Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) för den universitetsgemensamma projektverksamheten
|
|
- Lucas Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektkontoret Sida: 1 (11) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten
2 Projektkontoret Sida: 2 (11) Innehåll Syfte och bakgrund Syfte Bakgrund Definitioner Projektportfölj Portföljledning Styrmodell - PPS Regler för projekt Beslut om projekt i projektportföljen Prioritering av projekt Projektorganisation Förstudie Projektprocess Nyttorealisering Effektutvärdering Obligatoriska projektdokument Dokument som ska diarieföras Granskning av projektdokument Resursäskande Kalkylering Tidrapportering Statusrapportering Projektsamordning Dokumenthantering Projektanalys Obligatoriska verktyg, IT-stöd och hjälpmedel... 10
3 Projektkontoret Sida: 3 (11) Syfte och bakgrund 1.1 Syfte Detta dokument beskriver regler för projekt som drivs vid gemensamma förvaltningen (GF) under projektkontorets samordningsverksamhet. Syftet med dokumentet är att tydliggöra och främja projektarbetsformen, för att uppnå största möjliga verksamhetsnytta genom de projekt som drivs. Inriktning och fokusområden för framgång inom projektverksamheten är: Tydlig verksamhetsnytta, gemensam projektprocess och samordning av projekt. Målgrupp Dokumentet riktar sig till alla som oavsett roll deltar i projektarbete, d.v.s. såväl anställda, konsulter som andra externa aktörer. Ansvarig Reglerna upprättas och förvaltas av projektkontoret samt beslutas av universitetsdirektören. 1.2 Bakgrund Förändringsarbeten inom gemensamma förvaltningen drivs ofta i projektform. Projektmiljön kännetecknas av många pågående projekt av olika slag, och av konkurrens om gemensamma resurser. Därför är det viktigt att alla projekt arbetar på likartat sätt och följer gemensamma regler. Sedan 2007 finns ett projektkontor vars uppgift är att stötta och samordna gemensamma förändringsprojekt som drivs vid gemensamma förvaltningen. 2 Definitioner 2.1 Projektportfölj En projektportfölj är en samling pågående projekt som kontinuerligt behöver prioriteras för att uppnå maximal verksamhetsnytta. De projekt som beviljats medel via investeringsmedel för universitetsgemensamma utvecklingsprojekt utgör gemensamma förvaltningens projektportfölj och samordnas av projektkontoret. Prioritering inom portföljen görs årligen av portföljledningen. 2.2 Portföljledning Portföljledningen utgörs av universitetsdirektören, områdescheferna, chefen för IT-enheten samt projektkontoret. Portföljledningens främsta ansvar är att säkerställa att den gemensamma förvaltningens projektportfölj ligger i linje med verksamhetens strategiska mål. Syftet är att få en tydlig och sammanhållen strategisk styrning av projektverksamheten. En beskrivning av portföljledningens ansvar och befogenheter finns i Projektorganisation, roller på PPS Online. 2.3 Styrmodell - PPS Vid gemensamma förvaltningen används PPS (Praktisk Projektstyrning) som projektmodell. Alla medarbetare som deltar i projektarbete har möjlighet att få tillgång till metodstödet PPS Online. Här
4 Projektkontoret Sida: 4 (11) finns processbeskrivningar, färdighetsavsnitt och utförliga bibliotek av dokumentmallar. PPS Online finns på Kontakta projektkontoret för behörighet. 3 Regler för projekt Alla projekt som ingår i projektkontorets samordning ska känna till samt följa nedanstående regler. 3.1 Beslut om projekt i projektportföljen Projektportföljen utgörs av de projekt som får medel från den universitetsgemensamma inversteringsramen. Universitetsdirektören beslutar vilka projekt som beviljas medel utifrån den ekonomiska ram som Rektor har beslutat. Beslutet sker med underlag från portföljledningens rekommendation och beredning av projektkontoret. 