultat / beslut Modellen ger ett underlag för att skapa samsyn i beslutsfattandet vid prioritering. Resultatet från bedömningsmodellen ska vägas samman mot andra faktorer som ledningsbeslut / politiska beslut, strategiska beslut och taktiska beslut. Resultatet blir en prioritering (beslut eller rekommendation beror på mandat). Förslag: Prioritet 1: Ska genomföras, detta snarast möjligt Prioritet 2: Ska genomföras, men kan avvakta, dvs placeras i kö Prioritet 3: Kan genomföras i mån av tid, placeras i kö Ej fastställt: Kräver mer information Nej: Ska EJ genomföras Vi kan t.ex. välja att starta ett prio 3-projekt av taktiska skäl: om det t.ex. finns lämpliga resurser som ej har full beläggning.

Råd vid beslut Nyttosumman är enligt en absolut skala, dvs ju fler användare som påverkas positivt av en föreslagen förbättring desto högre nyttosumma. Alltså är det viktigt vid beslutsfattandet att ställa nyttosumman mot den uppskattade kostnaden, för att inte straffa ut förslag med relativt låga nyttosummor. Med andra ord: ett förslag med relativt låg nyttosumma, och där kostnaden för genomförandet också är låg, kan vara befogat att genomföra.

Stödmatris - Nytta Värde Kostnadsbesparing / tidsbesparing Förbättrad kvalitet / användarupplevelse Tvingande / lagkrav Följer IT-strategin Förbättringar som ger mycket högre effektivitet eller mycket stora kostnadsreduceringar. Mycket stor förbättring i kvalitet / användarupplevelse, påverkar alla användare. Krav för att kunna efterleva lag eller särskilt direktiv med tidspress. Brådskande satsning på grund av andra angelägna skäl som t.ex. förändrade processer, förändrad teknisk plattform eller prestanda/tillgänglighetskrav. Satsningen är en förutsättning/krävs för att kunna nå flera av de viktigaste strategiska målen. Satsningen följer helt beslutad IT-arkitektur. 3 Förbättringar som ger markant högre effektivitet eller stora kostnadsreduceringar. Stor förbättring i kvalitet / användarupplevelse, påverkar stort antal användare. Krav för att kunna efterleva lag, eller särskilt direktiv med mindre tidspress. Satsning på grund av andra angelägna skäl som t.ex. förändrade processer, förändrad teknisk plattform eller prestanda/tillgänglighetskrav som bör göras för att undvika negativa konsekvenser. Satsningen är en förutsättning/krävs för att kunna nå ett strategiskt mål. Satsningen följer beslutad IT-arkitektur. 2 Förbättringar som ger viss högre effektivitet eller mindre kostnadsreduceringar. Viss förbättring i kvalitet / användarupplevelse, påverkar flera användare. Krav för att kunna efterleva lag, särskilt direktiv med gott om tid. Satsning på grund av andra angelägna skäl som t.ex. förändrade processer, förändrad teknisk plattform eller prestanda/tillgänglighetskrav som bör göras. Satsningen har viss koppling till de strategiska målen, och/eller följer delvis inte beslutad IT-arkitektur. 1 Förbättringar som ger ingen eller marginellt högre effektivitet, eller inga eller marginella kostnadsreduceringar. Marginell förbättring i kvalitet / användarupplevelse, påverkar få användare. Krav för att kunna efterleva en rekommendation. Satsning på grund av andra angelägna skäl som t.ex. förändrade processer, förändrad teknisk plattform eller prestanda/tillgänglighetskrav, men som kan vänta. Satsningen har marginell koppling till de strategiska målen, och/eller följer inte alls beslutad IT-arkitektur.