3.2 Prioritering av projekt Samtliga projekt är viktiga satsningar för universitetet Utgångspunkten vid urval och strategisk prioritering är att samtliga universitetsgemensamma utvecklingsprojekt är viktiga satsningar för universitetet och att de alla löper parallellt under året enligt sina tidplaner. Möjligheten att driva projekt parallellt eftersträvas genom gemensam planering bland annat avseende projektens resursbehov och beroenden mellan projekt. Syftet med strategisk prioritering av projekt Under året kan det dock uppstå situationer då flera projekt efterfrågar en begränsad resurs under samma tidsrymd. Vid dessa tillfällen avgör den strategiska prioriteringslistan vilket projekt som ska få tillgång till de nödvändiga resurserna först. Prioriteringslistan finns på projektkontorets webb: Avvikelse från den strategiska prioriteringen Det kan även uppstå oförutsedda situationer då det finns behov av att tillfälligt frångå den strategiska prioriteringen, då detta bedöms vara fördelaktigast för verksamheten som helhet. Exempel på en sådan situation kan vara att universitetet riskerar avtalsbrott eller att inte uppfylla myndighetskraven. Resurstilldelningen kan också styras om vid oförutsedda händelser, såsom incidenthantering eller sjukdom. En tillfällig avvikelse från den strategiska prioriteringen kan innebära att ett projekt som egentligen har högre prioritet under en period får släppa resurser till projekt med lägre prioritet. Universitetsdirektören har mandat att besluta om tillfällig avvikelse från den strategiska prioriteringsordningen. Berörd beställare eller resursägare kontaktar projektkontoret som bereder frågan för beslut av universitetsdirektören 3.3 Projektorganisation Samtliga projekt ska ha beställare, projektägare, projektledare, projektmedarbetare samt styrgrupp. Många projekt har även roller som resursägare, projektadministratör, teknisk projektledare, referensgrupp m.fl. För beskrivning av rollernas ansvar och befogenhet, se Projektorganisation, roller i PPS Online. Nedan följer exempel och kort förklaring till de vanligaste projektrollerna.
5 Projektkontoret Sida: 5 (11) Projektbeställare Projektbeställarrollen innehas vanligen av någon av områdescheferna. Projektbeställaren utser i sin tur projektägare Projektägare Rollen projektägare innehas normalt av en enhetschef. Beställaren beslutar vilket ansvar och vilka befogenheter som delegeras från beställare till projektägare. Projektägaren bör ha en stark anknytning till den verksamhet som projektet ska utveckla Styrgrupp Styrgruppen utses av beställaren. Styrgruppen består av beslutsfattare som representerar projektets beställare och viktiga intressenter, och den ska vara beslutsmässig. Att vara medlem i styrgruppen innebär skyldighet och rättighet att ta beslut om projektet, men också att stödja projektledningen och projektet. Projektägaren är vanligen ordförande i styrgruppen, projektledaren är ofta föredragande Projektledare Projektledaren utses av beställare i samråd med projektkontoret. Projektledaren kan vara en intern resurs från GU eller en extern inhyrd resurs. Vid inhyrning av extern projektledare ska GU:s ramavtal för konsulter användas Projektmedarbetare Varje projektmedarbetares åtagande i projekt ska godkännas av dennes linjechef innan medarbetarens arbete inom projektet inleds. 3.4 Förstudie Större projektsatsningar ska föregås av en förstudie. I förstudier inför projekt som kommer att leda till nya IT-system ska följande delar ingå: översyn och/eller utveckling av arbetssätt och processer, informationsmodellering, nyttovärdering, IT-arkitektur, övergripande kravspecifikation och förberedande integrationsarbete. Projektkontoret erbjuder stöd vid förstudier. Resultatet av förstudien används av portföljledningen som underlag för beslut om eventuellt fortsatt projekt. 3.5 Projektprocess Alla projekt ska följa den gemensamma projektprocess som används vid gemensamma förvaltningen. Projektprocessen utgår från PPS och är därefter förenklad och anpassad till gemensamma förvaltningen. Projektprocessen beskrivs på projektkontorets webbplats, och innebär i korthet: projekten ska genomgå de tre faserna förbereda, genomföra och avsluta projekten ska använda de generella beslutspunkterna BP1 BP8 enligt PPS till varje fas finns ett eller flera obligatoriska projektdokument som ska godkännas av styrgruppen, varav vissa ska granskas av projektkontoret innan godkännande i varje fas finns ett eller fler tillfällen då projektledningen träffar projektkontoret statusrapportering sker månadsvis till styrgruppen och projektkontoret En översiktlig bild på projektprocessen finns sist i detta dokument.
6 Projektkontoret Sida: 6 (11) 3.6 Nyttorealisering Under förstudien beräknas bland annat vilka effekter och nyttor projektet förväntas leda till i verksamheten. Nyttorealisering avser arbetet med de förändringar som behövs i verksamheten för att man faktiskt ska nå de förväntade nyttorna. Arbetet med nyttorealisering sker till stor del efter projektets slut och tar avstamp i nyttokalkyl och nyttorealiseringsplan. Det är projektets beställare i sin roll som linjechef som ansvarar för att arbetet med nyttorealisering sker. 3.7 Effektutvärdering Effektutvärdering sker i lämpliga tidsintervall efter projektets slut och innebär kontroll av effektmålens och nyttornas uppfyllelse i verksamheten. I projektdirektiv och projektplan definieras effektmålen, hur och när dessa ska mätas samt ansvarig för detta, vilket ligger till grund för effektutvärderingen. Ekonomisk uppföljning ska ske som belyser vilka ekonomiska effekter verksamheten fått i förhållande till hur mycket pengar som satsats (d.v.s. projektets budget samt eventuella ökningar av förvaltningskostnader mm). Jämförelse ska ske mot hur detta förhåller sig mot den nyttovärdering som genomförts i början av projektet. Dessutom analyseras oplanerade effekter/bieffekter av projektet. Ansvar för effektutvärdering åligger projektbeställaren i sin roll som linjechef. Utvärderingen rapporteras till portföljledningen. 3.8 Obligatoriska projektdokument Det finns ett minimikrav på den projektdokumentation som alla projekt ska ta fram och använda sig av, vilket listas nedan. Mallar för samtliga obligatoriska dokument finns i PPS Online. För hjälp att avgöra om ett projekt är normalstort eller ett så kallat miniprojekt, se PPS Online klassificering av projekt, eller kontakta projektkontoret Projektdirektiv Beställaren ansvarar för att projektdirektiv tas fram. Projektdirektivet granskas av projektkontoret och godkänns av styrgruppen. Syftet med direktivet är att ge underlag och förutsättningar för att starta projektet, att anvisa tids- och kostnadsramar för förberedelsearbetet samt att beskriva de effektmål om projektets resultat ska bidra till Projektkalkyl och projektbudget Beställaren ansvarar för att projektkalkyl och projektbudget tas fram. Projektkontoret kan ge stöd vid framtagandet av dessa. Budget och kalkyl granskas av projektkontoret och godkänns av styrgruppen. Syftet med kalkyl och budget är att beräkna de kostnader som projektet medför, samt de kostnader som den framtida förvaltningen av projektets resultat medför Projektplan Projektledaren ansvarar för att projektplanen tas fram. Projektplanen granskas av projektkontoret och godkänns av styrgruppen. Syftet med att arbeta fram projektplanen är att före start av genomförandet gå igenom, dokumentera och komma överens om alla viktiga frågeställningar som definierar åtagandet i projektet. För miniprojekt används mallen Projektplan mini.
7 Projektkontoret Sida: 7 (11) Projektorganisation, roller Projektledaren ansvarar för att rollistan tas fram i samarbete med beställaren. Dokumentet bifogas i projektplanen. Rollistan beskriver vilken roll, befogenhet och ansvar respektive deltagare i projektet har Risklista Projektledaren ansvarar för att risklistan tas fram, lämpligen genom ett riskseminarium där ett antal projektintressenter med olika roller inom organisationen medverkar. För hjälp att anordna riskseminarier kan rollen Säkerhetssamordnare på Fastighetsavdelningen kontaktas. Projektledaren ansvarar för att risklistan uppdateras och att identifierade risker hanteras under projektets gång. Syftet med riskhantering är att gemensamt skapa god framförhållning. En kontrollerad riskbild ger ökade möjligheter att lyckas med projektet, trygghet samt samsyn på projektets möjligheter att nå målet Kommunikationsplan med ingående intressentanalys Projektledaren ansvarar för att intressentanalys görs och kommunikationsplan tas fram. Vägledning för att genomföra intressentanalys finns på PPS Online och i mallen för kommunikationsplan, se projektkontorets webbplats. Syftet