Stödmatris - Genomförbarhet Värde Tillgänglig kompetens Stöd från ledningen Projektets komplexitet Finansiering Kompetens och resurser finns tillgängliga nu. Fullmäktigebeslut, beslutet känt i berörda organisationer och stöds av involverade chefer. Låg komplexitet m.a.p. teknik (känd och beprövad), projekts storlek, antal beroenden. Finansiering finns 100% i berörd budget. 3 Kompetens och resurser finns till största delen tillgängliga nu. Stöd från kommunledningen. Mindre komplexitet m.a.p. teknik (känd och beprövad), projekts storlek, antal beroenden. Finansiering finns till största delen i berörd budget. 2 Kompetens och resurser finns inte tillgängliga nu, men kommer bli i ett senare skede. Möjligtvis måste externa resurser tas in. Stöd på mellanchefsnivå. Stor komplexitet m.a.p. teknik (ny, ej så beprövad), projekts storlek, antal beroenden. Finansiering finns till viss del i berörd budget. 1 Kompetens och resurser kommer troligen inte finnas tillgängliga. Externa resurser kan tas in men är svåra att hitta / dyra. Satsningen okänd för ledningen, dvs ej förankrat med ledningen. Alltså okänt stöd från ledningen. Mycket stor komplexitet m.a.p. teknik (obeprövad teknik), projekts storlek, antal beroenden. Finansiering finns ej i berörd budget.

Övriga bilder

Sundsvalls kommunkoncerns ITportföljprocess Beställare IT-staben Beställare Kommunfullm. Kommunstyrel. Ev. delegation Beställare Projektledare Portföljledare Kommunfullm. Kommunstyrel. Ev. delegation Beställare Skriva och lämna in IT-ärende till koncernportföljen Bereda. ärendet ur ett koncernperspektiv Granska beslutsförslag IT-ärendet koncernportföljen Fastställa koncernportföljen Status och slutrapportera från projektet till koncernportfölj Identifiera behov av omprioriteringar i koncernportföljen Eventuellt omprioritera koncernportföljen Eventuellt hantera omprioritering av projekt Prioritering med stöd av en bedömningsmodell kan ske i olika delar av processen.

Beställare IT-staben Kvalitetskontroll, första bedömning, uppdatera ärendelista Portföljstyrgrupp Lagkrav, politiska beslut, strategiska beslut och taktiska beslut Behov Utredning Handläggning Bedöma och prioritera Agera och förankra Bedömningsmodell IT-plansärende Beslut Uppdaterad portfölj Under projektets gång kan omprioritering behöva ske. (Process för detta bör införas i kommande steg) Projekt A Projekt B Projekt C Behovsfångst Utredning och Beskrivning Beredning och Beslut Genomförande av aktivitet

Införande av projektportfölj 1. Projektöversikt Struktur (projektinfo som namn, start, slut, status, prioritet, m.m.) Process för portföljuppdatering (nya projekt, ändrad status, ändrad tidplan,...) 2. Resurshantering Struktur (resurser, planerad beläggning [% / timmar] framåt [per vecka / månad], ) Process för regelbunden uppdatering 3. Beslutsprocess för portföljstyrning Handläggning av ärenden Beslutsforum / portföljstyrgrupp Prioritering av olika initiativ/projekt. Projektuppföljning Tidplan, kostnad m.m. jämfört med initial plan dra lärdomar 5. Nyttorealisering Tillse att effekthemtagning mäts Projektkontoret ansvarar för, förutom det operativa arbetet med portföljen, att vidareutveckla arbetssätt.

Bedömningsmodell - visualisering Genomförbarhet HÖG 1 Utvecklingsprojekt Systemförvalt.projekt IT-tjänst projekt < 50.000 50.000-200.000 > 200.000 2 3 LÅG LÅG HÖG Nytta

Projektmodell STYRGRUPP Beslutspunkt 0 Beställaren ser ett behov och beslutar att ett projektdirektiv ska tas fram. Beslutspunkt 1 Projektet är värt att genomföra Förutsättningarna är riktiga. Stäm av mot checklista Förberedelse. Beslutspunkt 2 Projektplanen leder till projektets mål. Stäm av mot checklista Planering. Beslutspunkt 3 Projektets leverans överensstämmer med målet. Stäm av mot checklista Genomförande. Beslutspunkt Projektet kan avslutas. Stäm av mot checklista Avslut. BESTÄLLARE PROJEKTLEDARE Behov Förberedelse Planering Genomförande Avslut Vad? Varför? PROJEKTDIREKTIV Hur? PROJEKTPLAN PERSONKONTRAKT STATUSRAPPORT Gör vi rätt? RESTLISTA LEVERANS PROJEKT- SLUTRAPPORT Vad blev det?