med intressentanalys och kommunikationsplan är att reducera möjliga intressekonflikter och missförstånd, att optimera stödet för projektarbetet och dess resultat samt att öka möjligheten till att projektets resultat omsätts till nytta i verksamheten Resursbehovsplan för IT-avdelningen Projektledaren ansvarar för att i samråd med IT-enheten upprätta en resursbehovsplan för de ITresurser som är nödvändiga för projektet Beställningsformulär av personella resurser från IT-enheten Projektledaren beställer samtliga resurser från IT-enheten via ett beställningsformulär, se Beställning av resurser IT-enheten på PPS Online Statusrapport Projektledaren ansvarar för att månadsvis rapportera projektets status till styrgruppen och projektkontoret genom statusrapporter enligt mall. Syftet med statusrapportering är att säkerställa att projektet håller tids- och kostnadsramarna samt att påkalla åtgärder om så inte är fallet Protokoll från styrgruppsmöten Styrgruppsordföranden ansvarar för att protokoll på projektets styrgruppsmöten upprättas. De beslut som fattas måste alltid dokumenteras Leveransgodkännande Projektledaren ansvarar för att godkännandet av varje leverans dokumenteras genom ett leveransgodkännande. Syftet är att tydliggöra och dokumentera överlämningen av ansvar vid en projektleverans, från projektet till leveransens mottagare. Mottagare kan t.ex. utgöras av förvaltare,
8 Projektkontoret Sida: 8 (11) drifts- och linjeorganisation eller annan part som tar emot och godkänner leveransen, och därefter ansvarar för dess förvaltning Protokollförd överlämning Projektledaren ansvarar för att överlämning och/eller delöverlämningar protokollförs och undertecknas av samtliga parter (angivna i dokumentet). Projektets resultat är inte överlämnat innan detta skett. I protokollet bifogas även alla leveransgodkännanden samt vid behov en restlista på kvarvarande arbete Slutrapport Projektledaren ansvarar för att ta fram slutrapport som delges projektkontoret och godkänns av styrgruppen. Syftet med slutrapporten är att dokumentera och tillvarata de erfarenheter som gjorts inom projektet för att skapa goda förutsättningar för kommande projekt. För miniprojekt används mallen Slutrapport mini. 3.9 Dokument som ska diarieföras Ett nytt projekt ska kontakta registraturet för att inhämta diarienummer. Följande dokument ska diarieföras och originalen ska lämnas till registraturet: Projektdirektiv Projektplan (inklusive kommunikationsplan, risklista och leveransplan) Protokoll från styrgruppsmöten Protokoll från överlämningsmötet Slutrapport 3.10 Granskning av projektdokument Projektkontoret ska granska nya och förändrade projektdirektiv och projektplaner innan dessa godkänns av styrgruppen. Projektdirektiv ska delges projektkontoret minst 3 arbetsdagar innan styrgruppsmötet för BP1, eller enligt överenskommelse mellan beställare och projektkontoret. Projektplan ska delges projektkontoret minst 5 arbetsdagar innan styrgruppsmötet för BP3, eller enligt överenskommelse mellan projektledare och projektkontoret. Vid granskningen används dokumenten Checklista vid granskning av projektplan samt Checklista vid granskning av projektdirektiv som finns på PPS Online Resursäskande Behovet av personella resurser bedöms under arbetet med projektplanen. Många av de projekt som ingår i gemensamma förvaltningens projektportfölj är IT-relaterade och behöver resurser från ITenheten. Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt kontakta rollen projektkoordinator på IT-enheten och inleda en dialog om projektets behov av IT-resurser. Detta för att säkerställa att det resursmässigt är möjligt att driva projektet under det kommande året. Detsamma gäller vid behov även övriga enheter. I de fall man tidigt känner till nyckelkompetenser, eller i de fall projektet kommer att kräva betydande resurser från andra avdelningar än beställarens egen, bör man ta upp dialogen så tidigt som möjligt. Respektive enhetschef kontaktas i första hand för att inleda dialog om projektets behov av resurser.
9 Projektkontoret Sida: 9 (11) Resurstilldelningen styrs sedan av den gemensamma prioriteringslistan för universitetsgemensamma utvecklingsprojekt. Kan samtliga projekts resursbehov inte tillgodoses samtidigt tilldelas högst prioriterat projekt sina resurser först. Universitetsdirektören kan ändra prioriteringsordningen om detta är nödvändigt. Omprioritering sker genom att berörd beställare eller resursägare kontaktar projektkontoret som bereder frågan för beslut av universitetsdirektören. Se avsnitt 3. Prioritering av projekt ovan Kalkylering Alla projekt ska ta fram en projektkalkyl och en projektbudget med hjälp av projektkalkylmall och projektbudgetmall, se PPS Online. Här redovisas bedömt resursbehov, beräknade arbetskostnader, omkostnader för projektet samt kostnader för framtida förvaltning av projektets resultat. I kalkylen ska man räkna på samtliga projektdeltagares arbetsinsats under hela projektets tid, förutom medlemmarna i styrgrupp och referensgrupper. Kostnaden för den interna arbetstiden fastställdes 2013 till 550 kr per timme Tidrapportering Från är det beslutat att alla projekt som samordnas genom projektkontoret skall räkna på kostnaden för den interna arbetstiden. För att bättre kunna följa upp enskilda projekt ska alla medarbetare som arbetar i ett projekt redovisa nedlagd tid i projektet. Redovisningen sker i tidrapporteringsverktyget P-TID som nås via medarbetarportalen. Användarinstruktioner finns i medarbetarportalen, vid frågor kontakta projektkontoret Statusrapportering Projektets status ska månadsvis rapporteras till styrgruppen och projektkontoret genom statusrapporter enligt mall, se PPS Online. I samband med statusrapporteringen hålls även statusmöten med projektkontoret. Datum för statusrapportering finns på projektkontorets webb: Projektsamordning Projektledare för samtliga universitetsgemensamma projekt träffas var fjärde vecka på projektsamordningsmöte. Syftet är att nå samordning mellan projekten och att få samlad information som kan beröra samtliga projekt. Alla projektledare ansvarar för att kontinuerligt reflektera över sitt samordningsbehov med andra projekt inom GF och GU. Vartannat möte är ett så kallat pulsmöte för en kortare muntlig uppdatering av projektens status Dokumenthantering För närvarande finns två system för lagring av projektdokumentation samt en synkroniseringstjänst. GUL: Göteborgs universitets Lärplattform (GUL) kan användas för lagring och hantering av projektdokumentation. För introduktion och behörighet till GUL kontakta projektkontoret. SharePoint: För de projekt som önskar finns även SharePoint som beställs via IT-enhetens kundansvariga.
10 Projektkontoret Sida: 10 (11) GUbox: Via medarbetarportalen kan GUbox användas. Box är en synkroniseringstjänst i molnet som ger möjlighet att dela filer med kollegor inom och utanför Göteborgs universitet. Observera dock att GUbox inte är en lagringsplats, dokumenten måste lagras på annan plats. Se Projektanalys Samtliga projekt bör kvalitetssäkras av projektkontoret eller en extern granskare. Medel ska avsättas i projektets budget för projektanalys och planeras för i projektplanen. Kvalitetssäkringen ska ske enligt relevanta delar av PPS metod för projektanalys. Projektanalysen är främst ett förebyggande verktyg där man genom förutbestämda analyserar identifierar förutsättningar, potentiella risker samt problem för projektet. Projektkontoret kan dock genomföra analyser i projekt där det råder problem utan att detta är planerat i förväg, alternativt beställa analyser och utredningar av extern granskare Kriterier för projektanalys Projektanalys är frivilligt för mindre projekt, men för projekt som uppfyller minst två av tre kriterier nedan ska lämpliga delar av projektanalysen genomföras: Projekt som pågår mer än ett år. Projekt som har en total budget över 1,5 miljoner kr. Projekt som av någon anledning är särskilt komplexa att genomföra Obligatoriska verktyg, IT-stöd och hjälpmedel Nedan listas vilka verktyg, IT-stöd och hjälpmedel som ska användas vid projektarbete Tidrapporteringsverktyg Tidrapporteringsverktyget är P-TID som nås via medarbetarportalen där också användarinstruktioner finns. Projektkontoret ansvarar för administrationen av användare och projekt i P-TID. För teknisk support vänd dig till IT-support på telefonnummer Dokumentmallar De mallar som projekten behöver finns att nå på PPS Online. Kontakta projektkontoret för inloggningsuppgifter.
11 Projektkontoret Sida: 11 (11) Projektprocess universitetsgemensamma projekt Projektförslag med kalkyl och budget Styrgrupp Statusrapporter Projektledning Projektkontoret finns som stöd i projektprocessen bl.a. vid: Direktivdialog och uppstartsmöte Riskanalys Intressentanalys och kommunikationsplan Granskning av projektdokument Projektsamordning och puls Avstämning vid statusrapporter Medverkan vid styrgruppsmöten Gemensamma informationsmöten Erfarenhetsseminarier och slutseminarie Granskning av slutrapport
Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4
Läs merProjektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Regler för projekt...
Läs merBeskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merProjekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Läs merProjektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se
Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär
Läs merLadok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
Läs merGuide till projektmodell - ProjectBase
Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merRiktlinjer för styrning av interna utvecklingsprojekt
Riktlinjer för styrning av interna utvecklingsprojekt Publicerad: Klicka här för att ange datum. Beslutsfattare: Håkan Stenström Handläggare: Eva Rodin Svantesson Beslutsdatum: Giltighetstid: Från 2018-02-01
Läs merProcessbeskrivning Projektstyrning
ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merProjektmodell - UPPDRAGiL
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (10) Projektmodell - UPPDRAGiL Bygger på version 1.0 av UPPDRAGiL (ARBGRP28-5-234) som tidigare administrerades av Länsteknik, Region Norrbotten. Uppdateringar: Inlagd
Läs merProjektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24
Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell
Läs merÖversikt PPS - Projektledning
Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig
Läs merProjektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Läs merSnabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell
Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)
Läs merArbeta med projekt och program Riktlinjer för Tillväxtverkets chefer och medarbetare
Datum 2016-09-16 Upprättad av Ulf Larsson Diarienummer Dnr 1.3.4-Ä 2016-1393 Godkänd av Mattias Åsander Version 1.0 Arbeta med projekt och program Riktlinjer för Tillväxtverkets chefer och medarbetare
Läs merGatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp
Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp
Läs merPROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]
STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET
Läs merModell för portföljledning
Sida 1 Om modell för portföljledning PPS modell för portföljledning beskriver hur styrningen av en projektportfölj delas in i faserna planera och styra. Mellan planeringsfasen och styrningsfasen finns
Läs merProjektmodell - PROJEKTiL
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (17) Projektmodell - PROJEKTiL Bygger på version 1.0 av PROJEKTiL. Uppdateringar sedan senaste versionen i VIS: Uppdaterat enligt synergiärende 69555 Sida 2 (17) Innehållsförteckning
Läs merEkonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (6) Ekonomiavdelningen Bilaga 2 Karolina Pihlblad Utgåva 2.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
Läs merProjektplan, åtagandet
Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att
Läs merProjektstyrningsmodell
HANDBOK PROJEKTSTYRNING Projektstyrningsmodell En handbok för Örebro kommun Version 2.0 Örebro kommun 2019-05-17 Ks 584/2019 orebro.se Innehåll Inledning... 4 En kommungemensam projektstyrningsmodell...
Läs merUFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad
UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande
Läs merPROJEKT DOKUMENT-ID VERSION
Styrande måldokument Plan PROJEKTiL Sida 1 (9) [Titel] Sida 2 (9) Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2 Mål och Verksamhetsnytta... 4 2.1
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.45 Projektmodell för Vingåkers Kommun Dokumenttyp Riktlinje Giltighetstid Tills vidare Dokumentnamn Projektmodell för Vingåkers kommun Processägare Kommunchef Fastställd 2019-03-11,
Läs merPPS - Aktuella utgåvor Färdigheter och mallar/exempel
Om utgåvenumreringen Dokumentet visar utgåvenummer per år för färdigheter och mallar/exempel. Alla dokument numreras med treställiga dokumentnummer, t.ex. 2.1.4. Första siffran/positionen stegas vid förändring
Läs merPolicy för projektarbete
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2011:02-000 Policy för projektarbete Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26 59 Reviderad av kommunfullmäktige 2017-08-24 129 1 Definition - Vad är ett projekt? Ett projekt
Läs merStockholms läns landstings projektmodell. PROJEKTiL. Projekt modell 2.0
Stockholms läns landstings projektmodell PROJEKTiL 2.0 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Vad är projekt?... 2 1.2 Syftet med projektmodellen... 2 1.3 Målgrupp SLLs projektmodell... 2 1.4 Ansvar SLLs projektmodell...
Läs merNorrbottens Läns Landsting. Projektmodell PROJEKTiL
Norrbottens Läns Landsting Projektmodell 2 (19) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 VAD ÄR PROJEKT?... 3 1.2 SYFTET MED PROJEKTMODELLEN... 3 1.3 MÅLGRUPP FÖR NLL:S PROJEKTMODELL... 4 1.4 ANSVARIG
Läs merXxxx Multiprojekt, organisation
Multiprojekt, organisation Sida 1 Om multiprojekt, organisation Portföljledningen är den roll som har det högsta övergripande ansvaret i multiprojektmiljön. Den rollen ansvarar för att fastställa och prioritera
Läs mer[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]
Redovisande dokument Rapport PROJEKTiL Sida 1 (6) [Titel] Sida 2 (6) Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Effekterna av projektets resultat/verksamhetsnytta... 3
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merProjektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1
Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.
Läs merRiktlinjer för projekt i Nacka kommun
Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...
Läs merStyrning och ledning av program, projekt och uppdrag
Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag Anvisning Diarienummer: KS 2016/0170 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn
Läs merProjektkontor V Thomas Persson
Projektkontor V1.0 2019-03-29 Thomas Persson Bakgrund IT-resurserna inom Sundsvalls kommun är en begränsad resurs och räcker inte till för alla behov. Prioritering via en projektportfölj är då ett måste.
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merRiktlinje för organisation och finansiering av projekt
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...
Läs merModell för projektledning
Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och
Läs merVälkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg Åke Norman TietoEnator PPS Mobil 0708 453602 ake.norman@tietoenator.com Copyright 2008 TietoEnator Corporation presentation Page 1 TietoEnator.
Läs merBilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
Läs mer1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3
2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3
Läs merUppdrag angående utveckling av styrmodell för administrativa utvecklingsprojekt
UFV 2015/611 Uppdrag angående utveckling av styrmodell för administrativa utvecklingsprojekt Rapport Fastställd av universitetsdirektören 2016-05-23 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Uppdrag 4 2.1 Arbetsformer
Läs merBilaga 5 b Mall för projektplan
Bilaga 5 b Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för hur en projektplan skrivs och vad den kan innehålla. De flesta organisationer har egna mallar för projektplaner
Läs merStyrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1
Sida 1 Om styrgrupp projekt Styrgruppen är ansvarig för att säkerställa att projektet lyckas, dvs säkerställa projektets bidrag till beställarens effektmål. Styrgruppen är den beslutande instans dit projektledningen
Läs merLilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL
STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Lilla Ratten Förvaltning/avdelning Stockholms stads projektmodell Lilla Ratten Senast ändrad SLK, IT-avdelningen Version 1.7 2007-05-28 1 (25) Innehållsförteckning
Läs merProjektportfölj IT Prioritering
Projektportfölj IT Prioritering v2018-01-10 Thomas Persson Generella instruktioner Modellen ska fungera som ett underlag för att skapa samsyn i beslutsfattandet vid prioritering. De olika kriteriernas
Läs merLadok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter
Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merProjektkontor IT Thomas Persson
Projektkontor IT 2018-02-06 Thomas Persson Dokumentets syfte Detta dokument beskriver vad Projektkontor IT omfattar i nuläget, och vilken målbild som finns. IT-staben har idag ansvaret för Projektkontor
Läs merProjektförlängning 2018: Dataskyddsförordningen
Sid 1(12) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 2017-08-17 Stefan Johannesen, 054-540 12 60, 070-0016428 stefan.johannesen@karlstad.se Projektspecifikation Beskrivning av projektets krav, mål och omfattning,
Läs merFormulera målet, miniprojekt
Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett
Läs merUniversitetsgemensam ITverksamhet
Dnr UFV 2018/1682 Universitetsgemensam ITverksamhet vid Uppsala universitet Fastställt av rektor Beredning har gjorts med vicerektorerna, universitetsdirektören och överbibliotekarien. Innehållsförteckning
Läs merSP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren
SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut
Läs merKort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning
Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning PPS OCH PROJEKT...2 STYRMODELLEN, ÖVERSIKT...3 GRUNDER, GRUNDPROCESSER, BESLUTSPUNKTER...3 STYRGRUPPENS BESLUTSPROCESS...5 FÄRDIGHETER FÖR PROJEKTSTYRNINGEN...8
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merRegion Gotlands projektmodell
RIKTLINJER s projektmodell Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-05-16 Gäller 2019Version 2.0 s projektmodell Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498
Läs merRiskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1
Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men
Läs merAffär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1
Sida 1 Om affär och projekt Affärsnivån i PPS beskriver arbetet som säkerställer att projektet bidrar till nytta både för kundens och leverantörens verksamhet. Ansvaret för att dessa genomförs ligger hos
Läs merRegion Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,
Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,
Läs merRiktlinje för organisation och finansiering av projekt
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...
Läs merProjektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv
Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 2
Läs merProjekthantering uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2018-05-14 Johan Magnusson Rev/18006 Projekthantering uppföljning Rapport 3-18 Projekthantering uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Läs merÖverlämning från projekt till e-förvaltning. Uppsala universitets e-förvaltningsmodell
Överlämning från projekt till e-förvaltning Uppsala universitets 2017-05-15 1 Definition Större förändringar eller framtagande av nya produkter eller systemstöd görs oftast i projektform. För att resultatet
Läs merRegler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag
Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och
Läs merProjektarbete. Innehåll
Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren
Läs merVad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori
Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra
Läs merPPS Praktisk ProjektStyrning
2014 PPS Praktisk ProjektStyrning för framgångsrik projektverksamhet 1 Innehåll Helhetstänk skapar framgång! 3 PPS det kompletta projektstödet 4 Därför PPS, det naturliga valet 5 PPS-modellen Praktisk
Läs mer2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013
Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra
Läs merPROJEKT DOKUMENT-ID VERSION
Styrande måldokument Direktiv PROJEKTiL Sida 1 (7) [Titel] Sida 2 (7) Innehållsförteckning Checklista inför BP1... 3 1 Grundläggande information... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Verksamhetsstrategi... 5 2 Mål
Läs merPilotprojekt för en gemensam serviceorganisation för Engelska parken och universitetsförvaltningen
UFV 2017/616 Pilotprojekt för en gemensam serviceorganisation för Engelska parken och universitetsförvaltningen Fastställt av universitetsdirektören 2017-06-15 Mottaget av Beata Megyesi och Therése Iveby
Läs merAgil Projektledning. En introduktion
Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara
Läs merBemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1
Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter
Läs merRESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET
Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt
Läs merPPS Praktisk ProjektStyrning
Få din projektverksamhet att lyfta med PPS Praktisk ProjektStyrning 2012 Utbildning PPS Verktyg Tjänster 1 Innehåll Bli medlem i PPS-familjen 3 Ett komplett stöd för moderna organisationer 4 Goda skäl
Läs merProjekt: Dataskyddsförordningen
Sid 1(13) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 2017-01-17 Stefan Johannesen, 054-540 12 60, 070-0016428 stefan.johannesen@karlstad.se Projektspecifikation Beskrivning av projektets krav, mål och omfattning,
Läs merPPS Praktisk ProjektStyrning
PPS Praktisk ProjektStyrning för framgångsrik projektverksamhet 1 Innehåll Framgångsrika projekt skapar nytta! 3 PPS det kompletta projektstödet 4 Därför PPS, det naturliga valet 5 PPS-modellen Praktisk
Läs merINFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt
Läs merPPS-modellen och PPS OnLine
Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade
Läs merLIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell
LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp
Läs merInnehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs
Innehåll Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs Före-fasen Under-fasen Efter-fasen Projekt Greed Utveckla en applikation för mobiltelefoner av tärningsspelet Greed Löses i projektform
Läs merRESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund
RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund Projektet närmar sig sitt slut men vad händer då? och sedan? INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet?
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merProjectbase en generell projektmodell
Projectbase en generell projektmodell ProjectBase 2.0 anpassad för Projectplace Projectbase är en generell projektmodell som effektiviserar planering och styrning av projekt oavsett typ och storlek. Denna
Läs merAgenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist
Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika
Läs merProjektdirektiv Budgetverktyg
Diarienr: Y 2017/3 Budgetverktyg Direktivet är en överenskommelse mellan projektägare/beställare Peter Tellberg/Anna Lindholm och projektledare om förutsättningarna för förberedelsearbetet Filnamn: Budgetverktyg
Läs merORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning
ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad
Läs merPPS Praktisk ProjektStyrning
Vill du förändra din projektverksamhet? PPS Praktisk ProjektStyrning är en bra start! 2013 1 Innehåll PPS Modellen med människan i centrum 3 PPS är det kompletta projektstödet 4 Varför PPS? 5 PPS-modellen
Läs merProjektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Läs merGenerell projektmodell för projekt inom tekniska kontoret och stadsbyggnadskontoret
PROJEKTMODELL 1(33) 2009-11-06 TN- Generell projektmodell för projekt inom tekniska kontoret och stadsbyggnadskontoret Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Förvaltningshuset
Läs merStödstrukturer. Delprojekt i Trygg och säker vård och omsorg. Projektplan
2017-04-16 1 1 (10) Stödstrukturer Delprojekt i Trygg och säker vård och omsorg Dokumentmall från ProjektStegen 2017-04-16 1 2 (10) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och beställare... 3 1.1 Bakgrund till
Läs merNYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad
NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta
Läs merUppföljning, portfölj
Sida 1 Uppföljning, syfte En samlad bild av portföljstatus ger underlag för portföljprioritering möjlighet att optimera resursallokeringen framförhållning när det gäller framtida resursbehov tidiga varningar
Läs merVägledning projekt. Version:
Vägledning projekt Version: 2018.12.18 Innehåll Del 1 Grundläggande förutsättningar 3 Om projekt 3 Projektstyrning 3 Projektets mål 3 Del 2 Projektets faser 4 Del 3 Roller i projektet 5 Styrande roller
Läs merResultat, avslut och uppföljning
Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?
Läs mer